10 10år 10år Bengaltassen 0år 2010 Nr 4 Föreningen Bengalkattens melemsbla 10år 10år Worl Winner Show Uppföar-intervjuer Husjukomar
Grattis alla vackra katter Föreningen Bengalkatten styrelsen och funktionärer 2010 DK Høegsbjerget s Jack Sparrow Supreme Premier och BIS en 8/8 2010 i Strøby, Danmark Ägare: Birgitte och Charles Runeberg Thar Magnolia, Biv, NOM & BIS. 14/11 2010 Ägare: Foaa Jaii Orförane Gisela Grünwel Bunsövägen 31, 132 34 Saltjö Boo Tfn 08-715 22 76, bengalkatten@fairyqueens.se Vice Orförane Katrin Björksten Barnängsgatan 60, 116 41 Stockholm Tfn 08-644 54 34, 070-535 65 44 katrin@happyhooligans.se katrin.bjorksten@yahoo.se (stora filer) Sekreterare Anette Wiholm Zaner Sickla Kanalgata 65, 120 68 Stockholm Tfn 08-643 31 31 anette.wiholm@breban.net Kassör Maria Metternich Granvägen 11, 135 52 Tyresö Tfn 0707-10 40 45 Maria_metternich@hotmail.com Leamot: Lars-Erik Svensson Bunsövägen 31, 132 34 Saltsjö-Boo Tfn: 010-719 10 71 lars-erik.svensson@telia.com Suppleant: Erik Pettersson Heleneborgsgatan 30, 117 32 Stockholm Tfn 08-720 32 22 Eric.m.pettersson@hotmail.com Valberening: Dennis Björksten (sammankallane) Tfn 08-644 54 34, 070-544 54 34 bjorksten@glocalnet.net Åsa Burström Brännlan 89, 916 91 Bjurholm Tfn 0932-410 01 info@silverspitits.se Revisorer Ulf Jakobsson Terrängvägen 109, 129 47 Hägersten Tfn 070-453 58 09 ulf.jakobsson4@comhem.se Revisorssuppleant Marianne Klausenburg Hamngatan 62 A 185 34 Vaxholm Reaktör Melemsblaet: Katrin Björksten bjorksten@glocalnet.net OBS Stora filer säns till: katrin.bjorksten@yahoo.se Reigerare Melemsblaet Åsa Burström info@silverspirits.se Webmaster Jeanette Taube webmaster@bengalkatten.nu BOmslagsbil: S*Granelux Delicious Diamon Fotograf: Sara Rosquist 2 3
Hej alla läsare Ni har väl märkt att jubilemsåret, Föreningen fyller ju 10 år i år, varit extra bengaligt me aktiviteter som Klubbmästerskap i januari på Husjursmässan, Bengalspecialen i Umeå trots askmolnet. Rabatt vi HCM scanning 100:-katt gäller alla bengaler som scannats uner 2010. Utflykt till Eskilstuna Zoo i maj me guining av kattjuren. Föreläsning om husjukomar me Kersin Bergvall i oktober Rasbor vi Järva kattklubb i november. Och så lite extra presenter uner året tillsammans me tiningen: Bengalkalener, bokmärke och som vanligt lite kul & gott till våra katter råttor och gois. Hoppas ni är nöja me e insatser vi gör i styrelsen för att informera om rasen, arbeta me hälsofrågor och orna aktiviteter som hela familjen kan elta i. Kom gärna me nya förslag på aktiviteter ni vill att vi skall försöka orna. Eftersom Klubbmästerskapet gav så mycket positiv feeback från Er melemmar anornar vi etta igen inom kort som ni säkert rean läst. Det arrangeras på en helgag, trettonagen, 6/1, så att så många som möjligt kan eltaga. Vi var över 30 i år och hoppas bli över 40st i januari 2011. Sista anmälningsag 25 ecember! Det är ett STORT intresse för vår unerbara kattras och på Husjursmässan i Kista ges möjlighet för allmänheten att få se bengaler live. Detta är ett tillfälle för ig som inte ställt ut förut att i lugn och ro och me många hjälpane häner få prova på. Att få träffas och ha roligt är leoren för etta arrangemang. För ig som har uppföning och är mer erfaren se etta som en möjlighet att få informera om rasen och itt katteri. Temat i etta nummer är intervjuer me några av våra mest erfarna uppföare. Hoppas ni tycker e är lika intressanta att läsa som jag. De ger verkligen anlening till uppföljning. T ex Ska vi anorna ett seminarium är vi iskuterar va vi har för tankar kring hur rasen skall se ut framöver, Hur kan vi samarbeta mer för att se till att avelsbasen breas? Jag föreslår ärför att ni uppföare snackar ihop er när ni träffas och kommer me input till styrelsen! Nu skall jag gå och njuta lite av mina kattungar mina små glaa huliganer. Ha en skön Jul och ett riktigt Gott Nytt år och så ses vi väl en 6:e januari Katrin Björksten Var me och tävla om ÅRETS NYKOMLING! Tävlingen är tänkt att visa upp årets nykomling i utställningssammanhang. Reglerna är följane Alla ungjur och juniorer får eltaga. Poängen räknas enligt följane: BIS(IDP=Bästa Katt) ger 55 p, NOM ger 45 p, BIV ger 40 p, EX 1 20 p Bara bästa resultat för varje tävlingsag räknas och minst 3 och högst 5 resultat Sän in kopia av beömingsselar till: Gisela Grünwel, Bunsövägen 31, 132 34 SaltsjöBoo Senast en 15e januari 2011 Vi utser två vinnare, en blan Sveraktävlane och en blan IDP tävlane Hjärtligt välkomna alla nya melemmar! Pettersson Hanna, Tallåsen Stenbom Cina, Kumla Jonell Assbring Malin, Stockholm Hellsten Helena, Bro Hellsten Mikael, Bro Skog Frerik, Stockholm Sten Katarina, Stenhamra Solemark Eva, Nacka Brenegår Sara, Stockholm Sonefors Lena, Sturefors Ljung Ulla-Britt, Norberg Jeppsson Caroline, Brunkeflostran Linlöv Jeanette, Upplans Väsby Jonell Cecilia, Enskee Jonell Henrik, Enskee Karlsson Karin, Årjäng Boelsson Pia, Venelsö Wärmling Kristina, Hammarö Rask Daniel, Jönköping Claesson Sara, Örebro Kiviniemi Maria, Vilhelmina Winberg Marlene, Romakloster Nyström Jenny, Vårby Jaii Foaa, Stockholm Reje Maria, Hanen Gaelius Jan-Taro, Liingö Olsson Ronnika, Järfälla Nohlberg-Löfqvist Ann-Christin, Göteborg 4 5
Worl Winner show Frankrike-10 Vi åkte till Frankrike på utställning me våra katter, vi hae 6 st katter me oss till utställningen och så 7 till som skulle flytta. Jag hae fått leigt från skolan å hae klipp håret i en ny fin frisyr å packat alla mina kläer till resan. Vi åkte tiiiiigt på morgonen kl 5:30 klev vi upp. Men innan allt var klart å vi åkte så var klockan nästan 11:00 på agen å sen köre vi å köre å köre. Vi stannane några gånger för att lämna av kattungar som skulle flytta. Klockan 12:00 på natten kom vi fram till min moster Benita i skåne är vi skulle sova över Gissa vem som somnae snabbt! Ja inte jag iallafall men mormor. Nästa ag sov vi ut innan vi åkte viare först till Danmark sean Tysklan å tillsist på morgonen agen efter var vi framme i frankrike. Vi packa in på hotell Le Cheval Noir och gick sean för att äta lunch vi fick råa hamburgare men jag hae bara beställt stripps vilken tur! Vi shoppae lite å sean gick vi till hotellet å är hae e en gammal hiss me grin i en åkte jag mååånga gånger. Så fort någon ville åka så öppnae jag bara örren å köre om till rätt våning. Vi åkte till ett shopping center å shoppae lite jag köpte en stor leopar som var ett gosejur. På kvällen åt vi på en fransk restaurang men en var inte så bra vi fick kall mat å ingen sås. På löragen var et ags för show å et gick bra en av våra kastrathonor vann å gick viare till finalen. Vår bästa hona förlorae för att omaren inte gillae ögonfärgen. Mamma blev mycket upprör! Det var en liten fransk flicka på utställningen som var hopplös å bara ville vara me mig vi hae lite svårt att förstå varanra å hon var hopplös gick å öppnae burarna till e anra utställarnas katter! 5 svenska katter blev worlwinner-10 totalt är et 30 katter som blir et så et var bra tyvärr förlorae vår tjej Given Glory i panelen men vi var stolta över henne änå. Vi åkte hem efter utställningen men vår bil gick söner i Tysklan et var en slang som gick söner vi köre till en verksta å sov är tills et blev morgon. Men nästa ag kom et ingen till verkstaen för et var rö ag! Men vi hittae tillslut hjälp och tog oss viare mot Sverige fast e på verkstan bara troe att vi skulle komma några mil vi fick köra sakta så et tog ti. Vi kom tillbaka till Skåne mitt i natten å sov sååå gott hos min moster Benita i några stackars timmar innan vi fortsatte hemåt å hae vi ju bara 100 mil kvar! Vi fick miag i Stockholm av Roger som vi känner, är hämtae vi också en ny kattpojke som vi köpt från USA sean fortsatte vi hemåt. Vi var hemma kl 04:00 å å hae vi kört 540 mil! Pappa hae visst glömt att vi skulle komma hem å för han hae låst så vi kom inte in! Och ingen ström hae vi kvar i våra mobiler mamma å jag knackae å knackae en kvart innan han tillslut vaknae! Sen sov jag gott. Man kan tro att jag skulle ha blivit trött på att resa men jag längtar rean tills nästa år när Worl Winner Show är i Polen!! Då ska jag me! vi ska tyligen åka färja jätte länge å! Jag längtar! Vi ses väl är ;) Jag ska ta me mig min egen keeper Embla söerblom (8 år ) @ Leoparettes 6 7
Va kliar på katten? Den 18 oktober ornae Aby & Somaliringen tillsammans me Föreningen Bengalkatten ett seminarium me veterinär Kerstin Bergvall. Totalt var vi 15 personer, e flesta uppföare, som samlats för att höra Kerstin tala om olika typer av huproblem hos katter. Kerstin Bergvall är veterinär me specialisering inom Hunens och kattens sjukomar och Dermatologi. Iag arbetar hon bara me hurelaterae problem, els på SLU är hon leer forskning och unervisar blivane veterinärer i ermatologi, els på Djurakuten i Stockholm är hon tar emot hun- och kattpatienter me olika typer av huproblem. Som ingång till föreläsningen visae Kerstin en sammanställning av försäkringsata va gäller katter me huåkommor (se tabell). Försäkringsstatistiken bygger på e iagnoser som rapporteras in till försäkringsbolagen. Om man sorterar bort iagnoser som egentligen inte är husjukomar men som änå hamnat blan huiagnoserna (abscesser / fistlar = böler/varfylla böler till följ av bitsår eller skaor och inflammerae analsäckar) så återstår iagnoserna: ermatit, klåa, eosinofil ermatit, pyoermi och alopeci. Några av essa iagnoser är ganska ospecifika. Dermatit betyer bara att et hanlar om någon form av huproblem, men man har ingen fastställ iagnos. Klåa är ett symptom, inte en iagnos, och kan ha många orsaker. Alopeci betyer bara hårlöshet och kan också orsakas av en mäng olika saker. En förklaring till e många ospecifika iagnoserna kan vara att många katter är oförsäkrae. Att göra omfattane utreningar och ta tester är yrt, och ärför kanske man nöjer sig me att försöka behanla symptomen istället för att gå viare och utrea orsakerna. Kerstin gick igenom olika former av huproblem parasiter, bakterie- och svampinfektioner och allergier och va som kännetecknar em. Parasiter som orsak till klåan Om katten kliar sig ofta kan et bero på flera olika saker, blan annat parasiter av olika slag: Öronskabb Öronskabb är et allra vanligaste huproblemet som veterinären får på sitt bor. Innekatter får sällan öronskabb, men för katter som går ute är problemet stort. Hur mycket öronskabben kliar är iniviuellt från katt till katt; många katter plågas mycket och kliar sig stänigt, mean anra knappt verkar besväras. Skabbjuren utsönrar ett svart, grynigt sekret som ser ut ungefär som kaffesump i kattens öron, iblan kan man se hur skabbjuren rör sig i sekretet. Det finns också anra inflammationer i öronen som kan proucera sekret, men när et gäller unga katter är et närmare 90 procents chans att et hanlar om just öronskabb. Men et är inte allti öronskabben syns, även katter som ser hela och rena ut i öronen kan ha skabb. Då hanlar et ofta om att katten har behanlats mot skabben lokalt i öronen, men skabben flyttat på sig och finns kvar på anra ställen på kattens kropp. Iag görs ärför behanlingen av öronskabb inte (bara) lokalt i öronen utan man behanlar hela katten (t ex me melet Stronghol spot-on, är man sätter en roppe i nacken). Loppor Kattloppan (ctenocephalies felis) är inte så vanlig i Sverige på grun av vårt kalla klimat. Men en är vanlig på kontinenten och börjar också bli rätt vanligt förekommane i Skåne. Om man reser söerut me sin katt eller t ex skickar sin hona på parning på kontinenten är et inte bara vaccineringar man ska tänka på, man bör också orna me någon form av lopp-prevention. Loppan ser ut ungefär som en liten, böj räka. Dock får man sällan möjlighet att se själva loppan eftersom katten ofta äter upp en när en blir biten. Loppans avföring kan man äremot ofta se, en ser ut som små svarta kommatecken. Kattloppans livsläng varierar mellan några veckor och upp till ett år. Lopporna i kattens päls lägger ägg och loppornas ägg (och avföring) ramlar av katten är en vistas och lägger sig i mattor och möbler. Ur äggen kläcks larver som livnär sig på loppans avföring tills e bilar puppor ur vilka et så småningom kläcks nya loppor. Pupporna kan klara sig i över ett år innan e kläcks som nya loppor vilket visar hur viktigt et är att sanera kattens hela miljö samtiigt som man behanlar själva katten. Kerstin berättae här om en katt som behanlaes mot loppor och blev helt fri. Den bur som han hae transporterats till veterinären i, när iagnosen först ställes, stuvaes unan i ett förrå och plockaes inte fram för använning förrän ett år senare när katten behöve uppsöka veterinär för en helt annan åkomma. När katten kom fram till veterinären var han åter full av loppor. Pupporna hae alltså övervintrat i en unanställa kattburen och kläcktes till loppor när buren använes igen! Mjällkvalster Mjällkvalster (cheyletiella) är en annan liten parasit som kan rabba katter, hunar och kaniner. Kattens päls ser mjällig ut och man ser et framförallt på kattungar och hunvalpar. Om man får in mjällkvalster i ett katteri kan et vara svår att bli av me em. Kattlus Felicola subrostatus, eller kattlus, är inte speciellt vanlig. Den förekommer knappt alls på väl omskötta innekatter, men kan iblan observeras på strykarkatter och katter som på olika sätt farit illa. Rävskabb Rävskabb förekommer inte bara på rävar och hunar utan även på katter och kan också smitta mellan hun och katt. (Kattskabb äremot förekommer inte i Skaninavien). Loppor, mjällkvalster och rävskabb kan även bita människor (e lever och förökar sig inte på människor, men e kan bita människor av misstag ). Detta kan vara en hjälp när man ställer iagnos: om även kattägaren rabbas, så är et stor sannolikhet för att et är någon av essa tre parasiter et hanlar om. Precis som e flesta anra åkommor som tagits upp här behanlas en me Stronghol eller liknane preparat. Demoex gatoi Demoex gatoi, kortsvansa emoex, är inte något som vi har särskilt stora problem me i Sverige. Men man har ock kunnat upptäcka et på en el importerae katter (och katter som varit i kontakt me importerae katter). Symptomen är klåa, ofta me skorpiga, hårlösa fläckar som följ. (Det finns ock även exempel på katter som visat sig ha emoex utan att klia sig.) Stronghol och liknane preparat fungerar inte mot emoex. Något som äremot visat sig fungera är upprepae ba me lime sulphur (illaluktane). Olika saker som orsakar hårlöshet Alopeci (hårlöshet) kan vara antingen spontan (vs pälsen faller av, eller växer inte ut, av sig själv), eller en kan vara självinucera (vs katten kliar/slickar själv bort päls). Alopecin kan ärtill vara antingen fläckvis (kala fläckar), iffus (tunnare behåring över ett större områe på kroppen, men inte helt kala fläckar) eller generell (hela katten är pälslös). Spontan och fläckvis hårlöshet på katt beror oftast på ringorm. Och å kommer vi över på svampinfektioner: Ringorm Ringorm (microsporum canis) är alltså inte en parasit utan en svampinfektion som lever på kattens hårstrå och i hårsäcken. Ringorm är vanlig på katter och marsvin men namnet till trots (canis betyer hun på latin) inte så vanlig på hun. Ringorm kan smitta mellan olika jurslag och även mellan jur och människa. 8 9 s
Ringorm på katt kännetecknas av fläckar helt utan hår eller me mycket glest hår, vanligen runt ansiktet och på tassarna men et kan också komma på anra elar av kattens kropp. Huen kan också kännas skorvig och skorpig i e rabbae områena. Ringormen läker ofta ut av sig själv efter 3-4 månaer, men eftersom sporer kan finnas kvar i miljön (t ex i textilier i ett hem) kan katten smittas igen om man inte sanerar väligt noga. Hos Perserkatter sker enna spontanläkning som regel inte, på grun av att e inte har ett immunförsvar som kan ta han om just etta (även om e är friska i övrigt). Ett sätt att iagnosticera ringorm är me hjälp av Woos lampa (ultraviolett ljus). Problemet är att enna meto inte tar alla ringormsstammar, utan bara ca 30 procent av em. Ett säkrare sätt är att plocka hårstrån från katten och göra en oling. Då får man också rea på vilken form av ringorm et hanlar om. Tyvärr tar olingen ca tre veckor innan man har ett säkert resultat. På katter me en utveckla ringormsinfektion tar man hårstrån i utkanten av e infekterae områena (e kala fläckarna), et är är infektionen fortfarane är aktiv. Om man vill ringormstesta symptomfria katter (antingen preventivt eller för att se om en ringormsbehanling har haft effekt) så kammar man igenom hela katten me en tanborste. Hårstråna som man samlat ihop me hjälp av tanborsten olas sean i tre veckor, har katten ringorm visar et sig å. Jästsvamp Yttrar sig som skorpiga eksem på t ex tassarna (runt klorna) eller i ansiktet. Drabbar företräesvis Sphynxar och enast unantagsvis katter av anra raser. När et förekommer på anra raser så beror et ofta på att et finns en annan bakomliggane sjukom. Paraneoplastisk alopeci Paraneoplastisk alopeci är en hårlöshet som kan förekomma tillsammans me tumörsjukomar, främst hos älre katter. Pälsen blir iffust skruttig, gles och glanslös och vissa partier (främst på kroppens unersia) kan vara kala. Huen ser blank ut. Dessa katter har också elakartae tumörer i kroppen och när hårlösheten uppträer har tumörsjukomen gått så långt att e rean har metastaser. För essa finns ingen behanling och et mest barmhärtiga man kan göra är att avliva katten. Anra huproblem Pyoermi Pyoermi är en bakterieinfektion i huen. Det inte så vanligt på katt, men förekommer ock. Kerstin visar här biler på en katt, som först haft problem me svår svarthaka och sean fått en bakterieinfektion i områet. Skrovelnos hos bengalkatter Skrovelnos eller nasal ermatit förekommer enast på bengaler och är inte kän på anra kattraser. Problemet är strikt begränsat till kattens nosspegel, som blir skrovlig och skorpig, men anra elar av katten rabbas inte. På enstaka katter har man märkt att nosen ömmar vi beröring, men e flesta katter me skrovelnos verkar inte ha några besvär av et. Omkring 12 procent av bengalerna rabbas och problemet ebuterar rean när e är unga. (Bengaluppföare i auitoriet menae att e tyckt sig kunna se att problemet minskat på senare år.) Man vet inte va som orsakar skrovelnos, men et är i alla fall klarlagt att et inte är ett foerrelaterat problem och inte heller beror på vaccin eller avmaskningsmeel eller liknane. Antibiotika hjälper inte. Mjukgörane salvor kan ha effekt på vissa katter, men inte alla. Kortison hjälper, men Kerstin Bergvall avråer änå från et på grun av att et finns så många negativa biverkningar. Ett annat ämne, tacrolimus, som finns i salvform (Protopic) har också go effekt och inga käna biverkningar. Allergiska katter En annan orsak till klåa hos katt kan vara allergi. Det är svårt att me säkerhet säga om någon specifik kattras är mer rabba än anra. En el har menat att siameser och anra livliga raser skulle kunna ha lättare att utveckla allergier, men et finns inga klara belägg för att et verkligen är så. Kerstin Bergvall menar att allergier inte är något specifikt för raskatter, och att huskatter kan uppvisa väl så svåra allergiska symptom. Hon säger också att et är svårt att me säkerhet veta om allergiska problem (eller anra huproblem) hos katter ökat eller om et bara är så att vi iag har blivit bättre på att iagnosticera problemen. Förr fanns et, menar hon, en tenens att nöja sig me att skriva ut kortison när en katt visae symptom på klåa. Iag är veterinärerna bättre på att ta rea på orsaken till klåan. Allergi kan visa sig på flera olika sätt: a) Miliär ermatit huproblem som man inte ser, men som man kan känna som små knottror i kattens päls. b) Eosinofila granulom, eosinofil plack rabbar ofta uner hakan, runt nos och mun eller insian av låren; upphöja svullna områen som ser ut som öppna sår. c) Bortslicka päls. (Men en katt kan slicka bort sin päls av flera skäl; et kan vara på grun av klåa utlöst av en allergisk reaktion, men et kan också vara en stressreaktion.) ) Astma. En allergisk katt kan uppvisa ett eller flera av essa symptom. Men symptomen a c behöver inte betya att katten är allergisk et kan också finnas anra förklaringar. När en katt visar allergiska symptom är et som regel svårt att avgöra om en är allergisk mot något i sin omgivning (till exempel kvalster eller mögel) eller om en är allergisk mot någonting i maten. Man kan göra ett pricktest för att utrea allergi mot olika saker i kattens omgivning, men et är yrt och kräver att veterinären har specialkunskaper på områet. Att göra pricktest på katt är mer komplicerat än på hun eller människa och utförs ärför bara av specialist. Bloprov kan också fungera, men i vissa fall kan man få båe falska positiva och falska negativa svar. Av enna anlening är pricktest en säkrare meto för allergibestämning. Dietutreningar Kerstin Bergvall rekommenerar att man istället allti börjar me att utrea eventuell föoämnesallergi. En såan ietutrening genomförs i flera steg först tar man rea på om katten har någon form av foerallergi och ärefter unersöker man va en är allergisk mot. Diettesterna bör genomföras i samrå me veterinär och tar (minst) tio veckor. Man måste uner enna perio vara mycket noggrann och strikt me va katten får äta. De första åtta veckorna får katten äta ett hyrolyserat foer (t ex Hill s z/) eller så får en en proteinkälla som man är säker på att en inte ätit förut (Kerstin tar renkött som exempel, eftersom et är väligt ovanligt att katter utforas me just ren). Blir katten fri från allergiska symptom uner enna perio är et ganska troligt att en har en föoämnesallergi. Nästa steg är en föoämnes-provokation: uner två veckor ger man katten en mat en ätit tiigare. Kommer symptomen tillbaka nu, är et ganska säkert en foerallergi et hanlar om och nu får man börja testa föoämne för föoämne för att ta rea på exakt va et är katten reagerar på. En såan ietutrening bör man göra, även om man också gör ett pricktest. Katten kan ju vara allergisk mot flera olika saker; även om pricktesten visar att katten är allergisk mot kvalster, så är et inte säkert att et är just kvalsterallergin som orsakar symptomen. Därför är en foerutrening ofta ett bra första steg när et gäller att utrea allergi, enligt Kerstin Bergvall. Monica Einarsson PawPes Om u har varit och scannat in katt för HCM, glöm inte att skicka in stamtavlan till: Anna Peltovuori, Simtuna Kaby 2, SE-749 72 Fjärhunra, Sween Om inte Anna får kopia på stamtavlan så kan hon inte registrera in resultatet när et kommer. För att söka i PawPes atabas: Välj en ras u vill titta på t ex bengal. Skriv sean in kattens namn. För att se resultat av scanningen i PawPes så klicka på symbolen [h] som finns vi kattens namn. Det tar ca 1 måna efter et u har varit och scannat in katt tills resultatet finns i atabasen. OBS! OM DU VARIT OCH SCANNAT DIN KATT FÖR HCM SÅ MÅSTE DU HA SÄNT IN STAMTAVLAN TILL (se ovan) FÖR ATT RESULTATET SKALL PUBLICERAS! Mer information finns om PawPes på www.pawpes.com. Har u HCM scannat in katt i år? Du vet väl att så snart resultatet publicerats på www. pawpes.com så kan u utkvittera 100:- per katt Maila bara till Maria Metternich, maria_metternich@hotmail.com och meela 1)kattens fullstäniga namn 2) itt konto Så kommer pengarna in på itt konto! Vi tror att många har scannat sin katt/katter men missat att utnyttja erbjuanet Även om resultatet publiceras 2011 så gäller ag för testet vs har u gjort HCM test 2010 skall u passa på och maila Maria 10 11
Uppföarfrågor Eftersom Föreningen Bengalkatten firar 10 års jublieum i år så tänkte jag att et skulle passa bra me lite tillbakablickar och framåtblickar. Därför ba jag några uppföare som har lång erfarenhet berätta va som hänt me rasen sen e startae me uppföning. Intervjuae gjore Katrin Björksten 1. Va är största skillnaen på katterna nu och å? 2. Va är största skillnaen vi utställningar nu jämfört me när u startae? 3. Har et skett någon föränring på att vara bengaluppföare uner essa åren? 4. Har u några önskemål/tankar kring hur framtien ser ut kring uppföning, rasen mm? Back to Basic 1. Det finns stora skillnaer, inte bara på katterna faktiskt. Även stor skillna på förhållningssättet och synen på rasen. När jag skaffae min första bengal 1997, tog et ett år (!) för att få henne registrera i Sverak. Det fanns ett stort motstån till rasen och först efter en formell skrivelse till förbunet fick jag till slut stamtavlan. Fanns helt enkelt inget i stagarna som gjore att man kune neka registrering. Antalet inivier i Sverige har på essa år ökat enormt! Inte förvånane, et är ju är en komplett ras som har allt man som kattälskare kan önska sig! Det som annars främst slår en om man skall jämföra katternas utseene å och nu, är ju mönstret så klart. Katterna å var mer klassiskt spottae och en katt me rosetter på en tien går ju inte att jämföra me va vi iag kallar rosetter. Även marble mönstret har utvecklats enormt och man kan se nästan overkligt fantastiskt mönstrae katter nu för tien. 2. Min egen erfarenhet från utställningar har e senaste 8-10 åren varit obefintlig. När bengalen var en ny ras för oss i Noren, känes et viktigt att visa upp en för allmänheten, främst för att ta ö på föromar som fanns på grun av ess vila ursprung. I början kune man få kommentarer kring att folk hae hört eller läst att en kune väga 15 kg och att en inte gick att ha tillsammans me anra jur eller ihop me barn. Vi en tipunkten var vi några som ägnae agarna på utställningar åt att från morgon till kväll låta folk klappa och känna på våra bengaler. Vi pratae oavbrutet om e fantastiska egenskaper enna ras besatt och änå käne man att man inte räckte till för att göra en rättvisa. Som uppföare har själva tävlanet i sig alrig varit änamålet för mig, eftersom jag hela tien själv haft en klar vision om min målsättning me uppföningen. Skönhetstävlingar och ett långsiktigt avelsarbete 5 Dina roligaste/mest annorluna minnen som uppföare uner e här åren? 6. Har u någon katt u har haft extra starka känslor för - berätta (bifoga gärna bil)? 7. Va tror ni om utvecklingen av rasen om 10 år? 8. Är et något annat ni gärna vill berätta om era erfarenheter uner essa år? går növänigtvis inte han i han som jag ser et. Samtiigt förstår jag att et kan vara skojigt me utställningar, inte minst en sociala biten. 3. Rollen som uppföare har väl kanske inte föränrats så mycket i grunen, en präglas ju stänigt av ambitionen att bli bättre. Däremot känns et som att fokus på va som är viktigt för rasen har änrats över tien. Gläjane nog har katternas sunhet kommit att bli allt viktigare. Är ju ett klassiskt ilema för all typ av avel i takt me stigane popularitet. Jag har själv kritiserats för att hålla en el avelshanar i aveln för länge, men jag ser samtiigt en stor förel av att känna till sunheten i mina linjer. Så länge ett avelsjur tillför rasen utveckling, så ser jag inte att ålern har så stor betyelse. Sunheten i linjer birar enlig min mening i allra högsta gra för en bra utveckling av rasen. Jag är otroligt ömjuk inför att jag har haft lyckan att än iag ha kvar samtliga avelsjur boene hos mig själv eller hos släkt och vänner. Det har givit mig värefull kunskap om statusen för mina linjers sunhet. 4. De allra flesta fastnar för bengalens utseene. Denna unerbart vackra leoparliknane katt. Jag upplever att et främst är en spottae varianten som förstagångsköparen efterfrågar. Mycket just av anleningen att en ser ut som en liten leopar i miniformat. Va inte många som köper en sällskapskatt känner till, är att katter me mycket rufism tappar i kontrasten och i värsta fall ger ett nästan enfärgat intryck efter ett par år. Här tycker jag att vi som uppföare har en uppgift. I etta avseene har rasen inte utvecklats så mycket över tien. Jag kommer ihåg när jag åkte på utställningar i Englan i slutet på 90-talet och upptäckte att et bara fanns yngre bengaler som ställes ut. På min fråga om varför et inte fanns älre bengaler är, fick jag till svar att et beroe på att e inte hae någon chans i konkurrensen me e yngre, beroene på att e tappat kontrasten. När jag unrae va man gjore i avelsarbetet för att förhinra etta, fick jag till svar att så länge et röa säljer, är et ingen som bryr sig. Gläjane nog har vissa uppföare främst i USA börjat att jobba me etta på allvar. Och jag tror att vi framöver kommer att få se katter me minre Leoparette 1. Bengalerna skiljer sig otroligt mycket i utseene från när vi börjae me rasen för snart 10 år sean... et fanns inga rosettiga katter att tillgå. Man stirrae å på prickarna ur olika vinklar för att försöka se någon liten färgskiftning som man sean genast tyckte var en rosett... så är et ju inte iag å en ena bengalen är finare å flashigare än en anra. 2. på utställning iag kommer et otroligt mycket bengaler, ofta kan man nästan fylla en hel omare me bara spottae bengaler på stora shower, mycket bra bengler essutom. Jag blir som uppföare och utställare oerhört stolt när omare säger att et är i sverige e bästa bengalerna finns! 3. När vi börjae ställa ut å var et inte många rufism och mer svärta i mönstret. 5. Jag är otroligt tacksam att jag uner e första åren hae möjlighet att jobba me e tiiga generationerna, e så kallae F-katterna. Tack vare em kune jag lägga grunen till bl a kraftig svans, förhållanevis små öron och vit mage, vilket jag har haft stor gläje av att ha me mig i et fortsatta avelsarbetet. 6. Åh, et var en svår fråga! Alla är ju speciella på sitt sätt! Men et är klart att min numera pensionerae Wily, Llanar Wilatheart, har betytt mycket båe för mig personligen men säkert även för rasen. Bengalerna som visaes upp i slutet på 90-talet kom ju att bli en slags ambassaeurer. Framför allt hans unerbara temperament omväne en och annan föromsfull tyckare. Att han också blev en första bengal att komma överst på pallen totalt sett blan korthåriga vuxna katter på Sveraks ranking år 2000, blev ju ett fantastiskt erkännane för rasen. Det skulle röja hela 8 (!) år innan et blev en bengal igen på en positionen! Lena Jeppson www.bengal.se bengaler på utställning ofta var et vi å kanske någon annan utställare... men jag tycker fortfarane att vi som har bengaler har en väligt fin gemenskap å tycker alla att et är roligt att träffas, tar vara på nya utställare, vilket gör att et är så roligt att åka på utställning! 4. Att vara uppföare är en stänig utveckling, man tror ofta att man har räknat ut precis hur saker är... men så är et ytters sällan ofta håller man fast vi sin slutsats, tills man upptäcker något nytt som visar att et inte är så, jag ler ofta åt nya uppföare som tyligt eklarerar hur et är me olika saker och tänker på hur mycket e har kvar att lära. Iag finns fler uppföare vilket gör att et finns en större bre båe på linjer och olika typer. Men alla kan vi tillföra något om vi hjälps åt. Jag tycker oxå att focus har legat mycket på e spottae bengalerna och hoppas 12 13
nu kunna jobba viare båe me marbels och snö i alla färger :) Jag tycker som sagt att utvecklingen gått enormt mycket framåt e senaste åren, jag känner att man nu måste försöka knyta ihop et hela å samlas kring gemensamma mål för bengalen är än så länge en ras som spretar väligt. Vi har alla hjälpt till att importera och förbättra så mycket me pälsar mm nu måste vi lägga mer kraft på att få upp storleken och jobba me en mer ena huvutyp. Jag tror själv att et skulle ge oss uppföare otroligt mycket att kunna enas om ett seminarium är vi kan iskutera stanaren och ha meningsutbyten av våra tolkningar. Jag hoppas oxå att vi i framtien alla ska kunna jobba viare me bengalens hälsa för att få en så frisk å sun ras som möjligt! 5. Starka minnen... ja man har ju så många små gulkorn me varje katt så et är svårt att plocka fram något, vi är ju minst lika mycket utställare som vi är uppföare och vi föer i första han upp för att för vår egen el kunna spara fina katter för show som vi tycker är så otroligt roligt... så jag får väl änå säga att våra show framgångar är et som känns allra mest roligt och när någon kattunge från oss vinner,et är et jag tycker är allra roligast! å särskilt när man har någon kattungeköpare att ela gläjen me! 6. jag fäster mig stänigt vi olika ktter och har allti massor av olika favoriter ;) men några som allti kommer att ha en säker plats i mitt hjärta är els vår första egenuppföa pojke GIP EC S*Leoparette s Atlas ben n23 32, essutom min älskae kastratam SP GIC Korshki Given Glory DSM, samt min nya lilla älskling Bonneas Glory Starlett. De är alla speciella för mig på olika sätt och e har alla en stark personlighet! 7. jag hoppas att vi om 10 år ska ha kommit långt me bengalerna och ha en mer enhetlig bengal är skillnaerna inte är lika stora som iag. Jag hoppas att vi har jobbat viare me färger och typ, framför allt hoppas jag oxå att vi har jobbat me linjer som håller färgerna bättre och att vi i framtien ska slippa bengaler som tappar i färg me ålern! Dessutom hoppas jag att vi alla har fortsatt att jobba me suna och friska linjer. 8. jag vill avslutningsvis bara säga att vi kommer så mycket längre om vi hjälps åt och elar me oss av våra erfarenheter. Jag tror att vi tillsammans sitter på så mycket mer kunskaper om rasen än va vi själva inser! Frågan är bara hur vi tillsammans ska kunna ta tillvara på en! Caroline Jonsson www.leoparettes.se intresse för enna unerbara ras och vill bengalavelns bästa även fast vi kan ha olika vägar för att nå vårt mål. Respektera varanras olikheter istället för att peka finger. 4. Vi tror att framtien ser ljus ut för bengalkatten, en fantastisk kattras som verkligen är här för att stanna. 5. Ett roligt minne från en utställning var när två av våra första bengaler möttes i panelen på en utställ- 6. Vår första bengal Leo är förstås extra speciell. Vi var så stolta över honom och ställe ut honom väligt intensivt första tien. Innan han fylle 1,5 år så var han rean Europa Champion. Alla våra bengaler är speciella på sitt sätt och har en given plats i våra hjärtan. 7. Nu när kvalitén på kontraster och mönster blivit all mer befäst så tror vi att allt mer fokus kommer att ligga på att få till et vila och vackra huvuet och en mer enhetlig typ på Bengalen. 8. Vi har lärt oss att inte hetsa upp oss och överreagera när vi själva eller anra rabbas av någon motgång i uppföningen. Ta hellre ett steg tillbaka, sök bre information, reflektera, bila en egen uppfattning och ra lärom av et inträffae. Skyna långsamt och ta inga förhastae beslut. Lyssna gärna på anra men se allti till att bila ig en egen uppfattning. Använ itt suna förnuft. Carina & Mattias Sjölun www.bengalkatt.com ning. Det var Mini och Leo som slogs om BIS:et. Unerbar känsla. Mini blev bästa vuxna korthårshona och Leo bästa vuxna korthårshane. Vi såle en avelshona till en uppföare i Hollan. Uppföaren och ennes väninna bilae till Sverige och boe hos oss uner en helg. Trots höstslask Tamleoparens 1. När vi startae uppföningen 2002 var rosettmönstret och starka tyliga kontraster väligt ovanligt och få uppföare förunnat. Nu är ett rosettmönster och starka tyliga kontraster nästan ett krav, något man mer och mer förväntar sig av en bengal. Utvecklingen har gått i rasane tempo. En bengal vi tyckt varit extra fin när vi startae uppföningen är nu kanske bara meelmåtta i våra ögon. Vi ställer högre och högre krav på utseene och kvalitet. 2. När vi startae var vi oftast ensamma bengalägare på utställningarna. Var et nån mer bengal som ställes ut känes et allti extra kul. Nu känns et som om minst 10 bengaler på en utställning hör till vanligheterna. Förr visae anra kattägare sina föromar mot bengaler tyligt. Det häne å och å att nån burgranne packae ihop och bytte plats när e fick se att et var bengalkatter som skulle bo granne me eras katt. Vi fick ofta frågor som syftae till bengalens vila ursprung. Många troe att bengalen skulle vara aggressiv och rent ut av farlig. Nu hör e flesta föromar till et förgångna. 3. Nu när et har blivit betyligt fler uppföare så har även konkurrensen ökat. En tråkig följ är att grupperingar blan uppföare har blivit mer påtaglig vilket vi upplever har lett till mer inskränkthet och skitsnack som följ. Dessa grupperingar tenerar till att skapa ett grupptryck är et blir en vi mot om (rätt och fel) mentalitet. Detta blir mest påtagligt för nystartae uppföare. Det är iag svårare att gå sin egen väg utan att bli utpeka och beskyll. Vi tycker att et är lesamt och vi uppmanar alla uppföare till öka visynthet och tolerans. Vi elar alla samma behöll e allti ytterskorna på inomhus. Givetvis till vår stora förvåning. Tyligen gjore e så hemma. Dags att välja vilket katthem föreningen skall sponsra i år! Vilket katthem tycker u skall få Föreningens birag i år? Skriv ne in motivering och sän förslaget senast 31/12-10 till bengalkatten@fairyqueens.se Motioner till årsmötet! Sista ag för motioner till årsmötet är 15 januari 2011 Motioner säns till sekreteraren Anette Wiholm Zaner - anette.wiholm @breban.net 14 15
Hot & Spicyes 1.Förr var et vanligt att katterna hae mycket rufism o blekt mönster. I ag tycker jag att e flesta arbetar på kontraster. Mönstret på bengalen har blivit stort spännane bra markerat mellan bakgrun o mönster. 2.På en tien när vi var me i en SVERAK ansluten klubb så var et inte så många bengaler som ställes ut. 3.Absolut! När vi börjae för 11 år sean så var et nog inte mer än 8-10 st uppföare. Iag så tror jag att et är närmare 50. Detta gör att kraven på min uppföning är större. Att få fram snygga ungar båe mönster o typ. Konkurrensen är nyttigt. 4. Ja et som är viktigt är att vi inte glömmer rasbeskrivningen. Det är lätt hänt om man bara fokuserar sig på mönstret 5. Den första kattutställningen jag var på var me Daylight Blue s Tinra. Hon ställes ut som kattunge. Jag hae ingen aning hur et gick till på en utställning. Burskynket hae jag sytt som allt i ett ( katastrofalt). Min lilla söta Tinra blev BIS ag ett och ag två så blev hon Nom men slagen i panelen av en vacker Occikatt. En ti senare så skulle vi ta Tinra till Oslo för är skulle Scaninavien Winner vara. Vi åkte it. Glaa i hågen för etta var nog en av e vackraste bengalerna i Noren. Tja, hon blev Champion men inte mycket mer. Roligt hae vi änå. De hae bengal och serval uppföning. Mannen var zoolog och hae tillstån att ha ett visst antal servaler. Det här paret hae servalungar som var 3 månaer och ungarna var lika stora som en vuxen bengal. Men vilken päls och mönster e har. Helt fantastiskt. 6.Salsa, en första katt som jag har sparat från vår uppföning. Varje morgon uner hela hennes liv så har hon hoppat upp på min axel och så skall jag bära ner henne till bottenvåningen. Uner tien som jag gör etta så tvättar hon min hals. På kvällen så sitter hon på hanfatet mean jag borstar tänerna och å vill hon en liten gnutta tankräm så att hon får äckel goa rysningar av etta. 7. Vi kommer arbeta mer me mönstret. Det har hänt mycket me marblemönstret e sista åren och sneglar man på USA så är et sparable. Sparable är en beskrivnig på ett mönster som båe är spottat och marble mönstrat. 8. Ja, till alla er som tänker bli bengaluppföare Skyna långsamt. Det är roligt, träffar många unerbara människor men en mycket yr hobby och tiskrävane. Torbjörn & Gunilla Alfreson www.bengal.nu Fairy Queen s 1. Bengalens mönster har utvecklats från att bestå av vanliga spottar till att många bengaler iag har riktigt fina rosettspottar me mycket fin kontrast. 2. När bengalerna var nya i utställningssammanhang i Sverak för rygt 10 år sean var et oftast inte mer än 2-3 bengaler på en och samma utställning. Iag är et inte ovanligt att et är runt 25 st på en utställning. Det var också lite ståhej ifrån anra kattägare om tyckte att bengalerna var vila och lät alleles för mycket, etta är något som man nästan alrig hör iag. 3. Den största föränringen är nog att när om första bengalkullarna föes i Sverige så gick telefonen varm, intresset var enormt. Det jag också uppleve var att et var många män som ringe och var intresserae. Det var också många som troe att om kune köpa en vilkatt. Iag finns et många uppföare och et är väligt sällan någon som ringer och tror att om kan köpa en vilkatt. Priset för en Bengalkatttunge till sällskap var betyligt högre. 4. Mitt största önskemål är att alla uppföare i första han värnar om hälsan hos bengalen för etta är grunen för en bra framti för bengalen. Att alla HCM-scannar sina avelsjur regelbunet. 5. Mitt roligaste minne är nog när jag en gång hae kattungeköpare hemma som skulle köpa en birmakattunge. Samtiigt hae jag en bengalkull, och essa ungar låg så förnöjt och iae på min birmahona. Kattungespekulanten kommenterae å fint oj å, har birman fått en kull huskatter! Då blev jag lite full i skratt och förklarae att om är huskatterna kostae 3 gånger så mycket som en birmakattunge hon var intressera av. 6. Fairy Queen s Heartbreaker en bengalhona ifrån min anra bengalkull. 7. Det finns fortfarane en el att önska sig rent typmässigt. Man får inte bara stirra sig blin på huvuet och glömma bort att et är nästan ubbelt så många utställningspoäng på päls och mönster. Jag hoppas också att uppföarna har i åtanke att bengalen skall vara en katt me lite tyng i så att om inte blir för små. Gisela Grünwel www.fairyqueens.se Ett annat roligt minne är när vi för 1.5 år sean skulle hämta JungleWhispers Mei Ling i Tysklan. Roberta hämtae oss på flygplatsen och köre oss till hotellet. Senare på eftermiagen så hämtae hon oss för vi var bjuna på en grillfest me henne och hennes vänner. Jättetrevligt. Dagen efter hämtae Roberta oss för å skulle vi besöka ett par anra vänner till henne som boe nära polska gränsen. 16 17 15
Prenumerera nu så får u kattlivs matskål På köpet! Skicka in kupongen så får u sex spinnane nummer av Kattliv. När u betalar in prenumeration får u Kattlivs matskål som premie. Portot är betalt. Erbjuanet gäller enast nya prenumeranter inom Sverige. Ja, jag vill prenumerera på Kattliv. När jag betalt får jag Kattlivs matskål på köpet 350 När kat ten blir sjuk kontak ta Sjöstaens veterinärprak tik Anette Wiholm Zaner Leg. veterinär Mottagning och hembesök Kvällsöppet månag-torsag. För information och tisbeställning: Email juroktorn@breban.net Tfn: 08-641 17 30 Aress: Lugnets allé 65, 120 67 STOCKHOLM Frankeras ej. Kattliv bjuer på portot! Om Bengalkatten Bengalkatten är en rasring för alla bengalintresserae. Föreningens hemsia: http://www.bengalkatten.nu Melemsblaet kommer ut 4 ggr per år. Ansvarig utgivare är Föreningens orförane. Melemsavgift 2010 Huvumelem: 200 kr Familjemelem: 100 kr. Uppföare som värvar melemmar betalar 150 kr För att bli melem: Sätt in avgiften enligt ovan på föreningen pg konto 179 84 37-8 skriv namn, aress, telefonnummer och mailaress och va betalningen avser. Betalar u via internet komplettera informationen me ett mail till kassören bengalkatten@fairyqueens.se. Glöm ej att meela aressänring till kassören! Annons i tiningen. Kontakta reaktören för prisuppgift! Uppföning Vill u ha hjälp att komma igång me uppföning eller har u lite funeringar kring avel, hör av ig till: Orförane Gisela Grünwel, bengalkatten@fairyqueens.se telefon 08-715 22 76. Du glömmer väl inte att anmäla änra post eller mailaress till bengalkatten@fairyqueens.se Utställning Vill u ställa ut in bengal men känner ig osäker på hur u skall gå till väga, hör av ig till: Gisela Grünwel, Tfn 08-715 22 76 bengalkatten@fairyqueens.se Vill u skriva för Bengaltassen? Sän in text och biler. Allt material är välkommet! Vi behöver fina biler till tiningen me hög upplösning så maila essa till reaktören katrin. bjorksten@yahoo.se så kanske just DIN bil kommer me i nästa nummer av tiningen Ambitionen är att melemsblaet ska komma ut inom tre veckor efter manusstopp. Datum för manusstopp för nästa nummer är en 31 januari, 2011 Reaktionen förbehåller sig rätten att reigera inkommet material. Reaktionen förbehåller sig även rätten att refusera inkommet material om reaktionen anser att materialet strier mot Föreningen Bengalkattens syften och verksamhet. Reaktionen ansvarar inte för faktainnehållet i respektive författares material som förekommer i Bengaltassen. Ansvaret ligger på varje enskil författare. Vi tävlingar kan juryns beslut inte överklagas. Eventuell vinstskatt betalas av vinnaren. Notera att u måste vara melem i Bengalkatten i Sverige för att kunna tävla. NaMN.......................................... adress......................................... POStaDRESS...................................... telefon......................................... E-POSt.......................................... KATTLIV Svarspost 411 318 000 434 20 Kungsbacka www.bengalkatten.nu kl407pren.in 1 07-08-23 12.37.22 18 19
Kom till Klubbmästerskapet på Kistamässan 6 januari! Passa på och lär känna anra melemmar, visa upp itt katteri och tävla om att bli klubbmästare. Vi hjälper gärna till me praktiska rå och lån av burskynke om u inte ställt ut tiigare. I år har vi Sirpa Linelöf och Catharina Moahl Nilsson som ömer klasserna. Anmälningsblankett finns på www.bengalkatten.nu senaste anmälningsag är 25 ecember Entre till jurmässan ingår i anmälningsavgiften 150:- Vi kan utlova mycket fina priser även etta klubbmästerskap. Välkomna!