Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM
Innehåll Bibliografisk anmärkning o Förkortningar 10 Förord 11 KAPITEL I Romanen som vardagsvara - forskningsuppgiften 13 1. Inledning 13 2. Syfte, frågeställningar och teoretiska utgångspunkter 18 3. Forskningsöversikt 22 Svensk förlags- och bokhandelshistoria 23 Presshistoria och kulturhistoriska arbeten 25 Svensk litteraturhistorisk forskning 26 Bibliografier och referensverk 29 Europeisk bokmarknadshistoria 31 4. Avgränsningar 36 5. Definitioner och källor 37 6. Disposition 40 KAPITEL II Den svenska bokmarknaden 1830-1850 43 1. Den historiska situationen i Sverige 43 Befolkningen 43 Politiken 45 Läskunnigheten 48 2. Författarnas villkor i Sverige 51 3. Översättningsmarknaden»55 4. Den skönlitterära utgivningen»57 5. Centrala författarskap 61 6. Boktryckerier 64 Inventering av tryckerier i Stockholm 1830-1850 67 7. Bokförlag 71 8. Bokhandel och distribution 81 Resor och transporter 87 9. Periodisk utgivning - regelverk och försäljningsmetoder 92 10. Litteratur och press i samspel 96 Tidningsmarknaden 97 Litteraturkritiken»103 Följetongen 106 11. Publiken och läsarna 109
KAPITEL III "Min lyckliga stjerna i spekulationsvåg" Hiertas Läsebibliothek 1833-1851.119 1. Hiertas position på bokmarknaden 120 Lars Johan Hiertas liv och verk 120 Boktryckaren Hierta 125 Var låg Hiertas tryckeri? 133 Hiertas tryckeriproduktion 135 Hiertas bokförlag 138 Hiertas skönlitteräraförlagsutgivningtill 1833 139 Förlagsförteckningen 1844 145 2. Upptakten till Läsebibliotheket 148 Läsebibliothekets status 148 Marknadsetablering i ett europeiskt perspektiv»152 Liknande svenska förlagsförsök 158 Motiveringar och marknadsföring 164 Konkurrenssituationen 172 3. Läsebibliothekets profil 175 Ett forum för översättningslitteraturen 175 Original och översättning - intervaller 181 Frekventa författarskap och författarnamn 182 Författargenerationer 185 Kvinnliga författarskap 186 Undertitlar 187 Motton och förord 189 Omfång»191 Utstyrsel 192 KAPITEL IV "Jag tänker likväl ej låta skrämma mig af Lasses hot" ThomsonsKabinetsbibliothek och Nya Svenska Parnassen 1835-1848 195 1. Thomsons position på bokmarknaden 196 Vem var N.H. Thomson? 196 Thomsons lånbiblioteksverksamhet 199 Thomsons etablering i Stockholm 202 Thomsons tryckeriproduktion 204 Thomsons bokförlag 207 Thomsons privata boksamling 210 2. Vägen mot Kabinetsbibliotheket 214 Thomsons kontaktnät 215 Marknadsföring och mottagande»225 Konkurrenssituationen 230
3. Kabinetsbibliothekets profil 235 Språkområden 235 Original och översättning - intervaller 237 Frekventa författarskap och författarnamn 238 Författargenerationer 243 Kvinnliga författarskap 244 Titlar och undertitlar 245 Motton och förord 247 Omfång 248 Utstyrsel»250 4. Flygare och Thomson - en förlagshistoria»251 Författarsammankomsten 1846 260 5. Hierta och Thomson - en jämförande summering 266 KAPITEL V "... man köper och läser deras originalteckningar med en alltmera ökad begärlighet" östlund éfberlings Originalbibliothek 1845-1851 271 1. Boktryckerifirman Ostlund &Berling 272 Lärlingstid i Blekinge 272 Tryckeriet flyttas till Norrköping 276 Tryckeriets och förlagets verksamhet 1840-1846 282 Boktryckerifirmans nätverk 284 Ostlund&Berlings två arenor - Norrköping och Stockholm 296 2. Utgivningen av Originalbibliotheket 303 Konkurrenssituation och marknadsföring 303 De 'godkända' svenska originalförfattarna 310 Den svenska originalromanen på 1840-talet 311 Författarnamnet 313 Titlar '315 Undertitlarnas genrebestämningar 317 Förord -320 Omfång 324 Utstyrsel och fördelning på häften -326 3. Jämförelser och summeringar»327 Läsebibliothek i Finland 327 Avveckling och konkurs 330 Nätverket - en sammanfattning 335
KAPITEL VI "Romanen, det moderna epos" Albert Bonniers Europeiska Följetongen 1846-1851 339 1. Albert Bonnier - bokhandlaren som blev bokförläggare 340 Familjebakgrund och upptakt till förläggandet 340 Albert Bonniers förlag tar form 344 Stockholms Mode-Journal, Figaro och Svea 346 Albert Bonnier bland förläggarna»352 2. Introducerandet av Europeiska Följetongen -355 Den inledande konkurrenssituationen - 355 Marknadsföringens betydelse»360 3. Utgivningen i Europeiska Följetongen 365 Språkområden och författarrepresentation 365 Kvinnor och män -369 Författarnamnet och dess betydelse 371 Titlar och undertitlar 371 Förord 372 Omfång 375 Utstyrsel 376 4. Kommentarer till utgivningsförloppet 378 Bibliografiskt 378 Seriellt och publicistiskt 381 5. Albert Bonniers nätverk och profil - en sammanfattning 390 KAPITEL VII "Arbetsbin i romansvärmen " De svenska författarna och översättarna 395 1. De svenska författarna i häftesserierna 395 En ny författartyp? 395 2. Författarna - en överblick 398 Debutanter och etablerade författare 400 3. Författarkollektivet 404 Social bakgrund 404 Geografisk härkomst och flyttningsmönster 410 Civilstånd och generationstillhörighet 414 Bildningstyp 416 Examina, yrken och författarskapets status 420 Författarnas titulering»425 Författargrupperingar och umgängesformer 426 4. Reflektioner om författarkollektivet 434 Återutgivna romaner 438 Översättningar till andra språk 440
5. Översättarna i häftesserierna 441 Översättarna hos Hierta 443 Översättarna hos Thomson -451 Översättarna hos Bonnier -454 KAPITEL VIII Häftesserierna i kritik och debatt 457 SAMMANFATTNING 467 SUMMARY 476 APPENDIX 483 A. Diskussion om källorna bibliografiskt och typografiskt 483 B. Kronologi -486 C. Upplagesiffror 1830-1851 487 D. Prisjämförelser mellan utgivningssätt och förlag 489 E. Andra skönlitterära häftesserier eller liknande utgivningar 492 F. Förteckningar över Thomsons och Östlund &Berlings utgivning»495 G. Aktörer inom bokbranschen främst i Stockholm 1830-1850 503 H.Enskilda författarkarriärer och levnadsbanor 514 I. Återutgivna titlar av de svenska författarna i häftesserierna 582 TABELL- OCH DIAGRAMFÖRTECKNING 584 KÄLLOR OCH LITTERATUR 586 Otryckt material»586 Tryckt material 589 Litteratur 600 PERSONREGISTER 637