Rapport 1 (18) 2015-06-03 Kommunledningskontoret Fredrik Eriksson, it-strateg Uppföljning av Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram 2010-2014 Inledning Den 13 april 2010 fastställdes Linköpings kommuns it-infrastrukturprogram för perioden 2010-2014 (Ks 2010-2014 150). Det övergripande målet för programmet var att alla ska uppleva att förutsättningarna för it-kommunikation är av bästa möjliga standard, i Linköpings kommun. För att uppnå målet definierades åtta prioriterade åtgärder. Bland annat beskrivs en tydlig inriktning om att stimulera utbyggnaden av fiberbaserade bredbandsnät eftersom denna teknik bedöms vara en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. I programmet framgår också vilken täckningsgrad av bredbandsnät med överföringskapacitet om 100 Mbit eller mer, som förväntas vara uppnådd efter programmets genomförande. Inom ramen för programmet satsar kommunen även egna medel för att, tillsammans med statligt stöd, finansiera utbyggnaden av nio fiberbaserade stamsnätslinjer på Linköpings landsbygd. Till dessa ska hushåll och företag kunna ansluta sina fastigheter genom att gå samman och genomföra så kallade byalagsprojekt. Denna rapport redovisar resultatet av programmets genomförande samt ett förslag på inriktning för kommunens kommande it-infrastrukturprogram. Rapporten innehåller även sammanfattning av den effektstudie (bilaga 1) som Linköpings universitet, Centrum för Kommunstrategiska Studier, genomfört på uppdrag av kommunen avseende effekter av kommunens bredbandssatsning. Bilagor: 1. Effektstudie om kommunens bredbandssatsning 2. Nordic Broadband Index Report 2014
Rapport 2 (18) Innehåll: Sammanfattning... 3 Uppföljning av prioriterade åtgärder... 6 Förväntad täckningsgrad... 11 Förändringar i täckningsgrad under åren 2010 till 2014... 13 Resultat av genomförd effektstudie... 15 Förslag på framtida inriktning... 18
Rapport 3 (18) Sammanfattning För att uppnå det övergripande målet för it-infrastrukturprogrammet att alla ska uppleva att förutsättningarna för it-kommunikation är av bästa möjliga standard i Linköpings kommun, definierades åtta prioriterade åtgärder. Bedömningen är att kommunen lyckats väl med att genomföra de prioriterade åtgärderna. De fibernät som kommunen hade för avsikt att bygga, dvs. nio stamnät, är byggda. Plus lite till. Totalt byggdes elva stamnät till en kostnad om 38,3 miljoner kronor, varav kommunen erhållet statligt stöd om 14,7 miljoner kronor. Stamnäten som byggts, och alla de områdesnät som anslutits till dessa, är öppna. Det innebär att alla bredbandsleverantörer ges tillgång om så önskas. Konkurrens på lika villkor råder. Linköpings utmärkelse som Skandinaviens bästa kommun inom fasta och mobila bredbandsnät samt digitala tjänster påvisar att kommunen bistår bredbandsleverantörerna på ett bra sätt. It-infrastruktur är en naturlig del i kommunens översikt- och detaljplaner. I hela kommunen, såväl inom tätort som på landsbygden, pågår en omfattade utbyggnad av fibernät sedan några par år tillbaka i tiden. Kommunen arbetar aktivt med att stödja bredbandsleverantörer, byalag, enskilda hushåll och företag i denna process. I länet finns även en regional samverkan etablerad mellan Länsstyrelsen, kommunerna och bredbandsleverantörerna. I maj 2015 hade 54 byalag omfattande 1880 hushåll och företag godkänts för anslutning till de stamnät kommunen byggt. Tillsammans har byalagen byggt 26,5 mil fibernät. I genomsnitt består ett byalag av 35 fastigheter, områdesnätet är 4,9 km långt (sträckning) och kostar 504 000 kronor att bygga. Anslutningskostnaden är i genomsnitt 16 500 kr per fastighet. Tillsammans har byalagen byggt fibernät för en kostnad om 27,2 miljoner kronor och erhållit statligt stöd om 10 miljoner kronor för detta ändamål. I it-infrastrukturprogrammet beskrivs vilken täckningsgrad som förväntas vara uppnådd efter programmets genomförande. Primärt avses bredbandsnät med en överföringskapacitet om 100 Mbit/s eller mer, i detta sammanhang avses fibernät och Kabel- TV nät, samt det mobila bredbandsnätet 4G. Den samlade bedömningen är att den förväntade täckningsgraden uppnåtts i samtliga fall utom ett det mobila bredbandsnätet 4G. Det saknas tillförlitlig mätdata för att göra en kvalitativ bedömning. De uppgifter som presenteras om 4G-nätets täckningsgrad, baseras på teoretiska modeller som på skälig grund tilldelats omfattande kritik. Kommunen har därför för avsikt att genomföra egna mätningar 2015 och 2016. Med utgångspunkt från Post- och Telestyrelsens bredbandskartläggning konstateras att hushållen och företagens anslutningsgrad till fibernät ökat under tidsperioden 2010 till 2014. 2010 var i princip inga hushåll på Linköpings landsbygd anslutna till fibernät, detsamma gällde för företagen. Numera är 22 % av hushållen och 25 % av företagen anslutna till fibernät och det senaste året har anslutningsgraden ökat med hela 10 %!
Rapport 4 (18) I tätorterna konstateras en liknande ökning som på landsbygden. 2010 var drygt 55 % av hushållen och 53 % av företagen anslutna till fibernät vilket ökat under perioden till 77 % respektive 73 % vid utgången av 2014. På uppdrag av kommunen har Centrum för Kommunstrategiska Studier, på Linköpings universitet, genomfört en effektstudie om vilka effekter kommunens bredbandsutbyggnad på landsbygden, haft på vardagsliv och företagande. Undersökningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts. Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslutningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernätet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats. Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen. Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta. Att kommunens bredbandssatsning varit framgångsrik kan konstateras. Satsningen genomfördes helt rätt i tiden. Genom att kommunen var förhållandevis tidigt ute med att bygga stamnät är tillgången till fibernät relativt god på Linköpings landsbygd. Dessutom är investeringsviljan och viljan att genomföra så kallade byalagsprojekt stor i berörda områden. Ett exempel på detta är att flera av de sträckor som kommunen projekterat för framtida stamnät, byggts av byalag. Kommunala insatser är därmed inte nödvändiga på dessa platser. Mot bakgrund av den rådande situationen är bedömningen att fortsatt utbyggnad av fiberbaserade stamnät inte bör vara i fokus i kommande it-
Rapport 5 (18) infrastrukturprogram. Ett annat skäl till denna bedömning är att i det nya landsbygdsprogrammet ges endast byalag och liknande konstellationer stöd för att bygga bredbandsnät. Om kommunen vill bygga fler stamnät får detta ske utan statlig medfinansiering. I istället föreslås att kommande it-infrastrukturprogram (2016-2020) inriktas på att förbättra förutsättningar och öka tillgången till mobila kommunikationsnät för telefoni och bredband. Såväl tätort som landsbygd avses. En sådan satsning behöver genomföras i tät dialog och samverkan med mobiloperatörer, Länsstyrelsen och andra kommuner i länet samt med näringslivet och besöksnäringen i kommunen. Formerna för en sådan satsning får givetvis arbetas fram och beskrivas mer i detalj i kommande program men ett exempel på insats är att tillsammans med operatörerna kartlägga tillgången till mobila nät och därefter vidta nödvändiga åtgärder i områden där förutsättningarna inte anses vara tillräckligt bra. Ett annat exempel är att förbättra tillgången så kallade öppna wifi-nät för att främja besöksnäringen och handeln.
Rapport 6 (18) Uppföljning av prioriterade åtgärder För att uppnå det övergripande målet för it-infrastrukturprogrammet att alla ska uppleva att förutsättningarna för it-kommunikation är av bästa möjliga standard i Linköpings kommun, definierades åtta prioriterade åtgärder. Bedömningen är att kommunen lyckats väl med att genomföra de prioriterade åtgärderna. De fibernät som kommunen hade för avsikt att bygga, dvs. nio stamnät, är byggda. Plus lite till. Totalt byggdes elva stamnät till en kostnad om 38,3 miljoner kronor, varav kommunen erhållet statligt stöd om 14,7 miljoner kronor. Stamnäten som byggts, och alla de områdesnät som anslutits till dessa, är öppna. Det innebär att alla bredbandsleverantörer ges tillgång om så önskas. Konkurrens på lika villkor råder.
Rapport 7 (18) Linköpings utmärkelse som Skandinaviens bästa kommun inom fasta och mobila bredbandsnät samt digitala tjänster (bilaga 2) påvisar att kommunen bistår bredbandsleverantörerna på ett bra sätt. It-infrastruktur är en naturlig del i kommunens översiktoch detaljplaner. I hela kommunen, såväl inom tätort som på landsbygden, pågår en omfattade utbyggnad av fibernät sedan några par år tillbaka i tiden. Kommunen arbetar aktivt med att stödja bredbandsleverantörer, byalag, enskilda hushåll och företag i denna process. I länet finns även en regional samverkan etablerad mellan Länsstyrelsen, kommunerna och bredbandsleverantörerna. I maj 2015 hade 54 byalag omfattande 1880 hushåll och företag godkänts för anslutning till de stamnät kommunen byggt. Tillsammans har byalagen byggt 26,5 mil fibernät. I genomsnitt består ett byalag av 35 fastigheter, områdesnätet är 4,9 km långt (sträckning) och kostar 504 000 kronor att bygga. Anslutningskostnaden är i genomsnitt 16 500 kr per fastighet. Tillsammans har byalagen byggt fibernät för en kostnad om 27,2 miljoner kronor och erhållit statligt stöd om 10 miljoner kronor för detta ändamål. Tabell 1 uppföljning av prioriterade åtgärder Nr Resultat av prioriterad åtgärd 1. Utbyggnaden av it-infrastruktur som hanteras inom ramen för detta program ska fokuseras på byggnation av fiberbaserade bredbandsnät eftersom denna teknik är en grundförutsättning för såväl fasta som mobila bredbandsnät i framtiden. Under åren 2010-2014 har kommunen byggt 11 fiberbaserade stamnätslinjer om en total sträcka av 17 mil. Ett flertal mobila master har anslutits till dessa stamnät. Därutöver har drygt femtio byalag byggt och anslutit områdesnät, motsvarande 26,5 mil fibernät, till dessa stamnät. 2. Kommunen ska vara aktiva och i största möjliga mån bistå bredbandsleverantörerna vid planering och utbyggnad av bredbandsnät. Genom en aktiv dialog och samverkan med bredbandsleverantörerna är målsättningen att utbyggnaden i tätorterna ska följa prioriteringar och viljeinriktningar i kommunens översiktsplaner. Ett tydligt bevis på att kommunen har en aktiv dialog och bistår bredbandsleverantörerna på ett bra sätt, är Linköpings utmärkelse till Skandinaviens bästa kommun inom fasta och mobila bredbandsnät samt digitala tjänster (bilaga 2).
Rapport 8 (18) Nr Resultat av prioriterad åtgärd 3. Kommunen ska verka för att de bredbandsnät som byggs i kommunen är öppna för alla bredbandsleverantörer. I de fall kommunen är medfinansiär är det ett krav. Det ska i princip vara möjligt för leverantörerna att erbjuda bredbandstjänster till konsumenterna på lika villkor. Det ökar mångfalden och främjar konkurrensen. Bredbandsnäten som byggs ska vara framtidssäkra. Det innebär att dessa ska ha egenskaper för att inom överskådlig framtid tillgodose både befintliga och framtida behov av kapacitet och tillgänglighet. Samtliga stamnät som kommunen byggt är öppna för alla bredbandsoperatörer att nyttja. Även kanalisation avses, det vill säga att en operatör kan blåsa och använda egen fiberkabel i den kanalisation som kommunen grävt ner. Genom avtal med kommunen förbinder sig även Utsikt Bredband AB till denna öppenhet, för de områdesnät som successivt ansluts till stamnäten. Den marknadsdominerande aktören, Telia, erbjuder numera även så kallade öppna fibernät. Så var inte fallet 2010. 4. Kommunen ska verka för att tillgången till fiberbaserad it-infrastruktur i största möjliga mån säkerställs vid nyexploatering av bostads-, köpcenteroch industriområden. Att säkerställa detta är sedan några år tillbaka en naturlig del i planeringsarbetet. Ett exempel på detta är översiktsplanen för landsbygden som även omfattar tillgång till it-infrastruktur. 5. Kommunen ska i tillämpliga delar bistå samfälligheter, byalag och andra typer av föreningar att söka bidrag för utbyggnad av områdesnät, samt bistå med stöd i den omfattning som det är tillämpligt vid planering och byggnation av bredbandsnät inom deras område. Att genomföra ett byalagsprojekt är en omfattande process, som ofta pågår under en period om cirka ett år, och som kräver en tät dialog mellan byalaget, kommunen, Länsstyrelsen och bredbandsleverantören. Alla byalagsprojekt som genomförs granskas och godkänns av kommunen. 6. I tätorterna anser kommunen att marknadskrafterna ska råda. Bedömningen är att det finns ett stort intresse från marknaden att ansluta hushåll och företag till sina bredbandsnät. Det finns även en trend mot att attraktiva affärsmodeller etableras som ökar villigheten från hushåll och företagen att ansluta
Rapport 9 (18) Nr Resultat av prioriterad åtgärd sig till fiberbaserade bredbandsnät. Kommunal eller annan offentlig medfinansiering ska därmed inte vara nödvändig. Under de senaste två åren har en omfattande utbyggnad och anslutning av villkor pågått i Linköpings centralort och större kringliggande tätorter. Cirka 3 000 villor per år ansluts till fiberbaserade bredbandsnät. Kommunal medfinansiering sker inte. 7. Den rådande situationen för bredband på landsbygden med en förhållandevis dåligt fungerande marknadssituation, begränsat statligt stöd för utbyggnad av bredband, och den förestående avvecklingen av det kopparbaserade telenätet kommer ställa krav på att kommunen tar ett större ekonomiskt ansvar för att säkerställa tillgången till bredband i dessa områden. Av denna anledning avser Linköpings kommun att inom ramen för detta program medfinansiera utbyggnaden av fiberbaserade stamnätlinjer till ett flertal serviceorter och kommungränser på landsbygden. Målsättningen är att skapa framtida förutsättningar för fast och mobilt bredband på landsbygden med god kapacitet och tillgänglighet inom dessa områden. Resultatet av kommunens utbyggnad har redovisats tidigare, under den första prioriterade åtgärden, men det finns även några intressanta effekter och reflektioner att förmedla. Exempelvis konstateras att flera av de sträckor som kommunen projekterat för framtida stamnät, byggts av byalag själva utan kommunal medfinansiering eller medverkan. Slutsatsen är därmed att kommunens satsning skapat en relativt god tillgång till fibernät på landsbygden och att hushållens och företagens vilja att investera och genomföra byalagsprojekt är god. Dessutom konstateras också att kommunens satsning genomfördes rätt i tiden. Skälet till detta konstaterande är att kommuner inte längre kan söka stödmedel för att bygga bredband, i de nya statliga stödprogrammen. Om kommunen inte varit ute i så god tid hade förutsättningarna för bra bredband på landsbygden sannolikt inte varit så goda som de är nu. 8. Planering och utbyggnad av it-infrastrukturen i kommunen kommer så långt som möjligt samordnas med motsvarande satsningar på nationell eller regional nivå. En regional samordning är framför allt viktig. Med gemensam planering och utbyggnad över kommungränserna kan kommunerna tillsammans bidra till att fler hushåll och företag får tillgång till bredband. Samverkan kommer av denna anledning ske med de angränsande kommunerna Norrköping, Åtvidaberg, Vadstena, Mjölby, Motala, och Finspång. En nära
Rapport 10 (18) Nr Resultat av prioriterad åtgärd samverkan med Norrköping är särskilt prioriterad inom it-infrastrukturområdet för att skapa en konkurrenskraftig 4:e storstadsregion. I länet finns ett regionalt bredbandsforum etablerat bestående av representanter från Länsstyrelsen, samtliga kommuner och bredbandsleverantörerna. Samverkansprojekt genomförs löpande i takt med att behov uppstår.
Rapport 11 (18) Förväntad täckningsgrad I it-infrastrukturprogrammet beskrivs vilken täckningsgrad som förväntas vara uppnådd efter programmets genomförande. Primärt avses bredbandsnät med en överföringskapacitet om 100 Mbit/s eller mer, i detta sammanhang avses fibernät och Kabel- TV nät, samt det mobila bredbandsnätet 4G. Den samlade bedömningen är att den förväntade täckningsgraden uppnåtts i samtliga fall utom ett det mobila bredbandsnätet 4G. Det saknas tillförlitlig mätdata för att göra en kvalitativ bedömning. De uppgifter som presenteras om 4G-nätets täckningsgrad, baseras på teoretiska modeller som på skälig grund tilldelats omfattande kritik. Kommunen har därför för avsikt att genomföra egna mätningar 2015 och 2016. Vid tidpunkten för it-infrastrukturprogrammets framtagande och fastställande saknades en tillförlitlig, bra metod för att följa upp tillgång av bredbandsnät i Linköpings kommun och Sverige som helhet. Därför arbetade kommunen fram en egen. Ganska snart konstaterades att denna uppföljningsmetod inte var den mest lämpade, bland annat på grund av att det krävdes ett omfattande utrednings- och analysarbete för att få fram pålitliga uppgifter. Dessutom lanserade Post och Telestyrelsen (PTS) år 2009 en nationell uppföljningsmetod, Bredbands-kartläggningen, som bedömdes vara mer lämplig och tillförlitlig att använda över tid, även om den inledningsvis hade brister. Av de skäl som anges ovan redovisas täckningsgraden i denna uppföljning på två olika sätt. Till att börja med redovisas uppnått resultat enligt kommunens ursprungliga mätmetod, därefter redovisas hur bredbandstillgången förändrats under åren 2010-2014 enligt PTS bredbandskartläggning. Med utgångspunkt från PTS bredbandskartläggning konstateras bland annat att hushållen och företagens anslutningsgrad till fibernät ökat under tidsperioden 2010 till 2014. 2010 var i princip inga hushåll på landsbygden anslutna till fibernät, detsamma gällde för företagen. Numera är 22 % av hushållen och 25 % av företagen anslutna till fibernät och det senaste året har anslutningsgraden ökat med hela 10 %! I tätorterna konstateras en liknande ökning som på landsbygden. 2010 var drygt 55 % av hushållen och 53 % av företagen anslutna till fibernät vilket ökat under perioden till 77 % respektive 73 % vid utgången av 2014. Läs mer om detta i kommande avsnitt.
Rapport 12 (18) Tabell 2 uppföljning av förväntad täckningsgrad Nr Resultat av förväntad täckningsgrad 1. Beskrivning: Kommunens samtliga enheter ska vara anslutna till en IT-infrastruktur som uppfyller respektive verksamhets kommunikationsbehov. Bedömningen är att detta är uppfyllt. Inom kommunen erbjuds en mängd olika kommunikationslösningar för olika ändamål. 2. Beskrivning: Alla hushåll och företag i kommunen ska ha tillgång till någon form av fast eller mobilt bredbandsnät. Bedömningen är att detta är uppfyllt, även om bredbandsnätets kapacitet och tillgänglighet inte alltid motsvarar behoven. 3. Beskrivning: Det ska finnas minst två bredbandsleverantörer att välja tjänster från och tjänsterna ska erbjudas till konkurrenskraftiga priser och villkor Denna förutsättning kan inte garanteras. Monopol förekommer. Bland annat har hyresvärdar och bostadsrättföreningar ingått avtal med en enskild bredbandsleverantör vilket innebär att de boende inte kan välja tjänster från annan leverantör. Däremot erbjuder såväl Utsikt Bredband AB och Telia AB bredbandstjänster från flera leverantörer i sina öppna fibernät. Likaså kan ADSL-kunder (bredband via kopparnätet) i de flesta fall köpa tjänster från flera leverantörer. 4. Beskrivning: 95 % av kommunens cirka 46 000 hushåll i flerfamiljshus (lägenheter), samt företag i Linköpings centralort och de större kringliggande tätorterna 1, ska ha tillgång till fasta bredbandsnät med en överföringskapacitet på 100 Mbit/s eller mer 1 Avser Malmslätt, Ljungsbro, Berg, Ekängen, Linghem, Sturefors och Vikingstad
Rapport 13 (18) Nr Resultat av förväntad täckningsgrad Bedömningen är att detta är uppfyllt. Under åren 2008-2012 bedrev bredbandsleverantörerna en omfattande införsäljning av sina tjänster hos fastighetsägarna. I vissa fall byggde och bekostade leverantören fastighetsnätet mot att fastighetsägaren ingick ett exklusivt avtal om att leverera bredbandstjänster till de boende. I de flesta fall var avtalstiden lång, 10 år var vanligt. 5. Beskrivning: 35 % av kommunens cirka 24 000 hushåll i enfamiljshus (villor och lantbruk) ska ha tillgång till fasta bredbandsnät med en överföringskapacitet på 100 Mbit/s eller mer. Företag på landsbygden innefattas. Bedömningen är att detta uppnåtts med knapp marginal. År 2010 var anslutningsgraden cirka 4 %. De senaste två åren (2013-2014) har ungefär 6 000 villor (25 %) i Linköpings centralort och större kringliggande tätorter, anslutits till fibernät. Till detta ska läggas 1 900 hushåll och företag (8 %) på landsbygden. 6. Beskrivning: 90 % av hushållen och företagen ska ha tillgång till nästa generations mobila bredbandsnät (LTE/4g). Det är inte möjligt att göra en kvalitativ bedömning om detta är uppfyllt eller inte. Det saknas tillförlitliga mätdata. De uppgifter som presenteras i bland annat Bredbandskartläggningen baseras på teoretiska modeller som på skälig grund tilldelats omfattande kritik. Kommunen har därför för avsikt att genomföra egna mätningar 2015 och 2016. Förändringar i täckningsgrad under åren 2010 till 2014 Syftet med detta avsnitt är att beskriva hur tillgången till bredbandsnät med överföringskapacitet om 100 Mbit/s eller mer samt mobila 4G-nät ökat, samt eventuella effekter på användningen av andra tekniska lösningar såsom ADSL, Kabel-TV nät och så vidare. Utgångspunkt är PTS bredbandskartläggning för år 2014. Användningen av fibernät har ökat Med utgångspunkt från PTS bredbandskartläggning konstateras, föga förvånande, att hushållen anslutningsgraden till fibernät ökat i kommunen under tidsperioden 2010 till 2014. Detsamma gäller företagen.
Rapport 14 (18) Vid utgången av år 2014 var 72 % av hushållen och 66 % av företagen i kommunen, såväl tätort som landsbygd avses, anslutna till sådana nät vilket ska jämföras med 50 % respektive 42 % fyra år tidigare. 2010 var i princip inga hushåll på landsbygden anslutna till fibernät, detsamma gällde för företagen. Numera är 22 % av hushållen och 25 % av företagen anslutna till fibernät och det senaste året har anslutningsgraden ökat med hela 10 %! Under tidsperioden 2010 till 2014 har anslutningsgraden till fibernät ökat med 22 % för både hushåll och företag i tätorterna. 2010 var drygt 55 % av hushållen och 53 % av företagen anslutna. Kabel-TV nät kvar på samma nivå som tidigare Tillgången till Kabel-TV nät ligger kvar på samma nivå 2014 som 2010. Knappt 43 % av hushållen och 38 % av företagen i tätorterna har tillgång till sådana nät. På landsbygden förekommer inte Kabel-TV nät alls. Kabel-TV nät är framför allt förekommande i flerfamiljshus och samfälligheter i tätorterna. Att det finns tillgång till kabel-tv nät innebär däremot inte alltid att nätet används för bredband. Istället kan fastighetsägaren eller samfälligheten använda exempelvis fibernät eller ADSL för bredbandsändamål och kabel-tv nätet för TV. Fortfarande används ADSL i stor utsträckning Ännu går det inte att skönja en tydlig nedgång för användningen av ADSL, dvs. bredband via det kopparbaserade telefonnätet. Sannolikt kan det förklaras med att de flesta fastigheterna i Sverige fortfarande är fysiskt ansluta till kopparnätet, oavsett om det används eller inte, samt att inga telestationer monterats ner i Linköpings kommun ännu, när det sker kommer givetvis statistiken påverkas. Med tanke på att allt fler hushåll och företag ansluts till fibernät är dock en rimlig bedömning att antalet hushåll och företag som använder ADSL minskat de senaste åren. Däremot konstateras en svag ökning avseende användningen av VDSL, dvs. en mer kraftfull och snabbare variant av ADSL (>25 Mbit/s). Vid utgången av 2014 använde knappt 15 % av hushållen och drygt 22 % av företagen VDSL. Det är framför allt i tätorterna som VDSL används. Knappt en halv procent av hushållen och företagen på landsbygden använder VDSL. Stor osäkerhet kring de mobila nätens täckningsgrad Enligt Post- och Telestyrelsens statistik har samtliga hushåll och företag i kommunens geografiska område, tillgång till det mobila 4G-nätet. Det kan definitivt ifrågasättas. På ett så kallat dialogmöte i Nyköping den 16 oktober 2014 berättade representanter från myndigheten att stickprovsmätningar genomförts och att nya teoretiska beräkningar av täckningsgraden därefter utförts. På en direkt fråga om mätningarnas omfattning förmedlades att mätningar skett vid ett tillfälle på två olika fysiska platser. Vid
Rapport 15 (18) dessa mätningar konstaterades att dämpningsgraden, dvs. en av de parametrarna som de teoretiska beräkningarna utgår från, fick ändras för att uppnå mer realistiska värden och täckningskartor. Med andra ord baseras inte statistiken på faktiska mätdata. Bedömningen är att kvalitén och trovärdigheten för de uppgifter som redovisas i PTS bredbandskartläggning är alldeles för låg för att vara användbara. Av denna anledning har kommunen för avsikt att under 2015 och 2016 genomföra egna mätningar i kommunens geografiska område, av mobilnätens täckningsgrad. Resultat av genomförd effektstudie I detta avsnitt redovisas en kort sammanfattning av den effektstudie som Linköpings universitet, Centrum för Kommunstrategiska Studier, genomfört på uppdrag av kommunen avseende effekter av kommunens bredbandssatsning. Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersökningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts. Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslutningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernätet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats. Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid
Rapport 16 (18) hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen. Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta. Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företagen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små. Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet. Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro. Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopplade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren. Frågor inför framtiden Sverige är ett land som tidigt satsat på internet och fiberutbyggnad och de svarande i enkäten har valt att ta del av denna utveckling. I samhället i stort och hos många individer finns det en tanke på teknik som en möjlighet och detta påverkar beslutet att koppla upp sin fastighet till fibernät. Det betyder att investeringsbeslutet kan fattas utan att den som beslutar exakt kan identifiera hur tillgången till den förstärka internetuppkopplingen kommer att komma till användning. Undersökningen kan ju också fastslå att många av de svarande sätter framtidstro till uppkopplingen. Även om de tydligaste förändringarna i användningen av digitala tjänster betonas i rapporten går det också att se mindre förändringar och dessa kan vara tidiga indikatorer av framtida trender. Dessa omfattar hushållens distansarbete och förändrade resmönster. Företagen anger viss ökad användning av digitala tjänster via internet och att detta underlättar arbetet.