De vita vidderna lockar

De vita vidderna lockar Vintern har kanske mer än andra årstider förmåga att återskänka 055 livsglädje och krafter, om vi blott förstår att söka 055 ut i naturen när skogarna står snötyngda och skaren glittrar över fälten. Vem har inte erfarit ett förnyelsens bad då man på skidor löper över solbelysta fält eiler sakta glider fram genom vita drömmande skogar. Vem har inte känt hur fartens tjusning, när man susar utför backarna, återskänker livsmod och tro. Att intresset för skidsport även för medlemma,rna i Finlands svenska kvinnogymnastikförbund varit levande altsedan förbundets barndom i början av 1900-talet, kan vi övertyga 055 om då ~i läser referat och uttalanden om gemensamma utflykter. Dock var det först vid ingången av 20-talet som skidåkningen tog mera fart. Utfärder anordnades varje söndag under vintersäsongen, varjämte mindre kurser arrangerades. Verkligt allvar blev det dock inte förrän så sent som åren 1926-27. 1 vårt västra grannland hade skidsporten nått längre i utveckling än hos 055. För att studera denna sändc kvinnogymnastikförbundet några stipendiater som deltagare i svenska skidkurser. nstruktionstillfällen ordnades sedan. där de hemmavaran de fick del av de erfarenheter, som gjorts i Sverige. Gymnasterna blev entusiasmerade och på initiativ av förbundets dåvarande ordförande Elli Björksten anordnades 1927 en skidkurs i Kuopio i samråd med Suomen naisten liikuntakasvatusliitto. Som huvudinstruktör för denna ' kurs engagerades gymn. dir. Marrit Hallström från Stockholm, som på sitt älskvärda sätt tog deltagarna med storm. Hon gjorde de nya begreppen skidgymnastik och skidteknik levande för alla dem, som tidigare inte hade haft någon aning om deras existens. Det var första gången en dylik kurs försiggick i Finland och vi kan alltså räkna oss som föregångare i en sportgren, som skänker sina utövare glädje och friskhet och som dessutom är synnerligen lämplig för kvinnor. Hade det tidigare varit en njutning att på otroligt långa, smala skidor taga sig fram genom vintrig skog och mark, blev det nu helt revolutionerade att använda korta skidor, försedda med bindningar. Nu kunde man verkligen idka terrängskidning. Damerna skulle ersätta kjolarna med halvlånga byxor, som nådde över knäna. Utrustningen blev helt moderniserad. Men det nya sträckte sig ingalunda blott tili att omfatta skidor och klädsel. Sättet att skida, löp- och framför allt svängtekniken förändrade5. 98 Fjällvärldens tjusning. Det gällde alltså att lära sig svänga. Först hölls en stunds kidgymnastik, till vii ken man samlades på en jämn öppen pjats. Därefter skulle i stort sett samma sak upprepas under åkning utför. Sedan de~sa skidteknikens första dagar, har den intresserade skidlöparen fått vara med om och lära sig flera olika slag av svängar och stilar. Först var antalet svängar legio. Där fanns snöplogssväng, stämsvängar, Kristiansvängar av minst 4--S sorter. Bl. a. den s. k. styrda Kristianian, som såg så enkel ut, men för de flesta i praktiken visade sig vara helt annorlunda. Ja, vilka svängar såg för resten inte enkla och behändiga ut när ledarinnan med schvung och elegans förevisade dem. Telemarksvängen skall vi inte heller glömma bort. Den såg stilig ut. Småningom har man sedan övergått tili det enda förnuftiga: att ha ett fåtal svängar, som man både behärskar och kan tillämpa. Stilen har blivit mjuk och elegant, om också tävlingsslalomens och störtloppens sekundraseri snart enbart lägger vikt vid balans och snabbhet. Kuopiokursen efterföljdes av flera andra. Redan samma vinter höus en kurs i skidteknik både i Esbo och i Helsingfors. Senare utvidgades dessa att omfatta skolelever och barn, som skulle lära sig de första.grunderna. Vem minns inte de glada dagarna iesbo, där vi under ett antal julferier å rad fick ta del av de erfarenheter våra ledarinnor samlat. Bland ledarinnorna för dessa och senare kurser minns vi särskilt Karen Dahl, Alice Olsoni, Gunvor Lundin (Wilenius), Gunni Grönroos, Hjördis Bolinder, Ann-Mari Silin (Florström) och Anita Lampen (Öhman). De rön ledarinnorna gjorde under sina resor kom inte bara kursdeltagare tili del. Även den stora allmänheten kom på ett direkt sätt draga nytta av fram- 99

stegen. J ag kan nämligen inte låta bli att tala om en liten detalj, som rörde alla stadsbor, vilka om söndagar och även andra dagar sökte sig u~ i stadens omgivningar. På förbundets initiativ gick spårvägsbolaget med på att förse vagnarna med s. k. skidställ, vilket i hög grad underlättade transporten, tili och från samlings- och startplatser. För att få arbetet me ra centraliserat, bildades 1934 ett särskilt skidoch exkursionsutskott inom förbundet. Detta fick i uppdrag att ordna alla kurser och att finna lämpliga mål för skidexkursioner mm. Kurserna har för det mesta varit förlagda tili södra Finland med Esbo, Grankulla och Lahtis' Honkapirtti som huvudorter. Småningom utsträcktes verksamheten även tili andra trakter för att en vacker dag nå ända upp tili Lappland, de verkliga skidentusiasternas paradis. Här inträder ett alldeles nytt skede i skidsportens historia. Det tillför förbundet en hei fond av friskhet, arbetsglädje och nya initiativ. 1935 anordnades den första fjällskidnin.gskursen i Äkäslompolo by invid Ylästunturi. - >Nu har byn blivit en känd ort för semesterfirande skidåkare berättar en gammal Lapplandsfarare».»Många förbund trängs där under de korta veckor fjällskidninge1'l varar. Men då den lilla byn vid Äkäslompolo sjö mitt emellan sina sju omgivande fjäll var jungfruligt ny, var det kvinnogymnastikförbundets gymnaster, som helt tog den i besittning och där härskade enväldigt. Är efter år kom de glada skarorna tillbaka, inlogerades i de snygga små stugorna och omhuldades av ortsbefolkningen som verkliga vänner. Vi bildade ett band mellan yttervärlden och isoleringen där uppe, dit sällan någon fann vägen. Stngornas invånare blev också våra goda vänner, som vi i vår tur försökte sköta om så gott vi kunde. Det var Otto isäntä, Nilivaara-Kustaa, Karhu-Kustaa och Kustaava, Ville och Teotor, Linta med barnen och först och sist Amanda-emäntä, som ordnade och förmedlade allt för alla. Samt hela f10cken barn, som dagarna igenom samlades kring 055. Ja, vi upplevde Lappland så intimt som man bara kan göra det, då man delar det enkla vardagslivet med folket självt». - Ja, den som en gång upplevat de vita topparnas lockelse glömmer det a1drig. Hon blir vad man kallar»lapplandsbiten». Vem kan glömma den trolska granskogen upplyst av midvinternattens sprakande norrsken, vem Ylästunturis mäktiga vita käglor i gnistrande 501 eiler i drömlikt månsken. Man glömmer inte heller den tjusning som låg i att mjukt och nästan judlöst glida fram genom den orörda skogen, i sick-sack göra bestigningen upp mot toppen, för att sedan nästan andlöst störta ner i alla tie svängfinesser man kände och behärskade eiler ofta inte behärskade. Det blev fart över utförslöpningen, kinderna glödde och ögonen glänste. Kesänkis jämna sluttning, Lainios vidder och den trolska skogen på den längre bort belägna Pyhä tunturi, har lämnat minnen, som gör att man 100 På platserna - färdiga - längtar att få komma dit igen. Där sveper känslan av tidlöshet bort varje tanke på storstadsjäkt och bekymmer. - Så följde kurs på kurs tills kriget avbröt dem. Nu när tiderna sakta återgår tili det normala, har verksamheten återupptagits, om också tillsvidare i något mindre skala än förut. Så kom åter ett ny tt namn in i skidkursernas rad. Solvalla och med det nya möjligheter för kurser av olika slag. Hur mången har inte där njutit av friden och stillheten i den sällsport vackra inlandsnaturen, och fröjdats över den rika omväxling terrängen bjuder. Solvalla har utnyt.tjats såväl av skidinstruktörer och blivande sådana samt av vanliga dödliga, som här tagit ut några dagars härlig vintersemester. Krigstiden har även här lagt hinder i vägen för en större verksamhet, men vi får hoppas att framtiden skall skänka rikligt med tillfällen att utnyttja en idealisk skidterräng. Skidsporten har alltid legat förbundets funktionärer varmt om hjärtat. Den har utgjort ett glädjefyllt inslag i dess verksamhet. Med den friskhet skidsporten skänker sina utövare, kan den städse räkna på ett stort och varmt intresse. Det har icke gällt att gå in för tidsrekord eiler k"raftprestationer. Slutmålet har icke varit tävlingsskidning. Och ändå har fötbundet bland sina medlemmar haft att räkna med framstående förmågor, vilka vunnit erkännande som duktiga skidåkare också bland Sveriges elit. Målet borde vara att få alla att inse vikten av, att komma ut i den härliga vinterluften och att i den rogivande naturen hämta nya krafter tili vardagens id. Anita ngvall. lo

So och salta böljor. Hälsa och glädje genom idrott. Svenska Gymnastiklärarinneklubben Den 7 april 1948 stiftades en ny medlemsförening inom Finlands Svenska Kvinnogymnastikförbund. Då sammanslöt sig nämligen ett antal svenska gymnastiklärarinnor till en förening, en facksammanslutning, kallad»svenska Gymnastiklärarinneklubben.». Denna sammanslutning härleder sitt ursprung från de s. k.»onsdagssamkvämen» och det var också på ett dylikt den grundades. Sedan 10 år tillbaka, efter det den tvåspråkiga gymnastiklärarinneföreningen upphörde med sin verksamhet, har nämligen de svenska gymnastiklärarinnorna brukat komma samman tili en trevlig afton på förbundskansliet den 102 första onsdagen varje månad. Vi har behövt ett forum, där vi kunnat diskutera aktuella gymnastik- och an.dra fackfrågor samt få goda råd av kolleger i skolpedagogiska spörsmål. Här har också de, som gjort studieresor till utlandet, delat med sig a,v sina erfarenheter och hållit föredrag om sina resor. Det har många gånger inträffat att de svenska gymnastiklärarinnorna borde ha fått sin röst hörd i viktiga frågor, men att detta strandat på att det ej funnits någon, som officiellt kunde ha fört deras talan. Så uppstod hos förbundsordföranden, fru Gertie Wichmann, tanken att det skulle vara till gagn för vår yrkeskår och hela förbundet att de svenska gymnastiklärarinn'orna skulle organisera sig. Fru Wichmann blev på det stiftal~de mötet vald till klubbens första ordförande och till sekreterare valdes frk. Julia RÖneholm. Klubbens arbete har man tillsvidare tänkt sig så, att onsdagssamkvämen skall bibehållas, likaså gemytligheten, men genom föredrag i både fackliga samt aktuella och bildande ämnen dels ge kunskaper om nya rön, dels sträva tili en vidare utveckling av personligheten. Ty ju mera utvecklad gymnastiklärarinnan är personligen, desto mera givande blir också ut- 103

övandet av hennes arbete. Livlig kontakt skall också hållas med kollegerna i landsorten, så att alla skall bli i tillfäle att följ a med utvecklingen inom sitt område., Under årets onsdagsaftnar har klubben flere gånger haft glädjen att hälsa utländska gäster välkomna, vilka också bidragit till att göra programmet rikt och värdefullt. Betydelsen av denna klubb är, att den skall bilda en kärna inom värt förbund. Det är i främsta rummet den, som skall följa med utvecklingen både här hemmå och utomlands, tili varata det som man tror blir tili nytta i uppfostran av de unga, samt utpeka målen och riktlinjerna för den fysiska lostran. 104,. Förteekning over FSKG:s medlems- föreningar för år 1948 Föreningar Hemort Vuxna Flickor Summa Björneborgs kv. gymn. för. d. Björneborg 63 22 85 Blåklint r.f. Malmgård 25 25 Borgå kv. gymn. för. rj. Borgå 135 33 168 Borgå kv. gymn. för. underavd. d. Tolkis 15 15 Ekenäs kv. gymn. för d. Ekenäs 139 32 171 F olkdanslaget Helsingfors 25 25 Gamlakarleby kv. gymn. för. N ordan Gamlakarleby 94 80 174 Grankula kv. gymn. för. Grankulla 23 23 Gymn. för. för frunt. i Uleåborg r.f. U1eåborg 10 10 Gymnastikföreningen i Helsingfors Helsingfors 618 75 693 Gymn.- och idrottsför. Spänst Ekenäs 80 80 Hammars kv. gymn. för. Hammars 53 53 Hejdi Hangö 54 8 62 Hembygdens Vänners kv. gynm. för. Jakoblstad 11 10 21 drottsflickorna Helsingfors 19 19 T.F. Brahes kv. gymnaster rj. Jakobstad 10 10 20 l.f. Kamps Damsektion d. Övermark' 20 20 l.f. Gnistans damsektion rj. Aggelby 62 11 73 l.f. Krafts damsektion Närpes 42 42 drottsklubben Kronans kv. gymnast. Kronoby 30 30 Jakobstad kv. gymn. för. rj. Jakobstad 90 30 120 Kamratförbundet Mimer Borgå 39 39 Karis kv. gymnaster rj. Karis 66 12 78 Kervo drottsbröders Damsektion Kervo 32 2 34 Kotka-Karhula kv. gymn. för. Kotka 50 49 99 Kv. gymn. för. Palästra d. Abo 92 92 Kv. gymn. sekt. Väpplingen Pernå 7 5 12 Kållby kv. gymn. för rj. Kållby 37 37 Lappfjärds kv. gymn. för. Lappfjärd 37 37 Lappträsks.F:s damsektion Lappträsk 10 10 10"

Lovisa kv. gymn. för. Lovisa 52 Mariehamns.F.K:s damsektion r.f. Mariehamn 21 Nagu kv. gymn. för. Nagu 10 Nedervetil kv. gymn. för. Nedervetil 12 Nykarleby kv. gymn. för. Nykarleby 12 Oravais.F:s damsektion Oravais 22 Pargas sv. kv. gymnaster Pargas 40 Pernå K :by Flickmarthakr. gymn.för. Pernå 8 Purmo kv. gymn. för. Purmo 30 Sjundeå kv. gymn. för. Sjundeå 21 Sottungsby Ungdomsför. idrottskr. Sottungsby 18 Vasa kv. gymn. för. r.f. Vasa 104 Abo kv. gymn. för. r.f. Abo '63 Gamlakarleby drottsför. damsekt. Gamlakarleby 56 Svenska Gymn.1är. klubben Helsingfors 71 Bemböle Martha-Krets Gymn. grupp Esbo 13 Enskilda medlemmar 228 Total summa 2737 16 68 21 10 5 17 2 14 22 40 3 11 30 21 18 10 114 15 78 $6 71 13 228 437 3174 Skidförbundets hederslerken. Finlands Svenska Skidförbund H edersledamöter: 1924 Sekreteraren i nternationella Skidförbundet Carl Non! e: sol1. Sverige. 1927 Förbundsordföranden friherre Reinhold von Willebrand. 1933 Förbundsordföranden direktör Otto Brandt. 106 bmehavare av förtjänstmärket: 1933 guld direktör Otto Brandt 1935 fo1kskollärare Matts Leander Björkqvist 1936 ingeniör Robert Pehrsson 1940 maj or var Ståhle 1945 folkskollärare Karl G. Andersson 1946 diplomingeniör Ragnar Krogius 1947 direktor Anders Stenman 1947 affärsmannen Edvin Corin 1947 järnvägskassör Oskar Hakuiin 1947 dip10mingeniör August Jansson 1947 jordbrukaren Anders Brännkärr 1948 skogsförmannen Gösta Hagström 1948 general var Holmqvist 1946 silver folkskollärare Hugo Brommels 107

Förbundsstyrelsen. Ordförande Viceordförande Sekr. och skattmästare Övriga ledamöter: major var Ståhle, Sibbo redaktör Enzio Sev6n, Grankulla järnvägskassör Oskar Hakulin, Kilo Rabbe Schauman, Helsingfors Erik Hedberg, Helsingfors Allan Siren, Nickby Holger Salmen, Lovisa Ludvig Steiner, Fiskars Knut Mannström, Pargas Paul Karlsson, Aland Runar Lax, Kristinestad Adolf Andersson, Vasa Anders Stenman, Bennäs Walter Eklöf, Jakobstad Karl G. Andersson, Larsmo Hugo Hallman, Gamlakarleby Revisorer: Sigurd Kjällman och Arthur Lönnberg, suppleanter Reiner Hagelin och Oskar Weckström. Arbetsutskott: ordförande var Ståhle, ledamöter Enzio Sev6n, Oskar Hakuin, Rabbe Schauman, Erik Hedberg och Allan Siren. Utskott för längdskidning: ordf. Anders Stenman, ledamöter Karl G. Andersson, Rafael Björklund, Hugo Hallman, Adolf Andersson och Enzio Sev6n. Utskott för backhoppning: ordf. Adolf Andersson, ledamöter Ludvig Steiner och Anders Stenman. Utskott för slalom och fjällskidning: ordf. Sven-Eric Fagerholm, ledamöter Rabbe Schauman, Maurice Tammelander och Gunnar Stenfors. Representanter i CF: var Ståhle och Enzio Sev6n, suppleanter Sven-Eric Fagerholm och Oskar Hakuin. Representant i Solvalla-stiftelsen: Sven-Eric Fagerholm. Representant i samarbetskommitten för skidsport: Sven-Eric Fagerholm. Representant Salpausselkä-spelens centralkommitte: Sven-Eric Fagerholm. Representant i Riksskidningens organisationskommitte: Sven-Eric Fagerholm. Skidstyret, nästan mangran församlat, fr. v. Scbauman, Ad. Andersson, Siren, Steiner, Stenman, Ståhle, K. G. Andersson, Sevon, Hakuin, Hedberg, Lax och Eklöw. Kort överblick över verksamheten 1948. Om vi ser tillbaka på förbundets verksamhet under 1948 så finner vi tili först att kursverksamhet och utbildning i hög grad intensifierats. Kurserna började på Solvalla genast i början av år 1948 och fortsatte sedan hela vintern på olika orter. Förbundet hade som instruktörer lyckats få Leo Backman och Ove Genberg och kan här bl.a. nämnas en kurs i Ekenäs för R 4. T.o.m. Aland, där glädjande nog även skidintresset vaknat, besöktes av Genberg. Vasa har hållit kurs för backdomare och senare hölls på Solvalla hela tre rekreationskurser för skidintresserade. Så har vi att anteckna hela fem fjällskidningskurser, som tycks samla allt mera folk vinter efter vinter. Här har vi Stenfors i spetsen för många andra instruktörer, som gått in för denna sport. Tili det ovannämnda kommer ännu ett antal instruktionstillfällen, deltagande i Fiskarslägret m.m. Närmare uppgifter om kurserna framgår av sammandraget från årsberättelsen. 1949 blir det ännu mera kurser. Skidutbildningskurserna blir hela fyra för längdskidarna, nämligen i N orra distriktet, Södra österbottens distrikt, Västra och Östra Nyland. Tili detta kommer en backhoppningskurs i Vasa, 108 109

slalomkurs i Borgå och dessutom kurser i skidteknik såväl på Solvalla, i Helsingfors m.fl. ställen. Därjämte naturligtvis igen ett antal fjällskidningskurser i Lappland. Förbundet bar lagt ned mesta möjliga medel på utbildningen. Genom goda instruktörer överallt går kidlöpningen tekniskt framåt och kurserna är dessutom en god propaganda för vår skidsport. Denna utvidgade kursverksamhet har möjliggjorts genom sträng sparsamhet på alla andra områden. Förbundet kan likväl nu räkna med att ha sin ekonomi bättre tryggad än tidigare och hoppas även i fortsättningcn komma i åtnjutande av ett större understöd genom sin intensiva verksamhet. Det så viktiga samarbetet med de andra i vårt land arbetande förbunden för skididrott har glädjande nog varit gott. Vår representant i samarbetskommitten har varit kapten S-E. Fagerholm, som yckats mycket bra med sin uppgift. Skidlöparmärkena har sporrat som förut. Skolorna är rätt intresserade av att avlägga dessa prov, men här beror det ju helt på hur lärarpersonalen är intresserad av att ordna desamma. Här återstår ännu mycket att göra och förbundet skall i år ånyo vändj sig tili alla skolor för att få med så många som möjligt. Förbundets mästerskap samlar ju numera mycket deltagare, glädjande 10g även från södra Finland när de försiggår uppe i Österbotten. De yckade mästerskapen i Jakobstad skildras i annat sammanhang. 1 övrigt var 1948 ett stort tävlingsår. Förutom de traclitionsrika»spelen» i Gamlakarleby, Öjbergsspelen och Fiskarstävlingarna anordnades överallt, söndag efter söndag, den ena stortävlingen efter den andra. Vi kan gott vara nöjda med det stora intresse, som finnes överallt för att pröva sina krafter i skidlöpningens ädla idrottsgren. En vacker framgång nådde Örnens lag vid F. M. stafett då laget blev femte och Per Strandvall i Vasaloppet! Sverige, då han blev tionde man. Våra slalomflickor U. B. Ståhle och Ulla Nygren hedrade även förbundet i Lahtisspelen genom att placera sig som trea och femma i damernas slalom. r stort sett har vi dock ännu mycket att lära av de finska skidlöparna. 1 längdlöpningen är de alltjämt våra övermän. Hårt tränade uppvisar de en utmärkt allmän kondition och det är endast få av våra bästa, som kan komma upp i klass med dem. Styrelsen och utskotten har undergått små förändringar. Vi har förlorat den kände 1edaren Edvin Corin från Gamlakarleby, som bestämt avsade sig återval vid årsmötet 1948. Vi hoppas dock att Corin skall troget arbeta för förbundet som han gjort i så många år tidigare. Han skall ha ett tack för stort och långt arbete i vårt förbund. Av de utdrag ur förbundets årsberättelse som ingår på annat ställe i årsboken framgår mera om vår verksamhet. Vi går med ny kraft in för lo Gen. var lolmqvist, förbundets gäst vid fjällkurserna 1948. vår skiclidrott under år 1949, därtill sporrade av det stora intresse som överallt slår oss tillmötes och som är oss ett gott stöd i vårt gemensamma arbete. Stål. Kansliet. Förbundets korrespondens och räkenskaper skötes av sekreterarenskattmästaren Oskar Hakuiin medan kansliarbetet utförs av fru Esther Staffans på Finlands Svenska Centralidrottsförbunds kansli. 111

Distriktsindelning. ndelningen i distrikt inom Finlands Svenska Centralidrottsförbund är även gällande för dess medlemsförbund. Distriktens verksamhetsområden har under året ej undergått någon förändring. Deras antal är 9. Företlingar och.medlemsatltal. Tili förbundet är anslutna 100 föreningar med c:a 10,000 medlemmar. Utmärkelser. Som erkänsla för den storartade välvilja Föreningen för skidlöpningens främjande i Sverige städse visat vårt förbund har dess ordförande general var Holmquist tilldelats förbundets förtjänstmärke i guld. Märket utdelades på förbundets skidkurs i Äkäslompolo, Lappland, tili vii ken kurs general Holmquist inbjudits. Förbundet har tilldelat skidlöparen Gösta Hagström förtjänstmärket i guld för lång framgångsrik idrottsmannagärning och ådagalagd god idrottsmanna-anda, ungdomen tili förebild. Samarbetsavtalet. Det på samarbetsavtalet grundade samarbetet mellan Suomen Hiihtoliitto, Työväen Urheiluliitto och Finlands Svenska Skidförbund har varit gott. Några större meningsskiljaktigheter vid frågornas behandling har ej förekommit. Aberopande det ingångna Samarbetsavtalet hade Suomen Hiihtoliitto uppsagt den år 1940 med vårt förbund avslutade överenskomme1sen om samarbete. Enligt av senaste årsmöte given fullmakt har styrelsen med Hiihtoliitto överenskommit om ett tili samarbetsavtalet anslutet tilläggsavtal, som reglerar samarbetet mellan SHL och FSS, i den händel se att samarbetsavtalet uppsäges. Tiläggsavtalet är av följande lydelse: Därutöver, vad ovan är överenskommet i samarbetsavtalet inom skidlöpningen, överenskomma SHL och FSS sinsemellan: 1. Vartdera förbundets medlemmar är berättigade att deltaga i av förbunden eller dem underlydande föreningar arrangerade allmänna tävlingar. 2. Detta tilläggsavtal upphäver det mellan de båda ' förbunden den 27. 11. 1940 ingångna samarbetsavtalet. 3, fall att samarbetsavtalet inom skidlöpningen av TUL uppsäges, fortlöper det mellan SHL och FSS i tillämpliga delar, såvitt det ej särskilt uppsäges. 4. Detta tilläggsavtal träder i kraft och kan uppsägas i samma ordning som samarbetsavtalet inom skidlöpningen. 112 8 Centrala skidstyret: Ståhle flankerad av Sevon (t. v.) och Hakulin. Kongresser. 1 13 :de nordiska skidledarmötet i Köpenhamn den 12--13 juni 1948 deltog förbundets ordförande major var Ståhle. Kongressen behandlade en del interna nordiska frågor, såsom utbyte av tävlande ocb tidpunkt för de stora tävlingarna samt förslag tili ändringar i de internationella täv-. ingsreglerna. 1. Skolorna. Skidlöparmärket 1948. tävan om skolornas skidlöparmärke har deltagit 130 skolor med 2.703 e1ever, varav 1.757 gossar och 946 flickor. Fordringarna har uppfyllts av 1.023 gossar och 500 flickor vilka utlöst 311 st. mästerskapstecken och 1.132 st. skidlöparmärken. 113

2. Föreningarna. Protokoll från tävlingar om :örbundets skidlöparmärke»konditionsmärkeb har insänts av 12 föreningar. Härvid har 220 prov godkänts och 103 märken utösts. Sammandrag över godkända prov och utlösta märken : ntressernär ket Sivermärkell}.... Bronsrnärken Konditionsmärket.. Guldmärket........... 1{ästarmärken......... Elitmärken............ Skolornas mästerskapstecken........ skidlöparmärke.... Godk.prov 48 61 26 23 42 20 1.523 Utlösta märken 1.743 1.546»ntressemärkeb har tillsvidare ej kunnat utdelas ernedan samarbetsu~skottet ej anskaffat något gemensamt märke och förbundet från tidigal.e ej har ett motsvarande märke. 54 25 22 2 311 1.132 Tävlingar. 1. Förbwldets mästerskapslävlingar 1948.. Enär 25 år förflutit, sedan förbundets första skidvecka gick av stapeln 1 Jakobstad, hade samma arrangör,. F. Drott, hedrats med uppdraget att stå som värd för årets mästerskapstävlingar i längdlöpning den 20-21 febr. För att giva tävlingarna glansen av en»jubileumsskidvecka» hade programmet utökats med stafettskidning 3 X 10 km, som försiggick på fred~gen, sarnt en tävling på 5 km för veteraner, som var med i kampen redan vld den första skidveckan år 1923. 1{innet av skidkampen Österbotten ~or:bo~ten hade även ihågkommits genom att inbjuda svenska skidlöpare tli. tavlmgarna.»veckan» fick även ett i alla avseenden lyckat förlopp med spannande tävlingar och stor publikanslutning. Norra distriktet lade liksom senaste år beslag på samtliga mästartitar. Endast Leo Backman,. K. Örnen, Helsingfors kunde hota dubbelmästaren Per Strandvall genom en god placering på 15 km. 15 km allmän klass 30 15 äldre juniorer 10 yngre 15 oldboys 10 damer 14 Mästare blev: Per Strandvall Per Strandvall Hardy Fagerudd Jan Elof Fagernäs Levi Flöjt Eva Hög. K. Kronan, Kronoby Larsmo. F. Terjärv U. S. Pedersöre Pojkarna Extra tävlingen i stafettskidning vanns av r. K. Örnen före Terjärv U. S. och Västerbottens distrikt. Veteranernas tävling vanns av Gösta Hagström före Lennart Riska och J. Fagernäs.»1{ innespriset» vanns av. K. 1{yran, Nedervetil medan»ragnar Fröbergs minnespris» erövrades av Terjärv U. S. Förbundsmästerskapen i backhopp och kombinerad försiggick den 6-7 mars i Wasa i samband med Öjbergsspelen. 1{ästare blev: Backhopp, seniorer, juniorer Kombinerad, seniorer Nils Ström Gunnar Brännbäck Kaj Britvin Wasa Skidklubb Pedersöre Pojkarna Wasa Skidklubb»Lasse Stenmans minnespokal» erövrades av Wasa Skidklubb. Förbundsmästerskapen i slalom arrangerades av Akilles i Borgå den 14 mars. På grund av snöbrist i Kokons slalombacke, som har södersluttning, gick tävlingarna i gamla skidbacken. 1{ästare blev: Slalom, seniorer Slalom, juniorer, damer 2. Utrikesrepresentation. Erik Dahl A. Sahramaa Ulla-Brita Ståhle Akilles, Borgå. F. K. Grankulla Akilles, Borgå Deltagandet i tävlingar i Sverige var sen aste vinter mindre än åren förut. Uno Bexar, som legat i ett privat träningsläger i Boliden, deltog i en tävlan på 15 km i Granö, där han i 30 graders kyla nådde 8 :de platsen. Segrare Harald Eriksson, Umeå. Per Strandvall deltog i det 25 :te Wasaloppet, som jubieet till ära var internationellt. De startandes antal var 266, däribland Sveriges bästa skidlöpare och sträckan 85 km. Strandvall gjorde ett storartat lopp och blev 10 :de. Först i mål var 1{ora-Nisse, Pekka Vanninen fyra och 1{. Lähde 9 :de en sekund före Strandval. 3. Representation laom förbu~ldet. 1 uttagningstävlingarna för skidlöpare till Olympiska spelen deltog Leo Backman och lmari Korhonen från. K. Örnen, Helsingfors. 1 Finländska mästerskapen i Outokumpu blev stafettloppets stora överraskning. K. örnen, som gick i mål som femte lag, före åtskilliga kända skidklubbar. Lagets sammansättning: Svante Söderholm, Jarl Backman och Leo Backman. De traditionsrika Gamlakarleby spelen, 6-7 mars 1948, hade åter samlat ett stort antal goda deltagare, främst bland dem svensken Enar J osefsson, som en vecka tidigare placerat sig som trea på 18 km i Lahtis. Dess- 115

15 km. 1. R. Sundqvist, F Standard. O. Kosonen 30 km. 1. V. Mäkelä, Mouhijärvi. U. Bexar Backhopp 1. K. Hägglöf, Örnsköldsvik. G. Skogberg, örnsköldsvik Kombinerad. K. Hägglöf,. K. Britvin Slalom. B. Östman Per Strandvall, dubbelmästare i Jakobstad 1948. utom medverkade Rytky, Kuvaja, ]alkaljen, Kippola samt våra egna utom Per Strandval, som deltog i Wasaloppet. Trots otur med vädret sökte sig stora skaror. åskådare tili tävingsplatsen, på söndagen omkring 2.000 personer, som flck uppleva en knivskarp kamp på 30 km. 10 km. 1. E. ]osefsson, Sverige 39,59 Utom tävlan S. Rytky. H. Brännkärr 40,52. A. Kippola 30 km 1. E. ]osefsson 1,53,01. A. Kippola. A. ]alkanen 1,53,09 V. H. Brännkärr 40,39 41,27 1,53,01 1,54,16 " På grund av usla väderleksförhålanden med blåst och väta fick årets (jjbergs spel den 6-7 mars 1948, ej det glansfula förlopp som vanigt. Överbacken kunde ej användas, utan utfördes hoppen från en provisorisk ansatsbana. 1.500 trogna vintersportvänner hade tagit sig fram över den vattenbelagda Sundomisen. Tre rikssvenskar deltog i backhoppet. 116 Kurs- oeh instruktionsverksamhet. En träningskurs för förbundets bästa aktiva skidlöpare anordnades under tiden 28. 11.-12. 12. 1947 i Perho. Kursledare var Norra D:s verksamhetsledare N. F. Sandberg. nstruktör under 2 dagar Rafael Björklund. 12 deltagare. Under lägertiden gjordes försök med skogshuggning, men på grund av den korta lägertiden beslöts att bortlämna detta arbete och att uteslutande ägna sig åt skidning. Som principsak kan framhållas att skogshuggning kombinerad med ett skidläger med fördel kan förekomma vid längre kurser t. ex. 1 månad långa samt vid s. k. arbetsläger där grundkonditionen lägges. Deltagarna. uttryckte ett önskemål att dylika kurser skulle anordnas årligen. Därförinnan skulle skidlöparna inom de olika distrikten i god tid samfas till en förberedande kurs på några dagar där träningsprogram m. m. genomgås. De bästa från distrikten skulle sedan kallas tili ett gemensamt skidläger så fort snöförhålandena medger träningsskidning. På Solvalla anordnades under tiden 3-10 januari 1948 ett träningsläger för deltagare från de nyländska distrikten. Kursledare var Leo Backman, som jämte Ove Genberg skötte instruktionen. Stenfors instruerade i backteknik. 26 deltagare. Vid R 4 i Dragsvik höll Ove Genberg under tiden 26---31 januari en skidkurs. Antal deltagare per dag varierade melan 25-30. På Aland i Föglö instruerade Ove Genberg den 11-12 februari för ett 30-tal intresserade deltagare. Skidlöparmaterialet gott, skidstilen ineffektiv och kraftödande, utrustningen bristfällig. Wasa Skidklubb har hållit en backdomarkurs samt instruktioner i hoppteknik och tävlingsorganisation. Tre 1 veckas rekreatiollskhrser har hållits på Solvalla med resp. 12, 12 ()ch 20 deltagare. Fem 10-dagars fjällskidningskltrser har hållits i Äkäslompolo i Lappland med resp. 14, 35, 34, 32 och 27 deltagare. nstrltktionstillfällen har hållits i backhopp i Bennäs samt i skidteknik i Helsingfors, Grankulla och Esbo. Fiskarslägret den 26. 6---4. 7 deltog förbundet med 12 man. Som inbjuden gäst för Svenska Skidförbundet deltog den kände skidlöparen Billy?ettersson, från Bergeforsens Sportklubb, jämte fru i lägret. 117

orra D har för Vid rådplägllillgsmöten arrangerade av CF och bundets medlemmar deltagit... Efter genomgången instruktörskurs har till instmktörer i skidteknik u~lamnts.: Lars Sandelin, Johan Ehrnrooth, Björn Bjurström, Sven Nordin, ~ons Forsberg, Nils Bergman, Paul Asp, Brita Ekstam och Ruth Schalm samt tili instruktör i längdlöpning Ove Genberg. Kurser nstruktioner Sammandrag 14, kursdagar 130, deltagare 293 14, instruktionsdagar 33, 216 Erik Flöjt, oldboysmästare 1948. Gamlakarlebyspelen en fullträff Sedan en lång tid tillbaka har Gamlakarlebyspelen såväl av aktiva skidlöpare som den skidintresserade allmänheten ansetts som vinterns viktigaste idrottstilldragelse i våra landamären, och kan planerna på åstadkommande av en tidsenlig hoppbacke realiseras, har Gamlakarlebyspelen alla chanser att bliva en jämbördig medtävlare tili Puijo- och Ounasvaaraspelen. Ledningen för Gamlakarleby drottsförening med Hugo Hallm(, Edvin Corin, Birger Slotte m.fl. i spetsen har ej skytt någon möda för att få spelen i alla avseenden fullödiga, vari den även helt yckats, ty alla åc har det varit utmärkta arrangemang, många och framstående deltagare. Värdefulla pris, vilket ej är det minst viktiga, och en tusenhövdad åskådarskara från hela Karlebynejden och de närmast belägna finska kommunerna. Stadens affärsmän har välvilligt jämnat vägen för arrangörerna, i synnerhet då det gällt prisanskaffningen, och som belägg på deras idrottsintresse kan nämnas, att affärerna under tävlingsdagen stängt ett par timmar tidigare för att bereda sina anställda tillfälle att övervara tävlingarna. 1948-års Gamlakarlebyspel stod ej de andra efter i något avseende. Visserligen hade ej Sverige sänt så många och namnkunniga deltagare som de föregående åren, men den lovande Åsele-skidlöparen Enar Josef sson 118 119

J. E. Fagernäs, B-juniorsegrare. 1948. Hardy Fagerudd,:mästare i A-juniorklass 1948. visade sig hålla måttet och hemförde, om och knappt - dubbelseger, läggande. beslag.. på två ståtliga vandringspris, som han vid årets spel kommer for att forsvara. Sveriges skidlöparära var således räddad.. Josefssons värsta motståndare var Helge Brällnkärr, som sakta men säkert i likhet med pappan Anders arbetar sig uppåt, och föregående års sprintersegrare A. Kippola, en ny finsk skidkomet, som redan i vinter låtit tala om sig. 1 tremilsloppet fick han nu se sig slagen med en futtig sekund av J osefsson, men fråga är väl, om ej Arne J alkanen var den moraliske segraren, ty säkert förlorade han genom ett stavbrott mer än de åtta sekunder, som skiljde honom från segern. Utom tävlan deltog i sprinterloppet olympiaresenären Sauli Rytky, om vars deltagande det sedan hån finskt förbundshåll blev ett sådant rabalder, enär han samtidigt var anmäld tili en annan stortävling - Puijospelen, om jag minns rätt. Han lovade återkomma och är redan definitivt anmä1d till årets Gamlakarlebyspel. En man som man mycket saknade i deltagarförteckningen, var Per Strandvall, som många år varit Gamlakarlebyspelens starka namn och här med sådan framgång fört Svensk-FinlanQs färger. Han deltog samtidigt med känd framgång i Vasaloppet. Av allt att döma hade han även nu kunnat hemföra segern i tremilsloppet, om han varit med. B. Byskata från Kronan och J-E. Fagemäs från Terjärv var juniorklassens starka namn, och vi tar väl ej alltför mycket fel, om vi i dem förutspår tvenne kommande storskidare. P-P :s Eva Hög har nu definitil7t detroniserat Betty Kankkonen som vår svenska )skiddrottning». Bland yngre oldboys var Lauri Knutar suverän, men en särskild eloge förtjänar även nu vår skidkung Rafael Björkltmd som allt ännu bjuder sina tio år yngre medtävlare jämbördig konkurrens. Eva Hög, mästal'inna 1948, stark 'cdcrsöl'cflicka. Nils Ström, backmästare 1948. Kaj Britwin, mästare i kombinerad 1948. Gunnar Brännbäck, juniormästare i backe 1948. 120 121

.. För närvarande rustar GF tili nya vinterspel och har rätt v"l f" _ s t d " k a or ~~n me s~v~ n.ss.venskt.som fi nskt och finlandssvenskt' deltagande. Sakert har V aven ar att rakna med storstilade skidspel i skidmetropolen Gamlakarleby. K. G. A. Einar Dahl, slalommästare 1948. Ulla-Brita Ståble, slalommästarinna 1948. Fjällskidning och slalom Under vintern 1949 anordnade Finlands Svenska Skidförbund för 9 :de gången kurser i fj ällskidning. Visserligen hölls den första kursen redan 1936 men några år under kriget måste kurserna inställas. den med denna kursverksamhet har varit att ordna bekväma och möjligast billiga resor tili våra fjälltrakter för att där få njuta av skidsportens största tjusning, utförsåkningen, och samtidigt få en välbehövlig rekreation på våren i de härliga fjälltrakterna. Kurserna förlades tili Sirkka by invid Levitunturi i Kittilä socken. Det första året hölls 2 kurser under ledniilg av bröderna Schauman och Gunnar Stenfors. Kurserna blev en fullträff och deltagarantalet ökade år efter år. Skic\ teknik var ett ganska okänt begrepp bland deltagarna, och det visade sig, att en stor del av nöjet unc\er vistelsen i fj ällen var beroende av konsten att kunna»svänga». Förbundets närmaste uppgift blev då att utbilda kompetenta instruktörer och år 1936 reste herr Stenfors samt 1937 herrar Stenfors, Valler, Fagerholm och undertecknad över tili Sverige och c\eltog i Skidfrämjandets kurs för skidinstruktörer i Storlien. Med c\e nya lärdomar vi där inhämtat gällc\e det att utöka vår instruktörsstab. Det räckte inte många år förrän densamma uppgick till 12 personer, vilka var fullt sysselsatta med att under vinterns lopp inlära den stora allmänheten och främst aspiranter 122 123

På Levituntuds sluttning. för fjällkurserna, vängteknikens första grunder. Dessa kurser anordnades i H :fors-trakten på kvällarna och på söndagarna i Grankulla och Esboterrängen, men också många orter på landsbygden har haft förmånen att se någon av instruktörerna i aktion. Efter några års uppehåll under kriget och en surrogat-kurs i Koli år 1945 fortsatte fjällskidningskurserna uppe i Lappland. Kurserna förlades denna gång till Äkäslompolo by, en av de få orter som blev oskadad under kriget. Tack vare ett nybygge, som kommit till på privat initiativ av Lapplandsentusiasten Gunnar Stenfors, har förbundet numera möjlighet att inkvartera 33 personer på en gång i byn. Detta antal har av andra orsaker visat sig som ett lämpligt maximiantal deltagare per kurs. Kursen får sin egen sovvagn för hela tågresan, vilket gör att den långa och annars så besvärliga tågresan blir ett rent nöje under kamratlig samvaro. 1 byn är kursen fördelad på tre gårdar med eget hushåll och bastu varannan dag. För själva fjällvistelsen erbjuder det omväxlande Yllästunturikomplexet med sina 7 närliggande fjäll de mest idealiska möjligheter fö r långturer och skidtekniska övningar. Tack vare det stora intresset för dessa kurser har årligen anorclnats icke mindre än 5 fulltecknade kurser, av vilka den senaste hållits så sent som i slutet av april. Dessa kurser fordrar en stor och erfaren ledarstab, och tack vare fortsatt utbildning med regelbundet återkommande repetitionskurser kan förqundet i dag räkna med 25 instruktörer, av vilka en stor del är erfarna och goda kursledare. Förbundet har ett synnerligen gott samarbete med Skidfrämjandet i Sverige, vilket vi icke kan vara nog tacksamma för. Varje år är 2 instruktörer i tillfälle att deltaga i clen repetitionskurs för skidin- Nouxbacken under byggnad. 124 125

Maurice Tamelander undervisar svängteknikens grunder. Farlens tju ning. struktörer, vilka hålles strax efter jul i Storlien. Vårt förbund har å sin sida haft nöjet att se 4 representanter från Sverige som gäster vid våra kurser i Lappland. Är 1948 var det självaste general Holmkvist, Skidfrämjandets ordförande som bevistade påskkursen i Äkäslompolo. Utom dessa fjällskidningskurser har förbundet också under de tre senaste åren anordnat liknande kurser omfattande ca 6 dagar på Solvalla idrottsinstitut i N OUX. Terrängen i Noux är idealisk på sitt sätt. Lämpliga backar finns för teknikövningar och för kortare dagskurser är den omvä:x1ande terrängen den mest idealiska. Som ett stort plus för dessa kurser på Solvalla kan nämnas den av Fjällskidarklubben iordningställda slalombacken, som med sm ca 70 meters nivåskillnad ger möjlighet tili utförsåkning i rent alpin skala. Fjällskidarkl1tbben 37 r.f. Som en naturlig följd av det allmänna intresset för fjällskidning startades år 1937 i H :fors en specialklubb»fjällskidarklubben». Förutom fjällskidning tog klubben sig an slalomsporten, vilken är en tävlingsform av utförsåkning, men också längdlöpning och orientering ingår i klubbens program. Tävlingsverksamheten handhaves av en tävlingssektion, men klubbens främsta ändamål är att i sportslig anda sammanföra 126 skidintresserade, ordna gemen amma utfärder, samkväm med program och idka sportstugeliv. Tillsvidare har klubben hyrt någon lämplig stuga, men klubben har sen aste höst påbörjat ett eget bygge isin slalombacke, vilken kommer att slå upp sina portar redan nästa säsong. Detta bygge kommer att ha en ovärderlig betydelse för klubbens och slalomsportens framtida verksamhet. Det är icke endast Fjällskidarklubben 37 som dragit en lans för denna fo rm av skidsporten.»vasa fjällklubb», som endast är några år gammal, byggde senaste år en egen stuga i Äkäslompolo för sina medlemmars fjällvistelse. Klubben Borgå Akilles har visat sig vara en livaktig klubb, och har med framgång deltagit i förbundets slalomtävlingar. Måtte fjällskidningen och slalomsporten gå mot en fortsatt utveckling. Rabbe Scha1lt11ail. 127

Helsingfors Mellersta Nyland Östra Nyland Wasa Norra Västra Nyland Östra Nyland Syd-Österbotten' Wasa Norra Helsingfors Mellersta Nyland Västra Nyland Östra Nyland Syd-Österbotten Wasa Norra Distriktsmästerskapen 1948 Allmän klass 15-20 km. A. Heikkilä Holger Sahlstedt S. Holmsten G. Eriksson P. Strandvall All'l1än klass 30 km. B. Eklund S. Holmsten B. Norrbo G. Eriksson P. Strandvall Äldre juniorer (19-20 år). Friska Viljor, Mellungsby Kyrkslätt F Pyttis K Wasa Skidklubb K Kronan Ekenäs F Pyttis K Pörtom Sportklubb Wasa Skidklubb K Kronan V. Åberg 1. K. Örnen Harry Åström Sibbo Varg. A. Öhberg Virkby Start O. Engström Liljendal K S. Smeds LK. Kraft H. Jansson Vörå LF. Bj. Bexar Terjärv U.S. Helsingfors Mellersta Nyland Västra Nyland Östra Nyland Syd-Österbotten Wasa Norra Helsingfors Östra Nyland Wasa Norra Helsingfors Mellersta Nyland Västra Nyland Syd-österbotten Wasa Norra Östra Nyland Syd-Österbotten Wasa Norra Västra Nyland Yngre Oldboys (35 år). J. Bäckström A. Sjögren H. Andberg H. Fransman G. Norrbo H. Pått P. Strandvall Äldre Oldboys (45 år). K. Karlberg Hj. Karlsson Y. Sillanpää R. Björklund Damer Kirsti Heikkonen Rea Långström E. Heino G. Lilfors Ethel Gädda Eva Hög 5 X 10 km. 3 X 10 km. 3 X 10 km. 3 X 10 km. 4 X 10 km. Stafett Friska Viljor, Mellungsby Kyrkslätt LF. Sjundeå LF..F. Akilles Pörtom S.K. LF. Femman LK. Kronan Degerö LF. Strömfors Sportkl. LK. Hellas Terjärv U.S. LK. 32 Kyrkslätt LF. Fiskars LF. LK. Kamp LF. Femman Pedersöre-Pojkarna LF. Tor LF. Kraft Sundom LF. LK. Kronan ngå LF. Helsingfors Mellersta Nyland Västra Nyland Östra Nyland Syd-Österbotten Wasa Norra 128 Yngre juniorer (17-18 år). B. Wickström Harald Strömberg K. Stjärnberg P. O. Nordling N. Klåvus V. Strand S. Calden Degerö LF. Sibbo Varg. Snappertuna V Pernå LV. LF. Länken.K. Hellas Munsala.K. 9 129

Stad~a~. för Finlands Svenska Skldforbunds "Minnespris" l. ~innespriset är uppsatt enligt beslut a.. hugfasta minnet av de f" b d dl v arsmotet 1940 för att d or un sme emmar som ff t' l' et av Finlands frihet 1939-1940. ' 0 ra sma V för värnan- 2. Minnespriset är föremål för t " l l.. av an me lan förbundet tillhörande organt.~atj~ner vid Finlands Svenska Skidförb d fangdlopnmg på skidor. un s mästerskapstävlingar i 3. Varje organisation äger rätt att'. uppstä11a ett obegränsat antal d lt sp:mter- och uthållighetsloppet e agare, av vlka de tr b" t d en de av klass räknas. Seg rare bl' r d en " e as as tj er oberosammanlagda tid. orgamsatjon, vars lag uppnått bästa 4. Segrande organisation ansvarar för' ma överlämnats till organisationen f11 pnset fran och med det samlämnats tili förbundet senast t' k S deft.~amm~ mot behörigt kvitto åter-, va vec or ore masterskapstävlingarna. 5. Arsmötet äger, efter det minnespriset vandrat b estämma om dess vidare öden. 130 6. Graveringen ombesörjes av förbundet. 25 år, rätt att Stadgar för Ragnar Fröbergs minnespris. 1. Minnespriset är uppsatt enligt beslut av årsmötet 1946 för att hugfästa minnet av Ragnar Fröberg, som under ett kvartsekel från sin första stora tävlan år 1922 till sin år 1946 timade död städse varit en av centralgestalterna vid den nyländska ungdomens tävlingar samt otaliga gånger vid tävlan med Svensk-Finlands och Finlands bästa förmågor nått mästerskapet, då det gällt att visa prov på kraft, uthållighet och lugn. Som ett föredöme för ungdomen är hans minne alltjämt en stor tillgång för Finlands svenska idrott. 2. Minnespriset är föremål för tävlan mellan förbundet tillhörande föreningar vid Finlands Svenska Skidförbunds mästerskapstävlingar i längdlöpning på skidor. 3. Varje förening äger rätt att deltaga med ett obegränsat anta! deltagare. Följande poängberäkning tillämpas. För första plats i allmän klass gives 20 poäng, för andra 19 poäng o.s.v. För första plats i junior-, oldboys och damklass gives 15 poäng, för andra 14 poäng o.s.v. Segrare i tävlingen om minnespriset blir den förening, som erhållit högsta sammanlagda poängsumma. Om tvenne föreningar erhåller samma poängsumma vinner den förening, som har större anta! segrar, andra placeringar o.s.v. 4. Segrande förening ansvarar för priset från och med detsamma överlämnats åt föreningen tills detsamma mot behörigt kvitto återlämnats till förbundet, senast två veckor före mästerskapstäv!ingarna. 5. Arsmötet äger, efter det minnespriset vandrat i 25 år, rätt att bestämma om dess vidare öden. 6. Graveringen ombesörjes av förbundet. 131

Stadgar för Östra idrousdistriktets vandringspris 1. stafettskidiing. Ovannämnda pokal har östra idrottsdistriktet donerat åt förbundet på förbundets 25-års jubileurnsfest i Borgå år 1947. 2. Pokalen har enligt beslut på årsmötet år 1948 uppställts som vandringspris i stafettskidning vid Finlands Svenska Skidförbunds mästerskapstävlingar. 3. Varje förening äger rätt att deltaga med ett eiler flere lag. Lagets styrka och skidsträckans längd bestämmes enligt reglerna för förbundets mästerskapstävlingar. 4. Segrande-förening ansvarar för priset från och med detsamma överlämnats tili föreningen tills detsamma mot behörigt kvitto återlämnats tili förbundet, senast två veckor före mästerskapstävlingarna. 5. Vandringspriset blir den förenings egendom, som först har erövrat detsamma tre gånger. 6. Graveringen ombesörjes av förbundet. Stadgar för "Lasse Stenmans minnespokal" i backhopp för junioner inom F. S. S. 1. Ovannämnda pokal, som är ägnad mil1l1et av en av Svensk-Finlands yngsta aktiva backhoppare, 10-åriga Lars-Anders Stenman, är avsedd att sporra intresset för backhopp bland juniorer inom F.S.S. 2. Om pokalen tävlas i samband med F.S.S :5 mästerskapstävlingar i backhopp för juniorer, eiler, ifall dessa tävlingar av någon orsak under någon säsong ej skulle anordnas, i samband med andra av F.S.S. godkända täv ingar för j uniorer i backhopp. 3. 1 tävlingen om pokalen äger varje tili F.S.S. ansluten förening rätt att deltaga med ett obegränsat antal juniorer (under 18 år), och blir den förening, vars tre (3) deltagare erhållit högsta sammanlagda poäng, ägare av pokalen för ett (1) år framåt. 4. På grund av minnespokalens natur är den ständigt vandrande. 5. Den arrangerande föreningen äger rätt att å pokalen låta ingravera den segrande föreningens namn och tävlingsåret. 6. Med pokalen, som förvaltas som F.S.S:s egendom förfares, som m~d förbundets övriga egendom, ifall förbundet skulle upphöra med sin verksamhet. 7. Ändring av dessa stadgar kan endast ske med donators samtycke. Pedersöre, den 28 november 1936. Anders Ste1lman. 132 133

Det nya spänstmärket. Mäslar- och elitiecknet. Finlands Svenska Skidförbunds Skidlöparmärke Mästarklassmärket i silver tilldelas den som vid f" b d.... '.. a. r un smasterskapstävlingarna nått en tid likamed e.. er battre an de tre bastas medeltid i allmän klass ökad med 15 % h for den, som fyllt 40 år ökad med 30 %. 0 oe Elitmärket i gltld tilldelas den som vid f" b d ".....' :..~ r un smasterskapstavlmgarna nått en tid likamed eiler battre an de tre bastas medeltid i allmän klass ökad med 5 % oeh för den, som fyllt 40 år ökad med 10 %. 0 REGLER jör spällstmärket i skidlöpning. 1. Älldamål. Spänstmärket har titl ändamål att vänja dem, som intresserar sig för skidlöpning, att kontrotlera sin kondition genom skidlöpning i något snabbare takt än vid vanlig intresseskidlöpning oeh att sålunda för sin del bidraga titl att skidlöpning blir sedvänja i Finland. 2. Märken av olika valör. Envar skidintresserad person, som fytlt 16 år oeh som ådagalägger en dessa regler förutsatt skidkondition, är berättigad att inlösa ett spänstmärke av, etler klass oeh att bära det på sin dräkt. 3. Allmänlla jordringar. Märkesproven kan avläggas på skidsträekor av 10, 20 etler 30 km:s längd vid särskilda provtitlfätlen etler på skidtävlingar. Skidbanan bör uppmätas oeh utmärkas i terrängen. Under samma skidsäsong kan märke 'av endast en valör vinnas. 4. S pecialjordritlgar. Person, som på någon av skidsträekorna uppnår nedannämnd etler snabbare tid, erhåller motsvarande spänstmärke. 134 135

Män Damer Klass Sträcka 35 år 45 år 35 år 45 år 10 km 1.15 1.30 1.45 1.30 1.50 2.15 20 2.50 3.20 4.00 3.20 4.00 30 4.30 5.10 6.00 10 km 0.55 1.15 1.30 1.15 1.30 2.00 20 " 2.10 2.40 3.20 2.50 3.20 30 " 3.30 4.30 5.30 10 km 0.45 0.55 1.15 1.00 1.15 1.45 20 1.40 2.10 3.00 2.20 2.50 30 " 2.45 3.40 5.00 5. Arsprestationer. Person, som under tre (3) år fullgjort prov i samma märkesklass, är berättigad att erhålla märke av närmast högre valör. 6. Arrangörer av provtillfälle~l. Arrangörer av provtillfällen kan vara föreningar, organisationer, sko- 10r, inrättningar o.a. sammanslutningar,. som svarar för att dessa regler följas. 7. Märken, kort och protokoll. Spänstmärket utföres i metal1. Det bäres på vardagsdräkt på vänstra rockuppslaget och på skiddräkt vå vänstra bröstfickans klaff eiler på motsvarande plats. Spänstmärken samt prestationskort och -protokoll erhålles genom de organisationer, som godkänner proven. 8. Provens godkännande. Prov för spänstmärket godkännes av Suomen Latu, Suomen Hiihtoliitto, Työväen Urheiluliitto och Finlands Svenska Skidförbund samt andra av dessa skidorganisationer godkända idrottsorganisationer. 136 Förbundets konditionsmärke. Regler lör intressemärket 1. Ändamål. skidlöpning. ntressemärket har tili ändamål att vänja dem, som intresserar sig för skidlöpning, vid regelbundna skidövningar och vid att använda sig av de. allmänna utmärkta skidspåren och att sålunda för sin del bidraga till att skidlöpningen bir sedvänja i Finland. 2. Märkm av olika valör. Envar, som ådagalägger ett i dessa regler förutsatt intresse för skidlöpning, har rätt att inlösa ett intressemärke av allmän-,!,, eller specialklass och att bära det på sin dräkt. 3. Allllläml1la fordringar. Märkesproven kan avläggas på skidfärder, -övningar, -tävlingar eiler vid särskilda därför anordnade provtillfällen. Kortaste i ett tillryggalagda skidsträcka, som tages i betraktande, är 5 km. Under samma skidsäsong kan endast ett märke vinnas med ul1dantag fö r märket av allmän klass. 4. Ordningsjöljd. Märkesproven skall avläggas klass för klass. Fordringarna för märket av allmän klass skall fullgöras på en skidfärd, fordringarna för märke av övriga klasser under samma skidsäsong. 137

5. Speeial/ordringar. Fordringarna i de olika märkesklasserna är: Klas s Män Allmän klass 15 km klass 100 km k1ass 200 km 1 klass 300 km Specialklass 500 km Damer 10 km 75 km 150 km 200 km 300 km Skolornas skidlöparmärke. Skolornas skidlöparmärke 6. Arsprestationer. Person, som under tre (3) år fullgjort prov för märke av eiler 1 klass, är berättigad att erhålla märke av närmast högre valör. ' 7. Arrangörer av provtill/ällen. Arrangörer av provtillfällen kan vara föreningar, organisationer, skolor, inrättningar o. a. sammanslutningar, vilka svarar för att dessa regler följas. 8. Märken, kort oeh protokoll. ntressemärket utföres både i metall oeh tyg. Metallmärket bäres på vardagsdräkt på vänstra roekuppslaget oeh på skiddräkt på vänstra bröstfickans klaff eiler motsvarande plats. Tygmärket bäres på skiddräktens vänstra ärm. ntressemärken samt prestationskort oeh -protokoll erhålles genom de organisationer, som godkänner proven. 9. Prove11S godkännande. Prov för intressemärket godkännes av Suomen Latu, Suomen Hiihtoliitto, Työväen Urheiluliitto oeh Finlands Svenska Skidförbund samt andra av dessa skidorganisationer godkända idrottsorganisationer. 138 REGLER /ör tävlan om det av Finlands Svenska Skid/örbund /ör landets svenska /olk- oeh lärdomsskolor sti/tade skidlöparmärket oeh 111ästerskapsteek"et. 1. oeh för höjandet av intresset för skididrotten inom landets svenska folk- oeh lärdomsskolor har»finlands Svenska Skidförbund» år 1925 stiftat ett skidlöparmärke oeh ett mästerskapstecken, om vilka årligen anordnas tävlingar i varje skola. Tävlan om dessa hedersteeken anordnas under ledning av skolans föreståndare, lärare eiler oek av en särskild, därtill utsedd tävlingsledare. Rätt att deltaga i avläggandet av förenämnda skidlöparprov oeh tävlan om mästerskapstiteln äger varje svensk folk- oeh lärdomsskola, som följer följande av förbundet fastställda regler: 2. Eleverna indelas i tre kategorier : Kategori för elever under 12 år; kategori för elever som fyllt 12 år, men ej 14 år; kategori 111 för elever som fyllt 14 år, men ej 16 år. 3. Tävlingssträekor'lo oeh mox imitiderllo är för de skilda kategorierna: För gossor: Kategori 1: 2 km 11 min. 30 s.; kategori : 4 km 21 min. 15 s.; kategori 111: 6 km 32 min. För /liekor: Kategori 1 : 1 1/2 km JO min.; kategori : 3 km 19 min. : kategori 111: 4 '/2 km 28 min. Senaste årsskifte den 1 januari utgör åldersgränsen mellan kategorierna. 139