Södertäljemodellen Enskilda avlopp i kretslopp 1
Länsstyrelsen i Stockholms län Hantverkargatan 29 Box 22067 104 22 Stockholm E-post: stockholm@lansstyrelsen.se Tfn: 08-785 40 00 www.lansstyrelsen.se/stockholm Södertälje kommun Campusgatan 26 151 89 Södertälje E-post: sodertalje.kommun@sodertalje.se Tfn: 08-523 010 00 www.sodertalje.se Kontaktperson Anna Calo Projektledare Avlopp i Kretslopp, Södertälje kommun Tfn: 08-550 222 126 anna.calo@telge.se Klosettvattnet återför vi till åkern och kretsloppet är slutet. Foto: Henrik Andersson Kontaktpersoner Anita Wennberg Ordförande i kommungruppen Södertälje Tfn: 070-942 16 46 anita.wennberg@ab.lrf.se Gösta Andersson Projektledare Mälardalens avlopp i kretslopp Tfn: 0171-41 76 45 gosta.andersson@japas.se www.lrf.se Vi måste värna om våra bad- och fiskevatten. Foto: Christina Fagergren JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Kontaktperson Ola Palm Utvecklingschef, Vice VD Ultunaallén 4 756 51 Uppsala Tfn: 010-516 69 00 ola.palm@jti.se Utgivningsår 2010 Produktion Länsstyrelsen i Stockholms län Foto omslag Åsa Andreasson 2 Foto: Bjarne Tutturen
Vår ambition för framtiden Grundvatten av god kvalitet Av allt vatten på jorden utgörs endast cirka 2,5 procent av sötvatten. Mycket av detta vatten är bundet i bland annat glaciärer och inlandsisar. Det är alltså endast en mycket liten del av jordens totala vattenmängd som kan användas som dricksvatten. En ökande befolkning, fler människor i städerna och en ökad vattenanvändning gör att den naturliga reningen av vatten inte längre räcker till för att klara tillgången på rent vatten. Det är, som alla förstår, helt avgörande för människans fortsatta framtid att alla bidrar med att ta hand om vårt avloppsvatten så att sjöar, vattendrag och grundvatten skyddas. På så sätt bidrar vi till ett rent vatten vilket leder till att allt som lever på vår jord slipper onödiga sjukdomar. Levande sjöar och vattendrag Vatten är en viktig del av landskapet. Tänk dig att återigen kunna bada i sjöar som idag drabbas av algblomningar. Tänk dig att få tillbaka öring i vattendrag där den inte längre finns. Det här kan bli möjligt om vi tillsammans hjälps åt att skruva till kranarna som läcker näringsämnen till våra vatten. I Södertälje kommun bedrivs ett arbete för att minska mängden oönskade ämnen till sjöar och vattendrag inom Stavbofjärdens tillrinnings område. Om det lyckas, och läckaget av näringsämnen minskar, så kan erfarenheterna från Södertälje användas i andra prioriterade områden i Stockholms län. Ingen övergödning Regeringen har beslutat att senast år 2015 ska minst 60 procent av den fosfor som finns i avlopp utnyttjas som växtnäring, varav minst hälften ska tillbaka till åkermarken. En förutsättning för att skapa en sådan hållbar kretsloppslösning är att det finns entreprenörer som är mottagare av avloppsmaterial, det vill säga lantbruksföretagare som kan se detta som en miljösäker affärsidé. Södertälje kommuns kretsloppspolicy tar sikte på att lokalt minska utsläppen av näringsämnen till sjöar och vattendrag samt att återföra näringsämnena från enskilda avlopp till åkermarken. Samtidigt arbetar lantbruket med att minska sin del av näringsläckaget från åkermarken i kommunen. Kretsloppslösning för enskilda avlopp Den här broschyren vänder sig i första hand till fastighetsägare i de områden där det är ekonomiskt och tidsmässigt orealistiskt att dra kommunala vatten- och avloppsledningar. Här beskrivs hur fastighets ägare på ett bra, enkelt och kostnadseffektivt sätt kan åtgärda sitt avlopp för att minska utsläppen av närningsämnen till sjöar och vattendrag samt möjlig göra återföring av näringsämnena till åkermarken. Se denna informationsfolder som en uppmaning att rätta till ditt avlopp om det inte uppfyller gällande bestämmelser. Anita Wennberg Ordförande i LRF:s kommungrupp i Södertälje Boel Godner Ordförande i Södertälje kommuns miljönämnd Lars Nyberg Miljödirektör Länsstyrelsen i Stockholms län Ola Palm Vice VD, utvecklingschef JTI Institutet för jordbruk och miljöteknik 3
Enskilda avlopp I dag rinner största delen av vattnet från Åbyån och Skillebyån ut i Stavbofjärden. Vattnet för med sig stora mängder fosfor på grund av en kombination av mycket lerrika jordar, intensiv jordbruksdrift och kuperat landskap med stor lutning till vattendragen. De enskilda avloppen är tillsammans med den odlade åkermarken de dominerande källorna när det gäller fosfor. I Mälar regionen har vi cirka 30 000 enskilda avlopp som inom en snar framtid måste åtgärdas. Redan 1969... antogs en lag som slog fast att avloppsvatten som kommer från vattenklosett eller härrör från tätbebyggelse inte får släppas ut i vattendrag, sjöar eller andra vattenområden om det inte är Det som händer med naturen, jorden, vattnet och luften kommer också att hända med människan. uppen bart att det kan ske utan olägenhet. Denna lag har tyvärr inte efterföljts på ett sådant sätt som var lagens intentioner. Övergödda sjöar I Södertälje kommun är enskilda avlopp ett betydande miljöproblem. Enskilda avlopp står i flera avrinningsområden för omfattande utsläpp av närsalter som belastar sjöar och vattendrag vilka slutligen når Östersjön. Lillsjön och Kyrk sjön i Hölö, söder om Södertälje, hör till landets mest övergödda sjöar. Framför allt är tillförseln av fosfor mycket hög. Kraftig algblom ning och ibland även fiskdöd förekommer sommar tid. Botten är kraftigt påverkad och luktar svavelväte. Via urin och fekalier utsöndras hormoner och läke medels rester. Dessa ämnen har en negativ påverkan på vattenlevande organismer när avlopp släpps ut i vatten. Om klosettvatten istället används till mark användning blir nedbrytningen av dessa ämnen väsentligt mycket mer effektiv. 1 kubikmeter jord inne håller nämligen mikroorganismer som kan bryta ner hormoner och läkemedelsrester i samma skala som 1 kubikkilometer vatten. Källa: Annika Nordin, SLU Bilden illustrerar en dyster verklighet där enskilda avlopp går direkt ut i vattendragen. I Södertälje kommun finns idag cirka 6 000 enskilda anläggningar varav cirka 40 procent måste åtgärdas. Inom Stavbofjärdens tillrinningsområde finns cirka 530 enskilda avlopp. Foto: Anders Landström Installation: Katja Larsson. Foto: Gösta Andersson 4
Stavbofjärden tillrinningsområde Lantmäteriet, 2009. Ur Geografiska Sverigedata, 106-2004/188-AB Karta ovan Den tjocka röda linjen markerar ungefär Stavbo fjärdens tillrinningsområde. Från detta område rinner allt vatten ut i Stavbofjärden. De tunnare röda linjerna markerar de olika vattendragens avrinningsområden. Det översta avrinningsområdet till vänster är Skille byåns och det nedre till vänster är Åbyåns. Fosfor är en livsnödvändig resurs Fosfor används i handelsgödsel och utvinns ur jordskorpan. I EU används 1,34 miljoner ton fosfor som näringstillskott i jordbruket och 1,6 miljoner ton som gödsel. Med dagens utvinningstakt så kommer världens fosforresurser att ta slut inom 75 år. Med minskade fosforresurser står världen inför utmaningar med minskad livsmedels produktion och stigande livsmedelspriser. För att undvika att fosforresursen tar slut måste det som försvinner via toaletter och hus hålls avlopp tas om hand och återföras till odling. Källa: Stockholm enviroment institute. Källa: Avlopp i Kretslopp - lösningar för glesbygd. Natur och miljö Riksorganis ation för miljövård, Helsingfors. Återföring av fosfor och andra näringssalter till marken Genom att omhänderta och avdöda oönskade ämnen i avloppsfraktionen (hygienisering) på ett kvalitetssäkrat sätt kan man återföra näringen till marken genom gödselspridning Allt klosettvatten innehåller värdefulla näringsämnen. En person lämnar varje år i från sig: 5,7 kg kväve 0,6 kg fosfor 1,2 kg kalium Det motsvarar näringsbehovet för 250 kg spannmål. 5 Positiva konsekvenser i Stavbofjärden Om 500 fastigheter á 3 personer installerar snålspolande vakuumtoalett med sluten tank så medför det en minskning av utsläppen till vattnet med: 8 550 kg kväve 900 kg fosfor 1 800 kg kalium Det motsvarar näring för 375 ton spannmål!
Gemensamma verktyg för att sluta kretsloppet Ny matportion. Klosettvatten från toalett med max 0,6 liters spolvattenåtgång per spolning. Sluten tank för uppsamling av klosettvatten vid fastigheten. Kretsl är en cir Allt som ingår är beroende av v förutsättning för Ett brott i kretslop stora förändninga Att lokalt sluta kr förutsättning fö hållbar u Illustration över kretslopp: Christina Fagergern, Länsstyrelsen. Efter idé från Karl-Axel Reimer, Trosa. Lokalt omhändertagande av klosettvatten minskar både utsläppen av näringen till vattendragen och sparar in transport. 6
Grisproduktion. Skörd av foderspannmål. oppet kel av liv. i denna cirkel arandra och en allt levande liv. pet kan medföra r i hela kedjan. etsloppet är en r en framtida tveckling. Spridning på lämplig åkermark efter hygienisering. Förlagring Förlagring Våtkompostering Ureahygienisering Efterlager Hygieniseringsanläggning (eliminerar smittspridning) hos lokal lantbrukare. 7
Det här kan vi göra tillsammans Södertälje kommuns kretsloppspolicyer Miljönämnden i Hölö/Mörkö antog i juni 2009 en kretslopps policy för enskilda avlopp i Stavbofjärdens del avrinningsområde. Policyn innebär att av lopps anläggningar ska ha sluten han tering av klosett fraktionen och vara kretslopps anpassat med möjlighet till återföring till jordbruks mark av minst cirka 90 procent av total kvävet och 90 procent av totalfosforn i det totala avloppsflödet. För övriga kommundelar antogs i april 2010 en kretsloppspolicy vilken rekommenderar att nya eller ändrade enskilda avloppsanläggningar ska ha separat och sluten hantering av klosettfraktionen i avloppsflödet, med utspädning motsvarade maxi malt 0,6 liter spolvolym. Detta innebär att cirka 90 procent av kvävet och fosforn samlas in för återvinning och återföring till jordbruksmark. Lokalt omhändertagande och behandling av klosettvatten I Hölö tas klosettvattnet från slutna tankar om hand och behandlas med urea. Planering pågår för uppförande av våtkompostering hos en lokal lantbrukare. ph-höjning med urea respektive temperaturhöjningen i be handlingarna gör att oönskade mikroorganismer dör. Resultatet blir ett hygieniserat gödsel med högt näringsvärde med minskade transporter som följd. Illustration: Kim Gutekunst, 2005, JTI. Lantbrukets arbete för att sluta kretsloppet LRFs långsiktiga mål när växtnäring ska spridas på åkermark är att inga negativa effekter ska uppstå. LRF arbetar därför aktivt med kvalitetssäkring, hygienisering och spårbarhet av oönskade ämnen. Hygieniserade enskilda avloppsfraktioner är ett värdefullt gödsel för våra lantbrukare och minskar användningen av handelsgödsel. Lantbruket arbetar med Greppa Näringen vilket bland annat innebär ökade kantzoner kring vattendrag. Foto: Pär Karlsson, Länsstyrelsen. 8
Vad du gör för jorden gör du också för dina barn. Kyrkskolan i Hölö bygger om för kretslopp I kyrkskolan i Hölö finns sedan länge avlopp som behöver åtgärdas. Kommunen planerar nu att installera olika fabrikat av vakuumtoaletter med tillhörande slutna tankar. Toaletterna är extremt snålspolande och skiljer sig något från varandra i utförande. I kyrkskolan kan studiebesök snart genomföras där man kan prova och titta på de olika installerade toaletterna. Kyrkskolan, Hölö planerar framtida demolösningar för kretsloppstoaletter. Foto: Anders Landström. Exempel på kretsloppsanpassade toaletter CombuTech (JETS) - Innovativa toaletter CombuTechs toaletter är väl beprövade med mer än 250 000 toaletter tillverkade sedan 1986. De har modern design och finns både som vägghängd och golvstående modell. På samma system kan man ha upp till fyra toaletter. Toaletterna är kvalitets- och miljöcertifierad i ISO 9000 och 14001. Wostman EcoVac + WmFilter, ett komplett system för enskilt avlopp Komplett system med snålspolande vakuum toaletter i porslin, enkla och driftsäkra. Toaletten fungerar som en vanlig vattentoalett med normal villa komfort där avfallet transporteras med vakuum via slangar till en tank. Det går att ansluta två till tre toaletter till samma tank. Fler toaletter går att ansluta men då krävs en större tank. Toalettsystem Roslagen Tekniken i Toalettsystem Roslagen, med en porslinsstol från Gustavsberg, är anpassad för privatbruk. Inga rörliga delar är i kontakt med avloppsvattnet, vilket gör lösningen extremt funktionssäker. 9
Framgångsfaktorer Södertäljemodellen för kretslopps anpassade små avlopp Södertälje kommun har arbetat målinriktat för att sluta kretsloppet för små avlopp. Nedan följer en sammanfattning av olika insatser som gjorts och görs för att sluta kretsloppet. Politisk samverkan och samsyn med engagemang kring frågan om enskilda avlopp. Kretsloppspolicy för enskilda avlopp med målet att cirka 90 procent av kvävet och 90 procent av fosforn i det totala avloppsflödet ska kunna återföras till jordbruksmark. Stöd från Länsstyrelsen i Stockholms län genom tilldelning av Naturvårdsverkets medel för Lokala vattenvårdsprojekt. Informationsmöten med tillhörande mässa av kretslopps anpassade avloppslösningar för berörda fastighetsägare. Personlig VA-rådgivning till fastighetsägare som om fattas av kretsloppspolicyn av oberoende VA-konsulter. Lokalt omhändertagande av avloppsfraktioner från slutna tankar för hygienisering och spridning på åkermark. Bildande av Stockholms läns första Vattenråd, i Stavbofjärden, för att driva frågor rörande god vattenmiljö och vattenkvalitet. Stark uppslutning från LRF och dess medlemmar. Förändringar uppstår bara när vi gör något som radikalt går emot allt det vi är vana vid. Projektgruppen Avlopp i kretslopp, Södertälje kommun Anna Calo Södertälje kommun, Telge Nät AB Projektledare Anna Berggren, Telge Nät Lennart Sandström, Telge Återvinning Stefan Jonsson, miljökontoret Gösta Andersson, LRF Mälardalen Peter Friström, kommundelsordf. Hölö- Mörkö Styrgruppen Avlopp i kretslopp, Södertälje kommun Stefan Hollmark VD Telge Nät Ordförande Robert Nordström, Telge Återvinning Lars Johansson, miljökontoret Kristina Svartsjö, samhällsbyggnadskontoret Jonas Berglind, miljö- och vattenansvarig, LRF Mälardalen Peter Friström, kommundelsordf. Hölö-Mörkö 10
Här hittar du mer information Växtnäring i kretslopp, 2000 SLU (kan beställas från SLU tfn 018-671100). Avlopp i kretslopp lösningar för glesbygden, Natur och miljö. Riksorganisation för miljövård. Kan beställas på tfn (09) 6122 290. Verktyg för ett renare vatten i Stavbofjärden, 2009 Länsstyrelsen i Stockholm. Kan laddas ner från Länsstyrelsen i Stockholms webbplats www. lansstyrelsen.se/stockholm. Kretsloppslösningar i Stavbofjärdens delavrinningsområde, Södertälje kommun 2009. Kan beställas från miljökontoret i Södertälje kommun. Handbok för VA i omvandlingsområden, 2008 Svenskt Vatten. Kan beställas från Svenskt Vattens distribution, Box 262, 591 23 Motala. Finns även att hämta hem som pdf-fil från Svenskt Vattens hemsida www.svensktvatten.se Mälardalens avlopp till kretslopp ett LRF-projekt för återföring av växtnäring till jordbruket. Kan beställas från LRF tfn 0171-41 76 45. Hållbarhet i svenskt jordbruk. Bok av SCB, LRF, Jordbruksverket och Naturvårds verket. Kan beställas från SCB eller laddas ner som pdf. www.avloppsguiden.se www.combutec.se www.jti.se www.lrf.se (Lantbrukarnas Riksförbund) www.sodertalje.se (Södertälje kommun) www.lansstyrelsen.se/stockholm/miljomal (Länsstyrelsen i Stockholms län) www.lansstyrelsen.se/stockholm/vatten (Länsstyrelsen i Stockholms län) www.vattenkarta.se www.viss.lst.se www.fann.se www.greppa.nu (Greppa Näringen) www.sjv.se (Jordbruksverket) www.slu.se (Sveriges Lantbruksuniversitet) www.miljomal.se (Miljömålsportalen) www.naturvardsverket.se www.spicosa.eu (Europeiskt forskningsprojekt, som bland annat forskar om våtmarker i Himmerfjärdens tillrinningsområde) www.wostman.se Respektera jorden och ta hand om den och i gengäld kommer jorden att ta hand om dig. 11
Det är allas vårt ansvar att överlämna en bra miljö till kommande generationer. Ingen kan göra allt men alla kan göra något! 12