Statisticon AB Mats Forsberg Charlotta Danielsson Frida Westling 2009-05-05
2 (56)
Sammanfattning FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN ÖKADE UNDER 2008 Folkmängden i Nacka kommun ökade under år 2008 med 1 369 personer, från 84 303 till 85 661 invånare. Orsaken till den ökade befolkningen var ett flyttnetto på 720 personer och ett födelseöverskott på 649 personer. Under året flyttade 6 672 personer till Nacka, vilket var 636 färre än år 2007. Antalet personer som flyttade från kommunen under år 2008 minskade med 68 personer jämfört med år 2007, från 6 020 till 5 952. Flyttnettot under året (antalet inflyttade minus utflyttade) var således 720 personer. 1 256 barn föddes under 2008. Jämfört med 2007 var detta 51 fler. Antalet personer som avled under år 2008 var 607 vilket var 1 fler än året innan. Sammantaget ger detta att födelseöverskottet (antalet födda minus döda) under år 2008 var 649 personer. Många födslar och utrikes inflyttning förklarar huvuddelen av befolkningstillväxten i Nacka kommun I Nacka kommun bor många unga människor i s.k. fruktsam ålder. I kombination med att många av dessa människor väljer att bilda familj med barn, blir konsekvensen att det föds många barn i kommunen. Vidare är inflyttningen till kommunen stark i synnerhet utrikes inflyttning som i nettotermer är större än inrikes inflyttning. Kommunen är en vinnare i länets flyttkarusell Tillsammans med Lidingö, Solna och Sundbyberg har Nacka kommun - som de enda kommuner i länet - genomgående positiva flyttnetton gentemot det egna länet, övriga Sverige och utlandet. FOLKMÄNGDEN FÖRVÄNTAS FORTSÄTTA ÖKA UNDER PERIODEN 2009 2018 Under prognosperioden 2008-2018 ökar folkmängden i Nacka kommun med 22 279 invånare, från 85 661 till 107 940 personer. Orsaken är att flyttnettot i genomsnitt förväntas vara 1459 personer per år och födelseöverskottet 769 personer per år. Antalet inflyttade beräknas vara i genomsnitt 8 386 personer per år medan antalet utflyttade skattas till att vara 6 927 personer. Detta ger ett årligt flyttnetto på 1459 personer för varje år under prognosperioden. Antalet barn som föds förväntas vara 1 390 per år i genomsnitt under prognosperioden medan antalet avlidna skattas till 621 personer. Detta medför en naturlig befolkningsökning med 769 personer per år. I tabellen nedan sammanfattas utvecklingen över tiden av folkmängden och förändringskomponenterna. Uppgifterna för 2009 och framåt är prognostiserade värden. 3 (56)
Folkmängd och förändringskomponenter i Nacka kommun 1980 1990 2000 2008 2009 2018 Födda 809 1 053 974 1 256 1 252 1 534 Döda 406 513 560 607 586 662 Födelseöverskott 403 540 414 649 667 872 Inflyttade 3 810 4 032 5 239 6 672 7 318 8 399 Utflyttade 3 809 3 628 4 657 5 952 6 125 7 613 Flyttnetto 1 404 582 720 1 193 786 Folkökning 404 944 996 1 369 1 860 1 658 Folkmängd 57 229 64 056 74 974 85 661 87 521 107 940 Alternativ realisering av byggplaner Eftersom befolkningsprognosen i starkt grad är beroende av byggplanernas realisering, är det viktigt att förstå konsekvenserna av såväl under- som överskriden planering. Med hänsyn till rådande finansiella turbulens och förestående konjunkturläge finns all anledning att ställa sig frågande till realisering av byggplaner. Med ett antagande om en generell minskning av byggplanerna, motsvarande -10% av de planerade bostäderna, blir folkmängden 105 773 personer år 2018 istället. Med ett antagande om en ökning av bostadsbeståndet med +10%, blir folkmängden år 2018 istället 110 243. STRATEGISKA UTMANINGAR FÖR NACKA KOMMUN? I det följande redogörs för ett antal frågeställningar som vi utifrån iakttagelser i rapporten bedömer som relevanta för kommunens planeringsarbete. Medger infrastrukturen i kommunen den förväntade befolkningstillväxten? Nacka kommun har varit en tillväxtkommun under många år. Således torde tillväxt som fenomen inte vara främmande för kommunen, även om befolkningstillväxten i föreliggande prognos är mer kraftfull än den befolkningstillväxt som ägde rum under 1980- och 1990-talen. Samtidigt tyder utvecklingen i Nackas omvärld på att det finns anledning att förvänta sig ett fortsatt befolkningstryck på den region som Nacka utgör en del av. Sammantaget torde alltså realiserbarheten i kommunens planer på tillväxt vara beroende av realiserbarheten i byggplanerna samt kommunens infrastruktur som t.ex. behöver anpassas för väsentligen större pendlingsströmmar och invånares krav på korta restider och bekvämlighet. Är kommunens barnomsorg och skola redo för stora barnkullar? Under prognosperioden ser vi en kraftig och konstant ökning av antalet barn i åldrarna 0-12 år, motsvarande drygt 5 000 fler barn (33% ökning). Vi ser även en förhållandevis kraftig ökning i åldersgruppen 13-15 år, där antalet barn minskar fram till och med 2011 för att sedan öka kraftigt. I gruppen 16-18 år finner vi inte samma kraftiga ökning under perioden, men däremot en viss fluktuation. Planerar äldreomsorgen för den stora kullen 80+ som är en realitet om 10 år? Under prognosperioden kommer åldersgruppen 80+ inte att öka kontinuerligt, om än inte särskilt mycket relativt sett. Dock från år 2018 kommer vi att se en mycket kraftig ökning av antalet äldre i gruppen 80+. Är möjligheter till boendekarriär i kommunen för begränsade? Vi kan konstatera att det råder ett s.k. negativt flyttnetto bland människor i åldrarna 45-65 år. En trolig förklaring till detta är att en förhållandevis stor del av denna befolkning vars barn flyttat hemifrån väljer att sälja sina hus och flytta in till 4 (56)
mer centrala delar i Stockholm. Därmed går också kommunen miste om en konsumtionsstark grupp. I termer av skatteunderlag är kanske problemet inte så stort, med tanke på utjämningssystem mellan kommuner, men för kommunens näringsliv torde det innebära en förlust. Vidare kan denna åldersgrupp utgöra en viktig källa som arbetskraft inom skola och omsorg. Det kan således vara relevant att ställa sig frågan om denna situation bör påverkas. En faktor som kan vara avgörande, är möjligheten för denna befolkningsgrupp att fortsätta sin boendekarriär inom kommunen. Är kommunens bostadsbestånd utformat för att tillgodoses invånarnas behov av boende under en livscykel? Statisticon Mats Forsberg April 2009 5 (56)
Innehållsförteckning 1 Inledning... 7 2 Utfall befolkningsprognos... 9 2.1 Prognos på kommunnivå... 9 2.2 Jämförelse med tidigare prognoser...15 2.3 Barn och ungdomar...17 2.4 Äldre...19 2.5 Försörjare...20 2.6 Delområdesprognoser...21 2.6.1 Sicklaön...22 2.6.2 Boo...24 2.6.3 Fisksätra/Saltsjöbaden...26 2.6.4 Älta...28 2.6.5 Restområde...29 3 Bilagor... 30 3.1 Antaganden...31 3.2 Befolkningsstruktur...31 3.3 Fertilitet...33 3.4 Flyttare...34 3.5 Byggnadsplaner...38 3.6 Alternativa scenarier...38 3.7 Metodbeskrivning...40 3.8 Tabeller - prognos...41 3.9 Tabeller - Utvärdering av tidigare prognoser...54 6 (56)
1 Inledning Världens befolkning fortsätter att öka kraftigt i antal. Den samlade folkmängden i världen beräknas av Förenta Nationerna (FN) öka från 6,8 miljarder (2009) till 7 miljarder (2012). År 2050 beräknas folkmängden uppgå till drygt 9 miljarder. Bilden av världens befolkningsutveckling är dock mångfacetterad där huvuddelen av befolkningsökningen förväntas äga rum i utvecklingsländer. Endast en kontinent spås en minskad folkmängd Europa. Orsaken därtill är enligt prognosen ett fortsatt lågt antal födda barn per kvinna samt minskad inflyttning från övriga världen. 1 Även om Europa som helhet spås en minskad befolkning, är bilden inom Europa lika variationsrik som den i övriga världen. Enligt statistik från den Europeiska statistikmyndigheten Eurostat förväntas hälften av de 27 medlemsländerna en ökad folkmängd fram till år 2050. Den andra hälften förväntas en minskad folkmängd. 2 Sverige tillhör ett av de länder i Europa som tillsammans med flertalet övriga västeuropeiska länder spås en ökad folkmängd. Prognoser från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att Sveriges befolkning förväntas öka från 9,2 miljoner till närmare 10, 4 miljoner år 2050. Bakom den prognosen antas en fortsatt stor invandring, ökat barnafödande och ökad medellivslängd. Även den s.k. försörjningsbördan 3 förväntas öka i takt med antalet äldre ökar snabbare än antalet personer i förvärvsaktiv ålder. SCB spår också att trycket på kommunernas samhällsplanering kommer att bestå med såväl kraftigt varierande födelsekullar som en ökning av antalet äldre. Gruppen äldre-äldre, dvs. personer fyllda 80 år eller mer, förväntas dock först öka från år 2020 och framåt. 4 Även inom Sverige råder stora olikheter bland regioner och kommuner. Vi ser en fortsatt urbanisering med en tillväxt koncentrerad till storstadsregioner. Övriga delar av landet kan förvänta sig en fortsatt minskning i folkmängd. Stockholms län är historiskt sett Sveriges starkast växande region och förväntas enligt prognoser från Regionplane- och trafikkontoret vid Stockholms läns landsting att fortsätta vara en central tillväxtregion. 5 I prognosen från RTK antas att folkmängden i länet ökar från drygt 1, 9 miljoner år 2007 till knappt 2,2 miljoner år 2017. Ökningen förklaras främst med ett positivt födelsenetto, dvs. antalet personer som föds är större än antalet personer som dör, men även av ett positivt flyttningsnetto som innebär att antalet personer som flyttar till Stockholm är större än antalet personer som flyttar från Stockholm. Dock förväntar sig RTK att det inrikes flyttnettot kommer att bli negativt år 2012. Utrikes flyttnetto förväntas minska kraftigt, från knappt 15 000 år 2007 till drygt 5 000 år 2017. 1 World Population Prospects The 2008 Revision, United Nations 2 www.epp.eurostat.ec.europa.eu 3 Med försörjningsbörda avses antalet personer i förvärvsaktiv ålder (20-64 år) i relation till antalet personer i ej förvärvsaktiv ålder. 4 Sveriges framtida befolkning 2008-2050, Statistiska meddelanden BE 18 SM 0801 5 Befolkningsprognos för Stockholms län 2008-2017, Regionplane- och trafikkontoret, Stockholms läns landsting 7 (56)
Inom Stockholm län råder en förhållandevis homogen situation i termer av befolkningsutveckling. Samtliga kommuner förväntas i prognosen från RTK att öka sin folkmängd fram till 2017. De fem kommuner som spås den största befolkningsökningen relativt sin egen folkmängd är Sundyberg, Värmdö, Vaxholm, Nykvarn och Nacka. Dessa fem kommuner förväntas en folkökning motsvarande 20-30 procent. Alltså - i ett omvärldsperspektiv - torde det finns goda förutsättningar för fortsatt befolkningstillväxt i Nacka kommun. Världen växer på de flesta regionala nivåer som berör eller kan komma att beröra kommunen. HUR BÖR PROGNOSEN TOLKAS? Föreliggande befolkningsprognos bör inte betraktas som ett försök att förutsäga en obeveklig framtid för Nacka kommun. Den beskriver snarare en tänkbar befolkningsutveckling under förutsättning att den omfattande nybyggnationen i kommunen fortsätter som planerat och att människor väljer att flytta in i dessa bostäder. Vidare bör befolkningsprognosen betraktas som en utmaning för kommunen och den beskrivna utvecklingen någonting som på olika sätt kan bemötas. En fråga som bör ställas är huruvida utvecklingen kan anses önskvärd eller om det finns anledning att vidta åtgärder för att påverka utvecklingen. Det viktigaste inslaget i en befolkningsprognos är de befolkningsstrukturer som beskrivs, snarare än exakta nivåer. Vi har i Sverige en förhållandevis unik situation med födelsekullar av mycket varierande storlek, vilket i sin tur orsakar en kurvig befolkningspyramid. Konsekvenserna är stora krav på en flexibel organisation kring bl.a. barn- och äldreomsorg. Dessa befolkningsstrukturella förändringar är mycket viktiga att förstå och kan ganska enkelt förutses om än med osäkerhet vad gäller exakta nivåer. Befolkningsutvecklingen i Nacka kommun liksom föreliggande befolkningsprognos är starkt beroende av i vilken utsträckning byggplanerna i kommunerna realiseras. Vald metod för befolkningsprognosen innebär att folkmängden varje år under prognosperioden bestäms av hur många bostäder som planeras. Med antaganden om hur många personer som i genomsnitt flyttar in i olika typer av bostäder räknas en folkmängd fram. Sammansättningen i denna folkmängd anpassas därefter till befintlig befolkningsstruktur i kommunen med hänsyn till SCB:s prognosantaganden om mortalitet och fertilitet i riket. Byggplanerna kan också sägas utgöra en implicit faktor för olika ekonomiska faktorer, t.ex. konjunkturlägen och arbetslöshet, som påverkar människors benägenhet att flytta mellan kommuner och län. I en tid av recession finns det t.ex. anledning att ifrågasätta i vilken utsträckning byggplaner realiseras som tänkt. 8 (56)
2 Utfall befolkningsprognos I följande avsnitt redovisas prognosresultaten, dels översiktligt på totalnivå, dels uppdelat på ålder. Även ett avsnitt med utvärdering av tidigare prognoser presenteras. Sist i avsnittet finns prognosresultat på delområdesnivå. 2.1 Prognos på kommunnivå Under prognosperioden beräknas folkmängden öka med totalt 22 279 personer, från 85 661 invånare år 2008 till 107 940 invånare år 2018. Detta motsvarar en tillväxt på 26 procent under de närmaste tio åren. I diagrammet nedan illustreras den absoluta befolkningsutvecklingen, historiskt för perioden 1980-2008 samt prognostiserat för perioden 2009-2018. ANTAL INVÅNARE I NACKA KOMMUN 1980-2018 Total folkmängd 120 000 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1990 2000 2010 Total folkmängd Den absolut största ökningen under prognosperioden beräknas under år 2012 då kommunen prognostiseras växa med motsvarande 2 923 invånare. Detta är närmare 700 mer än den tidigare toppnoteringen från 2006 då kommunen växte med cirka 2 200 invånare. Den minsta ökningen under perioden beräknas år 2010 då invånarna skattas vara 1 450 fler än året innan. Dock är detta fortfarande klart över den genomsnittliga tillväxt om cirka 1 000 invånare per år som kommunen haft mellan 1980 och 2008. Den genomsnittliga tillväxten under prognosperioden ligger på cirka 2,3 procent per år. Folkmängden kan delas upp i tre åldersgrupper (0-19 år, 20-64 år och 65+) för att enkelt kunna beskriva folkmängdens sammansättning avseende hur många som "kostar" respektive "bidrar" till samhällsekonomin vid en viss tidpunkt. Uppdelningen är grov men ger en överblicksbild vars utveckling man kan följa över tiden. Uppdelningen ligger även till grund för att beräkna försörjningsbördan i kommunen. I diagrammet nedan visas utvecklingen av dessa åldersgrupper över tiden. 9 (56)
120 000 ANTAL INVÅNARE I NACKA KOMMUN 1980-2018 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 1980 1990 2000 2010 Total folkmängd 0-19 år 20-64 år 65 år eller äldre Ökningstakten under den prognostiserade perioden är i genomsnitt 2,3 procent per år, vilket är högre än under den senaste 10-årsperioden då ökningen var i genomsnitt 1,6 procent per år. I diagrammet nedan kan man jämföra kommunens procentuella tillväxt i folkmängden med tillväxten i riket. Den årliga förändringstakten visar med hur många procent kommunen växer under ett år. Ett negativt tal skulle innebära att folkmängden minskar under året. Förändringen under till exempel år 2009 beräknas som Folkmängd(2009) dividerat med Folkmängd(2008) minus 1. 3,5% PROCENTUELL FÖRÄNDRING AV FOLKMÄNGDEN I NACKA KOMMUN 1980-2018 3,0% 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 1980 1990 2000 2010 Nacka kommun Riket 10 (56)
Försörjningsbördan är ett enkelt demografiskt mått som visar på relationen mellan antalet personer som behöver bli försörjda och antalet personer som kan bidra till deras försörjning. Uttrycket kan sägas beskriva hur många extra personer en person i yrkesverksam ålder måste försörja förutom sig själv. Försörjningsbördan kan delas upp i två delar, den del som kommer från barn och ungdomar (0-19 år) och den från äldre (65+). Försörjningsbördan är kvoten mellan antalet invånare i icke yrkesverksam ålder (0-19 år och 65 år eller äldre) och antalet i yrkesverksam ålder (20-64). På riksnivå är försörjningsbördan cirka 0,7 extra personer, och framöver förväntas denna öka. I Nacka kommun har försörjningsbördan länge legat under nivån i riket, men efter år 2000 började den konvergera och år 2008 låg den på i princip samma nivå som för Sverige i sin helhet. Under prognosperioden beräknas den stiga ytterligare och vissa år även ligga strax över nivån i riket. 0,90 FÖRSÖRJNINGSBÖRDA I NACKA KOMMUN 1980-2018 0,80 0,70 0,60 0,50 0,40 0,30 0,20 0,10 0,00 1980 1990 2000 2010 Nacka kommun Riket Försörjningsbörda i Nacka från barn och ungdomar (0-19 år) Försörjningsbörda i Nacka från äldre (65 år eller äldre) Hur folkmängden förändras över tiden bestäms av förändringskomponenterna. I diagrammet nedan visas en samlad bild av hur nettoinflyttningen och den naturliga befolkningsökningen påverkar folkmängdens utveckling vid olika tidpunkter. Födelseöverskottet har sedan 1998 varierat mellan 333 och 649 personer. År 2008 var överskottet 649 personer och under prognosperioden förväntas överskottet bli i genomsnitt 769 personer per år. Flyttnettot har sedan 1998 varierat mellan 344 och 1 581. År 2008 var flyttnettot 720 personer och under prognosperioden förväntas flyttnettot bli i genomsnitt 1459 personer per år. Förändringskomponenternas utveckling har medfört att folkmängden har ökat med 12 632 personer sedan 1998. Från 2008 fram till prognosperiodens slut 2018 förväntas folkmängden att öka med 22 279 personer. 11 (56)
3 500 FLYTTNETTO OCH FÖDELSEÖVERSKOTT I NACKA KOMMUN 1980-2018 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0-500 1980 1990 2000 2010 Förändring i folkmängden under året Förändring i folkmängden beroende på nettoinflyttning Förändring beroende på födelseöverskott Flyttnettot beräknas som inflyttade minus utflyttade. Antalet inflyttade har sedan 1998 varierat mellan 5 214 och 7 308. År 2008 flyttade 6 672 personer till kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 8 386 personer flytta in per år. Antalet utflyttade har sedan 1998 varierat mellan 4 657 och 6 020. År 2008 flyttade 5 952 personer från kommunen och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 6 927 personer flytta ut per år. 10 000 ANTAL IN- OCH UTFLYTTADE I NACKA KOMMUN 1980-2018 8 000 6 000 4 000 2 000 0-2 000 1980 1990 2000 2010 Nettoinflyttning - antal inflyttade minus antal utflyttade Antal inflyttade Antal utflyttade 12 (56)
Antalet födda minus döda kallas för födelseöverskott eller naturlig befolknings ökning. Antalet födda har sedan 1998 varierat mellan 875 och 1 256. År 2008 föddes 1 256 barn och mellan 2009-2018 förväntas i genomsnitt 1 390 barn att födas per år. Antalet avlidna har sedan 1998 varierat mellan 516 och 607. År 2008 avled 607 personer och under prognosperioden förväntas i genomsnitt 621 personer att avlida per år. 1 800 ANTAL FÖDDA OCH DÖDA I NACKA KOMMUN 1980-2018 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 1980 1990 2000 2010 Födelseöverskott - antal födda minus antal döda Antal födda Antal döda I diagrammet nedan visas hur befolkningen är fördelad efter ålder i kommunen år 2008 och år 2018. Åldrandet medför t.ex. att de som var 60 år 2008 är 70 år 2018. Att antalet 60-åringar år 2008 skiljer sig från antalet 70-åringar år 2018 beror på att personer har flyttat till eller från kommunen samt att vissa avlidit. 2 000 ANTAL INVÅNARE EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN ÅR 2008 OCH 2018 1 800 1 600 1 400 1 200 1 000 800 600 400 200 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100. År 2008 År 2018 13 (56)
I diagrammet nedan visas hur antalet personer i olika åldrar förändras under prognosperioden. Ett positivt värde för en viss ålder innebär att antalet invånare i den åldern ökar under prognosperioden, ett negativt det motsatta. I Nacka kommun är befolkningsutvecklingen negativ i endast i åldrarna mellan 62 och 65. 600 FÖRÄNDRING I ANTALET PERSONER EFTER ÅLDER MELLAN ÅREN 2008 OCH 2018 I NACKA KOMMUN 500 400 300 200 100 0-100 -200 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Skillnad i folkmängd mellan åren 2008 och 2018 Under perioden 2008 till 2018 förväntas genomsnittsåldern i Sverige att öka från 41 år till 41,9 år. Skälen till detta är bland annat att mortaliteten bland de äldre minskar. Detta leder till att människor lever längre. Även i kommunen förväntas genomsnittsåldern att öka, från 38 år till 38,2 år, under prognosperioden. Jämfört med riket så är genomsnittsåldern i kommunen 3 år lägre än i riket år 2008. Vid prognosperiodens slut är snittåldern 3,7 år lägre än i riket. 43 GENOMSNITTSÅLDER I NACKA KOMMUN 1980-2018 42 41 40 39 38 37 36 35 34 1980 1990 2000 2010 Nacka kommun Riket 14 (56)
2.2 Jämförelse med tidigare prognoser En prognos är en förutsägelse om hur framtiden kan komma att bli. Grunden i en prognos är kunskap om vilka faktorer som har betydelse för det man försöker att förutsäga samt hur dessa inverkar. Genom att utvärdera resultaten av tidigare års prognoser gentemot utfallet ges möjligheten att dels se var prognosen avviker från utfallet och dels ges en uppfattning om något i förutsättningarna för prognosen kan förbättras. Att prognosen avviker från det faktiska utfallet behöver inte betyda att prognosen var dålig eller att metoden som används är felaktig. Avvikelser från utfallet är oundvikliga eftersom alla faktorer som påverkar omöjligen kan beaktas. Här följer en utvärdering av tidigare års prognoser genomförda av Inregia AB/WSP. I diagrammet nedan redovisas den procentuella avvikelsen mellan tidigare års prognoser för år 2008 och det faktiska utfallet 2008. Prognoserna från år 2004, 2006 och 2007 överskattar 2008 års utfall medan 2008 års prognoser, från april respektive maj, båda underskattar befolkningen. Procentuell skillnad mellan tidigare års prognoser avseende år 2008 0,7% 0,6% 0,5% 0,4% 0,3% 0,2% 0,1% 0,0% -0,1% -0,2% -0,3% 2004 års prognos 2006 års prognos 2007 års prognos 2008 års prognos maj 2008 års prognos sep 2004 års prognos överskattar befolkningen med 0,14 procent, vilket betyder att denna prognos är den som ligger närmast 2008 års utfall. I absoluta tal är denna avvikelse 117 personer. Den största avvikelsen uppvisar 2006 års prognos, där befolkningen överskattades med 514 personer eller 0,60 procent. 2008 års prognoser underskattar utfallet med 206 respektive 145 personer eller i procent mätt -0,24 procent respektive -0,18 procent. Den procentuella skillnaden mellan prognos och utfall för olika ålderskategorier redovisas i diagrammet nedan. Åldersgruppen 20-29 år har den största avvikelsen. Denna ålderskategori är mycket flyttbenägna, vilket medför svårigheter att prognostisera denna grupp. Den näst största avvikelsen förekom för åldersgruppen 0-6 år för 2004 års prognos och underskattade med 6,41 procent. Denna avvikelse kan till stor del förklaras i avvikelser i antalet födda, vilket också är en komponent 15 (56)
som är svår att skatta. Likaså underskattades antalet 16-19-åringar samt invånare i åldrarna 65 år och äldre. Totalt sett är 2004 års prognos, med en överskattning på endast 117 personer, närmast 2008 års utfall. Sker redovisningen dock efter ålderskategorier är träffsäkerheten inte lika god. Procentuell skillnad mellan tidigare års prognoser avseende år 2008 och utfall 2008 efter ålder 10% 8% 6% 4% 2% 0% -2% -4% -6% -8% -10% 0-6 7-15 16-19 20-29 30-44 45-65 65-74 75-w 2004 års prognos 2006 års prognos 2007 års prognos 2008 års prognos maj 2008 års prognos september 16 (56)
2.3 Barn och ungdomar Utvecklingen av antalet barn i åldern 0-5 år beror främst på hur många barn som föds framöver. Eftersom denna åldersgrupp även är relativt mer flyttbenägen än de äldre barnen, vilka har börjat skolan, så har även in- och utflyttning en viss inverkan på utvecklingen. För de äldre barngrupperna, 6-9 år och 10-12 år beror eventuella förändringar i antalet främst på åldrandet och att olika årskullar är olika stora. 12 000 ANTAL BARN I NACKA KOMMUN 1980-2018 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1990 2000 2010 0-5 år 6-9 år 10-12 år De stora barnkullar som föddes kring 1990 lämnar under de närmaste åren gymnasietiden bakom sig och går vidare till högre studier och förvärvsarbete. Effekten av detta är att gruppen 16-18 år minskar framöver i de flesta av landets kommuner, så även i Nacka. Samtidigt bör man i många av kommunerna räkna med att antalet utflyttningar ligger på en generellt sett högre nivå då denna generation söker sig till studier och arbete på annan ort. 17 (56)
ANTAL UNGDOMAR I NACKA KOMMUN 1980-2018 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 1980 1990 2000 2010 13-15 år 16-18 år 18 (56)
2.4 Äldre Under en längre tid framöver kommer antalet äldre i landets kommuner att öka. Orsaken är dels att den stora 40-talist generationen uppnår pensionsålder, dels att medellivslängden ökar och att de äldre lever längre än tidigare. Den närmaste framtiden medför främst en ökning i åldersgruppen 65-79 år. Med tiden kommer även de äldre åldersgrupperna, 80 år eller äldre, att öka starkt. Runt år 2018 kommer denna grupp att öka kraftigt i storlek i Nacka kommun. 14 000 ANTAL ÄLDRE I NACKA KOMMUN 1980-2018 12 000 10 000 8 000 6 000 4 000 2 000 0 1980 1990 2000 2010 65-79 år 80 år eller äldre 19 (56)
2.5 Försörjare Generellt i riket så kommer åldersgruppen 19-24 år att kortsiktigt öka i antal under de närmaste åren då generationen född kring 1990 når upp i dessa åldrar. Så förväntas ske även i Nacka. På längre sikt bör antalet personer i åldersgruppen falla tillbaka då de kommande generationskullarna inte är lika stora. Åldersgruppen 25-44 år kan förväntas minska de närmaste åren då den stora 60-talist generationen blir allt äldre och går över i åldersgruppen 45-64 år. I Nacka kommun finns inte denna utveckling då inflyttningen i åldersgruppen 25-44 år är kraftig. Även denna åldersgrupp förväntas växa i kommunen. Utfallet illustreras i diagrammet nedan. 35 000 ANTAL VUXNA I NACKA KOMMUN 1980-2018 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1980 1990 2000 2010 19-24 år 25-44 år 45-64 år 20 (56)
2.6 Delområdesprognoser I följande avsnitt redovisas prognoser för de fyra kommundelarna i Nacka kommun samt ett restområde. Befolkningen i det sistnämnda utgörs av invånare som är skrivna på en församling i kommunen (dvs. inte på ett NYKO-område) samt befolkning i fastigheter som inte kunnat kodas till ett specifikt geografiskt läge. Folkmängd per delområde och år Delområde / År 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Sicklaön 30 995 32 290 32 730 33 568 34 475 35 253 36 352 37 681 38 896 39 748 40 560 Boo 27 476 27 719 28 297 29 200 30 329 30 958 31 806 32 779 33 761 34 370 34 939 Fisksätra/Saltsjöbaden 17 212 17 283 17 405 17 646 18 152 18 623 18 990 19 181 19 378 19 621 19 788 Älta 9 758 10 008 10 317 10 521 10 899 11 121 11 485 11 906 12 189 12 310 12 418 Restförda 220 221 222 224 225 226 227 229 231 233 235 Totalt 85661 87521 88971 91158 94081 96181 98860 101776 104454 106282 107940 21 (56)
Befolkning per åldersklass - Sicklaön 0 511 536 527 531 536 539 551 572 589 592 594 1-6 2 460 2 755 2 970 3 170 3 317 3 437 3 558 3 651 3 740 3 801 3 851 7-15 2 812 2 969 3 092 3 235 3 468 3 688 3 914 4 228 4 513 4 776 4 967 16-19 1 443 1 531 1 511 1 515 1 469 1 442 1 486 1 501 1 563 1 600 1 686 20-24 1 712 1 758 1 731 1 799 1 867 1 892 1 939 2 012 2 025 1 996 1 996 25-44 9 453 9 759 9 691 9 849 10 059 10 245 10 588 11 034 11 377 11 539 11 638 45-64 7 701 7 900 7 989 8 095 8 251 8 368 8 508 8 737 8 993 9 216 9 487 65-74 2 484 2 673 2 825 2 980 3 099 3 204 3 319 3 418 3 530 3 569 3 565 75-w 2 419 2 410 2 394 2 393 2 410 2 439 2 488 2 528 2 567 2 659 2 776 Totalt 30 995 32 290 32 730 33 568 34 475 35 253 36 352 37 681 38 896 39 748 40 560 Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Sicklaön 0 511 536 527 531 536 539 551 572 589 592 594 1 446 552 557 559 567 569 581 600 618 625 628 2 433 481 561 573 578 584 593 610 627 638 644 3 435 462 493 571 584 588 600 613 628 639 650 4 386 459 472 506 579 590 599 614 627 637 648 5 370 410 468 483 516 583 597 609 624 633 644 6 390 391 420 477 492 523 588 605 616 628 637 7 299 406 399 429 483 497 529 593 609 618 629 8 309 315 411 407 436 487 502 535 595 608 618 9 285 323 323 417 414 442 492 508 540 594 608 10 328 300 330 333 424 421 449 498 514 543 595 11 289 340 309 340 343 430 429 459 505 518 546 12 284 303 346 319 349 352 438 439 467 510 522 13 340 298 311 353 328 357 362 446 447 472 513 14 319 351 305 320 360 336 366 373 453 453 477 15 359 333 357 315 330 367 347 377 384 459 459 16 376 374 342 368 328 341 378 362 391 395 467 17 375 393 382 355 379 341 356 393 379 403 408 18 357 391 398 391 367 387 356 374 406 391 413 19 335 372 389 401 396 374 396 373 388 411 398 20 365 350 366 388 401 394 382 406 386 392 411 TOTALT 7 591 8 141 8 466 8 839 9 190 9 500 9 891 10 358 10 791 11 161 11 509 23 (56)
Befolkning per åldersklass - Boo 0 400 382 392 408 432 439 456 477 498 505 512 1-6 2 923 2 834 2 778 2 755 2 808 2 828 2 876 2 973 3 085 3 161 3 222 7-15 3 801 3 802 3 823 3 892 4 000 4 090 4 188 4 267 4 331 4 387 4 432 16-19 1 657 1 666 1 671 1 690 1 656 1 619 1 599 1 596 1 651 1 691 1 747 20-24 1 194 1 322 1 475 1 624 1 774 1 813 1 860 1 905 1 911 1 871 1 849 25-44 7 739 7 626 7 690 7 953 8 309 8 464 8 737 9 095 9 408 9 518 9 597 45-64 6 909 7 005 7 168 7 332 7 585 7 754 7 947 8 143 8 366 8 556 8 740 65-74 1 699 1 895 2 058 2 231 2 387 2 509 2 617 2 724 2 820 2 861 2 884 75-w 1 154 1 186 1 243 1 313 1 378 1 442 1 527 1 599 1 690 1 820 1 955 Totalt 27 476 27 719 28 297 29 200 30 329 30 958 31 806 32 779 33 761 34 370 34 939 Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Boo 0 400 382 392 408 432 439 456 477 498 505 512 1 474 417 409 428 452 463 477 497 517 528 534 2 486 475 431 432 456 470 486 502 521 534 543 3 477 482 479 446 453 468 486 503 520 533 544 4 516 473 483 486 462 462 480 499 517 528 540 6 482 481 503 476 492 496 475 480 499 514 527 7 458 474 477 502 480 491 497 480 486 502 516 8 447 450 470 476 501 478 491 498 483 488 503 9 410 439 445 469 476 498 478 491 499 484 488 10 399 405 436 444 470 474 496 480 492 499 485 12 387 386 394 404 437 444 469 475 498 483 492 13 443 383 384 395 406 435 443 470 476 496 482 14 443 436 381 385 397 405 434 443 470 475 493 15 425 435 432 382 388 397 406 434 444 469 473 16 448 418 431 431 387 390 399 410 437 444 469 18 422 411 428 413 428 427 388 395 406 412 431 19 363 400 397 417 409 415 419 387 395 400 404 20 264 342 379 385 407 393 402 410 385 385 389 TOTALT 7 744 7 687 7 751 7 780 7 931 8 044 8 183 8 331 8 544 8 678 8 827 25 (56)
Befolkning per åldersklass - Fisksätra/Saltsjöbaden 0 247 248 253 259 275 288 295 298 301 305 305 1-6 1 520 1 519 1 524 1 581 1 640 1 710 1 763 1 797 1 828 1 860 1 880 7-15 2 030 2 047 2 090 2 107 2 149 2 183 2 253 2 295 2 348 2 408 2 437 16-19 940 921 894 877 892 907 900 904 894 890 929 20-24 990 978 976 975 1 008 1 035 1 032 1 010 1 002 1 004 983 25-44 4 327 4 367 4 378 4 471 4 690 4 887 5 036 5 082 5 119 5 170 5 178 45-64 4 421 4 390 4 357 4 367 4 383 4 425 4 448 4 479 4 542 4 610 4 671 65-74 1 451 1 534 1 648 1 728 1 825 1 881 1 927 1 978 1 978 1 968 1 928 75-w 1 286 1 279 1 284 1 281 1 290 1 308 1 337 1 338 1 365 1 406 1 477 Totalt 17 212 17 283 17 405 17 646 18 152 18 623 18 990 19 181 19 378 19 621 19 788 Antal 0-20-åringar per ettårsklass - Fisksätra/Saltsjöbaden 0 247 248 253 259 275 288 295 298 301 305 305 1 257 258 260 267 280 293 304 308 310 313 315 2 245 262 263 268 280 291 302 309 312 315 317 3 253 248 264 268 276 288 297 304 311 315 316 4 225 254 251 267 274 283 292 298 305 312 315 6 269 269 230 257 258 276 282 286 292 298 305 7 224 267 267 232 260 261 277 281 285 291 297 8 219 223 264 265 235 261 261 275 279 284 290 9 234 218 222 263 265 238 262 260 274 278 282 10 206 232 218 223 263 266 239 261 260 273 277 12 233 244 206 231 221 227 264 265 240 260 259 13 211 231 241 207 231 223 228 262 263 241 259 14 217 210 229 240 209 232 223 227 260 262 241 15 240 216 211 228 240 211 232 223 227 259 260 16 225 238 216 212 229 240 214 231 224 227 258 18 240 230 221 232 218 218 230 235 213 228 222 19 240 230 222 216 230 217 217 223 228 210 222 20 219 224 217 213 214 225 213 210 215 220 204 TOTALT 4 204 4 301 4 256 4 347 4 458 4 538 4 631 4 757 4 798 4 892 4 944 27 (56)
3 Bilagor 30 (56)
3.1 Antaganden De följande sidorna innehåller uppgifter som beskriver situationen i Nacka kommun under år 2008 och några av de antaganden som ligger till grund för prognosen. I vissa fall görs jämförelser med riket. Tanken är att ge en demografisk ögonblicksbild som komplement till redovisningen av prognosresultaten. I prognosen har vi använt oss av registerdata över folkmängden efter ålder, kön och tid. Uppgifterna kommer från folkbokföringen och är hämtade från SCB. Befolkningen vi använder är den som är skriven i kommunen per den sista december varje år. Denna folkmängd behöver inte stämma med den befolkning som faktiskt bor eller vistas i kommunen. Hur stor skillnad det är mellan den folkmängd som verkligen bor i kommunen och den som är registrerad och om detta är ett problem varierar från kommun till kommun och över åldrarna. För de yngre åldersgrupperna är diskrepansen större. Många ungdomar studerar och arbetar på annan ort men är fortfarande skrivna i föräldrahemmet. För att göra prognosen använder vi oss även av antal levande födda barn, avlidna, inflyttade och utflyttade som registrerats under året. Med hjälp av denna information skattar vi fruktsamhet, mortalitet, inflyttarfördelningar och utflyttarrisker efter ålder och kön. Värt att notera är att de kommande 10 åren medför att två större demografiska förändringar fullbordas. För det första uppnår den stora 40-talist generationen en ålder över 65 år. Detta innebär inte att alla 40- talister går i pension men en betydande andel lämnar helt arbetskraften de närmaste åren. För det andra uppnår den stora barnkull som föddes kring 1990 förvärvsaktiv ålder. De slutar gymnasieskolan och börjar i många fall studera eller arbeta på annan ort. För bland annat arbets- och bostadsmarknaden, utbildningssystemet och omflyttningarna har detta stora konsekvenser vilket i sin tur ger effekter för den kommunala verksamheten. 3.2 Befolkningsstruktur 20 BEFOLKNINGSSTRUKTUR I NACKA KOMMUN ÅR 2008 18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Nacka kommun Riket 31 (56)
I diagrammet ovan visas befolkningsstrukturen i kommunen och i riket. Befolkningsstrukturen anger hur stor andel varje åldersgrupp utgör av hela folkmängden. Andelen uttrycks i promille. Som exempel kan nämnas att åldern 43 år är den enskilt största åldersgruppen i kommunen och utgör 17,8 promille av hela folkmängden år 2008. I de delar som kommunens åldersstruktur avviker från rikets så innebär detta att kommunen har relativt fler eller färre invånare i den åldern än vad som finns i riket. Genom att jämföra befolkningsstrukturerna kan man bättre förstå vilka demografiska utmaningar och möjligheter kommunen har relativt riket. 900 ANTAL MÄN OCH KVINNOR EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN ÅR 2008 800 700 600 500 400 300 200 100 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Män Kvinnor Antalet män och kvinnor i samma ålder har ofta ett starkt samband förutom för åldrarna 70 år eller äldre där kvinnorna oftast är fler. Orsaken till detta är att kvinnor i större utsträckning än män övergick till ett mer hälsosamt liv på 40- och 50-talet medan männen först på senare tid har anammat den sundare livsstilen. Det finns kommuner som har andra skevheter i könsfördelningen. I Uppsala kommun är antalet kvinnor i åldrarna 20-25 år betydligt fler än antalet män. Och i Pajala kommun finns det fler män än kvinnor i nästan samtliga åldrar. 32 (56)
3.3 Fertilitet 0,20 FRUKTSAMHET EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN 0,18 0,16 0,14 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 15 25 35 45 Nacka Riket Antalet barn som föds beror dels på antalet kvinnor i fertil ålder, dels på kvinnornas benägenhet att bli föräldrar. Benägenheten att föda barn i en viss ålder mäts av fruktsamheten och beräknas som antal födda barn efter moderns ålder dividerat med antalet kvinnor i samma ålder. För att få en total bild av fruktsamheten kan man beräkna summerad fruktsamhet vilket är summan av fruktsamheten i olika åldrar (dvs. summan av värdena på staplarna i diagrammet ovan). Måttet summerad fruktsamhet visar på hur många barn en kvinna skulle föda om hon under sin livstid föder barn såsom kvinnor idag gör. På riksnivå förväntas kvinnor år 2008 föda drygt 1,91 barn under sin livstid medan motsvarande siffra för Nacka kommun är 2,25. I diagrammet ovan framgår att fruktsamheten är som högst hos 31-åriga kvinnor i Nacka kommun. Under åren 2006-2008 fick de i snitt 0,18 barn per kvinna. Med hjälp av fruktsamheten per ålder och antalet kvinnor i fertil ålder kan vi beräkna hur många barn som förväntas födas framöver. 33 (56)
SUMMERAD FRUKTSAMHET I NACKA KOMMUN 1980-2018 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1980 1990 2000 2010 Nacka Riket 3.4 Flyttare Hur många som flyttar till respektive från kommunen i olika åldrar visas i diagrammet nedan. Även om lika många flyttar in som ut ur kommunen i en viss åldersgrupp så betyder detta inte att kommunens förutsättningar är oförändrade. Det kan finnas en stor skillnad på in- och utflyttarna avseende socioekonomiska faktorer såsom utbildning, inkomst eller arbetsmarknadsstatus. Det är därför viktigt att göra kompletterande analyser av flyttströmmarna för att få en så heltäckande bild som möjligt. 300 ANTAL FLYTTARE EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN 250 200 150 100 50 0 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Inflyttare Utflyttare 34 (56)
Nedan visas effekten av in- och utflyttningen på åldersstrukturen i kommunen. Staplarna visar flyttnettot - eller vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar på grund av flyttningar. Nettot har beräknats som skillnaden mellan antalet inflyttade och utflyttade i diagrammet ovan. Ett negativt värde för en viss ålder betyder att fler flyttar från kommunen än till kommunen i den åldern. För att få en mer representativ bild av flyttningarna har ett genomsnitt för de tre senaste åren beräknats. 100 FLYTTNETTO EFTER ÅLDER I NACKA KOMMUN 80 60 40 20 0-20 -40 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Flyttnetto efter ålder Flyttbenägenheten visar på sannolikheten, under ett år, att en person i en viss ålder flyttar från kommunen. Detta redovisas i nedanstående diagram. I kommunen har 22-åringarna den högsta flyttbenägenheten med 0,29. Detta innebär att 29 procent av alla 22-åringar under ett givet år flyttar från kommunen. På riksnivå anger flyttbenägenheten sannolikheten att en person flyttar över en kommungräns. Viktigt att förstå är att många flyttningar sker inom kommunen. Flyttbenägenheten som den är definierad här inkluderar inte flyttningar inom kommunen. 35 (56)
BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Nacka kommun För att prognostisera antalet utflyttare framöver beräknas så kallade utflyttarrisker. Riskerna baseras på hur män och kvinnor i olika åldrar har flyttat historiskt. Genom att multiplicera riskerna med antalet invånare fås hur många som förväntas flytta ut per ålder och kön. Det totala antalet inflyttare bestäms genom ett direkt antagande om hur många som kan tänkas flytta in, baserat på de byggplaner som finns i kommunen. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. Det observerade antalet flyttningar i kommunen innehåller endast en begränsad mängd information. Vill man närmare analysera effekterna av flyttningar måste man även studera vilka som flyttar till respektive från kommunen. Flyttarnas socioekonomiska situation och ålder har en stor betydelse för utvecklingen av kommunens ekonomi, näringsliv och befolkningssammansättning. Flyttningar är den demografiska komponent som har störst och snabbast påverkan på demografins utveckling över tiden. Det ligger utanför ramen för denna befolkningsprognos att närmare studera flyttmönster och effekterna av flyttningarna. Men genom att studera flyttnettot efter ålder kan man direkt se hur ålderssammansättningen i kommunen ändras på grund av flyttningarna och det går enkelt att få svar på frågor såsom vilka åldersgrupper som ökar respektive minskar och med hur mycket på grund av in- och utflyttningar. Vill man kunna påverka kommunens demografiska och socioekonomiska sammansättning på kort sikt så måste man göra förändringar som påverkar in- och utflyttningsmönstren. I många av landets kommuner flyttar de yngre åldersgrupperna 19-25 år från kommunen till arbeten och studier på annan ort. I vissa fall kommer de tillbaka och bosätter sig på födelseorten för att bilda familj och påbörja ett aktivt yrkesliv. Räknat på riksnivå så är de yngre åldersgrupperna mycket flyttbenägna och var femte 21-åring flyttar över en kommungräns varje år. Yngre kvinnor är mer flyttbenägna än yngre män. Riket 36 (56)
KVINNORS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Kvinnor i Nacka kommun Kvinnor i riket De söker sig tidigare än männen till orter som erbjuder studie- och arbetsmöjligheter. Vid 30-års ålder blir de dock mindre flyttbenägna än männen. I vissa kommuner flyttar mer än hälften av de unga kvinnorna i vissa åldrar. Effekten blir att nästan inga unga kvinnor blir kvar på orten. I Nacka kommun har de 24- åriga kvinnorna den största flyttbenägenheten med 0,33. MÄNS BENÄGENHET ATT FLYTTA FRÅN NACKA KOMMUN 0,30 0,25 0,20 0,15 0,10 0,05 0,00 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 År 2008 År 2018 På riksnivå har både män och kvinnor en mycket hög flyttbenägenhet mellan 20 och 30 år. Men till skillnad mot kvinnorna, som har en mycket stark topp mellan 20 och 22 år, så är männens flyttbenägenhet mer jämn. Män äldre än 30 år har även en något högre flyttbenägenhet än kvinnor i samma ålder. Bland männen i Nacka kommun är 25-åringarna mest flyttbenägna med 0,27. 37 (56)
3.5 Byggnadsplaner Prognosen baseras på ett antagande om antalet färdigställda bostäder under prognosperioden. Detta antagande har gjorts av Nacka kommun. Totalt antas 8 595 bostäder färdigställas under perioden. I de småhus som byggs i kommunen antas motsvarande 3,3 personer flytta in, i de lägenheter som färdigställs 2,1 personer samt i särskilda bostäder (t.ex. äldreboenden) 1,2 personer. I byggantagandet ingår en justering för färdigställda bostäder i idag okända projekt. Totalt uppskattas 1 250 bostäder av denna typ tillkomma. Dessa har fördelats per delområde (kommundel) och NYKO i enlighet med de invånarfördelningar som finns idag. Bostadsbyggnadsprognos för Nacka kommun 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 754 426 734 1 168 805 1 045 1 108 1 027 778 750 3.6 Alternativa scenarier Det är viktigt att påpeka att i en byggbaserad prognos styrs utvecklingen helt av byggandet. För att illustrera vad en förändring av byggantagande kan leda till i termer av befolkningsförändringar har följande avsnitt sammanställts. Här redovisas översiktligt resultatet av tre alternativa prognoser som gjorts för Nacka kommun och jämförs med huvudalternativet. I tabellen nedan redovisas antalet invånare i kommunen per år och scenario. Den första kolumnen redovisar antalet invånare per år i kommunen enligt föreliggande prognos. Sedan följer befolkningen per år enligt en demografisk framskrivning, en prognos som baseras på att allt kommer att fortsätta som de tre senaste åren (dvs. implicit att byggandet under prognosperioden blir på samma sätt som de tre senaste åren). Skillnaden mellan dessa två, närmare 10 000 invånare år 2018, illustrerar det faktum att byggandet antas öka kraftigt framöver. Prognoser som visar utvecklingen om byggandet skulle öka respektive minska med 10 procent per år har också gjorts, dessa redovisas i de två sista kolumnerna i tabellen. Här kan utläsas att en tioprocentig ökning/minskning av byggandet ger en ökning/minskning i invånarantal år 2018 med cirka 2 200 personer. Befolkning per år och scenario År Byggbaserad prognos Demografisk framskrivning +10% byggande -10% byggande 2008 85 661 85 661 85 661 85 661 2009 87 521 87 259 87 817 87 425 2010 88 971 88 741 89 036 88 422 2011 91 158 90 116 91 135 90 140 2012 94 081 91 401 94 476 92 873 2013 96 181 92 610 96 778 94 757 2014 98 860 93 758 99 767 97 202 2015 101 776 94 862 102 935 99 795 2016 104 454 95 930 105 873 102 198 2017 106 282 96 966 108 098 104 018 2018 107 940 97 969 110 243 105 773 38 (56)
Nedan redovisas samma siffror i diagramform. Detta illustrerar tydligt skillnaden i resultat mellan de olika prognoserna. Värt att notera är den relativt stora skillnaden i befolkning år 2018 för den byggbaserade prognosen (huvudalternativet) och den demografiska framskrivningen, närmare 10 000 personer. En demografisk framskrivning bygger på att allt (fertilitet, mortalitet och flyttningar) fortsätter på samma sätt som det har gjort, i det här fallet de senaste tre åren. Byggandet tas inte med som en exogen variabel, men då den utveckling som funnits de senaste åren bygger på hur man byggt i kommunen under samma period tas ett byggantagande att det skall byggas på samma sätt som under de tre senaste åren med implicit. Skillnaden i resultat mellan de båda prognoserna tyder på att kommunen planerar ett byggande under prognosperioden som är väsentligt större än det som funnits de tre senaste åren (2006-2008). Befolkning per år och scenario, 2008-2018 115000 110000 105000 100000 95000 90000 85000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Byggbaserad prognos Demografisk framskrivning +10% byggande -10% byggande 39 (56)
3.7 Metodbeskrivning Befolkningen i prognosen skrivs fram ett år i taget med befolkningen år 2008 som utgångspunkt. Antalet födda och döda beräknas för varje prognosår genom att befolkningen i varje åldersklass multipliceras med åldersspecifika fruktsamhetstal respektive dödsrisker. Fruktsamheten för kvinnor i olika åldrar beräknas som kvoten mellan antalet födda barn till mödrar i en viss ålder och medelfolkmängden kvinnor i samma ålder. För att osäkerheten ska bli mindre används befolkningsuppgifter från de 3 senaste åren. Dessutom görs en utjämning över åldrarna. Det läggs även en viss vikt vid fruktsamhetstalen i riket. Under prognosperioden antas fruktsamheten förändras i enlighet med SCB:s prognostiserade ökning för fruktsamheten i riket. Dödsriskerna för varje ålder och per kön skattas på riksdata som kvoten mellan antalet döda i en viss ålder och medelbefolkningen i samma ålder. Därefter sker en justering av mortaliteten så att den sammanfaller med kommunens totala nivå. Data från de 3 senaste åren används, och dödsriskerna antas minska i proportion till SCB:s prognos för riket. Det totala antalet inflyttare bestäms exogent, baserat på de byggplaner som finns i kommunen. För att fördela inflyttarna efter ålder och kön så används inflyttarintensiteter vilka baseras på historiska inflyttningsmönster. Intensiteterna anger hur stor andel av inflyttarna som är i en viss ålder och av ett visst kön. Osäkerheten i prognosen ökar i proportion med prognosperiodens längd. Generellt är osäkerheten störst för de åldersgrupper som inte är födda när prognosen görs. Betydande osäkerhet finns även för åldersgrupperna 19-30 år där flyttbenägenheten är stor. Osäkerheten i en befolkningsprognos är förhållandevis mindre för den medelålders och äldre befolkningen vilka brukar vara mindre flyttbenägna. 40 (56)
3.8 Tabeller - prognos 41 (56)
Tabell 1A: Folkmängd i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 7 894 8 098 8 236 8 432 8 742 8 940 9 192 9 484 9 752 9 913 10 030 6-9 4 619 4 868 5 099 5 364 5 490 5 649 5 819 5 980 6 163 6 305 6 435 10-12 3 203 3 237 3 295 3 382 3 628 3 821 4 038 4 148 4 254 4 362 4 462 13-15 3 532 3 398 3 333 3 263 3 318 3 388 3 484 3 716 3 909 4 100 4 186 16-18 3 600 3 626 3 578 3 558 3 474 3 433 3 396 3 458 3 538 3 608 3 798 19-24 5 411 5 731 5 931 6 213 6 519 6 590 6 733 6 797 6 823 6 729 6 664 25-44 24 153 24 413 24 517 25 077 26 014 26 626 27 531 28 562 29 349 29 680 29 860 45-64 21 641 21 960 22 209 22 535 23 029 23 398 23 830 24 359 24 967 25 497 26 064 65-79 8 402 8 966 9 509 10 020 10 477 10 926 11 390 11 747 12 095 12 386 12 629 80-100 3 206 3 225 3 264 3 314 3 389 3 409 3 448 3 523 3 604 3 701 3 811 Totalt 85 661 87 521 88 971 91 158 94 081 96 181 98 860 101 776 104 454 106 282 107 940 Tabell 1B: Förändring i folkmängden i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 123 204 138 196 310 198 252 292 268 161 117 6-9 248 249 231 265 126 160 170 161 183 142 131 10-12 - 93 34 58 87 246 193 217 110 106 108 100 13-15 - 61-134 - 65-70 55 70 95 233 192 191 86 16-18 105 26-48 - 20-84 - 41-38 63 80 70 190 19-24 347 320 200 281 306 71 143 64 25-94 - 65 25-44 21 260 104 560 938 612 905 1 032 787 331 180 45-64 195 319 249 326 494 369 432 529 608 531 567 65-79 456 564 544 510 458 449 464 357 348 291 243 80-100 17 19 39 51 75 20 39 75 82 96 110 Totalt 1 358 1 860 1 450 2 187 2 923 2 100 2 679 2 915 2 679 1 827 1 658 Tabell 1C: Procentuell förändring i folkmängden i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 1,6 2,6 1,7 2,4 3,7 2,3 2,8 3,2 2,8 1,6 1,2 6-9 5,7 5,4 4,7 5,2 2,3 2,9 3,0 2,8 3,1 2,3 2,1 10-12 -2,8 1,1 1,8 2,7 7,3 5,3 5,7 2,7 2,5 2,5 2,3 13-15 -1,7-3,8-1,9-2,1 1,7 2,1 2,8 6,7 5,2 4,9 2,1 16-18 3,0 0,7-1,3-0,6-2,4-1,2-1,1 1,8 2,3 2,0 5,3 19-24 6,9 5,9 3,5 4,7 4,9 1,1 2,2 1,0 0,4-1,4-1,0 25-44 0,1 1,1 0,4 2,3 3,7 2,4 3,4 3,7 2,8 1,1 0,6 45-64 0,9 1,5 1,1 1,5 2,2 1,6 1,8 2,2 2,5 2,1 2,2 65-79 5,7 6,7 6,1 5,4 4,6 4,3 4,2 3,1 3,0 2,4 2,0 80-100 0,5 0,6 1,2 1,5 2,3 0,6 1,1 2,2 2,3 2,7 3,0 Totalt 1,6 2,2 1,7 2,5 3,2 2,2 2,8 2,9 2,6 1,7 1,6 42 (56)
Tabell 2A: Antal kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 3 880 3 975 4 032 4 131 4 285 4 377 4 493 4 636 4 767 4 845 4 901 6-9 2 258 2 379 2 494 2 606 2 688 2 768 2 850 2 931 3 023 3 089 3 146 10-12 1 532 1 543 1 578 1 665 1 757 1 846 1 947 2 019 2 066 2 115 2 174 13-15 1 781 1 692 1 641 1 560 1 583 1 623 1 709 1 798 1 887 1 975 2 033 16-18 1 685 1 726 1 749 1 773 1 713 1 677 1 618 1 646 1 691 1 758 1 826 19-24 2 639 2 798 2 858 2 973 3 160 3 209 3 295 3 338 3 358 3 285 3 243 25-44 12 353 12 454 12 496 12 747 13 203 13 473 13 926 14 413 14 806 14 985 15 093 45-64 10 954 11 118 11 260 11 422 11 668 11 873 12 063 12 362 12 638 12 894 13 187 65-79 4 394 4 692 4 959 5 266 5 506 5 749 6 014 6 168 6 375 6 542 6 661 80-100 2 059 2 066 2 083 2 085 2 109 2 115 2 121 2 171 2 202 2 237 2 294 Totalt 43 535 44 443 45 150 46 228 47 673 48 710 50 036 51 482 52 812 53 724 54 557 Tabell 2B: Förändring i antalet kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 81 95 57 99 154 92 116 143 131 78 56 6-9 124 121 114 112 83 79 82 81 92 66 57 10-12 - 97 11 35 86 93 89 101 72 47 49 59 13-15 12-89 - 51-81 22 41 86 89 89 88 58 16-18 24 41 22 25-60 - 37-58 27 46 67 68 19-24 187 159 60 116 186 49 86 43 20-73 - 42 25-44 46 101 42 251 456 270 453 487 393 180 108 45-64 97 164 142 161 247 204 190 299 276 256 293 65-79 183 298 268 307 241 243 265 154 207 167 119 80-100 1 7 17 2 24 6 6 50 31 34 57 Totalt 658 908 707 1 078 1 446 1 036 1 327 1 445 1 330 912 834 Tabell 2C: Procentuell förändring i antalet kvinnor i Nacka kommun efter åldersklass 0-5 2,1 2,5 1,4 2,5 3,7 2,2 2,6 3,2 2,8 1,6 1,2 6-9 5,8 5,4 4,8 4,5 3,2 3,0 3,0 2,9 3,1 2,2 1,8 10-12 -6,0 0,7 2,3 5,5 5,6 5,1 5,5 3,7 2,3 2,4 2,8 13-15 0,7-5,0-3,0-4,9 1,4 2,6 5,3 5,2 4,9 4,7 2,9 16-18 1,4 2,4 1,3 1,4-3,4-2,1-3,5 1,7 2,8 4,0 3,9 19-24 7,6 6,0 2,1 4,1 6,3 1,5 2,7 1,3 0,6-2,2-1,3 25-44 0,4 0,8 0,3 2,0 3,6 2,0 3,4 3,5 2,7 1,2 0,7 45-64 0,9 1,5 1,3 1,4 2,2 1,8 1,6 2,5 2,2 2,0 2,3 65-79 4,3 6,8 5,7 6,2 4,6 4,4 4,6 2,6 3,3 2,6 1,8 80-100 0,0 0,3 0,8 0,1 1,2 0,3 0,3 2,3 1,4 1,6 2,5 Totalt 1,5 2,1 1,6 2,4 3,1 2,2 2,7 2,9 2,6 1,7 1,6 43 (56)