ko^ol^äll^^^a^ DanHoike ^^^i^^nor^rn^n^r^rn^m^^rn^r^t^n7 Få områden är så politiskt kontroversieiia som arbetsrätten. Syftet med de arbetsrättsliga reglerna är att skydda arbetstagarna men reglerna ska också skapa en rimlig balans meilan arbetsgivarnas och de anställdas berättigade intressen. Om det saknas arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtal som reglerar en fråga är det normalt arbetsgivaren somikraft av sin företags-och arbetsledningsrätt bestämmer allt på arbetsplatsen.lar man bort en viss regelilagstiftningen innebär det alltså inte att det skapas balans mellan arbetsgivare och anställda utan att arbetsgivaren bestämmer sjäiv. ISverige är det vanhgt att det finns iagregier som regierar olika frågor men att dessa kan ersättas av regierikoltektivavtal om facket och arbetsgivaren kommer överens.det är ett bra sätt att skapa en rimlig baians mellan partema eftersom det barablir ett avtal om båda parter tycker att avtalslösningen är bättre än lagen. Då finns det goda förutsättningar att hitta balanserade och branschanpassade kollektivavtal. Men om man tar bort lagstiftningen, och utgångsläget alltså är att arbetsgivaren bestämmer allt själv,blir det mycket svårt att få tiii stånd balanserade avtalsiösningar utan stora arbetsmarlmadskonflikter, dvs strejker. l^är något parti vill^avreglera^och ta bort regleriden arbetsrättsliga lagstiftningen ska man alltid haimirrnet att det irinebär att det pariiet anser att arbetsgivaren ska bestämma själv,utan att de anställda ska ha något inflytande över frågan. traditionellt har de borgerliga partier som nu äriregeringsställning alltid bedrivit en annan politik när det gäller arbetsrätten än facket och socialdemol^ratema och vänsterpartiet. De viktigaste arbetsrättsliga lagarna genomfördes under ganska storpolitisk enighet under 1^70talet. Men de borgerliga partierna har därefterofta ifrågasatt dessa regler och motionerat om att de ska ändras så att iöntagama far en svagare ställning, l^är det gäller anstäiiningsskyddsiagen har de också lyckats försvaga lagen så att det numera ärmycket lätt att l^ringgåanstäilningsskyddet,^iiket framgår nedan. l^umera säger dock samtliga partier att de slårvakt om den svenska arbetsmarlmadsmodeilen. Den kännetecknas av starka organisationerpåarbetsmarlmaden och av att löner och anställningsvillkor bestämsikollektivavtal.modellen tyckerman alltså numera är bra meni olika omfattning menar de borgerliga partierna att löntagarna ärförstarka och att arbetsgivaitia harförlite att säga till om. De krav på förändringar som partierna drivit och driver innebär därför genomgående att arbetsgivarnas ställning ska stärkas på de anställdas bekostnad. Oenom att inte löntagare får dra av sina mediemsavgifter till facket och a-kassan har legeringen sett tiii att det blivit dyrare att vara medlem. Det är tydligen bara arbetsgivare som ska få göra avdragförsina avgifter. Oenom att tvinga fram i^raftiga höjningar a^ a- Postadress Box 1155 111 81 STOCKHOLM Kontor Olof Palmes gata 29,7 tr www.fackjuridik.coni Telefon 08-676 63 00 +46 8 676 63 00 Bankgiro 173-1397 (klientmedel) 173-1470 (eget) BIO NDEASESS Plusgiro Telefax Org.nr 13 26 20-6 (klientmedel) 08-21 07 67 556150-9257 44 00 80-0 (eget) +46 8 21 07 67 IBAN -KONTO NR SE7995000099603404400800
kasseavgiften och försämra arbetslöshetsersättningen har man verkat för att underminera löntagaitias förhandlingsposition på arbetsmarknaden. Ln tydiig förändring skedde dockisamband med den föna valrörelsen ^000.Lidigare var Moderateina det parti som drev den mest löntagarfientiiga politiken. Men av de fyra partierna är det numera tvärtommoderatema som mest konsekvent hävdar att inga mer avgörande förändringar bör görasiden befintliga arbetsrättslagstiftningen och att eventuella förändringar ska ske genom förhandlingarmellan partema. gärdet gäller arbetsrätten iiggernumerasåväi Oentei^partiet, Kristdemokraterna ochfolkpartiet till höger om moderatema. Fftersom de fyra borgerliga partierna varitiregeringsställning de senaste åren finns det inga partimotioneririksdagen som visar vilken politik respektive parti vill föra. Däremot har enskilda riksdagsledamöter från de borgeriiga partierna lagt många riksdagsmotioner med l^av på försämringar av arbetsrätten. Dessa har vi dock valt att inte redovisa eftersom de inte har fått stöd av respektive parti. Istäiiet har vi utgått från partiemas partiprogram och beslut på pariistämmor. Dessa besiut är ofta mer aiimänthåilna än motioneririksdagen men visar ändå tydiigt på färdriktningen.^! redovisar inte aila förslag på förändringar som påverkar arbetsmarknaden utan bara de som direkt berör arbetsrätten. Därför har vi e^empeivis inte tagit med de saftiga försämringarna av arbetslöshetsförsäkringen som regeringen genomfört. Arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorinbmkar hävda att den borgeriiga regeringen inte vill och inte avser att göra några ingreppiarbetsrätten. Men faktum är att man redan gjort flera ingrepp som försvagat löntagarnas ställning. De viktigaste förändringarna är följande. Försvagat anställningsskydd Fn av de första åtgärderna den borgerliga regeringen vidtog vara att försvaga anställningsskyddet. Den socialdemol^ratiska regeringen hade före regeringsskiftet iagt fram ett förslag som innebar förändringar av möjligheten att anställa på begränsad tid. Den borgerliga regeringen tog det förslaget, strök bort det som varpositivt för löntagarna men genomförde de delar som var till fördel för arbetsgivarna och förlängde tiden för visstidsanstäiining kraftigt. Ändringarna syftade till att göra det ännu iättare för företagen att slippa anställa tillsvidare och att därmed inte behöva ha saklig grund för att avsiuta anstäliningen. Den lag som nu gäller innebär att detipraktiken inte finns något skydd alls mot att arbetsgivare använder sig av tidsbegränsade anställningar utan att ha några sakliga skäl. Fn arbetsgivare kan både anställa på vikariat sammanlagt^år under en femårsperiod och dessutom anställa på^alimänvisstid^i^år under samma femårsperiod.^ä^lar arbetsgivaren mellan dessa anställningsformer och kanske dessutom provanställer och säsongsanställer så finns det inget skydd mot missbmk av tidsbegränsade anställningar.på så sätt biir det fler och fler som inte har något anställningsskydd. Fn stor del av löntagarna har en mycket otrygg situation och vet inte om de har någotjobb nästa vecka eiier om en månad. Ffter denna ändring av anställningsskyddslagen anser FL^-kommissionen att svensk iagstiftning inte ens uppfyller de minimikrav som ställs på anstäliningsskyddill^-rätten.man har därför sl^ivit till regeringen och sagt attman avser att stämma Sverige inför LL^domstoien om inte reglerna ändras.men det sägerregeringen att man inte tänker bry sig om.
Isamma veva tog regeringen också bori de regler som innebar att personer som fyiit 4^ år fick en bättre piatsiturordningen när anställda sades upp pga arbetsbrist.13akgiunden till att det fanns sådana regler varnaturligtvis att det är svårare för äldre att få ett nytt jobb. Lättare att kringgå lag ochkollektivavtal Förändringen syftade till att det skulle bli lättare för den som bara har en enda uppdragsgivare att fåskf-skattesedel.det innebär att den som är helt beroende av en enda uppdragsgivare skatterättsligt ska kunna betraktas som egenföretagare istället för anställd. Denna förändring ska inte påverka det arbetsrättsliga arbetstagarbegreppetmenipraktiken innebär förändringen att det blir lättare för arbetsgivare att slippa arbetsrättsligiagstiftning och koiiektivavtal. Det blir lättare att ställa l^iav på att den som annars skuiie vara anställd istället uppträder som en egenföretagare. Den som bara har en uppdragsgivare ärnaturligtvis väldigt beroende av denna uppdragsgivare och det är därförmannormaltdåbetraktas som anställd.men regeringen ^iil underlätta att dessa personer ska betraktas som egenföretagare. Försämrad jämställdhetsla^stiftning r^ärjämställdhetsiagen ersattes av Disl^rimineringslagen passade regeringen på att iucki^a upp de regler som innebär att arbetsgivare måste upprätta en pian för sitt jämstäildhetsarbete och för sitt arbete mot lönedisl^riminering. Sådana planer skulle tidigare uppdateras årligen och upprättas hos alla arbetsgivare som hadeloeller fler anställda. Lfter ändringen räcker det att planerna upprättas var tredje år och arbetsgivare med färre än^anställda behöver inte upprätta några pianer alls.averfårenhet vet vi att det förebyggande arbete som genomförs inom ramen för dessaplanerade insatser är de som är effektivast för att motverka diskriminering. Svårare att teckna avtal och förhandla med utiändska arbetsgivare ISverige fanns tidigare regler som innebar att en arbetsgivare som utför arbeteisverige måste ha en representant här som kunde företräda arbetsgivaren. Kegeringen har dock avskaffat det l^ravet och skyllde då på att LL^-rätten hindrade sådana krav.man hade dock kunnat ändra lagen så att FL^-rättens krav uppfylldes om viljan furrnits.r^u har man begravt fråganien utredning. Om det inte finns någonisverige som facket kan förhandla med blir detipraktiken mycket svårt att träffa koiiektivavtal och att lösa eventuella tvister på arbetspiatsen. Kraftiga inskränkningaristrejl^rätten lanledning av LL^domstolensdomiLavalmålet ändrade regeringen under våren ^010 reglerna omnär det är tillåtet att vidta fackliga stridsåtgärder för att teclma kollektivavtal med utländska företag som bedriver arbeteisverige utan att vara fast etablerade här. Ln del av ändringarna var man tvungen att göra pga domen från LLl-domstolenmenivissa avseenden gickmaniängreänvadfl^-rättenl^räver. r^lu är det inte längre tillåtet att se till att utländska arbetstagare är försäkrade när de arbetar! Sverige och om arbetsgivaren ^visar^ att de anställda har lön och villkorpå svensk
miniminivå så får facket överhuvudtaget inte vidta stridsåtgärder. Problemet är bara att utan kollektivavtai finns det ingenjuridisk möjlighet att se till att de anställda verkligen har lön och anstäiiningsvillkorpå svensk nivå. Frfarenheten visar att de utländska företag som betalar riktigt iåga löner ofta har förfalskade handiingar som de kan visa upp för facket och myndigheter.lftersom de utländska arbetstagamaofta inte vågar kräva sin rätt innebär iagändringen att det numera inte går att se till att aiia som arbetarisverige har en skäiig lön ochnormala anställningsvillkor. Jfär är ett axplock från partiemas handlingsprogram för arbetsrätten.^! har koncentrerat redovisningen till framförallt deförslag som rör anställningsskydd, rätten att vidta fackliga stridsåtgärder och kollektivavtal. ^en^pa^iet Anstäliningsskyddet Partiet vill ^refomrera^lagen om anställningsskydd och bara behålla de regler som måste finnas kvarpgafl^rätten. Det innebär att partietipraktiken vill skrota anstäiiningsskyddslagen. Det ska bara finnas kvar ett grundskydd mot godtyckiiga uppsägningar av personer som har tillsvidareanstäilning.fiur detta grundskydd skulie se ut har man inte taiat om. Man skriver att man på sikt vill avskaffa turordningsreglema och istäilet ge arbetsmarknadens parteransvaret för anställningsskyddet. Iklarte^t innebär det att partiet först vill ge arbetsgivarna all bestämmanderätt och sedan ska facket försöka att träffa kollektivavtal som tartillbaka en del av den makt som partiet gett arbetsgivamal Alla som har den minsta kunskap om arbetsmarknaden vet att det äridet närmaste hopplöst att träffa kollektivavtal som inskränl^er arbetsgivarnas beslutanderätt. För att få igenom sådana avtal skulie det krävas omfattande strejker som skulle lamslå iandet och orsaka miljardförluster. På kort sikt vill partiet ge arbetsgivarna möjlighet att fritt undanta fler anställda från turordningen efter eget tyckande. Siopat anställningsskydd för ungdomar Partiet anser att det ska inforas särskilda ungdomsavtal. Det anges inte vilka som ska vara parteriett sådant avtal med det synes innebära att arbetslösa ungdomar som ett villkor för att få anställning ska gå med på att provanstäiiasiupp tillgår. Det innebär att anställningsskyddet för ungdomar undergår tas bort under de första två åren av en ny anställning. Den som sägs upp ska dock ha rätt till ett avgångsvederlag på en månadsiön efter ett års anstäiining och två månadslöner efter två år. Koilektivavtaien Partiet anser att det ska vara möjligt attiökad utsträckning komma överens direkt meiian arbetsgivare och anställd utan att ^hindras^ av lagstiftning eller centrala kollektivavtal. Lftersom den arbetsrättsiiga lagstiftningen och kollektivavtalen bara hindrar att man kommer
överens om yillkor som är sämre för arbetstagaren innebär förslaget att man viil göra det möjligt att träffa sådana avtal, dvs avtal som är sämre för den anstäiide. Därmed slår man undan benen på kollektivavtalen vars viktigaste funktion är just att det inte ska vara möjligt att sätta press på den anställde att acceptera sämre villkor. Mot den bakgmndenärpartiets påstående att man vill att arbetsmarknadens parter ska ta ett större ansvar bara tomma ord. Det man föreslår är helt enkelt att det ska bli frivilligt för arbetsgivaren att respektera den arbetsrättsliga lagstiftningen och kollektivavtalen. Därmed överiämnar manipraktiken aii bestämmanderätt tiii arbetsgivaren. 13e^ränsa rätten att vidta fackliga stridsåt^ärder Partiets uppfattning är att ^Det händer att småföretagtvingaslägganerpå grund av onödiga konfiiktermed facket. Därför behövs normer för vilka stridsåtgärder som är rimiiga.^partiet vill med andra ord inskränka arbetstagarnas rätt att försöka tillvara sina intressen genom att vidta fackiigastridsåtgärder.lydligen anser man att de anställda är för starka och arbetsgivarna för svaga, l^ågot exempel på att ett företag fått lägga ned pgaen^onödig^ konflikt ges inte. ^olkpar^ Anställningsskydd Folkpartiet anser att arbetsmarknadens parter genom avtal bör försämra anställningsskyddet vid uppsägningpga arbetsbrist.men om partema inte kommer överens om det ska lagen ändras så att det blir möjligt för alla företag oavsett storlek att fritt kunna göra undantag från turordningen för två personer vid uppsägningpga arbetsbrist.man anser vidare att om inte pariema kommer överens så bör det övei^ägas att ändra lagen ytterligare ^Ln^gskuilekiinna ^^r^ att ök^^irt^letpersoner som t^rund^nt^8 frän turordnin^sregieitt^^ bara företag med högstloanställda göra undantag för två personer. l^egiäns^ ratten att ^idtafackh^astitds^t^tder Paritet anser att^om arbetsmarknadens parter fortsatt inte visar återhållsamhetistridsåtgärder behöver det införas en lagstadgadproportionalitetsregelisvenskkonflikträtt^ffur en sådan reglering skulle utformas bör enligt partiet utredas. JJur denna prövning skuiie gå till är väidigtoklariipariiets program. Pariiet skriver att ^Det förekommer att facket missbmkar sin konflikträtt.fackets agerande harivissa fall inneburit att företagare som erbjuder bra villkor och har nöjda anställda har avslutat sin verksamhet^.det handlar alltså om att begränsa rätten för facket att vidta stridsåtgärder när arbetsgivare vägrar att teckna koiiektivavtal. Minska fackets inflytande Partiet anser också att fackets möjligheter att lägga veto mot att det anlitas en oseriös entreprenöreller ett oseriöst bemanningsföretag ska tas bort.facket kan idag lägga veto om anlitandet av entreprenören eller bemanningsföretaget kan antas leda till brott mot lag eller kollektivavtai elierpå annat sätt stridermot det som är allmänt godtaget inom avtaisområdet. Som skäiföratt ta bort vetot anges att det inte är en uppgift förfacket hos bestäiiaren att kontrollera om regierna följs, varför oseriösa företags verksamhet ska underlättas framgår
o ^istde^nokr^e^na Anställningsskydd Partiet vill förlänga tiden förprovanställning frånomånader tillie månader. Partiet vill att alla företag, oavsett storlek, fritt ska få undanta två personer från turordningen vid uppsägningpga arbetsbrist.idag kan endast företag med högstloanställda göra sådana undantag. begränsa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder Partiet anser att arbetstagarna och deras organisationer har en för stor makt gentemot arbetsgivarna. Plätten att vidta fackliga stridsåtgärder bör därför inskränkas pä två sätt. För det första ska möjligheten att vidta synrpatiåtgärder, det vill säga att stödja någon annans l^rav,begränsas filleden sektor som den av arbetsmarknadens parter som utför sympatiåtgärden är verksam inom.^. Pör det andra viii man införa ett krav på proportionalitet för stridsåtgärder. Fl^denn^ prövning n^m^re^k^g^hli^nge^ inte men t^nken^^tt en domstol mer fritt ska kun^ om stridsåtgärden ska anses tillåten.^ad det är som ska vara proportionelltiförhåliande tiii vad är högst oklart men syftet är att begränsa arbetstagarnas möjiigheter att tiilvarata sina intressen. Moderaterna Pariiet säger sig inte vilja göra några stora förändringar av arbetsrätten men vill nu ^överväga^och ^pröva möjlighetens att försvaga anställningsskyddslagen på två punl^ter. Pariiet vill ^överväga^ att förlänga den lagstadgade tiden förprovanställning frän dagens högstomånader tiii 1^ månader. Syftet är att göra det ^mer attraktivt för arbetsgivare att använda denna anställningsforms dvs den mest otrygga anstäilningsfoini som finns. Man vill också pröva möjligheten att^slopa småföretagares ansvar att betala iön till en arbetstagare under tiden giltigheten av en uppsägningprövasidomstol^.den anställde ska istället hänvisas till a-kassan. Syftet sägs vara att minska arbetsgivarens risk vid anställning genom att minska kostnaderna för uppsägningar. Förslaget kan behöva en kommentar. Om en arbetstagare idag anser sig ha blivit felaktigt uppsagdpgapersoniiga skäl och det blir en tvist om giltigheten av uppsägningen, består anstäilningen till dess tvisten har avgjorts. Men den anstäilde har bara rätt till lön om denne är viliig att utföra arbete åt arbetsgivaren. Moderatemas fbrslagverkar innebära att den anställde inte ska utföra något arbete under tvisten utan uppbära a-kassa. Då tvingas arbetsgivaren anställa någon annan som ska göra jobbet.om den anställde sedan vinnertvistenidomstol kan småföretagaren stå med en löneskuld på någrahundratusen tiii den uppsagde arbetstagaren som inte utfört något arbete. På vilket sätt en sådan ordning skulle vara bra för småföretagare är lite svårt att förstå.
De arbetsrättsliga reglerna har försämrats på flera punkter sedan den borgerliga regeringen tillträdde. Anställningsskyddslagen uppfyllernumera inte ens miniminivån inom FL^.Men de allvarligaste försämringama för löntagama under de senaste åren ligger inte inom arbetsrätten utan gäller försämringama av a-kassan och sjukförsäkringen. Oenom dessa förändringar påverkas arbetsmarknaden indirekt och löntagarnas ställning försvagas. ^Bad som kommer att hända med arbetsrätten om de fyra borgerliga partierna skulle vinna vaiet är inte möjligt att säkert säga. Oenterpartietdrivermycket långtgående kiav på förändringar. Deras krav innebäripraktiken att anställningsskyddet slopas och att koiiektivavtalenblirverkningslösa. Moderatema, som tidigare sagt nej till förändringar, böljar nu svaja och vill överväga försämringar av anställningsskyddet. Folkpariiet vill försämra anställningsskyddet, inskränl^a möjligheten att vidta stridsåtgärder och minska fackets inflytande medan Kristdemol^ratema vill försvaga anställningsskyddet och begränsa rätten att vidta fackiiga stridsåtgärder. Inget av partierna säger sig viljahelt skrota anställningsskyddet även om Oenterpartiets förslag far den effekten. Däremot är det tydligt att man för en politik som ställer fler och fler utan anstäilningsskydd.manharunderiättat för arbetsgivare att anställa på begränsad tid, viiket innebär att anställningen automatiskt upphörutan att det krävs någon saklig grund. Ltt stegisamma riktning är att förlänga tiden för provanstäilningar, ett krav som nu även Moderatema stäiit sig bakom. Man försöker skapa en bild av att man slår vakt om anställningsskyddet samtidigt som fler och fler ställs utanför skyddet. Ln provanstäilningar den mest otrygga anställning man kanha.lnsådankan arbetsgivaren avsluta när som helst utan att behöva ange något som helst skäl. Med en fortsatt borgerlig regering blir arbetsrätten en förhandlingsfråga. Arbetsrätten blir en brickaispelet mellan partierna. Det är inte möjligt att säga hur ett sådant spel kommer att siuta.i^ågia förbättringar för löntagama är inte att vänta. Får Oenterpariiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna gehör för sina krav kommer anställningsskyddet att försvagas och rätten att vidta stridsåtgärder att inskränkas.att tiden förprovanstäilningar förlängs och att en arbetstagare som sägs upp kommer att få en försämrad ställning verkarmycketsannoiikt. Det är ingen tvekan om att en fortsatt borgerlig regering innebär en stor risk för att de arbetsrättsliga reglerna kommer att försämras ytterligare ur löntagarnas perspektiv. Danfloike OhefsjuristLO-LOO rättsskydd Källförteekn^ http^//vbv^^.centei^pariiet.se/documents/staminohandlingar/^00^/snabbprotokoll Områden P artistamman^oo^.pdf Lnmodem svensk modell^losteg till fler och bättre jobb,utgiven av Oenterpartiet
Ln moderniserad svensk arbetsmarlmadsmodell,arbetsmarknadspolitiskt program antaget vid Folkpartiets iandsmöte ^009 KristdemokratemaFakta arbetsmarknad på http://www.kristdemoktatema.se/varpoiitik/politikomraden/poretagocharbete Lrygga den svenska modellen på http://www.moderat.se/web/moderatema om den svenskamodeilen.aspx