En bok om Ditt barns hälsa Barnets namn:... Adress:... Tfn:... Båda föräldrarna har gemensamt ansvar för barnets uppfostran och utveckling. Barnets bästa skall för dem komma i främsta rummet. Ur Artikel 18 i FN:s konvention om Barnets rättigheter. Hälsoboken är framtagen av Barnhälsovårdsenheterna i Västra Götaland. Samordnande sjuksköterska Christina Djäken. Vårdutvecklare Anita Elfström. Illustrationer Eva Kraft. 2012-09-20 Femte upplagan Eftertryck förbjudes 1
Gratulerar! En spännande upptäcksresa har just startat. Ett litet barn har anlänt i familjen. Vare sig det är första barnet eller ett nytt litet syskon är det ingen tvekan om att det kommer medföra förändringar i familjens levnadsvanor och rutiner. Hela familjens välbefinnade är viktigt för att barnet skall må bra. Vi på barnavårdscentralen (BVC) finns där för att stötta familjen. Vi hoppas att denna hälsobok skall vara till hjälp för Dig att följa barnets tillväxt och utveckling. Gör gärna Dina egna anteckningar om barnet i boken och tag med den vid besök i hälso- och sjukvården. 2
Innehåll En minnesbok om Ditt barns hälsa...1 Gratulerar!...2 Viktiga adresser och telefonnummer...4 Alla barn har rätt till kostnadsfri barnhälsovård...5 Hälsoundersökningar på BVC...5 Hörseltest för nyfödda...6 Besök på sjukhus/ läkarbesök...7 Hälsouppgifter...8 Födelseuppgifter:...8 Uppfödning:...8 Utveckling...9 Hälsoundersökningar...9 Tillväxt...10 Viktkurva flickor...12 Viktkurva pojkar...13 Barnvaccination...14 Sjukdomar som vissa barn vaccineras mot...15 1:a hembesöket 0-14 dagar...17 Hälsoundersökning 2-8 veckor...17 Checklista för att förebygga barnolycksfall i nyföddhetsperioden...18 Hälsoundersökning 2-4 månader...20 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 2-4 månaders ålder...20 Hälsoundersökning 4-6 månader...21 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 4-6 månaders ålder...21 Hälsoundersökning 6-12 månader...22 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 6 12 månader...23 Hälsoundersökning 12-18 månader...25 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 1 till 1,5 års ålder...26 Hälsoundersökning 2,5-3 år...27 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 2,5-3 år...28 Hälsoundersökning vid 4 år...29 Checklista för att förebygga barnolycksfall i 4 års ålder...30 Hälsoundersökning vid 5,5 år...31 Checklista för att förebygga barnolycksfall vid 5 års ålder...32 Barnolycksfall inom lantbruket Checklista...32 Tandhälsa...34 Några viktiga råd för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd...36 Hur tröstar man ett skrikande barn?...36 Sömn...36 Mat...38 Nedstämdhet och föräldraskap...38 Barn och rökning...39 Amning och rökning...40 Barn och alkohol...40 TV, video och datorer...40 Barn och sol...40 Så skyddar du ditt barns hörsel...40 Hur jag skyddar mitt barn i förkylningstider...41 Tid för besök på BVC...42 Föräldragrupper på BVC...43 Egna anteckningar...44 3
... Barnavårdscentral... Adress... BVC-sjuksköterska... Telefonnummer... ev. mottagningstider............ Viktiga telefonnummer Nödnummer 112 (hela landet, inget riktnummer) 1177 sjukvårdsupplysningen (hela landet, inget riktnummer) På www.1177.se Temasidan Barn och föräldrar finns råd i vardagen om ditt barns symtom och behandling. Giftinformationscentralen tfn: 112 icke brådskande fall: 08-33 12 31 (kontorstid) eller kontakta närmaste sjukhus, vårdcentral, distriktsläkare. 4
Alla barn har rätt till kostnadsfri barnhälsovård På barnavårdscentralen kan du få råd och stöd i frågor som gäller Ditt barn. Det kan gälla amning, modersmjölksersättning, mat, D-vitamin, tandvård, barnsäkerhet, rökning och alkohol. Du kan också rådfråga BVC-sjuksköterskan både om enklare och allvarligare problem kring ditt barn t.ex. syskonsvartsjuka, matvägran och sömnproblem. Föräldraträffar erbjuds, där Du har möjlighet att träffa föräldrar med barn i samma ålder som Ditt eget och utbyta erfarenheter. BVC kan ge råd och upplysningar om var Du kan vända Dig om Ditt barn blir sjukt eller skadar sig. Sjuka barn bör ej besöka BVC, då andra barn kan smittas. Att delta i Barnhälsovården är frivilligt. Hälsoundersökningar på BVC Barnets ålder: 0-7 dagar BVC-sjuksköterskan Hembesök, presentation av BVC 0-2 mån BVC-sjuksköterskan Barnets utveckling 6v-3 mån BVC-läkare/ Barnets utveckling. Vaccination BVC-sjuksköterskan 4 mån BVC-sjuksköterskan 5 mån BVC-sjuksköterskan Vaccination 6 mån BVC läkarundersökning Barnets utveckling 8 mån BVC-sjuksköterskan Mottagningsbesök alt. Hembesök 10-12 mån BVC-läkare/ Vaccination BVC-sjuksköterskebesök 18 mån BVC-läkare/ Vaccination BVC-sjuksköterskebesök 2,5-3 år BVC-sjuksköterskan Barnets utveckling, språk och tal 4 år BVC-sjuksköterskan Mottagningsbesök alt. Hembesök, syn, hörsel, språk, och tal 5,5 år BVC-sjuksköterskan Vaccination. Avslutande besök 5
Hörseltest för nyfödda Testet erbjuds alla nyfödda barn på BB och nyföddhetsavdelning. Det är viktigt att man upptäcker medfödda hörselskador för att kunna sätta in stödinsatser för att möjliggöra god språkutveckling. Hörseltestet heter OAE (otoakustisk emission). Man sänder ett klickljud i barnets hörselgång och hårcellerna i innerörat sätts i rörelse. Dessa rörelser avger ett svagt ljud som tas upp av en mikrofon. Om ytterligare test behövs, görs en ABR (automatiserad hjärnstamsaudiometri), som innebär att man mäter hörselbanornas svar på ljudstimulering. Båda undersökningarna är snabba och orsakar inget obehag. Hörseltest BB... 6
Besök på sjukhus/läkarbesök Datum Sjukhus/mottagning Orsak 7
Hälsouppgifter Födelseuppgifter: Födelsedatum... Födelseort... Antal fullbordade graviditetsveckor... Vikt... g Längd.... cm Huvudomfång... cm Ämnesomsättningsprov (PKU)... Vårdad på nyföddhetsavdelning... Hörseltest OAE... Uppfödning: Bröstmjölk, enbart till...månaders ålder Bröstmjölk, delvis till...månaders ålder Modersmjölksersättning...månaders ålder Smakprov...månaders ålder 8
Utveckling Ålder då följande inträffar: Barnet fäster blicken... Barnet ler mot Dig... Barnet balanserar huvudet... Barnet vänder runt... Barnet börjar jollra... Barnet flyttar leksaker mellan händerna... Barnet sitter utan stöd... Barnet drar sig upp mot stående... Barnet förstår enstaka ord... Barnet går utan stöd... Barnet talar enstaka ord... Hälsoundersökningar på BVC Hörselmetod Datum Hö Vä Kommentar Sign Synmetod Datum Hö Vä Kommentar Sign 9
Tillväxt Tillväxten är individuell barn växer olika snabbt. Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar 10
Datum Ålder Vikt Längd Huvudomfång Kommentar 11
Viktkurva flickor 12
Viktkurva pojkar 13
Barnvaccinationer Vaccination innebär att man lär kroppen att bygga upp ett försvar mot en viss smitta. Vaccin ger skydd mot smittsamma och farliga infektions-sjukdomar. Många av de allvarliga sjukdomar som för drygt hundra år sedan skördade tusentals offer har idag mer eller mindre försvunnit. Detta på grund av 1900-talets vaccinationsprogram. Alla barn rekommenderas att delta i det allmänna och kostnadsfria vaccinationsprogrammet. Som förälder har Du rätt till saklig och opartisk information, fråga gärna på Din BVC. Vill Du läsa mer finns aktuell och utförlig information om sjukdomarna och vaccinationerna på Smittskyddsinstitutets och Socialstyrelsens hemsida. www.smittskyddsinstitutet.se och www.socialstyrelsen.se. Om barnet har en akut infektionssjukdom med feber skall man inte vaccinera. Barn som är för tidigt födda kan följa det vanliga vaccinations-programmet. Äkta krupp (Difteri) Orsakas av en bakterie och är en svår sjukdom som drabbar hals- och andningsvägar och kan ge livshotande skador på hjärtat. Stelkramp (Tetanus) Stelkrampsbakterien finns överallt i marken. Spädbarn bör därför vaccineras innan de börjar leka utomhus. Sjukdomen ger svåra kramper och andningsförlamning. Kikhosta (Pertussis) Orsakas av en bakterie och är en vanlig barnsjukdom i Sverige. ger attackvis hosta med kikningar och kräkningar, kikning innebär att hostattacken är så intensiv att man tappar andan. Framförallt spädbarn kan behöva sjukhusvård. Före 6 månaders ålder bör spädbarn inte träffa någon som har kikhosta. Barn som ej är fullvaccinerade, före 1 års ålder, bör inte träffa någon som har kikhosta. Barn under 6 mån. bör ha förebyggande antibiotika vid misstänkt smitta. Barnförlamning (Polio) Är en virussjukdom som kan leda till bestående förlamning och död. Hjärnhinneinflammation (Haemofilus influenzae typ B) Haemofilus influenzae är en bakterie som kan ge hjärnhinneinflammation eller struplocksinflammation. Sjukdomarna har ett snabbt förlopp med hög dödlighet. 14
Öron- och lunginflammation (pneumokocker) Pneumokockbakterien är vanlig i luftvägarna hos friska barn och orsakar öron- och lunginflammation. Mässling (Morbilli) Mycket smittsamt virus som ger hög feber, hosta, utslag och kan också ge livshotande sjukdom. Komplikationerna är svåra med risk för svår hjärnhinneinflammation och död. Påssjuka (Parotit) Orsakas av ett virus som drabbar spottkörtlarna och centrala nervsystemet och kan medföra hjärnhinneinflammation, dövhet och sterilitet. Röda hund (Rubella) Är en virussjukdom som kan ge allvarliga fosterskador hos gravida kvinnor. Sjukdomar som vissa barn kan vaccineras mot Tuberkulos Orsakas av en bakterie som angriper lungorna men även andra organ. Hepatit-B Är ett virus som orsakar leverinflammation. Biverkningar på vaccinationerna kan förekomma och Du kan få mer information av Din BVC-sjuksköterska. Under barnets första levnadsår vaccinerar man mot äkta krupp/stelkramp/ Kikhosta/Barnförlamning/Hjärnhinneinflammation/ Öron- & lunginflammation. Dos 1 tas när barnet är 3 månader, dos 2 vid 5 månader och dos 3 när barnet är 1 år. När barnet är 18 månader erbjuds vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund. Vid 5.5 år rekommenderas en förnyelsedos mot barnförlamning, stelkramp, difteri och kikhosta. Vid eventuella utlandsresor diskutera i god tid med din BVC-sjuksköterska. 15
Vaccinationsschema Vaccinationer Datum Vaccin Adm. Ic, sc, im Plats Vaccin mot (markera med kryss) Annan Hö/vä 1=arm 2=ben Difteri Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pneumokocker Mässling Påssjuka Röda hund * BCG Hepatit b Sign * BCG= vaccin mot tuberkulos vid ökad risk PPd ( ) (tuberkulinprövning) T.U. Datum Resultat mm Sign. Kommentarer:... 16
1:a hembesöket vid 0-14 dagar Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om vad BVC kan erbjuda. Att bli en familj. Hur det känns att vara nybliven mamma och pappa. Att umgås med barn. Barnets skötsel och mat. Barnolycksfall hur går det att förebygga? Barn och rökning. Barn och alkohol. Hälsoundersökning vid 2-8 veckor Spädbarnet är en social varelse redan från födseln. Barnet behöver Din närhet och bäras i famnen och lyssna på Din röst. För barnets utveckling är ögonkontakten mellan Dig och Ditt barn mycket viktig. Första tiden är det vanligt med besök på BVC en gång i veckan. Vi kommer att prata om: Hur Ni som föräldrar mår? Hur fungerar det med amningen/annan mat? AD-vitaminer. Vardagsrutiner, omvårdnad, sömn. 17
Checklista för att förebygga barnolycksfall i nyföddhetsperioden Vi har försökt att sätt ihop checklistor av samma slag som piloterna använder vid start. Varför skulle vi inte ha lika höga krav på barnsäkerheten hemma som på flygsäkerheten. Gå noga igenom checklistorna och kolla vad Du behöver! Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor sker på grund av tillsynsbrist. Många olyckor sker när man hälsar på där barnskydd saknas. Sängen (kvävningsrisk, fall- och klämskaderisk) Stabil. Spjälavstånd högst 7,5 cm. Inga långa band och tampar i eller i närheten av sängen ex. persiennsnören. Sängbotten förankras stadigt. Barnsängen är fri från plast. Eventuell mobil hänger så högt att barnet inte kan nå den. Skötbordet (fallskaderisk) Stabilt. Sidoskydd. Ha allt inom räckhåll. Lämna aldrig barnet på skötbordet. Badet (brännskaderisk och drunkning) Kontrollera badtemeraturen med armbågen eller termometer. Ha allt inom räckhåll. Håll din ena arm under barnets huvud och ha ett stadigt grepp om överarmen. 18
Nappen (kvävningsrisk) Provdra nappen varje gång barnet skall använda den. Babysitter (fallskaderisk) Ställ aldrig babysitter eller bilbarnstol på bordet med barnet i. Barnvagnen (fall-, kläm- och trafikskaderisk) Stabil. Säker broms. Säkerhetsspärr. Vagnsitsen skall sitta ordentligt fast på underredet. Reflexer på barnvagnen. Dra vagnen efter dig när Du korsar gatan. Bilen (trafikskaderisk) Godkänd och rätt monterad bilbarnstol anpassad för rätt ålder och vikt används vid alla bilfärder. Leksaker Leksaker får inte ha smådelar som kan lossna. Lekmobiler skall vara väl förankrade. Leksaker med höga ljudnivåer kan skada barnets hörsel. Allmänna råd Ta aldrig upp barnet i knäet när du dricker varmt kaffe eller thé. Lämna aldrig barnet i barnvagn eller bilbarnstol i direkt solljus. Brandvarnare. Godkänd flytväst. 19
Hälsoundersökning vid 2-4 månader Under denna tid sker första läkarbesöket. Från den här åldern sker en tydlig förändring i barnets uppmärksamhetsförmåga. Det lilla barnet är nu ännu mer intresserad av socialt samspel, speciellt ansikte mot ansikte med mamma och pappa. Ögonkontakten är en viktig del av samspelet mellan föräldrar och barn. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om eller inte om? Vad gör Ni på dagarna? Äldre syskon och babyn. Mat och sömn? Skratt, gurgel och joller. Hur reagerar barnet på röster, musik, sång, starka ljud? Tycker Du att Ditt barn hör bra? Checklista för att förebygga barnolycksfall i 2-4 månaders ålder. Se tidigare checklista för att förebygga barnolycksfall. Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor sker på grund av tillsynsbrist. 20
Hälsoundersökning vid 4-6 månader Under denna tid sker andra läkarbesöket. Samspelet mellan föräldrar och barn utvecklas till att, förutom övriga familjemedlemmar, även omfatta leksaker eller andra föremål i hemmet, som barnet undersöker med munnen. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Äldre syskon och babyn. Mat och sömn? Har barnet börjat smaka lite annan mat och hur fungerar det? Har första tanden kommit upp? Hur reagerar barnet på röster, musik, sång, starka ljud. Tycker Du att Ditt barn hör bra? Checklista för att förebygga barnolycksfall i 4-6 månaders ålder Se tidigare checklista för att förebygga barnolycksfall. 21
Hälsoundersökning vid 6-12 månader Under denna tid sker tredje läkarbesöket. Boeltest/hörselprov görs vid 8 månader. Från 6 månaders ålder börjar barnet kunna behärska sin kropp bättre. Barnet kan till exempel flytta ett föremål från en hand till den andra, hjälpa till att dra sig upp mot sittande och titta efter saker som trillar ner. Barnet kan sitta med stöd och kan rulla runt. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Om det finns fler barn i familjen hur är kontakten mellan syskonen? Mat och sömn. Jollrar barnet mer nyanserat än tidigare? Tittar barnet på den som pratar? Förstår ord som mamma och pappa och reagerar på sitt namn. Tycker Du att Ditt barn hör bra? 22
Checklista för att förebygga barnolycksfall i 6-12 månader Se även tidigare checklista för att förebygga barnolycksfall. Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor händer på grund av tillsynsbrist. Barnvagnen (fall-, kläm- och trafikskaderisk) Använd sele. Sängen (fallskaderisk) Sängbotten flyttas till nedersta läget. Dörrar (klämskaderisk) Klämskydd på dörrar. Barnstolen (fallskaderisk) Stabil. Fästrem till bordet som förankrar stolen. Lämna aldrig barnet ensamt sittande i stolen. Trappan (fallskaderisk) Trappgrind. Tillräckligt hög grind när barnet börjar klättra. Köket (bränn-, kläm- och skärskaderisk samt kvävnings- och förgiftningsrisk) Hällskydd för spisen. Spisen skall vara förankrad i väggen. Skydd för ungsluckan. Spärr till lådor och skåp där föremål förvaras som kan orsaka skada. Diskmaskin, vänd vassa knivar nedåt i bestickhållaren. 23
Bilen Nu är det tid att byta babyskyddet till en bilbarnstol. Barn skall färdas i bilen bakåtvänt till 4 års ålder. Cykeln (fallskaderisk, klämskaderisk) Cykelhjälm enligt konsumentverkets rekommendationer OBS Grönt spänne! Barnsits. Ekerskydd. Barnet skall alltid ha skor. Klämskydd runt sadelfjädrarna. Allmänna råd Tobaksvaror förvaras oåtkomligt för barn. Mediciner och kemiska produkter t ex tändvätska vid grillning förvaras oåtkomligt för barn. Se upp för nedhängande dukar. Höga skåp och hyllor förankras. Eluttag skall ha petskydd. Plastpåsar håll oåtkomliga för barn. Spärrar på fönster och balkongdörr. Elementskydd. Hörnskydd. Barn skyddas från småsaker som kan orsaka kvävning t ex jordnötter, legobitar, knappar. Använd ej gåstol för att lära sig gå. TV-apparat skall stå stabilt och ej riskera att välta över barnet. Flytväst och vuxentillsyn vid lek och fiske på bryggor, klippor och i båt. 24
Hälsoundersökning vid 12-18 månader På vissa platser sker här ett fjärde läkarbesök. I och med att Ditt barn kan röra sig på egen hand börjar det utforska omgivningen och rörelseförmågan utvecklas. Barnet börjar säga nej, barnet gör som det själv vill. Den trygga glada ettåringen blir ibland en klängig och osäker 1,5 åring. Ha för vana att tala mycket med Ditt barn. Tänk på att barn utvecklas i olika takt, en del är tidiga andra sena. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Om det finns fler barn i familjen hur är kontakten mellan syskonen? Mat och sömn. Tycker Du att Ditt barn hör bra? Pratar barnet enstaka ord? Har barnet börjat gå/klättra? Har Ditt barn börjat på förskola/dagmamma? Kan barnet lokalisera ljud? Kan barnet höra var ljud kommer ifrån? 25
Checklista för att förebygga barnolycksfall i 1-1,5 års ålder (från och med att barnen börjar gå) Se även föregående checklistor. Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor händer på grund av tillsynsbrist. Allmänna råd Inga hushållsmaskiner tillgängliga för barn. Ställ inte bord eller stol framför balkongräcke. Tändstickor förvaras oåtkomligt för barn. Brunnslock hålls låsta. Kontrollera brunnar i Din omgivning. Reflexer på kläder. 26
Hälsoundersökning vid 2,5-3 år Barn tycker om att plaska och gegga och behöver få röra sig utomhus. Nu börjar man märka ett ökat intresse för den egna kroppen. Barnet förstår i den här åldern att det är en pojke eller flicka. Barnet börjar prata med fler ord och kan sätta ihop meningar. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Om det finns fler barn i familjen hur är kontakten mellan syskonen? Mat och sömn. Behöver barnet använda blöjor dag eller natt. Tycker Du att Ditt barn hör bra? Tycker barnet om att prata? Börjar barnet visa sin egen vilja? Tycker barnet om att lyssna på sagor och titta i bilderböcker? Är det roligt att leka med andra barn? Trivs Ditt barn på förskolan/hos dagmamman? Kan barnet lokalisera ljud? Hör barnet var ljudet kommer ifrån? 27
Checklista för att förebygga barnolycksfall i 2,5-3 års ålder Se även föregående checklistor. Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor händer på grund av tillsynsbrist. Cykling på trehjuling endast i trafikskyddad miljö med cykelhjälm på. Tillåt inte barnet springa före eller sacka efter när det är ute i trafiken. Lär barnet att inte äta giftiga svampar, växer och bär. Pulkabacken skall vara fri från hinder som träd och stolpar och belägen så att åkningen sker inom trafikskyddat område. Se över barnets utelekplats. 28
Hälsoundersökning vid 4 år Vid fyra års ålder är självförtroendet som störst, man är störst, bäst och vackrast. Man lever i en fantasivärld och svävar ofta mellan golv och tak. Barnet har ett stort rörelsebehov och har svårt att sitta still, pratar mycket och gärna oavbrutet. Prata med och läs böcker för Ditt barn. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Om det finns fler barn i familjen hur är kontakten mellan syskonen? Mat och sömn. Tycker Du att Ditt barn hör bra? Tycker barnet om att lyssna på sagor och historier? Behöver barnet använda blöjor dag eller natt. Är det roligt att leka med andra barn? Trivs Ditt barn på förskolan/hos dagmamman? 29
Checklista för att förebygga barnolycksfall i 4 års ålder Se även föregående checklistor Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor händer på grund av tillsynsbrist. Tänk på att barnet fortfarande är litet och behöver vuxen tillsyn. Cykel (trafikskaderisk) Vänta med tvåhjulingen tills barnet är 5 år. Använd aldrig stödhjul! Sport/lekaktiviteter (trafik-, sår- och hörselskaderisk samt drunkningsrisk) Bollspel på trafikskyddade områden. Flytväst och vuxentillsyn vid lek och fiske på bryggor, klippor och i båt. Allmänt råd Tändstickor och tändare förvaras oåtkomligt men låt barnet under övervakning tända tändsticka och blåsa ut den igen. 30
Hälsoundersökning vid 5,5 år Avslutande besök på BVC. 5 årsåldern är en lugn och harmonisk ålder. Barnet kan koncentrera sig på en sysselsättning långa stunder och arbeta metodiskt med att lära sig vissa saker. I 6-7 årsåldern kommer den andra trotsåldern och kroppen växer på längden och blir lång och smal och dinglig. Sexåringen tycks tappa balansen både kroppsligt och själsligt. I denna ålder tycker barn om att leka vuxna och klä ut sig i gamla kläder och diverse saker. Frågor och funderingar som Du/Ni vill ta upp. Vi kommer att prata om: Vad har hänt sedan sist? Hur mår Ni föräldrar? Vad tycker Ditt barn om/inte om? Vad gör Ni på dagarna? Om det finns fler barn i familjen hur är kontakten mellan syskonen? Mat och sömn. Kissar barnet i sängen? Har barnet problem med avföringen? Trivs Ditt barn på förskolan/hos dagmamman? Tycker barnet om att leka med andra barn? 31
Checklista för att förebygga barnolycksfall vid 5 års ålder Se även föregående checklistor Inga checklistor för att förhindra olycksfall kan ersätta föräldrars omsorg och tillsyn av sina barn! De flesta olyckor händer på grund av tillsynsbrist. Cykel (trafikskaderisk) Cykla alltid på trafikskyddat område och alltid tillsammans med en vuxen. Cykel skall vara lagom stor och i bra skick med fotbroms, reflexer, lyse, kedjeskydd och ringklocka. Koppla ur eventuell handbroms till framhjulet. Använd gärna vimpelstång. Cykelhjälm används endast vid cykelfärd och inte vid lek. Barnolycksfall inom lantbruket Checklista Vi vet att många svåra olyckor inträffar i lantbruket. Särskilt utsatta är barn som kommer och hälsar på och inte vet hur farlig miljön kan vara. På många platser växer ett säkerhetstänkande inom lantbruket fram, man går bland annat skyddsronder på lantgårdar. Det skall finnas räcken och skydd runt fodernedtag, körbroar och andra stup. Foderluckor skall hållas stängda. Stegar tas ned efter det att de använts. Urin-, gödsel- och dikesbrunnar och liknande skall vara täckta eller inhägnade. El-uttag och brytare skall vara skyddade eller placerade så att de ej är åtkomliga. Lösa kablar och sladdar skall vara spänningslösa då de ej används. Axlar, remmar och andra rörliga delar på maskiner skall vara skyddade. Handredskap, t ex liar, högafflar och yxor skall vara säkert förvarade. Bekämpningsmedel, bränsle, myrsyra och andra vådliga ämnen skall vara oåtkomliga. Maskiner vagnar och kärror skall vara säkert uppställda. 32
Startnycklar till traktorer och andra fordon skall vara urtagna då de är uppställda. Kontrollera noga att inga barn finns i närheten när du skall backa med ett fordon. Använd reflexbrickor när barnen vistas på vägen eller i närheten av jordbruksmaskiner under den mörka tiden. Låt inte barn åka med på traktorn. Hyttdörren kan åka upp och barnet ramla ut. Barn som åkt med vill göra det igen. Sikten från traktorn är ofta dålig och föraren kan ha svårt att se barnet när det kommer och vill åka med. Tänk på drunkningsrisken i vattenfyllda kar och tunnor. Lämna aldrig barnet ensamt vid vattendrag, diken, dammar, sjöar o dyl. Använd flytväst. Barn är intresserade av elden. Lär dem under uppsikt att hantera den rätt samt vad de skall göra om elden tar överhand. Förvara tändstickor på säker plats. Tänk på rasrisken vid halmbalar, gödselstackar, plank, massaved, grustag o dyl. Tänk på att olycksfallsrisken med gammal taggtråd, gammalt glas, rostiga tunnor o dyl. Tänk på att djur blir lätt skrämda och kan skada barnen genom att sparkas eller stångas. Tänk på att det i lantbruket finns många miljöer med höga buller- och dammnivåer. Förvara vapen så att de ej är åtkomliga. 33
Tandhälsa En god tandhälsa grundläggs under de tidiga barnaåren. Tandvården vill därför ge er följande råd om ert barns tänder och tandhälsa. Tips till Dig som förälder Använd vatten som törstsläckare. Ge barnet regelbundna måltider. Servera barnet saft/läsk bara när det är extra festligt och aldrig i nappflaska. Begränsa godisätande till en gång i veckan. Glass och annat sött gör minst skada, om barnet får det som efterrätt direkt efter maten. När barnet inte ammas längre, undvik att ge mat eller dryck på natten munvila på natten. Borsta tänderna på barnet varje morgon och kväll med flourtandkräm (ungefär så mycket som ryms på barnets lillfingernagel). Hjälp barnet med tandborstning. Stoppa aldrig barnets napp i Din mun, då överförs kariesbakterier. Kontakta tandvården Om barnet får någon kronisk sjukdom (t ex astma, diabetes, hjärtfel). Om du tror att barnet riskerar att få hål i tänderna. Om barnet får några andra besvär från munnen. Tandskada Ungefär vartannat barn kommer någon gång under sin uppväxt att råka ut för olycksfall som drabbar tänderna. Det är viktigt att ta hand om tandskador snabbt. Kontakta därför tandvården om ditt barn råkar ut för någon tandskada. 34
35
Några viktiga råd för att minska risken för plötslig spädbarnsdöd Plötslig spädbarnsdöd är mycket ovanlig. I Sverige är det cirka ett barn på fyra tusen som drabbas. Risken kan minskas betydligt genom några enkla åtgärder. Låt spädbarnet sova på rygg. Avstå från att röka. Amma om det är möjligt. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig. När amningen är etablerad (barnet kan suga bra på bröstet), kan napp användas. Om föräldern är mycket trött och påverkad av alkohol eller mediciner avråder vi från att spädbarnet sover i samma säng som förälderns. Om man vill låta sitt barn sova hos sig i sängen, så bör man tänka på att det inte skall vara för trångt eller för varmt för barnet. Det är bra att låta spädbarn sova i föräldrarnas sovrum. Hur tröstar man ett skrikande barn? Ett oroligt och skrikande spädbarn kan vara påfrestande för alla i familjen. Små barn har olika temperament. En del spädbarn skriker så fort de behöver en ny blöja eller är hungrigt. Hur lugnar man ett skrikande spädbarn? Det kan det räcka att man sitter eller ligger bredvid barnet, kanske lägger en hand på barnets mage eller huvud och klappar lite försiktigt. Ibland hjälper det att ta barnet i famn, låt barnet höra Dina hjärtljud. Du, som ammar, kan försöka att lägga barnet till bröstet. Det är lätt att känna sig ledsen och otillräcklig om barnet inte lugnar sig. Tappa inte kontrollen. Om Du känner att Du håller på att tappa kontrollen, lägg barnet i sin säng en stund. Även om barnet fortsätter att skrika skaka aldrig ditt barn! Det lilla barnets huvud är stort och tungt i förhållande till kroppen. Om huvudet slänger häftigt fram och tillbaka finns risk för skador. I Sverige är det varje år flera spädbarn som skadas allvarligt eller dör av sådana skador. Om Ditt barn är skrikigt diskutera med din BVC-sjuksköterska. Sömn Sömn är viktigt för en god hälsa. Hur barn sover ändras med barns ålder. De första 3-4 månaderna är en tid av anpassning. Under denna period är sömnoch amningsmönstret ofta oregelbundna. Efter 3-4 månader är det bra att 36
börja ge barnet en läggnings- och sovrutin som är samma kväll efter kväll. Det är viktigt att göra en klar skillnad mellan dag och natt och mellan sömntid och vakentid. Ett bra sömn- och vakenmönster är inte något som kommer av sig själv. Påverka ditt barns sömnvanor genom att införa bra sömnrutiner med kvällsrutiner som får ditt barn att varva ner -bad, sista målet mat, tandborstning, tid att gosa och kramas, vaggvisor och godnattsaga. Om barnet somnar in under samma förhållande som kommer att gälla under resten av natten får det lättare att somna om själv. Förebyggande råd Diskutera hemma hur ni vill ha det, hitta en gemensam strategi. Regelbundna mönster för måltider och sovtider Tyst och nedsläckt i rummet Lägg barnet mätt och belåtet, trött men vaken. Skapa läggningsrutiner Introducera gosedjur och snutteflit Utevistelse när det är ljust Prata med din BVC-sjuksköterska om Du har några funderingar kring ditt barns sömn. Kudde för att förhindra att barnet får platt bakhuvud Eftersom barnet ska sova på rygg finns en risk att barnet får platt bakhuvud på grund av trycket. Därför rekommenderar vi att barnet ska sova med en kudde under huvudet. Använd en tjock kudde under barnets huvud de första 3-4 månaderna. Placera barnets huvud omväxlande åt ena eller andra hållet tills barnet kan vända sig själv. Ta sedan bort kudden eller ersätt den med en fast platt kudde. Kuddkanten bör inte ligga i nacken utan barnet skall läggas så att även axlarna vilar på kudden, för att undvika onormal framåtböjning av huvudet. Kudden ska: vara tjock och spänstig, så att huvudet sjunker ner lite och får stöd på sidorna. ha syntetfyllning. Tåla minst 60 graders tvätt. inte vara genomsydd så att det bildas gropar med pösiga ställen mellan dem. 37
vara minst 35 cm bred för vagn, vagga eller kort och minst 55 cm bred för säng. så snart barnet har börjat vända sig, ta bort kudden eller ersätt den med en platt kudde. Då barnet är vaket är det ur utvecklingssynpunkt bra att lägga det på magen. Barnet ska: sova på rygg leka på mage sitta upp för att se på världen Nedstämdhet och föräldraskap Graviditet, förlossning och att bli förälder är känslomässigt omvälvande händelser i livet. Det innebära ofta perioder av ökad sårbarhet med positiva och negativa känslor som visar sig på olika sätt. Från att känna sig glad och lycklig till förvirrad, orolig, ledsen och olycklig i samband med att ha blivit förälder kan förklaras av att det är en påtaglig livsomställning. Trötthet, brist på sömn och påfrestningar på kroppen kan också bidra till nedstämdhet. Många föräldrar är osäkra på om de kan ta upp det med någon. Det är inte lätt att berätta att man har det jobbigt och speciellt inte när man just fått barn, då ska man ju vara lycklig! Du kan prata med din BVC-sjuksköterska som kan ge Dig stöd. Om Du har behov av ytterligare hjälp kan hon förmedla kontakt med ex psykolog för mödra- och barnhälsovården. Alla mammor erbjuds ett samtal om hur hon mår vid något av besöken på barnavårdscentralen då barnet är ca 2 månader. Mat Amning Amning är inte enbart mat för barnet, utan en del i den nära kroppskontakten och ett sätt att umgås med barnet. Bröstmjölken är särskilt näringsmässigt anpassad för just Ditt barn. Barn äter olika mycket, på olika tider och olika ofta. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första månaderna av livet. Från ungefär sex månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under första levnadsåret eller längre. Tidpunkten för introduktion av annan kost styrs av det individuella barnets utveckling. Det är bra att gradvis införa 38
smakportioner under skydd av amning. Fråga din BVC-sjuksköterska om Du har funderingar kring amningen. Stöd ger också amningshjälpen, www.amningshjalpen.se.kan Du inte eller väljer att inte amma Ditt barn är det bra att efterlikna amning så mycket som möjligt. Låt Ditt barn alltid sitta i famnen när det äter ur flaskan. Det finns bra industritillverkade modersmjölksersättningar att tillgå. Följ tillagningsanvisningar på paketet. D-vitaminer, 5 droppar, ges dagligen från 4 veckors ålder och under de två första levnadsåren. Ge mörkhyade barn D-vitaminer under vinterhalvåret upp till 5 år. Att äta är naturligt och likaså att aptiten varierar. Goda matvanor grundläg-ger man tidigt och bär med sig genom livet. Tänk på att äta regelbundet och att göra det trevligt runt bordet. Undvik söta drycker, använd vatten som törstsläckare. Godis gör att barnen äter mindre mat, får hål i tänderna och kan bli tjocka. Om Du har funderingar kring Ditt barns matvanor så prata med Din BVCsjuksköterska. I övrigt är det viktigt att man förmedlar sunda levnadsvanor till sitt barn. Med detta menar vi bra matvanor, rökfri miljö, god tandvård, att barn får känna kärlek och trygghet och att vi uppmuntrar dem till lek och rörelse ute i det fria. Barn och rökning Det finns ett säkert samband mellan rökning och infektioner. Flera undersökningar har visat att barn till rökande föräldrar betydligt oftare drabbas av övre luftvägsinfektioner och öroninflammation än andra barn. Med den kunskapen måste slutsatsen bli att, alla barn borde ha rätten att få växa upp i rökfri miljö. Så skyddar Du ditt barn; Gör det till en vana att röka utomhus eller på balkongen. Det räcker inte att röka i ett särskilt rum eller stå vid spisfläkten. Röken sprider sig. Vädra med vidöppet fönster minst 10 minuter om luften är rökig i ett rum. Låt bilen vara rökfri. 39
Amning och rökning När Du röker går nikotin och andra giftiga ämnen över i bröstmjölken och sedan vidare till barnet. Det bästa är därför att inte alls röka när man ammar. Mjölken försämras alltså av röken, men den ger ändå skydd mot infektioner. Det är också många andra fördelar med amning. Fortsätt därför att amma även om du röker. Barn och alkohol Små barn förstår inte vad som händer när vuxna är påverkade men de märker att mamma och pappa blir annorlunda. De kan bli rädda och osäkra när vuxna förändras. Små barn är känsliga för höga ljud och för hur vuxna håller i dem. Förskolebarn har ofta frågor och funderingar om alkohol. Prata med dem om vad alkohol är och att bara vuxna får dricka vin, öl och sprit! Flera undersökningar har visat att olycksfallsrisken bland barn ökar när föräldrarna druckit alkohol. TV, video och datorer Barn är gjorda för att röra på sig och har en naturlig rörelseglädje. Vardagsmotionen är viktig och barn behöver få gå på egna ben så mycket som möjligt. Det är viktigt att försöka begränsa stillasittande, såsom att titta på TV, video och sitta vid dator. Svenska Barnläkarföreningens rekommendation är att barn under 3 år ej skall titta på TV, video eller sitta vid dator. Barn och sol Barn är extra känsliga för solens strålning. Njut av solen i skuggan. Kläder är bästa solskyddet. Reflexer från sand och snö förstärker solens strålning. Så här skyddar du Ditt barns hörsel Barnets hörsel är känsligare för starka ljud och mer lättskadad än den vuxnes. Hörselorganet i innerörat är inte färdigväxt och motståndskraftigt förrän vid 10 års ålder. Ljudnivån är ofta farligt hög på konserten, biografen, idrottshallen, diskoteket, gymmet etc. 40
Spädbarn och småbarn kan hörselskadas på popkonsert och av smällare. Om barnet trots farligheten skall följa med, använd hörselskydd eller var långt bort från ljudet. Om den vuxne upplever ljudet för starkt är faran för skada ännu större för barnet! Hur kan jag skydda mitt barn i förkylningstider Ett av våra vanligaste förkylningsvirus är RS-virus som uppträder i epidemier, oftast under vinterhalvåret och smittan sprids mycket lätt i folksamlingar. RS-virus orsakar en infektion i luftrören. Småbarn smittas oftast av sina föräldrar eller syskon. Undvik att ta med spädbarn till folksamlingar, kalas osv Låt barnen ligga kvar i den skyddande barnvagnen istället för att bäras i bärsele eller i en öppen bilbarnstol Om det är möjligt minimera spädbarnets kontakter med andra små i förkylningstider. Tänk på god handhygien! Att läsa mer, bra hemsidor. www.1177.se - välj barn och förälder www.ntf.se www.skyddsnatet.se www.sls.a.se www.apoteket.se www.konsumentverket.se www.slv.se www.fhi.se 41
Tid för besök på BVC Datum kl BVC-sjuksköterska Datum kl BVC-sjuksköterska Datum kl BVC-läkare Ge ditt barn kärlek, näring och ord! 42
Föräldragrupper på BVC Datum kl Program Datum kl Program 43
Egna anteckningar 44