Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö högskola, vårterminen 2012. Upplägget genomfördes i årskurs 5 under den praktikperiod som fanns i anslutning till kursen. Använda bilder, berättelser och andra hjälpmedel redovisas inte i denna text. Lektionsupplägget i denna form är alltså en sammanfattning som visar den väsentliga strukturen i den genomförda undervisningen. Redigering och sammanfattning är godkänd av Daniel Feltborg. Centrala utgångspunkter, förmågor och styrdokument. Detta lektionsupplägg genomfördes med elever som gick den femte årskursen och därför användes den del av kursplanen i historia som behandlar mellanstadiet dvs. åren 4-6. Som väsentliga utgångspunkter användes utvecklingslinjerna makt och politik samt levnadsvillkor. Ytterligare viktiga begrepp i upplägget är processuella och strukturella samband. I detta uppläggs planering, genomförande och elevers tillämpning är dessa två samband mellan händelser i det förflutna centrala. Följande förmågor står i fokus: *Använda en historisk referensram som innefattar olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklingslinjer. *Reflektera över sin egen och andras användning av historia i olika sammanhang och utifrån olika perspektiv. 1 Ur det centrala innehållet har jag valt nedanstående: *Den svenska statens framväxt och organisation *Reformationen och dess konsekvenser för Sverige *Likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. 2 Vad det gäller bedömning har jag utgått från kunskapskraven i Lgr 11 och valt att bedöma elevens förmåga att: Föra resonemang om orsaker till och konsekvenser av historiska skeenden och människans levnadsvillkor och handlingar, Tolka och visa på spår av historien i vår tid, Föra resonemang om varför det finns likheter och skillnader i olika framställningar av historiska händelser, personer och tidsperioder. 3 Uppläggets olika moment. 1 Lgr.11 sid. 172-173. 2 Lgr.11 sid.175. 3 Lgr11 sid.178-179. 1
Moment 1. Läraren. Inledningsvis presenterades 2 kartor över Sverige. Kartorna visade Sverige åren 1500 och 1600. Årtalen var inte synliga. Jag ledde ett samtal med klassens elever utifrån några grundläggande basala frågor kring vad som är likt och vad som är olikt i kartorna. Referens är Sveriges 2012. Jag samtalade också med eleverna hur dessa kartor ska ordnas tidsmässigt. Vilken kommer först? Vilken kommer sedan och vilken är mest respektive minst aktuell? Varför kommer karta.efter karta eller vice versa. Varför ska det vara så? Kan det vara det motsatta? Till detta samtal användes också två mindre faktatexter vilka beskrev, översiktligt, Sverige under ovan nämnda tidsperioder. Vilken text tillhör respektive karta? Varför är det så? Eleverna deltog i det gemensamma samtalet kring kartornas innehåll, likheter och olikheter, samt den följande diskussionen gällande ordningsföljd och förändringar. Med denna konkreta inledning introducerades tidslinjen. Kartorna och tillhörande textrutor placerades på en tidslinje. Tidsperioden mellan kartorna gavs namnet Vasatiden. Moment 2. Läraren. Jag inledde detta moment med att berätta om vad som hände i Stockholm i november 1520. Med försök till inlevelse genom personer, händelser och platser berättade jag om dessa dagar i Stockholm. Berättelsen stannade inte upp. Berättelsen förlöpte med enkelhet kring de problem och frågor som då var aktuella. Berättelsen hade en början, ett mittparti och ett tydligt slut. Berättelsen kompletterades med en PP presentation, innehållande i stort sätt enbart bilder. Jag berättade! Eleverna lyssnade och bjöds in till samtal efter berättelsens slut. Tillsammans med läraren gavs händelsen ett sammanhang innehållande flera och olika förklaringar. Varför ett blodbad i Stockholm i november 1520? Efter detta samtal grupperades eleverna. I dessa grupper diskuterades förslag på vad som hände efter dessa mord. Eleverna gavs tre alternativa konsekvenser. Eleverna utsåg den rätta. Så här blev det, vet eller tror vi. Eleverna motiverade sina val, både det valda och de två som de valde bort. Varför var inte dessa två aktuella för er? Läraren samlade upp och strukturerade elevernas svar inför helklass eller storgrupp. Eleverna motiverade sina val inför övriga i klassen. 2
Moment 3 Läraren. Begreppet makt introducerades. Vad är makt? Vilka uttryck tar sig makt? Vem eller vilka har makt idag? Varför är det så? Efter denna introduktion byggdes en övergång, via Stockholms blodbad, till Sverige under Gustav Vasa. På vilka grunder är det möjligt att påstå att Gustav Vasa hade makt? Vad gjorde han som visar att han hade makt? Hur kunde han få makt? Hur var detta möjligt? Vad eller vilka hade eller ville också ha makt? Vi stannade inledningsvis vid ett exempel: Prästerna i den kristna kyrkan hade också mycket makt. Varför då? Vilka uttryck tar sig detta och varför var det så? På tavlan med hjälp av en bild visades Gustav Vasa och en präst. Båda ville bestämma. Båda ville bestämma över frågor och områden som var gemensamma. För en kort stund lämnade vi med hjälp av en för tiden aktuell karta Sverige. Europakartan användes för att ge exempel på samma konflikt i andra områden i Europa. Kungar och furstar mot präster. Läraren berättade om en modig eller dumdristig munk vid namn Martin Luther! Jag använde tidigare struktur för en kortare berättelse: personer, platser och ett problem. Är han modig eller dum som spikar upp detta plakat? Eller är han både och, eller varken eller? På tavlan eller bilden av Gustav Vasa och prästen tillfördes nu Martin Luther. Hur placeras han in i den befintliga bilden? Begreppet reformationen skrevs på tavlan och gavs ett innehåll. Eleverna deltog i lektionssamtalen. Är behjälpliga och centrala i att bygga upp sammanhanget, kontexten. Svarade på frågor och problem. Deltog aktivt. Moment 4 Läraren. Med hjälp av en linjär tidslinje sammanfattades tidigare moment. Vi valde att inte primärt använda tidsangivelser när vi tillsamman placerade händelserna på linjen. Dessutom ansåg vi det väsentligt att inte använda för många eller för få händelser. Vårt resonemang byggde på bestämd och delvis låst logik som inleddes med Stockholms blodbad och som avslutades med Vasas död 1560. Ett väsentligt nedslag var riksdagen i Västerås 1527. Reformationen hade nått Sverige. Till den tidigare bilden av Gustav Vasa, en präst och Martin Luther tillfördes nu ytterligare en person. Han var en bonde från Småland och han ogillade Gustav Vasa. Här använde jag samma upplägg på berättelsen som jag redovisat tidigare. Jag berättade om Nils och om hans och andras motiv till protesterna mot Vasa. Nils Dacke och många med honom ogillade att Gustav Vasas hade så mycket makt. Eleverna. Arbetade med en på förhand gjord tidslinje. I mindre grupper placerade de sina olika händelser om och omkring Vasa i en ordningsföljd på sin egen tidslinje. Från Stockholms blodbad till Gustav Vasas död 1560. 3
Moment 5 Läraren/eleverna. Klassen delades in i grupper med 3 till 4 deltagare. Varje elev fick 3 texter vilka alla beskrev Gustav Vasa. Eleverna läste enskilt igenom texterna enligt instruktioner och när detta var gjort gjordes en gruppgemensam sammanfattning av deras uppfattningar. Texterna skildrar eller beskriver Gustav Vasa på olika sätt, och det problem som är centralt i detta moment är att hur det möjligt att det finns olika uppfattningar om det förflutna och i detta exempel Gustav Vasa. Vilken text är sann och vilka är då falska? Efter detta kom fortsättningen stegvis att handla om hur vi kan veta något om det förflutna. Vad är källor? Jag avslöjade att beskrivningarna av Gustav Vasa var formulerade vid olika tillfällen. Texterna placerades på en tidslinje och kom att bli en övergång till ett samtal om sambandet mellan vår tid och förfluten tid, det som vi kallar nu och då. Begreppet tolkning introducerades. Med hjälp av konkreta exempel som Vasalopp, knäckebröd, 1000-lapp, gatunamn, kyrkor och så vidare fortsatte lektionsupplägget med just frågan om varför det förflutna används i nutid. Varför finns Gustav Vasa närvarande 2012? Han dog för mer än 400 år sedan. Vad gjorde han som är viktigt? Momentet avslutades med att elevernas olika motiveringar till varför vi använder det förflutna sammanfattades på tavlan. Moment 6 Min utvärdering av undervisningen hade i huvudsak två ben eller delar. Den första examinationsdelen gjordes i grupp. Lektionen började med att jag delade in klassen. Sedan tog jag in en grupp åt gången i klassrummet. Jag hade sju stycken bilder som alla har med Gustav Vasa att göra. Samtliga bilder hade jag visat i undervisningen. Uppgiften gick ut på att eleverna dels skulle placera bilderna i en kronologisk ordning dels skulle förklara hur bilderna hänger ihop. Vilka kausala samband uppfattar eleverna? Hur resonerar elever när de tänker högt om Gustav Vasa? Den andra examinationsuppgiften introducerades tidigt och användes parallellt med lektionerna. Uppgiften syfte var att synliggöra likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Med hjälp av faktatexter om hur levnadsvillkoren såg ut i Sverige på 1500-talet skulle eleverna föreställa eller leva sig in i en person på 1500-talet. Utifrån denna inlevelse och person skulle de skriva ett brev om sin vardagssituation. Jag bor, arbetar, sover, äter, gör detta, och så vidare. Brevet skickades sedan vidare till en klasskamrat som sin tur fick i uppgift att svara på brevet. Eleverna kom på så sätt att resonera med varandra om livet i Sverige på 1500-talet. 4
Avslutning Resultatet av de uppgifter som eleverna arbetade med visade att de under dessa veckor tillägnade sig både faktakunskap och förståelse av kausala samband. Vi började det stora genom att jämföra kartor av Sverige. Därefter arbetade vi med historiska händelser under Vasatiden. Genom gruppdiskussionerna kunde jag bedöma om eleverna förstått och kunde resonera kring orsaker och konsekvenser av historiska händelser i detta sammanhang. Jag ville med detta upplägg stimulera eleverna till eget lärande och egna reflektioner bland annat genom jämförelser av texter och genom att skriva brev till varandra. Denna ambition bekräftades också genom examinationsuppgifternas svar. Även om kvaliteten i svaren varierade vid båda examinationstillfällena klarade ändå samtliga de krav som ställdes för att kunna bedömas som godkända. 5