VÄRDEPROGRAM FÖR MASTHUSEN 2011.06.21 Stadsbyggnadskontoret
INNEHÅLL INLEDNING sid 04 KÄRNA sid 06 VISION sid 08 VÄRDEN sid 10 VÄRDEPLAN sid 12 STRATEGIER - STRÅK sid 14 STRATEGIER - PLATSER sid 16 STRATEGIER - BEBYGGELSER sid 18 STRATEGISKA PROJEKT sid 22 UPPFÖLJNING sid 24 MEDVERKANDE Beställare: Christer Larsson, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Samordningsgrupp: Kerstin Åkerwall, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret, (ordförande) Ingemar Gråhamn, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Ulrika Signal, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Gunnar Ericsson, Malmö stad, Gatukontoret Per-Arne Nilsson, Malmö stad, Miljöförvaltningen Sven Orefelt, Diligentia Mats Wermel, Diligentia Andreas Ivarsson, Diligentia Delprojektledare: Kristina Nilsson, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Projektgrupp: Kristina Nilsson, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Gesa Hildebrand, Malmö stad, Stadsbyggnadskontoret Sven Orefelt, Diligentia Johan Norén, Kanozi Arkitekter Daniel Hohenthal, Kanozi Arkitekter DOKUMENT, ILLUSTRATIONER OCH VISUALISERING: KANOZI ARKITEKTER AB 2
Diagonalen- multistråket i Masthusen 3
INLEDNING BAKGRUND Masthusen är ett ca 100 000 kvm stort område i mitten av Västra Hamnen i Malmö. Området ska omvandlas från industriområde till tät stadsmiljö med boende, kontor, verksamheter och service. Områdets placering ger unika förutsättningar för en innerstadsbebyggelse och Masthusen blir en länk mellan de yttre delarna av Västra Hamnen och den gamla staden. Det planeras för ca 1 200 lgh och 50 000 kvm verksamheter, inklusive handel, samt åtta förskoleavdelningar. E-talet för hela området blir ca 1,6. Fastighetsägaren Diligentia har sedan i mitten på 2000-talet arbetat tillsammans med Malmö stad med planeringen av området. Under år 2007 arrangerades ett parallellt uppdrag mellan fyra arkitektkontor och efter det har Kanozi arkitekter arbetat vidare med strukturen för området. Ett planprogram togs fram år 2008 och en detaljplan för lokalgator togs fram år 2010. Under år 2010 påbörjades rivning av ett antal industrihallar på sammanlagt 45 000 kvm. På platsen har det tidigare funnits varvsindustri, bilfabrik och senast mässhallar. Idag fi nns endast ett kontorshus, Ica Maxi-huset samt en skolbyggnad, Vittraskolan, friskola F-9, väster om Västra Varvsgatan kvar. Kontorshuset (Glashuset) är på 11 000 kvm och Ica maxi-huset på 14 000 kvm i två plan, varav 7 000 kvm används för handel. Vittraskolans byggnad är på 2 500 kvm. Masthusen 2008 Rivningsarbeten 2010 Området är den första stadsdelen i Sverige som kommer att certifi eras enligt Breeam Communities. Certifi ering avseende hållbarhet av områden har utarbetats i England av BRE Global Ltd. Det är en oberoende tredjepartscertifi ering baserad på en etablerad metod som bedömer miljömässiga, sociala och ekonomiska aspekter ur ett hållbarhetsperspektiv. Certifi eringen sker inom åtta olika aspekter. SYFTE Syftet med Värdeprogram för Masthusen är att uppnå samsyn mellan staden och Diligentia avseende utformning av Masthusen, att skapa en gemensam helhetsbild och vision samt att förenkla efterföljande planarbete. En arbetsmodell för värdebaserad planering har använts. Modellen är utvecklad för att i stadsutvecklingsprojekt sortera och förtydliga hierarkin i både planering och utbyggnadsprocess.värdeprogrammet anger inriktningen för Masthusen, säkerställer kvalitet och hållbarhet som ger fl exibilitet över tid. Masthusen idag 2011 Planprogram 2008 4
Kranplatsen Riggaregatan Signalg. Scania parken Riggareg. Vimpelg. Norra Torget Fregattparken Dockgatan Båghallarna Östra varvsgatan Kajpromenad Flöjelg. Flaggskeppsgatan Södra Torget Esplanaden Koggparken Varvsparken Malmö Högskola Medie gymnasiet Dockplatsen Barometergatan Daniaparken Kompassg. Scania platsen Ankarg. Ankarparken Västra Hamnens Västra Varvsgatan skola Lilla Varvsgatan Isbergs gata Stapelbäddsparken Stapelbäddsgatan Sundspromenaden Salongsg. Ankarparken Rodergatan Stapel- platsen Stora Varvsgatan Malmö Högskola Hjälmare kajen Nordenskiöldsgatan Propellerg. Esplanaden Kockum Fritid promenad Kockums Torg Västra Varvsgatan Sjömansg. Jungmansg. Kockumsparken Södra varvsbassängen Bassängkajen A. Lindhs plats Neptuniparken Bagersplats Jungmansg. Citadellsvägen Hovrättstorget VÄSTRA HAMNEN Strukturplan framtida utbyggnad Stadsbyggnadskontoret jan 2011 0 150m N Existerande byggnad Ny byggnad Park Plats Gator Exploateringsfakta: 1 200 bostäder 50 000 kvm verksamheter e-tal ca 1,6 för hela området STRATEGISKA PROJEKT UPPFÖLJNING STRATEGIER VISION VÄRDEN Med hjälp av modellen för värdebaserad stadsutveckling görs kontinuerlig återkoppling till kärnan och visionen genom hela processen. KÄRNA 5
KÄRNA Med begreppet Kärna ska det unika med Masthusen defi nieras. Defi nitionen gäller både inom området och hur området förhåller sig till omgivningen och resten av staden. Kärnan ligger sedan till grund för visionen och värden. 1 MITT I VÄSTRA HAMNEN Fullriggaren Ser man Västra Hamnens uppbyggnad som ett schema bekräftas Masthusens centrala läge. Läget gör Masthusen till en viktig pusselbit för att länka samman Västra Hamnens olika delar. Masthusen ligger ett steg in från Öresund och därmed fi nns förutsättningar att skapa ett mikroklimat som mötesplatser, handel och uteserveringar gynnas av. European village Varvsparken Flaggskepparen Bo01 MASTHUSEN Stapelbädden Dockan Västra Hamnporten Varvsstaden Universitetsholmen Citadellsfogen 2 BLANDADE FUNKTIONER Kontorshuset (Glashuset) och IcaMaxi-huset som är det enda som fi nns kvar öster om Västra Varvsgatan efter rivningen av industribyggnaderna utgör utgångspunkt för den nya kvartersstrukturen. Vidare ligger också Vittraskolan väster om Västra Varvsgatan. Befi ntliga verksamheter kommer att stödja etableringen av den nya stadsdelen. Livsmedelshallen genererar ett kundunderlag som i ett tidigt skede hjälper ytterligare service att etableras. Förutsättningarna för att skapa en blandad stad redan från början är därmed mycket goda. 6
3 ÅTERANVÄNDNING I och med att marken tidigare har varit bebyggd för industriverksamhet och nu är förberedd för ny bebyggelse fi nns möjlighet att bokstavligen och symboliskt börja på nytt. Här fi nns en stor markbit att utveckla utan att behöva ställa exploateringen mot exempelvis att ta god odlingsmark i anspråk. 4 SAMMANHANG Stora Varvsgatan, Esplanden och Varvsparken utgör rum med mycket olika karaktärer och de både påverkar och påverkas av Masthusens struktur och folkliv. En utmaning är att knyta ihop Masthusen med omgivande stadsdelar tvärs gaturummen. En utmaning blir också att utforma de stora gaturummen så att de blir attraktioner och målpunkter i sig själva. Västra Varvsgatan Stora Varvsgatan Lilla Varvsgatan Esplanaden 7
VISION Visionen är målet som utvecklingen av området rör sig emot och strävar att uppnå. Med hjälp av begreppet vision ska de kvalitéer och karaktärer som ska prägla Masthusen formuleras. MASTHUSEN: DET MULTIFUNKTIONELLA NAVET Masthusen är navet som knyter de olika delarna i Västra Hamnen närmare varandra genom att skapa kopplingar och mötesplatser centralt i stadsdelen. Masthusen rör man sig igenom, inte runt om. I Masthusen vill man även stanna upp och vara. Masthusen är hållbart både i betydelsen rikt på urban grönska och i betydelsen hållbart, såväl ekologiskt, ekonomiskt som socialt. Hållbarheten syns i Masthusen. Masthusen är stad. En stad som är levande 24 timmar om dygnet med ett stadsliv under hela året. Här fi nns både verksamheter och boende och strukturen har en inbyggd fl exibilitet för att tåla skiften mellan olika användning över tid. Masthusen är mötesplats för alla människor i staden. Den goda staden är tillgänglig för alla och därmed hållbar. 8
9
VÄRDEN - STRÅK, PLATSER OCH BEBYGGELSE Visionen konkretiseras genom värden som specifi cerar intentioner för och förhållningssätt till den fysiska strukturens tre byggstenar stråk, platser och bebyggelse. För att skapa en stadsmiljö som kan leva upp till visionen så måste alla tre byggstenarna samspela med och stödja varandra. AKTIVA STRÅK Stråken genom Masthusen främjar rörelser genom området och fångar upp stråk i omgivningen. Stråken är tillgängliga, attraktiva, trygga, alltid mångfunktionella och med tydlig prioritet för fotgängare, deras tempo och skala. PÄRLBAND AV PUBLIKA PLATSER I Masthusen fi nns en variation av publika platser, från mindre och intima platser som en utvidgning av gaturummet till det centrala torget. Läget en bit in från sundet ger möjlighet till att skapa ett bra mikroklimat som bidrar till att göra platserna till attraktiva mötesplatser. Platserna i Masthusen stödjer stråken och deras kopplande funktion genom att bidra med ytterligare möjligheter som lugna sittplatser, urban grönska och aktiva mötesplatser. Platserna ligger i sekvenser där man från en plats ser eller anar var nästa ligger. 10
GOD ARKITEKTUR MED MÄNNISKAN I FOKUS Bebyggelsen i Masthusen har en täthet som ger ett fl öde av människor som bidrar till att skapa en socialt och ekonomiskt hållbar stad. Bebyggelsens skala utgår ifrån människans mått och sinnen och utformningen är varierad för ökad läsbarhet. I varje kvarter fi nns en blandning av funktioner vilket ger ett livfullt publikt rum som aktiveras större delen av dygnet. Det fi nns en fl exibilitet i strukturen och bebyggelsen som ger möjlighet till olika användningar under olika tidsperioder. Aktiva bottenvåningar stödjer de publika rummen. Bebyggelsens karaktär är urban, fast, robust och förankrad i framtiden. 11
VÄRDEPLAN Västra Hamnenskolan Varvsparken Lilla Varvsgatan Vittraskolan Västra Varvsgatan Esplanaden Stora Varvsgatan 12
Diagonalen Lokalgator Gröna gaturum Lilla Varvsgatan; 18 m takfotshöjd + 1-2 indragna våningar Esplanaden; 18 m takfotshöjd Diagonalen; max 14 m takfotshöjd Stora Varvsgatan; 16-21 m, enstaka uppstickare på 30 m Befi ntlig bebyggelse Verksamheter i alla bottenvåningar Principiella lägen för publik plats t ex pocket park Blandad stad i kvartersstruktur: verksamheter och bostäder i alla kvarter; samt parkering (garage + parkeringshus), ev. en publik byggnad, samt 4 avdelningar förskola I huvudsak bostäder samt en förskola med 4 avdelningar Grönyta med bollplan Torget 13
STRATEGIER STRÅK Med strategier menas de arbetsredskap som hjälper till att prioritera i den fortsatta planeringen och utvecklingen av den byggda miljön. Strategierna är till hjälp för att skapa de kvalitéer och karaktärer som är beskrivna i visionen. a STRÅK SOM RELATERAR TILL VARANDRA Lilla Varvsgatan Diagonalen sträcker sig genom hela området och skall vara uppbyggd som en sekvens av rum som ligger efter varandra med fl era start- och målpunkter och med platsbildningar som stödjer detta. Här rör man sig till fots eller cyklar. Viss leveranstrafi k är tillåten. Västra Varvsgatan Stora Varvsgatan Esplanaden Lilla Varvsgatan Lokalgatorna stödjer uppbyggnaden av ett nätverk tillsammans med Diagonalen. Här är cykel- och biltrafi k tillåten, men på de gåendes villkor. Västra Varvsgatan Stora Varvsgatan Esplanaden Lilla Varvsgatan Passager är en eventuell rörelse genom kvarteren. Masthusen bör få en blandning av öppna och slutna kvarter och en del kvarter bör tillåta att man rör sig igenom gårdarna. Den nödvändigt privata zonen skapas då exempelvis med höjdskillnader. Dessa stråk är utformade för gående enbart. Västra Varvsgatan Stora Varvsgatan Esplanaden 14
b DIAGONALEN Multifunktionellt stråk, dvs utformning som stödjer en rad olika användningar av stråket: lek, möten, rörelser, urban rekreation Verksamheter i alla bottenvåningar Bebyggelsen har en takfotshöjd på 11-14 m Skala och detaljeringsgrad med fokus på fotgängaren Blandade funktioner i varje kvarter Markbeläggning som stärker diagonalen vid korsningar med andra stråk och platser I huvudsak för fotgängare Utformas i samråd med Malmö stad så att det kan bli allmän platsmark c TRYGGA STRÅK Trygghet överallt, alla stråk har entréer och fönster Tydlighet och orienterbarhet Belysning för trygghet med fotgängaren i fokus Blandade funktioner i varje kvarter Gäller alla stråk i Masthusen d GÅENDE OCH CYKEL I FÖRSTA RUMMET Cykelparkering hanteras tidigt i planeringen Cykling på fotgängares villkor Biltrafi k är nedprioriterad men möjlig inom området 15
STRATEGIER PLATSER a TORGET För att Masthusen ska fungera som ett nav och som knutpunkt för Västra Hamnen behövs en öppen, inbjudande och tillgänglig offentlig plats. Här ska fi nnas plats för olika evenemang och möten mellan människor. Torget ska vara tydligt avgränsat med tydliga väggar Torget ska omfatta gator norr och söder om torget: det ska vara tydligt att torgytan omfamnar stråken Blandade funktioner runt torget för att befolka det större delen av dygnet Flexibel torgyta som möjliggör olika aktiviteter Torget ska innehålla urban grönska Skalan i bebyggelsen runt torget ska variera mellan 16-21 m för att stödja rumsligheten men utan att förlora den mänskliga skalan Utformas i samråd med Malmö stad så att det kan bli allmän platsmark Torgytan omfattar även korsande stråk. 16
b BOLLPLAN I PARK En park som rymmer en bollplan ska integreras i kvartersstrukturen Bollplanen ska vara 18x36 m, ska kunna belysas och eventuellt inhägnas samt ha möjlighet till viss parkering i närheten c MINDRE PLATSER SOM ÄR URBANT GRÖNA Platserna integreras i kvartersstrukturen Pocket parks, mindre platser som ligger skyddade Skalan utgår från människans skala Entréer och fönster mot alla platser Blandade funktioner vid platserna Platserna ska skapas så att de får ett gott mikroklimat som ger attraktiva miljöer för både vinter och sommar Solstudier ska göras vid detaljplanering Småskaliga urbana platser med grönska längs stråken Platserna ska utformas så att de är attraktiva för att mötas, dricka kaffe, titta på himlen/ett träd, leka osv Blandade funktioner vid platserna 17
STRATEGIER BEBYGGELSE a BYGGNADSHÖJDER Generell byggnadshöjd 16-21 m, med inslag av lägre bebyggelse med byggnadshöjd 11-14 m vid Diagonalen. Mot Stora Varvsgatan kan enstaka byggnader ha en byggnadshöjd på upp till 30 m, de ska då placeras i nord-sydlig riktning. Lilla Varvsgatan Max 14 m takfotshöjd Mellan 16-21 m takfotshöjd Västra Varvsgatan Esplanaden Stora Varvsgatan Upp till 30 m takfotshöjd b KVARTERSSTRUKTUR Bebyggelsen ska i huvudsak utformas som slutna kvarter Masthusens rutnätsstruktur utgår ifrån de befi ntliga strukturer som fi nns bevarade inom området Varje kvarter ska utformas så att det kan delas upp i fl era fastigheter Avsikten är huvudsakligen att illustrerade kvarter delas upp i fl era fastigheter 18
c ROBUST STRUKTUR MED FLEXIBELT INNEHÅLL Den befi ntliga storskaliga byggnaden öppnar en rad möjligheter för framtida användning och utveckling. Möjlighet till förskola med generösa friytor på taket Möjlighet till anläggning för att tillvarata solenergi Möjlighet att på sikt byta ut byggnaden mot annan utrymmeskrävande men offentlig funktion tex idrottsanläggning eller badhus Volymen kan delas upp så att två nya kvarter skapas inom kvartersstrukturen Tillfälliga användingar av den befi ntliga strukturen uppmuntras, t ex multiidrottsytor, containerkontor etc 19
d BLANDAD STAD Hela området ska ha en blandad bebyggelse med mer än en funktion i varje kvarter Längs Diagonalen och runt Torget ska blandningen vara 50/50 bostäder och verksamheter Överallt ska det vara aktiva bottenvåningar som är fl exibla och tål förändringar över tid e HÅLLBARA BYGGNADER Generalitet och fl exibilitet: bebyggelsen ska ha en inbyggd generalitet som gör det möjligt att skifta användning över tid. Generaliteten ska fi nnas både vertikalt och horisontellt Energibalansering kan kräva högre våningshöjder och tjockare väggar Hållbar avfallshantering ska beaktas tidigt i planeringen 20
f PUBLIK BYGGNAD En publik byggnad, exempelvis bibliotek/medborgarkontor, kan med fördel placeras inom Masthusen i anslutning till Torget eller Diagonalen Samlokalisering av kommersiella och kommunala servicefunktioner stödjer möten i staden g SERVICE OCH FUNKTIONER Förskolor med totalt åtta avdelningar (ca 150 barn) ska fi nnas inom området. Områdets behov av förskolor ska tillgodoses inom området. Storlek och kvalitet på friytor studeras i det fortsatta arbetet Handel eller annan utåtriktad verskamhet ska fi nnas utmed Diagonalen och runt Torget Utrymme för publik anläggning för källsortering bör fi nnas i anslutning till livsmedelshandeln Teknisk försörjning såsom transformatorstationer integreras i bebyggelsen Cykelparkering för korta, snabba besök, arbetande i området och boende i området ska beaktas tidigt Bilparkering under byggnader eller i p-hus med infarter så nära omgivande större gator som möjligt 21
STRATEGISKA PROJEKT De strategiska projekten är de mest centrala delarna av processen. Dessa kräver extra fokus tidigt i planarbetet och är avgörande för att visionen för Masthusen skall kunna uppnås. a BREEAM COMMUNITIES - spjutspetsprojekt inom hållbarhet Breeam Communities är ett internationellt certifi eringssystem för hållbart byggande och planerande där man ser till alla aspekter inom hållbarhet, ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet bl a. Stor vikt läggs vid samverkan mellan alla de inblandade parterna så att hållbarhetstankarna och metoderna präglar hela processen. Masthusen kommer att utvärderas av Breeam Communitites enligt de krav som ställs och hur väl Masthusen lever upp till dessa. På transportsidan värderar Breeam Communities bl a förfl yttningsmöjligheter inom området med tonvikt på bilfria alternativ och tar hänsyn till hur väl området skapar möjligheter till affärsverksamhet och god service för de boende och arbetande i stadsdelen. Place Shaping är en bedömningsgrund som Breeam Communities använder sig av där man värderar om området fått en tydlig identitet, d v s är lätt att hitta i för de brukande, samt att denna identitet känns rätt och naturlig i sitt sammanhang. Breeam Communities utvärderar också om planerarna skapat ett livfullt område som känns integrerat med omgivande områden. Vi vill i Masthusen skapa en tät struktur då en hög densitet ger möjlighet att dela på etablerad infrastruktur som exempelvis tekniska försörjningssystem, vägar och kollektivtrafi k. Det ger både kostnadseffektiva och smarta lösningar med myllrande allmänna platser och gator. Känslan av att gärna promenera eller cykla istället för att ta bilen ökar om det upplevs tryggt tack vare ett rikt folkliv och att det fi nns mycket runtomkring att fästa blicken på. Arkitekturen är väl genomarbetad och fl öden av människor och trafi k sker på ett självklart och naturligt sätt. Det är viktigt att hitta balans mellan fl exibilitet och specialanpassade byggnader för att både möta framtida förändringar men samtidigt attrahera olika typer av verksamheter och människor. Arkitekturen är av mycket hög klass med hållbara material som åldras naturligt och vackert och byggnaderna har en positiv påverkan på både den omgivande miljön och människorna som vistas där. En variationsrik stadsdel som Masthusen blir levande och dynamisk! 22
b DIAGONALEN Diagonalen utgörs av fl era kopplade primära stråk som bildar huvudrörelsen inom och genom Masthusen och bidrar till att koppla området till resten av Västra Hamnen. Detta är ett intensivt och aktivt stråk med många utåtriktade verksamheter i bottenplan men även bostäder vilket ger aktivitet under dygnets alla timmar. Bebyggelsen är här något lägre för att skapa en intim känsla och verkligen knyta an till den mänskliga skalan. Detaljeringsgraden ska vara hög för att ge ett varierat och spännande uttryck. Vissa av de platser somm fi nns längs Diagonalen kan med fördel utnyttjas till sk pocket parks, d v s mindre gröna platser som fungerar som gröna lungor i kvartersstrukturen. Därför är det av största vikt att dessa planeras för i tidiga skeden. För att Diagonalen ska särskilja sig från de andra stråken är det viktigt att den får ett sammanhållet uttryck, exempelvis genom en utmärkande markbeläggning. c TORGET För att Masthusen ska fungera som ett nav och knutpunkt för Västra Hamnen behövs en öppen, inbjudande, tillgänglig offentlig plats. Här ska fi nnas plats för olika evenemang och möten mellan människor. Det är viktigt att torget tydligt avgränsas av väggar som markerar torgets plats i området och ger en spännande fond till de aktiviteter som tar plats här. Då torget även är en del av Diagonalens stråk innebär det att det här ska vara en blandad bebyggelse med verksamheter i alla bottenvåningar- gärna verksamheter som har öppet även efter kontorstid, så att Torget befolkas dygnets alla timmar. Torget ska vara multifunktionellt, d v s det ska stödja olika typer av aktivitet. Det ska även innehålla urban grönska. 23
UPPFÖLJNING Värdeprogrammet ska användas som underlag för den fortsatta planeringen och dess intentioner ska ligga till grund för detaljplaner och bygglov. Regelbundna avstämningar av pågående arbeten mot vision och värden ska göras. Den kontinuerliga utvärderingen av projekt bidrar till erfarenhetsåterföring till Diligentia och Malmö stad. En värdematris för avstämning av strategier och implementering av vision och värden har tagits fram av stadsbyggnadskontoret och ska anpassas till Masthusen. Bilden visar hur en sådan matris kan se ut. UTVÄRDERING STRÅK VÄRDEN PLATSER BEBYGGELSE AKTIVA STRÅK PÄRLBAND AV PUBLIKA PLATSER GOD ARKITEKTUR MED MÄNNISKAN I FOKUS a Stråk som relaterar till varandra STRÅK b Diagonalen c Trygga stråk d Gående och cykel i första rummet a Torget STRATEGIER PLATSER b Bollplan i park c Mindre platser som är urbant gröna a Byggnadshöjder b Kvartersstruktur BEBYGGELSE c Robust struktur med flexibelt innehåll d Blandad stad e Hållbara byggnader f Publik byggnad g Service och funktioner ÖVRIGT 24