Handikappolitiskt program

1(1) Gäller från Diarienummer 2005-02-10 2004/175 739 Antagen: kommunfullmäktige 2005-01-31, 8 Handikappolitiskt program för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet i Hässleholms kommun Se bilaga

Inledning FN har gett sina medlemsländer i uppdrag att arbeta fram nationella handlingsplaner för att tillförsäkra människor med funktionshinder delaktighet och jämlikhet Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken (SOU 1999/2000:79) slår fast att människor med funktionsnedsättning är medborgare i samhället och ingår normalt i befolkningen. Detta ställer krav på förändringar i synsätt, attityder och beteenden. Medborgarperspektivet skall utgöra norm i svensk politik. Handikapp är inte en egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan skada/ sjukdom och den enskildes livsmiljö. Människor med funktionshinder blir dagligen utsatta för diskriminering på många olika sätt. Nästan alla människor som lever med funktionsnedsättning är i något sammanhang beroende av personlig service eller individuella stödinsatser av olika slag. Dit hör färdtjänst, hemvård, personlig assistans, hjälpmedel m.m. Vägen mot full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning måste utgå ifrån de mänskliga rättigheterna. Detta beskrivs också mycket tydligt i FN:s standardregler. Hässleholms kommuns övergripande handikappolitiska program anger inriktning och samordning av insatser på längre sikt och är underlag för framtida beslut om insatser, mål, etc. Alla resurser måste användas så att alla kan ta del av samhällslivet. Det är också viktigt att understryka att den som har verksamhetsansvar också har finansieringsansvar. Medborgarperspektiv skall vara norm i Hässleholms kommun och innefatta alla människor oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, sexuell läggning, etnisk tillhörighet m.m. Ökad representation av människor med funktionsnedsättning skall eftersträvas (innebärande att vi ser flera funktionshindrade på alla nivåer inom Hässleholms kommun, på förtroendemannaposter, som chefer och anställda.) I Hässleholms kommuns översiktsplan skall tillgänglighets- och användbarhetskrav ställas liksom på kommunal upphandling. I kommunala policydokument skall funktionshinder-perspektiv framgå. Krav på användbarhet skall alltid ställas på utbildningsoch konferenslokaler, representation, hotellrum, teknik, produkter och tjänster. Avvikelser från målen om tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet i Hässleholms kommun skall skriftligt särskilt motiveras. 2

SYFTE Det handikappolitiska programmet har sin utgångspunkt i FN:s standardregler om delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning: Införliva handikappaspekter när kommunalpolitik på alla nivåer och inom alla områden utformas. Undanröja hinder så att det blir möjligt för människor med funktionsnedsättning att bli fullt delaktiga och jämlika i samhällslivet. Sträva efter att människor med funktionsnedsättning får samma möjligheter som andra till delaktighet och jämlikhet. Programmet omfattar såväl policy och övergripande mål som konkreta åtgärder och utvärdering. Det spänner över kommunens samtliga verksamheter och omfattar i första hand generella åtgärder. Programmet skall stimulera intresset för handikappfrågor, höja kommunens ambitionsnivå genom att peka ut och påskynda angelägna åtgärder. MÅL FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUNS HANDIKAPPOLITIK Följande utgör grunden för utformning av Hässleholms kommuns handikappolitik: Människors lika värde är grundläggande utgångspunkt för hur samhället skall utformas. Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Därför skall vi i Hässleholms kommun utforma samhället med mångfald som grund, där människor i alla åldrar med funktionsnedsättning kan medverka i utvecklingen och nå full delaktighet och jämlikhet i samhällets gemenskap. Hässleholms kommuns politik skall inriktas på att fullt ut att förverkliga FN:s standardregler för människor med funktionsnedsättning. Funktionshinderperspektivet skall ingå som en naturlig och integrerad del i varje verksamhet, så att människor med funktionsnedsättning garanteras delaktighet och jämlikhet. En funktionsnedsättning blir ett handikapp först när individen möter brister i en miljö eller verksamhet. När bristerna åtgärdas och tillgängligheten ökar kan handikappet minska eller försvinna. 3

PROJEKT OCH ORGANISATION En arbetsgrupp med representanter från handikapporganisationerna och Omsorgsnämnden med sekreterare och administrativt stöd från Omsorgsförvaltningen utsågs 1998. Arbetsgruppen skulle avrapportera sitt arbete till KHR. Arbetsgruppen har bestått av Lennart Westdahl ON, ordförande, Jan Sjölander ON, Lars Rosén ON, Solbritt Erlandsson ON, Gerhard Leth, Gun Arhag, Ingvar Malmström, Eva ÅkerQvist och Jan Nilsson, sekreterare. Samtliga förvaltningar inom Hässleholms kommun har varit kallade till vardera ett sammanträde för att redogöra för sitt arbete med handikappfrågor och även erhållit ett första utkast till handikappolitiskt program för yttrande. De förslag som framförts har arbetats in i förslaget till handikappolitiskt program. Efter diskussion med kommunledningen har en redigeringsgrupp haft till uppdrag att anpassa den ursprungliga skrivningen till riktlinjerna för kommunens styrdokument. 4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING sid INLEDNING... 2 SYFTE... 3 MÅL FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUNS HANDIKAPPOLITIK... 3 PROJEKT OCH ORGANISATION... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 5 STRUKTUR FÖR PLANEN... 6 GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING... 6 HANDLINGSPLAN MED ÅTGÄRDSFÖRSLAG... 7 Bilaga 1 HANDIKAPP vad är det?...15 Bilaga 2 VARFÖR BEHÖVS ETT HANDLINGSPROGRAM?...16 Bilaga 3 FN:s 22 standardregler...17 I. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR..17 II. HUVUDOMRÅDEN FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR...17 III. GENOMFÖRANDE...19 IV. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...20 Bilaga 4 NATIONELL HANDLINGSPLAN FÖR SVENSK "HANDIKAPPOLITIK...21 Bilaga 5 TILLGÄNGLIGHET...22 5

STRUKTUR FÖR PLANEN Hässleholms kommuns övergripande handikappolitiska program behandlar FN:s standardregler. Ökad medvetenhet och en allmän positiv attityd till människor med funktionshinder är en grundförutsättning för deras delaktighet och jämlikhet. Tillgänglighet (användbarhet/gott bemötande) är ett av huvudområdena att arbeta med för att uppnå detta. Utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet är särskilt ålagt det allmänna (kommunen). Enligt FN:s standardregler utgör utbildning, arbete, ekonomisk och social trygghet också huvudområden att arbeta med. GENOMFÖRANDE OCH FINANSIERING Det nu föreslagna Handikappolitiska programmet för Hässleholm gäller tills vidare när det antagits av kommunfullmäktige. Den förslagna övergripande handlingsplanen skall följas upp, utvärderas och revideras första gången efter tre år, därefter vartannat år. Utvärderingen genomförs av en parlamentarisk grupp utsedd av Kommunstyrelsen och med representanter för handikapporganisationerna. Verksamheternas handlingsplaner med prioriterade åtgärdsförslag skall vila på gällande lagstiftning och fastställas i respektive nämnd/styrelse. Arbetet med att ta fram handlingsplanerna skall påbörjas under 2004. Dessa handlingsplaner skall ha konkreta, mätbara mål och skall årligen följas upp, utvärderas och revideras. Resultatet skall årligen redovisas som en del av bokslutet. Det är av största vikt att nämnder/styrelser/bolag påbörjar arbetet omgående. Åtgärderna skall ses som en start på en process som skall genomföras i hög fart och med hög ambition. En av de grundläggande reglerna i handlingsplanen är den så kallade ansvars- och finansieringsprincipen. Den som har ett verksamhetsansvar har också ett finansieringsansvar. Detta synsätt fastslogs av regeringen 2000-03-16 (proposition 1999/2000:79) och beslutades av riksdagen 2000-05-31 (SoU 14). Kostnaderna för de nödvändiga åtgärderna för att tillämpa medborgarperspektivet i all kommunal verksamhet skall finansieras inom ramen för ordinarie budget. Det innebär att respektive nämnd i sina budgetäskanden måste ha med kostnaderna för sina handikappolitiska beslut och åtgärder Samverkan med handikapporganisationerna är lagstadgad och där finns mycket värdefull kunskap att ta tillvara. Årlig granskning över hur Hässleholms kommun arbetar för att uppnå målen i det handikappolitiska programmet för människor med funktionsnedsättning, skall ligga på kommunala handikapprådet, KHR. 6

HANDLINGSPLAN MED ÅTGÄRDSFÖRSLAG Ökad medvetenhet FN:s standardregel nr 1 Målsättning: Hässleholms kommun skall förmedla kunskap som leder till insikt och ökad medvetenhet om människor med funktionsnedsättning beträffande levnadsvillkor, rättigheter, behov och möjligheter. I Hässleholms kommun skall man vara väl förtrogna med FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet De förtroendevalda skall ha kunskap om hur samhällsutvecklingen och de politiska besluten står i direkt relation till hur en funktionsnedsättning kan leda till handikapp. Hässleholms kommun har som opinionsbildare unika möjligheter att verka för ökad medvetenhet och insikt i frågor om arbete, boende, stöd, yttre och inre miljöer. Åtgärd 1:1 Hässleholms kommun skall se till att förtroendevalda, chefer och anställda har kunskaper som leder till ökad medvetenhet om människor med funktionsnedsättning. I detta skall bl.a. ingå FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, gällande lagar och regelsystem och diskrimineringslagstiftning. Omsorgsnämnden ansvarar för att övergripande och aktuellt utbildningsmaterial finns för kommunala nämnder m fl. Alla nämnder/styrelser/bolag och utbildningsanordnare inom kommunen. Inköpare av uppdragsutbildning. Start 2005 och därefter årligen framgå i alla kompetensutvecklings- och utbildningsplaner. Ordinarie budgetram för personalutbildning/-utveckling. Åtgärd 1:2 Hässleholms kommun skall verka för ökad kunskap och medvetenhet hos brukarna och deras anhöriga/närstående om funktionshindrades rättigheter och möjligheter. Omsorgsnämnden ansvarar för att ett för kommunen gemensamt och övergripande informationsmaterial finns till förfogande för övriga nämnder m fl Alla nämnder/styrelser/bolag. Påbörjas 2005 och årligen framgå i utvecklingsplaner och utbildningsplaner. 7

Rehabilitering FN:s standardregel nr 3 Målsättning: Hässleholms kommun skall aktivt verka för att kommuninnevånare får tillgång till den habilitering och rehabilitering de behöver. Människor med funktionsnedsättning skall erhålla de stödinsatser och hjälpmedel som behövs för att uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Hässleholms kommun som arbetsgivare skall vara ett föredöme när det gäller förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och arbetsinriktad rehabilitering. Åtgärd 3:1 Hässleholms kommun skall utveckla hållbara rutiner för samverkan mellan försäkringskassan, region Skåne sjukvården, arbetsförmedlingen och andra aktörer när hjälpmedelsbehov för kortare eller längre tid uppstår, exempelvis vid studier, praktik och arbetsträning. Samverkan skall leda till att snabbare tillgodose hjälpmedelsbehovet. Omsorgsnämnden, barn- och utbildningsnämnd Påbörjas 2005 Åtgärd 3:2 Hässleholms kommun skall som arbetsgivare ha specifik kompetens för arbetsanpassning och arbetshjälpmedel. Rutiner för samordnad handläggning av olika rehabiliteringsaktörer skall utvecklas. Nämnder/styrelser/bolag i samverkan med kommunens företagshälsovård. Påbörjas 2005 8

Tillgänglighet FN:s standardregel nr 5 TILLGÄNGLIGHET För tillgänglighetsbegreppet i utvidgad bemärkelse redogörs i bilaga 5 Målsättning: Hässleholms kommuns offentliga lokaler, inomhus- och utomhusmiljöer och där kommunen bedriver verksamhet, skall vara tillgängliga (användbara) för människor med funktionsnedsättning. Hässleholms kommuns bostadsområden skall vara tillgängliga (användbara) för personer med funktionsnedsättning i det dagliga livet, som boende, som kund, som trafikant, som patient, som föreningsaktiv, som förvärvsarbetande, som studerande, som besökande m.m. Hässleholms kommuns information skall vara tillgänglig (användbar) på alla stadier och utformad så att alla medborgare har möjlighet att tillgodogöra sig den. Ständig vidareutveckling skall ske av IT-teknik/tjänster, hörslingor, dörröppnare, texttelefoner och andra syn- och kommunikationshjälpmedel, olika informationsmedia så som lättläst, inläst, IT-teknik, text med bildstöd, punktskrift, teckenspråk m.m. Kommunens hemsida på Internet skall vara utformad på ett sätt som gör den tillgänglig för alla. God tillgång till insiktsfullt stöd skall tillsammans med hjälpmedel ge möjligheter till delaktighet i samhället. Hässleholms kommuns kollektivtrafik och infrastruktur skall vara tillgänglig (användbar) och anpassad så att människor med eller utan funktionsnedsättning kan nyttja kollektivtrafiken på lika villkor. Hässleholms kommun skall verka för att åtgärder för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning inte behöver specifikt motiveras. Vid varje avvikelse från grundprincipen om tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet skall starka skäl föreligga och, såvida dessa inte är uppenbara, skriftligt särskilt motiveras innan avvikelse från målen kan accepteras Åtgärd 5:1 Hässleholms kommun skall ur alla perspektiv inventera brister och hinder i tillgänglighet (användbarhet) till miljöer, lokaler, verksamhet, information och bemötande. Öka tillgängligheten genom att upprätta handlingsplaner med prioriterade åtgärdsförslag som fastställer ansvar, tidsaspekt och finansiering. Alla nämnder/styrelser/bolag. Handlingsplan med prioriterade åtgärdsförslag påbörjas 2005 Fastställs av respektive nämnd/styrelse. 9

Åtgärd 5:2 Hässleholms kommun skall upprätthålla specifik kompetens/kunskap och handikappsamverkan kring byggprocessen. Noga följa utvecklingen inom plan- och bygglagstiftningen ur ett medborgarperspektiv. Dokumenterad tillgänglighets- och användbarhetsaspekt skall bifogas byggnadslovet vid all ny-, om- och tillbyggnad av kommunala fastigheter. Tekniska nämnden, Byggnadsnämnden Klart 2005 Utbildning FN:s standardregel nr 6 Målsättning: I Hässleholms kommun skall barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning ha samma möjligheter som andra medborgare till inlärning, utveckling och utbildning på grundskolenivå, gymnasienivå samt inom vuxenutbildning/högskola. I kommunen skall alla skolor och alla utbildningar vara tillgängliga för människor med funktionsnedsättning. Skolans roll skall vara att främja delaktighet och jämlikhet. I Hässleholms kommun skall elever med funktionsnedsättning ha snabb och god tillgång till anpassat pedagogiskt material och arbetshjälpmedel, informations- och kommunikationsteknik efter behov. I alla utbildningar inom grund- och gymnasieskolan samt inom vuxenutbildningen skall kunskap om funktionsnedsättning vara ett naturligt inslag i den ordinarie utbildningen och integrerat i olika ämnen. Åtgärd 6:1 Hässleholms kommun skall i information, om förskole- och fritidsverksamhet samt skolverksamheter i kommunen, beskriva funktionshindrade barns och elevers rättigheter och möjligheter till individuellt utformat stöd för att bli delaktiga och jämlika i skolan. Informationen skall vara tillgänglig och förståelig för alla. Barn- och utbildningsnämnden Kontinuerligt med början 2005 10

Åtgärd 6:2 Skolplanen skall tydligt behandla utvecklings-, inlärnings- och utbildningsfrågor för elever med funktionsnedsättning. Kommunen skall utarbeta rutiner för stöd, hjälp och samverkan för att barnets möjligheter till utvecklings-, inlärnings- och utbildningsmöjligheter skall optimeras. Barn- och utbildningsnämnden Kommande revidering av kommunens skolplan. Åtgärd 6:3 Individuella utvecklingsplaner inom förskole-, familjehems- och skolverksamhet skall beskriva den enskilda elevens totala behov av stöd och anpassning för att ha samma möjligheter till utveckling och inlärning som andra barn. Barn- och utbildningsnämnden Årligen med början 2005. Arbete FN:s standardregel nr 7 Målsättning: Hässleholms kommun skall som arbetsgivare skapa förutsättningar för mångfald. Arbete är en viktig förutsättning för delaktighet och jämlikhet i samhället. Människor med funktionsnedsättning skall ha samma möjligheter som andra till produktivt inkomstgivande arbete. Ökad medvetenhet och kunskap kvalitetssäkrar en personalförsörjning grundad på mångfald. Kommunen skall ta tillvara den resurs som människor med funktionsnedsättning utgör. Kommunen skall vara ett föredöme i representation på alla nivåer när det gäller människor med funktionsnedsättning. Aktivt arbetsmiljöarbete skall säkerställa att redan anställda med funktionsnedsättning kan behålla sina arbeten. 11

Åtgärd 7:1 Hässleholms kommun skall i personalförsörjningsdokument, beskriva personalpolitiska mål för människor med funktionsnedsättning och deras möjligheter att erhålla arbete på samma villkor som andra. Kommunstyrelsen, alla nämnder/styrelser/ bolag. Kontinuerligt med början 2005 Åtgärd 7:2 Hässleholms kommun skall vid introduktion av nyanställda uppmärksamma att de erhåller goda grundkunskaper om människor med funktionsnedsättning beträffande rättigheter, behov, möjligheter och bemötande. Kommunstyrelsen, alla nämnder/styrelser/ bolag. Kontinuerligt med början 2005. Åtgärd 7:3 Hässleholms kommun som arbetsgivare skall genom riktade åtgärder öka antalet personer med funktionsnedsättning i träning/praktik/daglig verksamhet och arbete. Kommunen som arbetsgivare skall tillhandahålla den arbetsanpassning/de arbetshjälpmedel som behövs och i samverkan med andra aktörer nyttja samhällets gemensamma resurser på bästa sätt. Omsorgsnämnden/respektive arbetsgivare Påbörjas 2004 Åtgärd 7:5 Hässleholms kommun skall utarbeta flexibla lösningar för arbetsorganisation, distansarbete, sysselsättningsgrad, arbetstid (t ex flytande arbetstid) och arbetshjälpmedel. Alla nämnder/styrelser/bolag. Påbörjas 2005, därefter kontinuerligt. 12

Ekonomisk och social trygghet FN:s standardregel nr 8 Målsättning: Hässleholms kommun skall se till att människor med funktionsnedsättning har goda levnadsvillkor och social trygghet för att leva ett självständigt liv och ha möjlighet till egna val. Åtgärd 8:1 Hässleholms kommun skall tillförsäkra alla kommuninnevånare med funktionsnedsättning boende med stöd och service som leder till social trygghet. Förslag på konkreta åtgärder som kan förbättra möjligheterna till egen försörjning skall kontinuerligt tas fram. Omsorgsnämnden Påbörjas 2005 Handikapporganisationer FN:s standardregel nr 18 Målsättning: Handikapporganisationerna och deras representanter har en rådgivande roll när det gäller beslut i frågor som rör människor med funktionsnedsättning. Kommunen skall nyttja organisationernas kunskap i ett nära samarbete på alla nivåer inom kommunen. Kommunala handikapprådet skall ha en aktiv roll i kommunens förändringsarbete. Förutsättningar skall ges att komma in i ett tidigt skede i utrednings- och planeringsarbetet likaväl som i genomförande och uppföljningsarbetet. Åtgärd 18:2 Hässleholms kommun skall bistå handikapporganisationerna, både praktiskt och ekonomiskt, för att på lika villkor möjliggöra samverkan i kommunalt utvecklingsarbete. Alla nämnder/styrelser/bolag i samverkan med Kommunledningskansliet 2005 och kontinuerligt. 13

Åtgärd 18:3 Hässleholms kommun skall medverka till att människor med funktionsnedsättning erhåller information om de lokala handikapporganisationerna i kommunen. Alla nämnder/styrelser/bolag Kontinuerligt. Personalutbildning FN:s standardregel nr 19 Målsättning: Hässleholms kommun skall ansvara för att förtroendevalda, chefer och anställda får utbildning och goda grundkunskaper om människor med funktionsnedsättning beträffande levnadsvillkor, behov och möjligheter. Åtgärd 19:1 Anställda inom Hässleholms kommun som i sitt arbete möter människor med funktionsnedsättning skall erhålla utbildning i bemötandefrågor. Omsorgsnämnden ansvarar för att övergripande och aktuellt utbildningsmaterial finns för kommunala nämnder m fl. Alla nämnder/styrelser/bolag inom kommunen. 2005 och årligen framgå i alla kompetensutvecklingsplaner. Ordinarie budgetram för personalbildning/-utveckling. Åtgärd 19:2 Hässleholms kommun skall genomföra riktade utbildningsinsatser till anställda med personalförsörjnings-/rekryteringsansvar och till representanter i samverkansgrupper. Utbildningen skall vila på en mångfaldsgrund och inriktningen är ökad medvetenhet om människor med funktionsnedsättning, gällande lagstiftning, diskrimineringslagstiftning och bemötandefrågor. Omsorgsnämnden ansvarar för att övergripande och aktuellt utbildningsmaterial finns för kommunala nämnder m fl. Alla nämnder/styrelser/bolag 2005 och årligen framgå i alla kompetensutvecklingsplaner. Ordinarie budgetram för personalbildning/-utveckling. 14

Bilaga 1 HANDIKAPP vad är det? I Hässleholms kommun bor människor med funktionsnedsättning. Det kan vara sjukdomar, skador eller olyckor som orsakat funktionsnedsättningen. Det finns många olika typer av funktionsnedsättningar som t ex rörelsehinder, syn- eller hörselskador, utvecklingsstörning, psykisk störning eller allergi. Ibland har en person flera olika funktionsnedsättningar samtidigt. Funktionsnedsättningens omfattning och varaktighet kan också variera. En del har stora och livslånga svårigheter i det dagliga livet beroende på sin funktionsnedsättning medan andra har svårigheter vid vissa tillfällen eller under en begränsad period av livet. En del funktionsnedsättningar är synliga medan andra inte är direkt observerbara. Handikapp är inte någon egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan individen och omgivningen. I vilken utsträckning funktionsnedsättningen blir ett handikapp bestäms av individens funktionsnedsättning och den miljö som individen ställs inför. Detta innebär att den omgivande miljön (fysiskt, socialt och psykologiskt) avgör om en person i en viss situation är handikappad eller inte. Samma funktionsnedsättning kan i en miljö/situation bli ett handikapp och i en annan miljö/situation inte medföra handikapp. Detta kallas det miljörelaterade handikappbegreppet och är grundläggande för Hässleholms kommuns syn på handikapp. Med det miljörelaterade handikappbegreppet flyttas handikapp från att avse egenskaper hos den enskilde individen till relationen mellan individ och samhälle, vilket har stor betydelse för vilka och hurudana åtgärder som skall sättas in för enskilda med funktionsnedsättning. Samhället måste ta hänsyn till såväl individens behov av t ex stöd, service och hjälpmedel som samhällets brister. Förutom de individuellt inriktade stöd- och serviceinsatser som personer med funktionshinder kan behöva för att underlätta vardagen, har generella insatser stor betydelse. Genom att anpassa och göra samhället tillgängligt för personer med funktionsnedsättning, underlättas deras tillvaro och färre handikappskapande situationer och miljöer uppstår. Det innebär i sin tur att ju mer tillgängligt och handikappanpassat samhället är, desto färre personer blir handikappade. I handlingsprogrammet har följande definitioner använts: FUNKTIONSNEDSÄTTNING Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador/-sjukdomar, syn /hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur. FUNKTIONSHINDER Funktionsnedsättning kan bli ett hinder för att leva som andra. De handikappande konsekvenserna av en funktionsnedsättning beror på i vilken miljö personen lever eller befinner sig i. HANDIKAPP Handikapp avser en förlust eller begränsning av möjligheterna att delta i samhällslivet. Handikapp beskriver mötet mellan människor med funktionshinder och omgivningen. 15

Bilaga 2 VARFÖR BEHÖVS ETT HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM? Stora satsningar har gjorts för människor med funktionshinder runt om i världen. Sverige hade tidigare en världsledande roll men är numera passerad av många andra länder när det gäller lagstiftning mot diskriminering och andra satsningar. Sverige är idag att betrakta som ett segregerat samhälle. Generellt sett har människor med funktionsnedsättning sämre levnadsvillkor än människor utan funktionsnedsättning. Okunnighet, rädsla och fördomar försvårar också utvecklingsmöjligheterna för funktionshindrade. De mål och åtgärdsförslag som ingår i kommunens handlingsplan är vägledande. Kommunen och kommunens anställda skall ges konkreta verktyg för att införliva funktionshinderperspektiv när kommunal verksamhet på alla nivåer planeras och bedrivs. En handlingsplan är en del i hela den samhällsförändringsprocess som skall leda till ett tillgängligt samhälle för alla medborgare med eller utan funktionsnedsättning. Planen redovisar både övergripande visioner och konkreta förslag till åtgärder i kommunens arbetet för att uppnå målet full delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Planen har som mål att också undanröja de kvarstående hinder som finns för att uppnå full tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet i samhällslivet. Syfte Hässleholms kommuns handlingsplan för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet syftar till: att peka på brister i miljöer, lokaler, verksamheter och information och bemötande, att fastställa mål, inriktning och prioritering för Hässleholms politik, att föreslå övergripande konkreta åtgärder för att nå uppsatta mål, slå fast ansvar, tid och finansiering, samt att föreslå tidpunkt och organisation för uppföljning och revidering av planen. Synsätt Det är en utmaning att skapa ett samhälle med utrymme för mänsklig mångfald. Traditionella sociala, ekonomiska och tekniska processer har tendenser att bygga på antaganden om en normalitet som inte innefattar människor med funktionsnedsättningar. Funktionshindrade finns ofta vid sidan om i samhället. Fördomar, attityder, okunskap och diskriminering förstärker varandra och bidrar till att människor med funktionsnedsättning särskiljs och särbehandlas med särlösningar. Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken slår fast att människor med funktionsnedsättning är medborgare i samhället och ingår normalt i befolkningen. Detta ställer krav på förändringar i synsätt, attityder och beteenden. Medborgarperspektivet skall utgöra norm i svensk politik. Handikapp är inte en egenskap hos den enskilde utan ett förhållande mellan skada/sjukdom och den enskildes livsmiljö. Funktionshinderperspektivet skall genomsyra all kommunal planering och verksamhet på alla nivåer helt integrerad i ordinarie planeringsprocess. Hässleholms kommuns handikappolitiska program skall ses som en uttolkare av FN:s standardregler och ett led i kommunens ambitioner att uppnå ett tillgängligt samhälle för alla kommunens medborgare, med eller utan funktionsnedsättning. 16

Bilaga 3 FN:s 22 standardregler FN:s 22 standardregler antogs av FN:s generalförsamling i december 1993. Sverige skrev under dessa regler i mars 1995. Standardreglerna innehåller principiella ståndpunkter när det gäller rättigheter, möjligheter och ansvar och ger en rekommendation om en miniminivå. Reglerna innebär ett moraliskt och politiskt åtagande för medlemsländerna att anpassa samhället till människor med funktionsnedsättning. De 22 standardreglerna täcker alla samhällsområden och ger konkreta förslag hur stat, kommun, landsting och näringsliv kan skapa ett tillgängligt samhälle där alla kan vara delaktiga. I. FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR Regel 1. Ökad medvetenhet Staterna bör aktivt öka medvetenheten i samhället om människor med funktionsnedsättning, om deras rättigheter, behov och möjligheter och om vad de kan bidra med. Regel 2. Medicinsk vård och behandling Staterna bör ansvara för att effektiv medicinsk vård och behandling finns tillgänglig för människor med funktionsnedsättning. Regel 3. Rehabilitering Staterna bör se till att rehabilitering erbjuds för människor med funktionsnedsättning för att kunna uppnå och behålla största möjliga självständighet och funktionsförmåga. Regel 4. Stöd och service Staterna bör garantera utvecklingen av och tillgången till stöd och service, inbegripet sådana hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli mer oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. II. HUVUDOMRÅDEN FÖR DELAKTIGHET PÅ LIKA VILLKOR Regel 5. Tillgänglighet Staterna bör inse tillgänglighetens betydelse på alla områden i utvecklingen mot full delaktighet. Oavsett vilka eller hur stora funktionshinder människor har, skall staten a) införa handlingsprogram som gör den fysiska miljön tillgänglig för dem och b) se till att de får tillgång till information och möjlighet till kommunikation. 17

Regel 6. Utbildning Staterna bör erkänna principen om lika möjligheter till utbildning på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning. De bör se till att sådan utbildning är en integrerad del av den ordinarie utbildningen. Regel 7. Arbete Staterna bör erkänna principen att förutsättningar skapas för människor med funktionsnedsättning så att de skall kunna utnyttja sina mänskliga rättigheter, särskilt rätten till arbete. Såväl på landsbygden som i städerna måste de ha lika möjligheter till produktivt och inkomstbringande arbete. Regel 8. Ekonomisk och social trygghet Staterna är ansvariga för att människor med funktionsnedsättning har social trygghet och tillräckliga inkomster. Regel 9. Familjeliv och personlig integritet Staterna bör främja möjligheten för människor med funktionshinder att leva familjeliv. De bör främja deras rätt till personlig integritet och se till att lagar inte diskriminerar människor med funktionsnedsättning när det gäller sexuella relationer, äktenskap och föräldraskap. Regel 10. Kultur Staterna skall se till att människor med funktionsnedsättning kan delta i kulturlivet på lika villkor. Regel 11. Rekreation och idrott Staterna skall vidta åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning samma möjligheter till rekreation och idrott som andra. Regel 12. Religion Staterna skall uppmuntra åtgärder som syftar till att skapa jämlika möjligheter för människor med funktionsnedsättning att utöva sin religion. 18

III. GENOMFÖRANDE Regel 13. Kunskap och forskning Staterna tar det yttersta ansvaret för att kunskap om levnadsvillkoren för människor med funktionsnedsättning samlas in och sprids och också för att stöd ges till forskning på alla områden, inklusive det som är till hinder i deras liv. Regel 14. Policy och planering Staterna skall se till att handikappaspekterna beaktas i alla relevanta policysammanhang och i planering på riksnivå. Regel 15. Lagstiftning Staterna har ansvaret för att det skapas en rättslig grund för åtgärder som leder till delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Regel 16. Ekonomisk politik Staterna har det ekonomiska ansvaret för nationella handlingsprogram och åtgärder som skall tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Regel 17. Samordning Staterna är ansvariga för att nationella samordningskommittéer eller liknande organ inrättas, som säkerställer att handikappfrågor samordnas. Regel 18. Handikapporganisationer Staterna bör erkänna handikapporganisationers rätt att representera människor med funktionsnedsättning på riks-, regional och lokal nivå. Staterna bör också erkänna handkapporganisationernas rådgivande roll när det gäller att fatta beslut i handikappfrågor. Regel 19. Personalutbildning Staterna är ansvariga för att det på alla nivåer finns lämplig utbildning för all personal som deltar i planeringen och genomförandet av program och service för människor med funktionsnedsättning. 19

Regel 20. Nationell granskning och utvärdering av handikapprogram i samband med standardreglernas genomförande Staterna är ansvariga för fortlöpande granskning och utvärdering av nationella program och tjänster för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. Regel 21. Tekniskt och ekonomiskt samarbete Stater, både industri- och utvecklingsländer, har ett ansvar för att tillsammans förbättra levnadsförhållandena för personer med funktionsnedsättning i utvecklingsländerna. Regel 22. Internationellt samarbete Staterna skall delta aktivt i internationellt samarbete när det gäller åtgärder för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet. IV. UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Syftet med uppföljning och utvärdering är att främja standardreglernas effektiva genomförande. Uppföljningen och utvärderingen kommer att hjälpa staterna att bedöma hur reglerna följs och att mäta framstegen. Uppföljningen bör leda till att svårigheter uppmärksammas och att lämpliga åtgärder föreslås som kan bidra till att reglerna genomförs på ett framgångsrikt sätt. Uppföljningen bör beakta de ekonomiska, sociala och kulturella förhållandena i varje stat. En viktig uppgift som också bör ingå i uppföljningen är rådgivning och utbyte av erfarenheter och information mellan staterna. 20

Bilaga 4 Nationell handlingsplan för svensk handikappolitik I regeringsförklaringen 1999 fastslogs att hindren för funktionshindrades rätt att delta fullt ut i samhället skall rivas. Detta kräver att handikappolitiken förändras och bedrivs ur ett medborgarperspektiv. Den 16 mars 2000 fastslog regeringen i proposition 1999/2000:79 Från patient till medborgare en nationell handlingsplan för handikappolitiken att människors lika värde är en grundläggande utgångspunkt för hur samhället skall utformas. Alla människor har kunskaper, förmågor och erfarenheter som är viktiga för samhället. Därför måste samhället utformas på ett sådant sätt att alla kan medverka i utvecklingen och nå full delaktighet i samhällets gemenskap. Riksdagen godkände 31 maj 2000 regeringens förslag om nationell handlingsplan för handikappolitiken (SoU 14). De nationella målen är: en samhällsgemenskap med mångfald som grund, att samhället utformas så att människor med funktionshinder i alla åldrar blir fullt delaktiga i samhällslivet, jämlikhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med eller utan funktionsnedsättning. Inriktningen på arbetet är: att identifiera och undanröja hinder för full delaktighet i samhället för människor med funktionsnedsättning, att förebygga och bekämpa diskriminering, att ge barn, ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning förutsättningar för självständighet och självbestämmande. De prioriterade områdena är: se till att funktionshinderperspektivet genomsyrar alla samhällssektorer, skapa ett tillgängligt (användbart) samhälle, förbättra bemötandet av funktionshindrade. 21

Bilaga 5 TILLGÄNGLIGHET Tillgänglighet i lokaler, för verksamhet, information och bemötande betyder bra bemötande och användbarhet för alla medborgare oavsett vilken funktionsnedsättning eller omfattning funktionsnedsättningen har. Tillgängliga lokaler är användbara lokaler för rörelsehindrade, astmatiker/allergiker, elöverkänsliga, människor med hörsel- och synnedsättning, utvecklingsstörda, människor med kommunikations- och orienteringsnedsättning m.m. Tillgänglig information betyder användbar och begriplig information i olika medier (lättläst, inläst, stor stil, punktskrift, teckenspråk på kassett, text med bildstöd, höj- och sänkbar anslagstavla) för människor med syn- och hörselnedsättning, rörelsehinder, dyslektiker, utvecklingsstörda, människor med kommunikationsnedsättning m.m. Tillgänglighet omfattar även hur man blir bemött. Bemötandet handlar inte enbart om mötet mellan människor, utan även hur lagar, regler, resursfördelning fungerar. Det visar vilken syn på människor med funktionshinder som råder. Tillgänglighet handlar också om insiktsfullt stöd som tillsammans med hjälpmedel avgör möjligheterna till delaktighet i samhället. 22