Vad gör en kemiingenjör? KTH KEMIVETENSKAP

Vad gör en kemiingenjör? KTH KEMIVETENSKAP

Innehållsförteckning ABB 3 ACO HUD Nordic 5 Akzo Nobel 9 Ecohelix 11 FOI 13 GE Healthcare 15 Holmen Paper AB 17 Innventia (och lite om Alfa Laval) 19 Metso 21 Nynas 23 Patentverket 25 SCA 27 Scania 29 SP Kemi, Material och Ytor 31 SP Kemi, Material och Ytor 33 Sveriges television 35 Vattenfall 37 Vinnova 39 Kontakt Civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi Skolan för Kemivetenskap Kungliga Tekniska högskolan 100 44 Stockholm svl@che.kth.se http://www.kth.se/utbildning/ program/civilingenjor/teknisk-kemi Programansvarig Anna Finne Wistrand, annaf@kth.se Studievägledare My Lönn Sara Sabrie Besöksadress Teknikringen 42, entréplanet

Vad gör en kemiingenjör? I vårt nya civilingenjörsprogram, Teknisk kemi, införde vi kursen Perspektivkurs Forskning och Innovation i årskurs 1. Kursens syfte är att tidigt ge studenterna perspektiv på kemiingenjörernas yrkesroll genom besök och intervjuer med våra alumner ute på företag. Första delen av kursen avslutades med ett halvdagsseminarium där alla studenter fick presentera sina intervjuer och vi ger nu ut de samlande intervjuerna i bokform med temat: Vad gör en kemiingenjör? I kursutvärderingarna kan vi läsa följande: Bra studiemotivation!! Roligt och bra ide med en gemensam gruppintervju. Engagerade lärare som hjälpte till. Roligt att lära sig om forskning och vilka möjligheter som finns. Väldigt bra upplägg!! Vi vill framföra ett varmt tack till er på de olika företagen för att ni så positivt har bidragit till ett viktigt moment i utbildningen genom att skapa intresse och förståelse för de fortsatta studierna inom civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi. Stort tack också till alla er fantastiska studenter för de fina bidragen som vi har fått möjlighet att trycka. Trevlig läsning! Mikael Lindström, Ann Cornell, Anna Carlmark Malkoch, Mark Rutland Ansvariga lärare för kursen KA1030/40 Perspektivkurs Forskning och Innovation 1

2

ABB Företaget ABB är en sammanslagning av ASEA, Allmänna Svenska Elektriska Aktiebolaget, och det schweiziska företaget Brown Boveri, som ägde rum 1988. ASEA var från början ett företag som bland annat stod för tillverkningen av kraftsystemet i Sverige, vilket till exempel kunde innebära strömöverföring över långa sträckor. ABB har även hjälpt till att ta fram innovationerna för växelspänning. ASEA möjliggjorde bland annat starkströmsöverföring från Norrlands vattenkraftverk till Skåne. ABB var först med att utveckla industrirobotar och har till exempel levererat robotar och styrsystem till Toyota. Det globala företaget ABB har sitt huvudkontor benäget i Zürich medan de svenska kontoren ligger i Ludvika och Västerås. ABB Sverige har idag ca 8950 anställda och tillverkar bland annat transformatorer och ställverk, dock inga ledningar. Ett av ABBs nuvarande projekt är en vindkraftspark utanför Tyskland och Nederländerna med hundratals vindkraftverk. ABB satsar på flexibel energi såsom t.ex. solceller och energilagring, ABBs främsta affärsidé är att vara först med innovativa lösningar. Om ABB säljer en produkt som går sönder byter de inte bara ut dessa produkter utan gör även en felsökning på problemet. De är även väldigt öppna och offentliggör hur de löser olika problem, på till exempel sammanträden och mässor. ABB Corporate Research i Västerås jobbar med automation på system, kraft, teknisk support (kemisk analys, korrosionskemi, mekanisk simulering och materialegenskaper). De har 247 anställda, fördelat över 39 nationaliteter, varav 53 % har en PhD och 21 % är kvinnor. Vi har träffat Henrik Hillborg som kommer från Stockholm och har jobbat på ABB sen 1995. Han examinerades från KTH 1994 där han läst kemivetenskap med inriktningen fiber-och polymerteknologi. Henrik ville egentligen från början forska med inriktning på cancer men på en släktings inrådan valde han fiber-och polymerteknologi-inriktningen då den ansågs ha en ljus framtid. Henrik sökte efter sin civilingenjörsexamen från KTH doktorandtjänst hos professor Ulf Gedde på KTH vilket resulterade i anställningen på ABB som industridoktorand där han forskade på åldring av isolationsytor av gummi. Han jobbar nu 20 % på KTH som docent samtidigt som han är anställd på ABB som Senior Principal Scientist på Power Technologies, Insulation and Materials Technologies (IMT). Inom IMT arbetar 27 forskare, fördelat över 7 olika nationaliteter, varav 91 % har en PhD. Denna del av ABB i Västerås arbetar med att optimera system, minska kostnader samt att förbättra material. IMT gruppens kompetens ligger inom att karakterisera, utveckla och optimera material för elektrisk isolation och kontakter. Atmosfären på ABB har under Henriks tid gått från grabbig och militär till en mer professionell stämning. Henrik anser att civilingenjörsutbildningen i kemi på KTH är bred och väl förberedande. De mer traditionella utbildningarna är bättre då de ger en bredare grund att stå på. Detta skapar en personlig trygghet, självkänsla, i arbetslivet. Henrik anser att ingenjörer inte behöver kunna allting utan snarare ska veta hur man klarar av att lösa problem som uppkommer inom arbetet. Henrik ska härnäst åka till ABB Corporate Research i Kina för att dela med sig av sina kunskaper inom isolering. Henrik tycker att det är viktigt att kunna arbeta i team och anpassa sig till olika kulturer samt att kunna föra vidare sina kunskaper till andra. Det är även viktigt att kunna delegera och lämna gamla projekt och gå vidare. Henriks dröm är att bli professor på heltid alternativt forska vidare på ABB om material för framtidens energisystem. 3

Henrik Hillborg utanför ABB Corporate Research i Västerås. 4

ACO HUD Nordic Många som hör talas om ACO kopplar namnet till hudvårdsprodukter på Apoteket, vilket är helt riktigt. ACO är dock ett företag som fokuserar på både hud och hälsa, och därmed är deras sortiment betydligt bredare än enbart hudvårdsprodukter. Deras huvudsakliga utbud består av ungefär 350 produkter under kategorierna: hudvårdsprodukter (lotion, tvål m.fl.), hudläkemedel (krämer t.ex. Canoderm m.fl.), kosttillskott (vitaminer m.fl.) och problemlösare (lusmedel, dentalprodukter, graviditetstest m.fl.). Företagets vision är Det självklara valet för hälsa och välbefinnande och deras affärsidé och mål är att tillverka bra och säkra produkter, med kunskap som grund. ACO grundades 1939, eftersom apoteken på den tiden fortfarande var självständiga och tillverkade egna preparat, och därmed fanns det ett stort behov av ett samlat varumärke för produkterna som framställdes, följaktligen grundades företaget ACO: Apotekens Composita. Detta betyder Apotekens blandning vilket är precis vad det var. Idag ägs företaget ACO HUD Nordic av Omega Pharma. Försäljningen av ACO s produkter sker idag på marknaden i Sverige, Norge, Danmark och Finland. Orsaker till att konsumenterna gärna väljer att köpa ACO s produkter är det finns en garanti att produkterna är säkra. Substanserna är exempelvis expertgruppsgranskade, bland annat av WHO (World Health Organisation), myndigheter, SCCP och CIR (Cosmetic Ingredient Review). Dessutom sker inga djurförsök inom företaget. I dagsläget sker ingen forskning kring helt nya substanser, eftersom företaget endast använder sig av gamla kända substanser som man vet är säkra och fungerar bra. Däremot sker det mycket forskning på studiesidan. Detta sker i form av kliniska studier, effekttester, epidemiologi och fallstudier. Nyligen avslutades en stor klinisk studie om krämen Canoderm. Hur går det då till när en produkt utvecklas på ACO? Allt börjar med att man upptäcker en affärsmöjlighet, såsom ett hål på marknaden eller att överträffa någon konkurrents produkt. När en affärsmöjlighet upptäckts skrivs en produktbrief vilket är en beskrivning av den nya produkten (lösning/stabilitet, parfymering, effekter, specifika egenskaper, behållare). Därefter går produkten vidare till produktutvecklingen, det börjar i ACO s egna labb och där genomgår produkten olika tester, bl.a. stabilitetstester. När detta är klart så skickas produkten vidare till en fabrik som tillverkar flera ton av den nya produkten, jämfört med endast 3-4 kg i labbet. Självklart måste även det första som framställs i fabriken genomgå alla tester. Därefter är produkten slutligen klar att lanseras och börja säljas på marknaden. Framtiden ser ljus ut för ACO och de fortsätter att sträva efter att bli en större spelare i branschen. Detta sker inte nödvändigtvis genom att utveckla fullständigt nya produkter utan genom att växa mer inom de områden där de redan har produkter, t.ex. bland de produkter som brukar kallas problemlösare. Utöver detta kan man även utveckla de produkter man redan har på marknaden och på så sätt konkurrera ut produkter från ACO s konkurrenter som t.ex. apotekens egna varumärken (Hjärtat, Apoliva etc) och Vichy. Företaget kan även utvecklas på andra sätt genom att t.ex. införa fler workshops för att utbilda apotekspersonal om t.ex. solskyddsfaktorer. Kunskap är som sagt grunden till framgång enligt ACO. Karin Limrell Karin Limrell tog sin civilingenjörsexamen i kemi på KTH 1988. Utbildningen hette då kemiteknik och när hon började var den på 160 p och när hon slutade på 180 p. Karin läste bioteknikinriktning med analytisk kemi och redan då på KTH läste hon klinisk kemi och medicinteknik, så på något sätt har hon alltid varit inne på att hamna i den läkemedelsbransch där hon är idag. Karin hade nog läst apotekare istället om hon kommit in, men hennes kusin övertygade henne att läsa till civilingenjör istället eftersom det är en mycket bredare 5

utbildning och hon ändå kunde jobba med samma sak som apotekare gör om hon fortfarande ville det efter utbildningen avslutats. Efter examen sökte Karin jobb i tidningen och såg att de sökte en kemist på Ericsson Telecom. Hon sökte och fick jobbet. Där utvecklade hon metoder för att analysera hur mycket klorid det fanns i chip i telefoner, så hon stod i ett litet analyslaboratorium och malde chip. Hon trivdes dock inte så bra, då kemi ju inte riktigt är Ericssons kärnverksamhet. När företaget flyttade efter ett år så tyckte hon det var dags att sluta. Karins nästa jobb var ett vikariat på Kabi, men hon fick snabbt fast tjänst. På Kabi jobbade hon med analytisk kemi och utvecklade analysmetoder för proteinanalys. Hon stod alltså på labb, men hon hade en bra chef som tyckte att hon skulle ta över projektledningen för en grupp där. Karin, som tycker projektledning är kul blev mindre och mindre kemist och mer och mer projektledare, allteftersom fick Karin ansvar för allt större projekt. På Kabi (Pharmacia) jobbade Karin till 1998, då hon flyttade till ett grannföretag, Fresenius Kabi, där hon jobbade heltid som projektledare fram till 2001 då hon såg att ACO sökte projektledare. Karin hade sneglat på ACO tidigare så hon tvekade inte att söka jobbet. Karin fick jobbet och det första projektet innefattade att de skulle bygga upp ett nytt bassortiment av generikaprodukter. Senare har Karin bland annat varit med och utvecklat ACO s projektledningssystem. Arbetsuppgifter Inom företaget jobbar Karin med Regulatory, vilket fungerar lite som spindeln i nätet. Regulatory s uppgift är att se till så att produkterna är lagliga, det vill säga uppfyller den lagstiftning som finns såsom att produkterna har rätt märkning och rätt dokumentation. Karins arbete innebär därmed mycket myndighetskontakter. Hon måste dessutom hålla sig uppdaterad om vad som händer i lagstiftningen. På ACO arbetar de alltid i projekt och så fort mer än 2 avdelningar behöver vara inblandade för att slutföra ett arbete så stoppar de in det i ett projekt. Efter att Karin har kollat mailen kan det följa projektmöten, möten med kollegorna och kanske även ett chef-gruppsmöte eftersom hon är chef. Under dagen genomför hon även sina uppdrag i projektgruppen som till exempel kan bestå i att ta reda på den dokumentation som behövs om de ska ändra en tillverkningsprocess hos en tillverkare samt vad de behöver skicka in till myndigheterna. När det gäller produktutveckling lägger de mycket tid på att se till så att engelska produkter även funkar i Sverige och ACO s övriga marknadsländer. De är bland annat tvungna att se till så att översättningar på t.ex. förpackningar blir bra. När ACO får frågor från olika myndigheter så ser Karin till att någon kunnig inom det området på företaget svarar på frågorna. Regulatory fungerar som sagt som en samordnare på företaget och Karin står ingenting på labb utan håller endast på med pappersarbete, vilket hon trivs med för hon känner ändå att hon har tröttnat på att stå på lab. Hon gjorde ju det i flera år när hon var nyutexaminerad, men idag skulle hon inte ha det tålamodet men hon är imponerad av dem som står där. Karin tycker istället att det är oerhört roligt med projektledning och är nöjd med sina arbetsuppgifter. Karin har bra möjligheter att jobba hemifrån eftersom hon kommer åt allt sitt material via datorn hemma. På ACO har de dock kommit överens om att det är bäst att personalen kommer till jobbet och jobbar, för ofta behöver man fråga andra om saker och det är en helt annan sak att faktiskt träffas. Men har hon sjuka barn kan hon naturligtvis jobba hemifrån. Karin försöker att inte jobba på helgerna, men det händer ibland att hon gör det ändå och ibland har hon svårt att släppa jobbet när hon kommer hem. 6

Reflektioner kring utbildningen Enligt Karin är det bästa eller roligaste med en civilingenjörsutbildning att den är så bred att man kan bli nästan vad som helst, och hennes kursare har blivit allt från marknadsförare till Vd:ar till forskare och så vidare. Dessutom sätter det automatiskt en form av kvalitetsstämpel på en när man har gått en hel linje och har en komplett utbildning, till skillnad från att själv plocka ihop sin utbildning av enstaka kurser. Har man klarat av en civilingenjörsutbildning visar det att man har klarat av många olika praktiska och teoretiska utmaningar. Karins utbildning har hjälpt henne mycket, och det hon har haft absolut mest nytta av är alla grupparbeten samt att hon fick lära sig att ta in stora informationsmängder, snabbt sätta sig in i nya ämnen och hitta det viktigaste i stora textmängder, medan specifika fakta inte har varit riktigt lika viktigt nu när hon är mer generalist än specialist. Det är dock fortfarande bra att ha ett hum om lite allt möjligt, som till exempel att hon kan ha en vettig diskussion med dem på laboratoriet när de sitter och tittar på kromatogram, och inse att kromatogrammet inte duger. Den specifika kunskap hon haft mest nytta av är all den analytiska kemi och biokemi hon lärt sig, både praktiskt och teoretiskt. Enligt Karin får man en mycket bra grund att stå på om man läser projektledningskurser. Karin fick tyvärr inte möjlighet att läsa några sådana under KTH-tiden, men har kompletterat med sådana kurser efter examen. All den matematik hon läste på KTH hade hon mer nytta av i kommande kurser på KTH än vad hon haft av den i sitt arbete. 7

8

Akzo Nobel Affärsområdet Wood Finishes & Adhesives (WFA) är en del av storföretaget Akzo Nobel och inriktar sig på tillverkning av lim och färg för träindustrin. WFA har en ledande position inom sina respektive områden och exporterar främst till Europa. Företagets huvudsakliga kundkrets är andra företag, såsom t.ex. IKEAs dotterbolag. Företagets limsida har sina rötter redan i 1920-talet. Företaget grundades av Lars Amundsen som hade tillbringat en tid i Argentina där han arbetade med kasein. På sin hemväg besökte han USA för att lära sig mer om Kaseins egenskaper och hur det skulle kunna användas som lim i den svenska plywoodindustrin. 1 WFAs vision och mål är produkter som är skonsamma mot naturen och människan, därför så profilerar de sig inom grön kemi. Det som skiljer deras produkter från andra företag är materialet. WFA använder stärkelse och förnyelsebara råvaror och utvecklar till exempel nya lim baserade på proteiner och stärkelse. Företaget tillverkar omkring 100 000 ton lim baserade på urea varje år, mestadels till företag i Europa. Produkterna är i allmänhet mer miljövänliga än konkurrenternas, till exempel genom att ha lägre emission av flyktiga komponenter. Företaget har 35 anställda på forskarsidan i Nacka, detta är en enorm nedskärning från tidigare år då företaget (som resten av Europa) gick igenom den ekonomiska krisen där de var tvungna att dra tillbaka på arbetskraften från 59 till drygt 35 anställda. Peter Herder Peter Herder tog en civilingenjörsexamen i kemi från Lunds Tekniska högskola. Han lärde sig grunderna bra i kemi, fysik, matematik och teknik som han än idag använder i sitt dagliga arbetsliv. Därefter jobbade han i två år på Kemiska Institutet i Stockholm och fick upp ögonen för fysikalisk kemi som han därefter doktorerade i på KTH. Anledningen till varför han valde att studera kemi var på grund av att han inte hade någon aning om vad han skulle arbeta med i framtiden, så han valde kemi på grund av dess bredd. Därefter började Peter Herder att arbeta som forskningschef hos Casco Nobel 1989. Hans jobb där innefattar till största del administrativt arbete och även ledarskap. Genom sitt jobb har Peter fått chansen att resa till många ställen i världen för att utveckla nya affärsidéer. Peters reflektioner Enligt Peter Herder så har man nytta av den breda utbildningen inom kemi, där man kan inrikta sig på många olika områden. Som tidigare nämnts så får man även genom utbildningen baskunskaper, speciellt inom matematik och kemi som man har användning av inom arbetslivet. Genom utbildningen har man fått viljan att utvecklas och lära sig nya saker. Detta är viktigt eftersom kunskap inom teknik och forskning snabbt blir gammalt och utdaterad. Det Peter hade velat ha mer av i sin utbildning var mer praktik istället för all teori. Även ekonomikurser och ledarskap skulle vara användbart. Det gäller dock att ha kul under studietiden och att alltid försöka, trots den överväldigande känslan av att vilja ge upp. 1 www.akzonobel.com/se 2013-09-19 9

10

Ecohelix Ecohelix är ett företag i pilotfas som skapar produkter ifrån restprodukter i det vatten som skapas vid papperstillverkning. Genom filtering och sedan tvärbindning av hemicellulosor i vattnet bildas polymerer som är enkla att utvinna. Bindningen av hemicellulosorna grundas på enzymet lackas. Enzymet har egenskapen att sammanlänka phenoliska enheter som bundit till hemicellulosan vilket vid repeterad tvärbindning möjliggör förbättrade materialegenskaper. En tunn film gjord av hemicellulosor kan användas för att ersätta oljebaserade plaster i förpackningsapplikationerna. Dessa typer av hemicellulosor finner man som restprodukter i till exempel mekaniskt massaförbrukning. Dessa restprodukter är i regel dyra att filtrera bort och används sedan inte i någon ny process. Försäljningsstrategin bakom hela företaget är att kunna göra reningen av restprodukterna (hemicellulosorna) i det vatten som olika industrier annars måste ta hand om både billigare och naturvänligare samt att återanvända detta material för skapa en ny lönsam produkt. En tillämpning på de polymererna som finns idag är den plastiga hinnan på insidan av mjölkkartonger som agerar som en syrebarriär för att hindra försurning. För att rena upp vattnet använder Petri ett enzym, som bland annan finns i svampar. Han utvinner inte enzymet själv utan köper det, men det är ändå ett fint exempel på hur naturlig processen är. Bara några gram enzym kan rena upp tusentals liter vatten. Projektet är på den nivån att han utför semipilotförsök och renar upp stora vattentankar med hjälp av sina enzymer, bland annat på Lunds universitet. För att enzymet skall fungera måste man tillföra syre till vattnet. Nästa steg är att försöka få ut produkten på marknaden och att hitta företag i näringslivet som vill satsa på produkten. Petri Oinonen Petri, grundare av Ecohelix, har alltid varit väldigt intresserad av biologi och naturen, han visste tidigt att han ville jobba med innovation inom just detta område. Petri påbörjade sin karriär som studerande vid universitetet i Helsingfors i mikrobiologi och gjorde även samarbete med brasilianska forskare. Att han hamnade i Brasilien berodde på möjligheterna att komma i kontakt med ny typ av natur och biodiversitet men också den extremt annorlunda kulturen i Brasilien som han blev intresserad av efter att ha jobbat som akrobat i olika tillfällen. Det var efter tiden som doktorand i Brasilien då han började vara intresserad av entreprenörskap och lade grundtankarna som skulle leda till hans egna företag. Det dock var under sina doktorandstudier på KTH som han fick möjligheten och inspirationen att starta upp företaget Ecohelix år 2009. Företaget grundades genom Petris upptäckt av en alternativ användning av ett visst enzym hos en svamp han studerade i Brasilien, som i naturen hjälpte svampen med nedbrytningen av trä. Idag har Petri kommit så långt att han vågar söka sig ut till företag och marknadsföra sin produkt och förhoppningsvis starta upp pilotsteget och därefter industriell produktion. Att få in processen på mellanstor skala i några företag skulle tillåta att processen anpassas så att fler företag skulle våga investera i projektet. Hans nuvarande mål är att försöka sälja så små delar av företaget som möjligt då han söker sig ut på marknaden, då han själv strävar efter att leda utvecklingen av Ecohelix i näringslivet. 11

Arbetsuppgifter I dagsläget är vanliga arbetsuppgifter för Petri att testa och försöka förbättra och optimera produkten, det vill säga modifiera sitt enzym och dess reaktivta miljö, arbeta med att få den att fungera i större skala och ha kontakt med olika företag och industrier som är intresserade av produkten samt kan hjälpa honom från pilottester till industriell skala. Petri trivs bra med att vara chef på företaget, han har stor frihet att fatta egna beslut men det är även svårt att alltid vet vad som är bäst för företaget och man har ett stort ansvar när man fattar alla stora beslut själv. Inom forskning är det även extra pressat att alltid behöva kunna presentera resultat. För att slippa hetsen med att få företagets ekonomi att rulla, eller åtminstone minska den, så har Petri valt att inte sälja delar av företaget till investerare eller ta emot pengar från näringslivet. Ecohelix drivs bara av anslag från Vinnova, Innovationsbron och kontakterna via KTH Innovation. Att ta emot pengar av näringslivet i detta stadie är svårt enligt Petri, eftersom näringslivet snabbt vill få ut produkten på marknaden och få en vinst vilket kräver att man måste verifiera processen och produkten snabbt. När produkten är färdig kan Petri tänka sig att sälja andelar i företaget till de som är intresserade av att tillämpa hans produkt på industrin. På så sätt skall företaget bli självförsörjande. Om tio år ser Petri företaget som etablerat i näringslivet. Han ser gärna att de har flera anställda och att produkten används i stor skala. Reflektioner Petri påpekar att han finner sina studier i Helsingfors och här på KTH betydelsefulla men att det som verkligen drev honom var hans egen nyfikenhet och passion för naturen. Hade han inte tagit ett år ledigt hade det dock inte varit säkert att han någonsin tagit sig till Brasilien, så sammanfattningsvis så vill han råda oss och andra att ta vara på alla chanser man stöter på under sin utbildning, lika mycket som studierna för de kan vara lika viktig för att finna sin väg genom livet. Att ha ett namn som KTH bakom sig hjälper en hel del på vägen och allting som finns på KTH är gjort för att gynna de som vill ta sin utbildning eller forskning till nästa nivå bara man är beredd på att lägga ner det jobb och den tid som krävs. 12

FOI Totalförsvarets Forskningsinstitut, förkortat FOI, är en svensk myndighet som jobbar med forskning inom försvar och säkerhetsfrågor. FOI är belägna på fyra olika platser runt om i Sverige och deras forskningsinriktningar skiljer sig från plats till plats. Vid Grindsjön ligger en av FOI:s anläggningar som specialiserar sig på forskning och utveckling av explosivämnen och drivämnen (krut). Här analyseras sprängämnen och säkerhetsfrågor tas upp samt bearbetas gällande de analyserade sprängämnena. FOI är uppdragsfinansierade vilket betyder att de säljer sina tjänster på marknaden. Försvarsmakten är idag FOI:s största kund och en av många arbetsuppgifter som Försvaret ofta ber om är testning av drivämnen (krut). Andra stora kunder är Försvarets materielverk (FMV), EU och andra utländska myndigheter. På FOI jobbar allt från matematiker och kemister till mättekniker och andra civilingenjörer. Deras arbetsuppgifter kan variera från laborationsarbete och rapportskrivning till projektledning och projektarbete. FOI som helhet är uppdelat i sex områden, ett område arbetar med administration och IT-stöd. De resterande avdelningar är forskningsavdelningar med olika expertområden. De olika forskningsavdelningarna är CBRN-skydd och säkerhet, Försvars- och säkerhetssystem, Försvarsanalys, Informations- och aerosystem samt Sensor- och TK- System. Dennis Menning Dennis studerade på KTH med inriktning civilingenjör i kemiteknik mellan åren 1997 2004. Att börja studera kemi på KTH var ingenting han hade planerat men det är ett val han är glad över i efterhand. Flygvapnet och militären är någonting som Dennis alltid har haft stort intresse för och därför gick han med i lumpen efter gymnasiet. Han övervägde att fortsätta inom militären, men så blev det inte. Efter militärtjänstgöringen jobbade Dennis inom fastighetsskötsel. Jobbet var intressant och roligt till en början, men med tiden blev arbetet bara en rutin och slutade vara kul. År 1997 sökte Dennis till läkarlinjen, medicin, kemi och Bergs på KTH, och blev antagen till kemitekniklinjen. Det första året tog han det väldigt lugnt och var med på fester och tillställningar som sektionen erbjöd. Han upptäckte dock snabbt att mer fokus måste läggas på studierna för att kunna klara utbildningen. År 2001 tog Dennis ett utbytesår i USA där han sommarjobbade på the Department of Inorganic Chemistry vid University of Kentucky, i Lexington, Kentucky. Dennis gjorde sitt exjobb som handlade om polymermatriser för nya sprängämnen på FOI och fick, tack vare det, ett jobb där. Han började jobba på FOI 2003 fast än han tog examen ett år senare. Han jobbar nu på avdelningen ammunitions- och explosivämnessäkerhet med bland annat labbverksamhet, projektledning, säkerhetsfrågor och rapportskrivning. På FOI har Dennis haft mycket nytta av det analytiska tänket som kommer med en civilingenjörsutbildning. Alla kemi- och matematikkurser har varit viktiga för hans arbete på FOI, men det är just det analytiska tänket som han är mest tacksam för. Den största skillnaden som han har märkt mellan att studera på KTH och jobba på FOI är hur uppstyrt det är. På KTH var alla labbar och liknade väldigt uppstyrda, medan labbande på FOI har en mycket större frihet. Det har Dennis saknat i sin utbildning; möjligheten att planera labbar själv. Han tror det hade varit bra och lärorikt att ha lösare ramar och bestämma utrustning och dylikt själv. Han tror det hade varit bra för lärandet och förståelsen för vad man har för nytta av olika labbar. 13

Det finns kunskaper från tiden på KTH som Dennis inte fått användning för ännu, men han tror de är bra att ha då man aldrig vet när man kan behöva just den kunskapen. Han har därför sparat all kurslitteratur, vilket han är glad för då han ibland använder den för att kolla upp olika saker. Dennis tyckte den roligaste kursen under utbildningen var den i organisk kemi, men även att flervariabelanalys och ekologi/miljöteknik var intressanta kurser. Han tror också det beror mycket på om lärarna var engagerade och pedagogiska och att detta bidrog mycket till att göra kursen roligare. Dennis tips till de som studerar nu på KTH är att plugga med andra då det både är roligare och effektivare. Han uppmuntrar även att försöka undvika att panikplugga inför tentor. Han tror också att det kan vara bra att ta ett sabbatsår om man tappar motivationen för att studera och man behöver stanna upp och fundera på vad det är man vill göra. 14

GE Healthcare GE General Electric General Electric är ett av världens största samt äldsta börsbolag och är idag världsledande inom ett flertal områden. GE grundades år 1878 av Thomas Edison i USA, och är det enda kvarvarande börsbolaget på den amerikanska marknaden från den tiden. Företagets primära arbetsuppgifter inkluderar produktion av flygplansmotorer, styrsystem till vattenkraftverk, samt produkter och tjänster vilka bidrar till en högre produktivitet inom hälsovården. I dagsläget är de verksamma i över 100 länder, med cirka 300 000 medarbetare. GE menar att deras stora framgång beror på företagets förmåga att gå från idé till handling. Redan under Thomas Edisons tid var detta en av företagets stora visioner och i dag vill man gå steget längre för att bidra till en bättre, mer hållbar och hälsosammare värld. GE Healthcare i Sverige I Sverige jobbar företaget inom fyra huvudområden: GE Healthcare Life Sciences, GE Healthcare Systems, GEMS PET och BREAS Medical. Dessa finns utspridda på fyra orter i landet: Göteborg, Stockholm, Umeå och Uppsala. I Sverige lägger företaget GE en stor vikt vid sjukvård där de producerar produkter som bidrar till en högre produktivitet inom hälsovården, men som även underlättar vårdgivare att diagnostisera och behandla patienter med exempelvis Alzheimers, cancer samt hjärt- och kärlsjukdomar. Produkter så som datortomografer, ultraljudsenheter och magnetkameror är också exempel på teknik som används över hela världen och som är produceras av GE Healthcare. Företaget har sin största, svenska anläggning i Uppsala, med ca 1000 anställda av totalt 2000 anställda i hela Sverige. Här jobbar cirka en tredjedel med forskning och Uppsala har även en stor kemisk produktionsanläggning. Linda Svensson Linda inspirerades av sin lärare på Komvux att välja kemiinriktningen efter att ha fått intrycket att kemi är kul samtidigt som det går att kombinera med matematik, något Linda sedan tidigare haft ett intresse för. Efter detta valde hon att fortsätta inom kemi på KTH, där hon läste till civilingenjör inom kemiteknik. Linda Svensson blev klar med sin civilingenjörsutbildning i kemiteknik år 2001. I slutet av studierna hade Linda möjlighet att åka på studiebesök till GE Healthcare i Uppsala där hon imponerades av arbetsplatsen och dess utrustning, vilket gjorde henne intresserad av ett framtida jobb på företaget. Efter att ha slutfört sin utbildning på KTH sökte hon jobb som forskningsingenjör på GE Healthcare i Uppsala. Inom GE Healthcare ansvarar man mycket för sin egen karriär, där det finns stora möjligheter till andra positioner och arbetsuppgifter inom företaget. Efter 3-4 år på GE Healthcare kände Linda att det var dags för nya utmaningar, och började därmed klättra upp i företaget. Idag jobbar Linda som sektionschef inom Life Sciences på Forskning och Utveckling i Uppsala. Som sektionschef är det hennes uppgift att se till att forskningen i hennes team drivs med rätt kvalitet och till rätt tid, samt att alla medarbetare har rätt kompetens. Dessa arbetsuppgifter bidrar i sin tur till att hennes vardag varierar mycket från dag till dag. Hennes ambition inom arbetet är att kunna träffa medarbetarna så mycket som möjligt och ha en bra arbetsrelation för att på så sätt kunna öka dels alla medarbetares prestationer inom arbetet, men också att alla 15

trivs på sina roller. Enligt Linda är en viktig aspekt för att kunna öka arbetsprestationen att man är intresserad av det man gör och har kul på jobbet. Linda Svensson om GE Healthcare GE är ett av de största företagen i USA, där det finns stora möjligheter att byta karriärväg om man så vill, menar Linda. Visar man intresse samt entusiasm så är det lätt att gå vidare till en annat typ av arbete då en öppning tillkommer. GE Healthcare har marknadsmässiga löner, och erbjuder goda förmåner till sina anställda. Det finns en mycket bra personalpolitik där det finns stora förmåner så som generösa försäkringar, samt friskvård. Linda lägger även stor vikt vid att beskriva hur mycket hon tycker om sitt arbete i Uppsala. I Uppsala är det något i väggarna som är fantastiskt; alla är väldigt måna om varandra, alla hjälper varandra. Det kanske inte är alltid som man har tid att hjälpa andra, men man tar sig tid att göra det i alla fall då man vet att det kanske är omvända roller veckan därefter. Detta är speciellt tydligt på forskningsavdelningen där man tar nytta av varandras kunskaper! säger Linda. Tips Ett tips Linda vill dela med sig av är att inte ha orimligt höga krav på sig själv under utbildningen. Det är viktigt att se dessa 5 åren som något roligt man kommer att minnas för livet och inte bara som något man bara måste ta sig igenom. Det kan kännas väldigt tungt vissa dagar, men det är då det är extra viktigt att man stöttar och sporrar varandra. Även om betyg är viktiga, är det inte alltid rimligt att sikta på det högsta betyget i samtliga ämnen, då det finns fler saker som kan kvalificera dig för ett arbete. Linda uppmanar en därför att ta vara på de 5 år som ska spenderas till studier och att också ha kul längs vägen. 16

Holmen Paper AB Inledning Holmen är ett företag som arbetar med flera områden och vi besökte avdelningen för pappersoch kartongproduktion, dvs. Holmen Papers. Innan besöket gjordes förbereddes ett dussin frågor som skulle ställas till en så kallad alumn som jobbar på Holmen Papers. Alumnen heter Karolina Svensson och är en utbildad civilingenjör från KTH. Våra förväntningar av företaget var överträffade då Karolina Svensson gav oss ett intryck av ärlighet och en genuin vilja att vägleda oss nya studenter. Samt så fick vi ett gott mottagande i den fina staden Norrköping där huvudkontoret befinner sig. Om företaget Holmen var tidigt involverad i Karolinas masterutbildning och det var även där som hon gjorde sitt ex-jobb. Detta gav henne en klar och positiv bild av företaget innan hon började sitt arbete där. Karriären startade med så kallad marknadsanalys för att sedan gå över till produktutveckling. Nu jobbar Karolina med försäljning och reser ofta på internationella möten. Företaget beskrivs ta vara på möjligheten att skapa miljövänligt papper. Detta tack vare ett intresse av kunderna vilket leder till en ökad efterfrågan. Det sägs i intervjun att skandinaviskt papper har ett bra rykte när det gäller just miljövänlighet tack vare strikta regler och en miljömedvetenhet. Däremot minskar efterfrågan efter papper vilket tvingar branschen att anpassa sig och hitta nya vägar. Kartong är i det här fallet ett undantag som ökar i takt med en större konsumtion. Pappersindustrin är en mansdominerad bransch men jämställdheten börjar öka i takt med branschens utveckling. Orsaken till ojämnheten enligt Karolina kan vara industrins historia som är förknippad med tunga lyft, vilket förändrats då produktionen blivit allt mer automatiserad. På kontoret är det ändå uppåt mot 20-25 procent som är kvinnor. Om Karolina Svensson När vi frågade henne om hon var nöjd med sitt arbetsval så hade hon ingenting att klaga på då hon fann jobbet både utmanade och varierande. Det verkade som om det passade henne för att det krävdes nog att man både var utåtriktad och hade ett gott humör när man ska sälja och prata med så mycket folk. Hon kände dock inte att det var något tvång att man tog med sig arbetet hem för att konkurrera med sina medarbetare eller bli klar med sina arbetsuppgifter, utan att om det hände så var det på eget initiativ. Men hon höll sig ändå uppdaterad om vad som hände på jobbet via mail, det verkade inte spela någon större roll för privatlivet, då både hon och hennes sambo gillar att arbeta. Det verkade inte finnas någon konkurrerande mentalitet mellan de anställda på Holmen, utan de var mer som en grupp med bekanta och behandlade varandra så. Men om man ville visa intresse och bli befordrad eller få den lönehöjningen man sökte så fanns det möjlighet till det. Sedan tog vi upp om hur hon kom i kontakt med Holmen så att vi själva skulle få en uppfattning om hur företag väljer att visa framfötterna. Som vi tidigare nämnt var Holmen involverade i hennes masterprogram. Men efter examen var hon inte riktigt övertygad utan hon valde att jobba 6 månader på ett konsultföretag för att sedan söka en ledig tjänst på Holmen. 17

Om Karolina Svenssons arbetsuppgifter Karolinas arbetsdagar kan vara väldigt varierande och hon beskrev det som att Ingen dag är den andra lik., då hon både jobbar på kontoret i Norrköping men tjänsten innebär också många resor. Hennes arbetsuppgifter består främst utav att ha koll på vad konkurrenterna gör, att genomföra marknadsundersökningar och att rekrytera kunder då det är en bransch som det sker många förändringar i. För Karolina hade utbildningen en avgörande roll för att få sin nuvarande position, men inte för arbetsuppgifterna hon har idag. Det är blandade utbildningar på kontoret, men kemistutbildningen har gett henne en djupare förståelse om företagets produkter och hur de framställs. Det är fler ingenjörer ute i pappersbruken än vad det är på kontoret, där det är mer blandad utbildningsbakgrund. Utbudet av papper styrs av olika tekniska möjligheter och kundernas önskemål. Vilket gör att de på företaget försöker att lösa olika slags problem som kan uppkomma, samt arbetar på ett sätt där de är medvetna om produkternas egenskaper och vad man kan göra för att förbättra dem. Reflektioner angående utbildningen Det fanns en mastersutbildning som Karolina absolut inte ville gå, den vars vägar självklart enbart skulle leda till Norrland, det vill säga massa- och pappersteknik. Efter mer inblick i området så förstod hon att det bara var fördomar och det var sedan där hon hamnade, vilket ledde till hennes yrke idag. Med sig ifrån utbildningen bär hon kunskaper i ekonomi, vilket hon valde att läsa till viss del parallellt med sin utbildning på KTH, och framförallt sin träning i problemlösning. Även om hon under den senare delen av sin utbildning fick kontakt med bl.a. Holmen Paper, som hon idag jobbar åt, så saknade hon den tidiga kontakten med företagen från början. Den kontakten fick vi uppleva under detta besök. Karolina tog sin examen ifrån civilingenjörsprogrammet, inriktning kemiteknik, på KTH 2007. Detta efter att ha valt sin utbildning dels på grund av bredden den ger och dels för sitt intresse av kemi. Under sin studietid hann hon också med en del pauser, bland annat för att vara ordförande för kåren under ett år. Genom att prova på olika yrken under somrarna fick hon även motivation för att slutföra sin utbildning, för att undvika att hamna i ett jobb där ingen variation finns. Hon tipsade oss om att hitta den del av utbildningen som vi tycker är rolig, det blir lättare att finna orken och inspirationen till att studera, men även att lägga tid på de delar vi finner mindre roliga. Avslutning Efter en oväntat inspirerande och vacker dag i Norrköping, tror jag att vi alla fyra tog med oss mer än bara en avslutad inlämningsuppgift hem. Vi tog med oss en motivation, det som ibland kan vara så svårt att finna när allting bara känns nytt och alldeles, alldeles för svårt. Tack Karolina! 18