Numeriska metoder för ODE: Teori

Relevanta dokument
Numeriska metoder för ODE: Teori

Numeriska metoder för ODE: Teori

Ordinära differentialekvationer,

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Differentialekvationer. Repetition av FN5 (GNM kap 6.

Repetitionsfrågor: 5DV154 Tema 4: Förbränningsstrategier för raketer modellerade som begynnelsevärdesproblem

Ordinära differentialekvationer,

Lösningsanvisningar till vissa av de icke obligatoriska workout-uppgifterna i Beräkningsvetenskap II

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Denna föreläsning. DN1212 Numeriska metoder och grundläggande programmering FN Runge-Kuttas metoder. Repetition av FN6 (GNM kap 6.

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Lösningar till Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A. 1. (a) ODE-systemet kan skrivas på formen

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp, Del A

Absolutstabilitet. Bakåt Euler Framåt Euler

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Lösningsförslag till tentamensskrivningen i Numerisk analys

Sammanfattning av föreläsning 11. Modellbygge & Simulering, TSRT62. Föreläsning 12. Simulering. Föreläsning 12. Numeriska metoder och Simulering

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap I och KF, 5.0 hp,

Komplettering till kursboken i Numeriska beräkningar. 1 Beräkningsfelsanalys. 1.1 Uttryck med kancellation

LAB 4. ORDINÄRA DIFFERENTIALEKVATIONER. 1 Inledning. 2 Eulers metod och Runge-Kuttas metod

Föreläsning 9. Absolutstabilitet

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Teorifrågor. 6. Beräkna konditionstalet för en diagonalmatris med diagonalelementen 2/k, k = 1,2,...,20.

0.31 = f(x 2 ) = b 1 + b 2 (x 3 x 1 ) + b 3 (x 3 x 1 )(x 3 x 2 ) = ( ) + b 3 ( )(

Tentamen i Beräkningsvetenskap I, DV, 5.0 hp, OBS: Kurskod 1TD394

f(x + h) f(x) h f(x) f(x h) h

Sammanfattning (Nummedelen)

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 2

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

Sammanfattninga av kursens block inför tentan

Föreläsning 8, Numme i2,

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

Laboration 4. Numerisk behandling av integraler och begynnelsevärdesproblem

LAB 3. INTERPOLATION. 1 Inledning. 2 Interpolation med polynom. 3 Splineinterpolation. 1.1 Innehåll. 3.1 Problembeskrivning

Konvergens för iterativa metoder

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA671

Numeriska metoder, grundkurs II. Dagens program. Gyllenesnittminimering, exempel Gyllenesnittetminimering. Övningsgrupp 1

2D1250 Tillämpade numeriska metoder II

Omtentamen i DV & TDV

Laboration 2 Ordinära differentialekvationer

Om existens och entydighet av lösningar till ordinära differentialekvationer

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 10. 1/17

Teknisk beräkningsvetenskap I 5DV154

Laboration 6. Ordinära differentialekvationer och glesa system

Facit Tentamen i Beräkningsvetenskap I (1TD393) STS ES W K1

Linjär Algebra och Numerisk Analys TMA 671, Extraexempel

KTH 2D1240 OPEN vt 06 p. 1 (5) J.Oppelstrup

SF1625 Envariabelanalys

Numerisk Analys, MMG410. Lecture 13. 1/58

Instuderingsfrågor i Funktionsteori

FÖRSÄTTSBLAD TILL TENTAMEN

SF1669 Matematisk och numerisk analys II Bedömningskriterier till tentamen Torsdagen den 4 juni 2015

TATA42: Föreläsning 6 Potensserier

Institutionen för Matematik TENTAMEN I LINJÄR ALGEBRA OCH NUMERISK ANALYS F1, TMA DAG: Torsdag 28 aug 2008 TID:

Föreläsningen ger en introduktion till differentialekvationer och behandlar stoff från delkapitel 18.1, 18.3 och 7.9 i Adams. 18.

Kort sammanfattning av Beräkningsvetenskap I. Varning!!! Varning!!!

TENTAMEN I GRUNDKURS I NUMERISKA METODER - DEL 20

Interpolation Modellfunktioner som satisfierar givna punkter

Matlab övningsuppgifter

Tentamen del 1 SF1511, , kl , Numeriska metoder och grundläggande programmering

DATORLABORATION FÖR KURSEN ENVARIABELANALYS 2

Tentamen i Beräkningsvetenskap II, 5.0 hp,

10 1 Felgraf. Fel Antal steg

Kurs DN1215, Laboration 3 (Del 1): Randvärdesproblem för ordinära differentialekvationer

ANDREAS REJBRAND Matematik Numeriska serier. Andreas Rejbrand, april /29

Tekniska Högskolan i Linköping Institutionen för Datavetenskap (IDA) Torbjörn Jonsson Plot och rekursion

Lösningsanvisningar till de icke obligatoriska workoutuppgifterna

Välkomna till TSRT15 Reglerteknik Föreläsning 2

Approximation av funktioner

Icke-linjära ekvationer

Tentamen, del 2 DN1240 Numeriska metoder gk II för F

Gruppuppgifter 1 MMA132, Numeriska metoder, distans

LABORATION cos (3x 2 ) dx I =

gränsvärde existerar, vilket förefaller vara en naturlig definition (jämför med de generaliserade integralerna). I exemplet ovan ser vi att 3 = 3 n n

Exempel ode45 parametrar Miniprojekt 1 Rapport. Problemlösning. Anastasia Kruchinina. Uppsala Universitet. Januari 2016

DN1212 Numeriska Metoder och Grundläggande Programmering DN1214 Numeriska Metoder för S Lördag , kl 9-12

LABORATION 2. Trapetsregeln, MATLAB-funktioner, ekvationer, numerisk derivering

Del I: Lösningsförslag till Numerisk analys,

Numeriska serier Definition av konvergens J amf orelsesatser Vad skall vi j amf ora med? Absolutkonvergens Leibniz kriterium Dagens amnen 1 / 19

TATA42: Föreläsning 3 Restterm på Lagranges form

Fel- och störningsanalys

SF1625 Envariabelanalys Lösningsförslag till tentamen DEL A

TATA42: Föreläsning 5 Serier ( generaliserade summor )

Tentamen del 1 SF1546, , , Numeriska metoder, grundkurs

Fel- och störningsanalys

F 4 Ch Numerisk integration, forts.; Ch.4 Numerisk derivering.

ALA-a Innehåll RÄKNEÖVNING VECKA 7. 1 Lite teori Kapitel Kapitel Kapitel Kapitel 14...

Beräkning av integraler

Ickelinjära ekvationer

Tentamen i Beräkningsvetenskap I (nya versionen), 5.0 hp, Del A

TATA42: Föreläsning 10 Serier ( generaliserade summor )

MATEMATIK Datum: Tid: förmiddag Hjälpmedel: inga. Mobiltelefoner är förbjudna. A.Heintz Telefonvakt: Christo er Standar, Tel.

Lösningar och kommentarer till uppgifter i 3.1

Beräkningsvetenskap introduktion. Beräkningsvetenskap I

2D1240 Numeriska metoder gk II för T2, VT Störningsanalys

ÖVN 6 - DIFFERENTIALEKVATIONER OCH TRANSFORMMETODER - SF Nyckelord och innehåll. a n (x x 0 ) n.

Transkript:

Numeriska metoder för ODE: Teori Lokalt trunkeringsfel och noggrannhetsordning Definition: Det lokala trunkeringsfelet är det fel man gör med en numerisk metod när man utgår från det exakta värdet vid tiden t k och tar ett steg. Dvs, lokala trunkeringsfelet är skillnaden mellan exacta värden y(t k+1 ) och numeriska värden y k+1. Analysera lokala trunkeringsfelet genom Taylorutveckling kring lämplig punkt. Exempel 1: Euler framåt Taylor: y(t k+1 ) = y(t k ) + hy (t k )) + O(h 2 ) (1) Euler framåt: y k+1 = y k + hf(t k, y k ) (2) Subtrahera (2) från (1): y(t k+1 ) y k+1 = y(t k ) + hy (t k )) + O(h 2 ) y k hf(t k, y k ) = y(t k ) y k + hy (t k )) hf(t k, y k ) + O(h 2 ) = O(h 2 ) (3) Vi har y(t k ) = y k och y (t k ) = f(t k, y k ) Exempel 2: Euler backåt Taylor: y(t k ) = y(t k + h h) = y(t k+1 ) hy (t k+1 )) + O(h 2 ) (4) Euler backåt: y k+1 = y k + hf(t k+1, y k+1 ) (5) Subtrahera (5) från (4): y(t k+1 ) y k+1 = y(t k ) + hy (t k+1 )) O(h 2 ) y k hf(t k+1, y k+1 ) = y(t k ) y k + hy (t k+1 )) hf(t k+1, y k+1 ) O(h 2 ) = O(h 2 ) (6) Vi har y(t k ) = y k och y(t k+1 ) = f(t k+1, y k+1 ) Vi säger att lokala trunkeringsfelet (här) är O(h 2 ), dvs storleksordningen ges av den första termen som inte försvinner. 1

Det globala felet när man löst över ett helt intervall är i bästa fall summan av de lokala felen, men kan också bli värre (eller bättre). Antal steg man gör på ett intervall a t b är (b a)/h. Det betyder att summan av de lokala felen här blir (b a)/h O(h 2 ) = O(h). Generellt: Om lokala trunkeringsfelet är O(h p+1 ) så är globala felet O(h p ). Def: Om en metod har globalt fel av O(h p ) så säger man att den har noggrannhetsordning p. Konsistens och konvergens Def: En numerisk metod för lösning av ODE är konsistent om lokala trunkeringsfelet Ψ[y, h] 0 då h 0. Def: En numerisk metod för lösning av ODE är konvergent om y k y(t k ) då h 0. Konvergens kräver både konsistens och stabilitet Man kan konstruera metoder som är konsistenta, men inte konvergerar mot den rätta lösningen även om h 0. Metoden måste också vara stabil: nästa föreläsning. Testekvationen Säg att vi har ett fel, t.ex. avrundningsfel, i det värde på y k vi skulle ha fått om vi räknat exakt. Hur påverkar det värdet av y k+1. Exempel : Euler framåt y k+1 = y k + hf(t k, y k ) ŷ k = y k + ɛ y k+1 ˆ = y k + ɛ + hf(t k, y k + ɛ) = y k + ɛ + hf(t k, y k ) + ɛh f + O(ɛ2 ) = y k+1 + (1 + h f )ɛ +... Om (1 + h f ) > 1 så växer felet. Detta kallas störningsanalys. 2

Vi ser att f är avgörande för hur felet beter sig. När man analyserar stabiliteten hos en numerisk metod för ODE brukar man använda testekvationen som har en konstant derivata f y = λy = λ. Lösningarna till testekvationen är y(t) = y 0 e λt, dvs λ avgör hur fort lösningarna växer eller avtar, beroende på tecken. Stabilitetsanalys för Euler framåt Euler framåt För testekvationen får vi y k+1 = y k + hf(t k, y k ) y k+1 = y k + hλy k y k+1 = y k (1 + λh) Avtagande lösning (stabilitet) y k+1 < y k om 1 + λh < 1 En cirkel i komplexa planet ges av z c = r Här λh ( 1) < 1, cirkel med centrum i -1 och radie 1. Stabilitetsvillkor och stabilitetsområden Definition: Stabilitetsvillkor är det villkor på λh som gör att störningar inte växer (lösningen inte växer). Definition: Stabilitetsområde är det geometriska område i komplexa planet med λh-värden som ger en till beloppet avtagande lösning till testekvationen. se att det är samma faktor som multiplicerar y k och störningen. Kan de komplexa tal Rita Rita stabilitet- sområde Stabilitetsanalys Euler bakåt Euler bakåt För testekvationen får vi y k+1 = y k + hf(t k+1, y k+1 ) y k+1 = y k + hλy k+1 3

y k+1 (1 λh) = y k 1 y k+1 = (1 λh) y k Avtagande lösning y k+1 < y k om 1 λh > 1 Utanför cirkeln med centrum i 1 och radie 1. Om λ < 0 är metoden stabil för alla värden på h. Detta kallas att metoden är A-stabil. Trapetsmetoden: Stbilitetsområde hela vänstra halvplanet. A-stabil. Styva problem Vad innebär att en ODE är styv? Lösningen varierar mycket snabbt (som λ stort) över ett delintervall. Ett system av ODEer har funktioner som varierar över olika tidsskalor snabba och långsamma reaktioner. Alla numeriska metoder måste ta små steg i de kritiska intervallen. En lämplig metod kan ta större steg över resten av intervallet. Adaptivt val av steglängd, automatiskt Idéskiss: Vi har visat att det lokala trunkeringsfelet i Euler framåt har ledande term h2 2 y. Givet en uppskattning på y kan vi välja steglängd så att h 2 k 2 y k tol h 2tol y k Det sparar tid (beräkningar) att ta stora steg där det går. Det som är svårt och/eller dyrt är att uppskatta det lokala felet. Matlab: ode45 t.ex. använder inbäddade Runge-Kutta metoder. (s. 588 591) Idé: Använd två metoder med olika noggrannhetsordning (t.ex. 4 och 5) för att beräkna y k + 1 Metod med p = 4: y(t k+1 ) y k+1 = O(h 5 ) Metod med p = 5: y(t k+1 ) ỹ k+1 = O(h 6 ) 4

Differensen ger ỹ k+1 y k+1 = (y(t k+1 ) y k+1 ) (y(t k+1 ) ỹ k+1 ) y(t k+1 ) y k+1 }{{}}{{} O(h 5 ) O(h 6 ) Feluppskattning ger nu a) Fel OK, fortsätt b) Fel för stort, minska steglängden och försök igen c) Fel för litet, öka steglängden nästa gång. 5