NORTHEAST PASSAGE 2009 I SPÅREN AV NORDENSKIÖLDS SEGLATS MED MILJÖN I FOKUS Ola Skinnarmo ALLT OM SKINNARMOS NYA EXPEDITION Med alger i tankarna Explorer of Sweden Är biodiesel från alger lösningen? Bli polare med en isbjörn Intervju med WWF:s Dr Neil Hamilton
SKA DU KORSA GRÖNLAND ELLER ÅKA SKIDOR TILL NORD- ELLER SYDPOLEN HAR DU INTE RÅD ATT LÄMNA NÅGOT ÅT SLUMPEN. OLA SKINNARMO ÄVENTYRARE MED GORE-TEX -MATERIAL SOM STÄNDIG FÖLJESLAGARE 2009 W. L. Gore & Associates GmbH. GORE-TEX, GUARANTEED TO KEEP YOU DRY, PACLITE, XCR, GORE och logotypen är varumärken som tillhör W. L. Gore & Associates.
gore-tex.com EXPERIENCE MORE...
LEDARE ATT VÅGA LEVA LIVET, MEN ATT GÖRA DET SMART! Ibland frågar människor mig om jag inte håller livet kärt, varför jag ger mig ut på långa och farliga strapatser. Man frågar sig helt enkelt varför jag krånglar till det så. Helt befogad fråga. För mig är svaret lika enkelt som självklart. Jag gör detta för att verkligen leva livet! Den sanne pessimisten säger visserligen att meningen med livet är att dö. Så det kanske är lika bra att sätta sig ner och invänta slutet. Men som Ni säkert förstått tycker jag självklart inte det. Jag tror att det är viktigt att vi vågar förverkliga våra drömmar och ge oss i kast med att försöka nå våra mål. Att vi helt enkelt vågar leva våra liv medan vi lever. Just därför har jag nu bestämt mig för att återigen krångla till det, återigen ge mig ut på en expedition! Nu väntar kanske den största utmaningen i min äventyrskarriär. Att med segelbåt ta mig igenom Nordostpassagen. Från Sverige i väst till Alaska i öst, hela långa vägen norr om Sibirien och Ryssland. Tanken är att försöka repetera den bragd som svensken Adolf Erik Nordenskiöld lyckades med för 130 år sedan. Denna expedition känns faktiskt mindre av en egotripp än mina tidigare. Inte bara för att vi är ett team av åtta personer som kommer hjälpas åt för att lyckas, utan framförallt för att jag med denna resa vill visualisera de stora förändringar som sker, inte minst i Arktis på grund av den globala uppvärmningen. I Arktis är dessa klimatförändringar extra tydliga. Arktis havsis har de senaste åren sommartid drastiskt minskat. Förutom att med kamera dokumentera tänker vi söka kunskap och fakta genom att längs vägen intervjua såväl forskare som urinvånare. Detta för att kunna skapa oss en bild av vad som är på väg att hända med vår jord. Jag tror nämligen att det är oerhört viktigt att vi söker kunskap och att vi agerar utifrån den. Det är även tanken med detta magasin. Personligen har jag lärt mig massor, om WWF, om hur vi med relativt enkla medel kan minska vår belastning på vår miljö och inte minst om hur teknikutvecklingen kan hjälpa oss till mer hållbara lösningar. Jag känner mig helt enkelt inspirerad att ta tag i saker. För en sak är säker. Jag kan helt klart bli bättre på att minska min och mitt företags belastning på miljön. Och det är precis vad jag i samband med denna expedition bestämt mig för att göra. Vill du också lära dig mer, vill du själv låta dig inspireras? Läs då detta magasin och följ oss sedan på vår expedition via www.skinnarmo.com. Glöm inte bort att ingen kan göra allt, men alla kan göra något. Lycka till med egna äventyr och utmaningar. Tänk på att våga leva livet, men att göra det smart Det är bra, inte minst för miljön Ola Skinnarmo NORTHEAST PASSAGE 2009 Tack till samtliga sponsorer, företag och privatpersoner som gjort detta projekt möjligt! 4 NORTHEAST PASSAGE 2009
ANNONS HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN OLA SKINNARMO WWW.SKINNARMO.COM ANNONS NORTHEAST PAS S AG E 2009 I SPÅREN AV NORDENSKIÖLDS SEGLATS MED MILJÖN I FOKUS INNEHÅLL 6 HAN DRÖMMER ISKALLA DRÖMMAR Ola Skinnarmo står inför sin mest omfattande expedition någonsin. En expedition med ett mycket viktigt budskap. 38 ALGBLOMNING I TANKARNA Att fossila bränslen inte är en framtidslösning är de flesta övertygade om. Det finns många olika alternativ. Kan alger vara ett? Ola Skinnarmo ALLT OM SKINNARMOS NYA EXPEDITION Med alger i tankarna Är biodiesel från alger lösningen? Bli polare med en isbjörn Intervju med WWF:s Dr Neil Hamilton 34 ARKTIS ANGÅR ALLA Arktis är under förändring, och det kommer att påverka isbjörnarna, urinvånarna och troligtvis också dig. Explorer of Sweden S901sOMSLAG 1 09-02-20 13.26.05 skinnarmo.com ER EXPLOR EXPLORER 14 EN SVENSK ÄVENTYRSGIGANT Som den första i världen lyckades Adolf Erik Nordenskiöld fullborda den farliga Nordostpassagen 1879 och därmed ta en plats i historieböckerna. 8 FAKTA OM BÅTEN Hur ska en segelbåt vara byggd och utrustad för att klara en expedition genom Nordostpassagen? Läs allt om den specialbyggda båten på sidan 8. 20 ALLA GODA TING ÄR TRE Har du koll på klimatförändringarna? Låt Christian Azar, Johan Tell och Nanny- Maja Anderback uppdatera dig och ge dig kunskap. 25 ETT MÖTE MELLAN TVÅ UPPTÄCKARE En kapitalförvaltare och en äventyrare har hittat ett samarbete. Vägen går via Nordostpassagen. 30 ARKTIS SEMESTER ELLER UPPTÄCKSRESA? Du behöver inte dricka matolja eller förfrysa näsan för att uppleva Arktis. Idag är det enkelt att nå den vita vildmarken. 26 NÄSTAN OUMBÄRLIGT Kvalitetsprylar är ett sätt att öka säkerheten. Här är polarprylarna som ska hjälpa honom till Berings sund. 42 SMARTA IDÉER OCH GRÖNA PENGAR Det finns flera sätt att miljöanpassa företaget och samtidigt tjäna pengar, gröna pengar. Så här gör du. 46 HAR VI RÅD ATT TÄNKA PÅ MILJÖ- KRIS, NÄR VI HAR EN FINANSKRIS? Här finns möjligheter till framtida ekonomiska vinster. Det menar världsreportern och globetrottern Staffan Heimerson. NORTH EAST PASSAGE EXPEDITION 2009 GES UT AV Små & Stora Äventyr AB UPPLAGA ca 350 000 exemplar PRODUKTION Go Outside Media Sweden AB PROJEKTLEDARE Ola Skinnarmo GRAFISK FORM Mats Petersson SKRIBENTER Johan Tell, Glenn Mattsing, Karin Löwing, Annelie Pompe, Kicki Lind, Staffan Heimersson TRYCKT HOS Kungsbacka Grafiska på Holmen Plus 75 60g Äventyret fortsätter på www.skinnarmo.com OMSLAGET Andreas Hyltén fångade Ola Skinnarmo från Explorer of Swedens högsta punkt. NORTHEAST PASSAGE 2009 5
NORTH EAST PASSAGE EXPEDITION 2009 HAN DRÖMMER ISKALLA DRÖMMAR Efter att ha skidat till både Sydpolen och Nordpolen, korsat Grönlands inlandsis, förirrat sig i snöstormar och ibland druckit matolja som bränsle borde han kanske vara less på arktiska expeditioner. Men så är det inte. Han drömmer fortfarande iskalla drömmar. Och hans nya expedition leder rakt in bland isflaken och är hans största projekt hittills, på flera sätt. AV GLENN MATTSING / OUTSIDE 6 NORTHEAST PASSAGE 2009
FOTO ANDERS HYLTÉN Om man skulle sammanfatta Ola Skinnarmos senaste tio år framträder en bild, eller kanske två bilder, av en man i Goretex med infrusna istappar som inte riktigt går att bestämma som köldskador eller som infruset snor. Samtidigt ger han en bild av att vara en driven entreprenör som gör sig bra i teve och som med hedern i behåll överlever en intervju med Gert Fylking i radion. Kanske för att han, precis som Fylking, bjuder på sig själv. Många har nog skrattat åt kommentarer som det är klart att en halvfet Göteborgare var en lockande måltid för isbjörnen eller hur han redogjort för den kväljande kosten på Antarktis som mest bestod av matolja och frystorkat, fyra gånger om dagen! Äventyrare eller entreprenör, snorig eller välputsad, det spelar mindre roll för Ola, speciellt nu. Hans fokus är på nästa expedition och på Arktis (och det är svårt att flytta hans fokus när han bestämt sig). Den nya expeditionen längs Nordostpassagen kommer att bli hans mest omfattande någonsin, så väl tidsmässigt, logistiskt som ekonomiskt. Förra sommaren visade mätningar av Arktis att havsisen smält så mycket att både Nordostpassagen och Nordvästpassagen mer eller mindre låg öppna för genomfart. Ett faktum som skulle ha gjort dåtida handelsmän och upptäckare lyriska de iskantade sjövägarna i norr har alltid lockat som snabba handelsvägar mellan Europa och Asien, men de har också alltid varit extremt otillgängliga och farliga. Olas nya expedition, längs hela Nordostpassagen från Skandinavien till Berings sund, ligger inte bara rätt i tid för att kunna genomföras, utan också för att visa på förändringarna. Troligtvis kommer förändringarna att öka intresset för fartygstransporter, kanske till en ändrad livsstil bland den arktiska befolkningen, och som vi redan sett, ett svårare liv för vissa djurarter. Syftet med expeditionen är att på ett miljöneutralt sätt genomföra en stor och spännande strapats och samtidigt visualisera de skrämmande förändringar som sker. På det viset kan vi inspirera människor att dra sitt strå till stacken, säger han och erkänner att de tidigare expeditionerna varit mer av egotripper. Det är därför ingen slump att North East Passage Expedition 2009 inkluderar ett omfattande samarbete med WWF, som också kommer att delta under expeditionen. Med på båten finns Neil Hamilton, expert på Arktis, som kommer att medverka på stora delar av den 6000 sjömil långa seglingen. Han hoppas att expeditionen ska kunna visa på förändringarna i Arktis och genom detta få folk att reagera. Teamet består av åtta personer med olika erfarenheter och uppgifter. De viktigaste egenskaperna hos deltagarna är inte att de kan mosa i sig frystorkad mat som en uthungrad hundvalp, eller pinka med vantarna på. Det viktigaste tycker Ola är att det blir ett bra gäng, som kan ha roligt ihop. Och han erkänner att förut var båtarna gjorda av trä och männen av stål, idag är båtarna gjorda av stål och männen klädda i Gore-Tex. En av nyckelpersonerna (som kanske rent av är gjord av stål) är Victor Boyarsky som är chef på Russian Arctic and Antarktic State Museeum i S:t Petersburg. Han är en bredaxlad ryss som både korsat den antarktiska kontinenten och skidat till nordpolen, flera gånger. Enligt Ola är han en rolig lax men han har också en viktig funktion som expeditionens språkrör. Den största delen av Explorer of Sweden fälttestas i Kattegatt, januari 2009. resan går på ryskt område. Teamet kommer att möta olika kulturer, många som fortfarande lever ett tämligen traditionellt liv, något som intresserar Ola. Det ska bli väldigt spännande att träffa nentser, tjukter och dolganer. Jag är nyfiken på om deras kulturer förändrats mycket, och att få deras bild av klimathotet, säger han. Med ombord är också filmaren Fredrik Blomqvist som kommer att dokumentera den långa resan. TV4 har redan bestämt sig för att visa dokumentären om North East Passage Expedition, som Ola hoppas kommer att ge en tydlig bild av det aktuella läget i Arktis. En fråga Ola känner starkt för och har en klar uppfattning om efter många år i området. För att kunna stånga sig fram bland isen har Ola valt en minst sagt robust båt, världens bästa segelbåt för isiga expeditioner, om Ola själv får säga det. Den sextio fot långa Explorer of Sweden, i stål FORTSÄTTNING PÅ SIDAN 10» Explorer of Sweden är en imponerande båt. Lär dig hur den är konstruerad och vilken rutt den ska följa på nästa sida. NORTHEAST PASSAGE 2009 7
5 6 7 1 2 8 3 SELDÉN skinnarmo.com SELDÉN 13 iridium 4 CARMIN EXPLOR ER EXPLORER Explorer of Sweden TOTALLÄNGD 18.5 m SKROVLÄNGD 17.4 m BREDD 5.1 m DJUPGÅENDE 3.3 m DEPLACE- MENT UTAN LAST 34 ton MASTHÖJD 24 m TOTAL SEGELYTA 425 m² NORTH EAST PASSAGE EXPEDITION 2009 HÖJDPUNKTER LÄNGS VÄGEN DISTANS Runt 6 000 sjömil 1 15 juni Stockholm Start från Skeppsbron. 2 22 juni Göteborg Samma dag som Nordenskiölds expedition lämnade Karlskrona. 3 Tromsö Det var här Nordenskiöld gick ombord på sitt expeditionsfartyg Vega. Fartyget utgick från Karlskrona. 4 Runt 5 till 15 juli Svalbard Utforska Svalbard och träffa forskare. 5 Runt 24 juli Murmansk Här startar Nordostpassagen på riktigt. 6 Dickson By namngiven av Nordenskiöld 7 Kap Tjeluskin Gamla värdens nordligaste punkt. 8 Wrangelön Känd eller kanske ökänd för alla sina isbjörnar. 9 Tjuktjerhalvön Område där WWF jobbar tillsammans med isbjörnspatrullen. 10 Pitlekaj Platsen där Nordenskiöld övervintrade. 11 Provedynja Expeditionens mål. Därefter Seglar vi över till Alaska och byn Nome. Här kommer ny besättning som kommer hjälpa till att segla hem båten. Preliminär rutt: Hawaii, Galapagos, Panamakanalen, Västindien och över Atlanten till Europa. ATLANTEN 2 1 15 12 9 Norra ishavet Grönland 3 Svalbard 5 10 1 Solceller och vindkraftverk som laddar 10 st Optima-batterier till 24V-banken samt 6 st Optima-batterier till 12V-banken. 2 Garmin HD-radar 3 Trueheading-GPS-kompass 4 Iridiums Open port-antenn. (Bredband via satellit) 5 UK Syversens rullstor som styrs med hydralik 6 UK Syversens rullfock som styrs med hydraulik. 7 UK Syversens rullgenua som styrs med hydraulik 8 Rigg från Selden. Masten är 24 meter hög 9 Navigationsbord utrustat med AIS från Trueheading samt kartplotter från Garmin 10 Matplats för iskalla dagar (annars sitter vi i styrhytten och äter) 11 Viking livbåt med plats för 12 personer. 12 Hellas LED-lanterna 13 Expeditionsledarhytt 14 Kojer (sammanlagt 10 st fördelat på 4 utrymmen) 15 Motorrum 4 14 11 Barents hav KANADA Nordpolen 6 7 RYSSLAND Alaska (USA) Wrangelön 8 10 9 11 ILLUSTRATIONER SAMUEL SVÄRD (KARTA); MATS JERNDAHL (BÅT) 8 NORTHEAST PASSAGE 2009
VILKEN KAMERA SKULLE DU TA MED PÅ EN SEGLING GENOM NORDOSTPASSAGEN? POSTORDER Ordertelefon 036-37 68 00 INTERNETBUTIK www.scandinavianphoto.se EMAIL info@scandinavianphoto.se BANKERYD Tallvägen 34, 564 24 Bankeryd GÖTEBORG Ågatan 18A, 431 35 Mölndal STOCKHOLM Norr Mälarstrand 78, 112 35 Stockholm MALMÖ Ö Förstadsgatan 1, 211 31 Malmö CANON EOS 50D KIT Lågt brus tillsammans med den avancerade bildprocessorn Digic 4 ger en utmärkt kombination av hastighet och kvalitet. Paketet innehåller ett fint 17-55/2,8 IS objektiv vilket är något för fotografen med höga krav. Art.nr 306681 + 15274 exkl. moms 16.632,- 20.790,- CANON POWERSHOT G10 Canon har gjort det igen! Fint vidvinkelobjektiv med bildstabilisering. Snabb hantering tackvare digic 4. RAW stöd. samt en 3 LCD. Kameran har hela 26 olika fotograferingsmetoder och 14 Megapixlar. Art.nr 307051 exkl. moms 3.916,- 4.895,-
TEAMET Expeditionen kommer att bestå av åtta medlemmar, både svenskar och ryssar. Alla har sina specifika specialiteter och ansvarsområden. Även WWF kommer vara representerade ombord med Dr. Neil Hamilton (se sidan 34). Anders Eriksson Professionell seglare. Har seglat jorden runt med en Vega. Har jobbat som fartygskapten i såväl Arktis som Antarktis. Deltagare i Ola Skinnarmos seglingsexpedition i spåren av Shackleton i Antarktis. Lever idag med sin familj på en ö utanför Brasilien. Victor Boyarsky Rysk äventyrare med ett otroligt imponerande CV. Har bland annat korsat hela Antarktis. Är idag chef på Russian Arctic and Antarktic State Museeum i S:t Petersburg Har besökt nordpolen med såväl skidor som med isbrytare ett antal gånger. Hannibal Thorsén Lärare på fjäll och vildmarksledarlinjen i Dalarna med mer än 150 nätter i tält per år. Seglare sedan barnsben. Har genomfört en rad olika expeditioner över hela världen. Till exempel Alaska, Svalbard, Grönland och Antarktis. Per-Magnus (PM) Sander I grunden sjörättsjurist. Har jobbat som Expeditionsledare i Arktis sedan 1991. Driver sedan tio år tillbaka polarresebyrån PolarQuest som bland annat opererar tre fartyg på Svalbard och Grönland. Han har bistått en rad expeditioner i polartrakterna med diverse logistiklösningar och arbetat som islots. Niklas Rosélius Niklas är en professionell seglare med gedigen erfarenhet av båten som skall användas. Har arbetat som styrman på segelbåtar runt om i världen, senast på ett valforskningsfartyg. Niklas kommer att vara styrman ombord på Explorer och ansvara för iordningställandet och utrustandet av båten. Fredrik Blomqvist Professionell filmare med bakgrund i TV4. Driver idag produktionsbolaget Blomqvist Produktion. Har filmat och klippt flera TV-dokumentärer om Ola Skinnarmo samt om Renata Chlumska och Göran Kropp. Seglare sedan barnsbarnsben, har seglat såväl till Grönland som till Antarktis. och extra förstärkningar, är byggd enligt Sjöfarts-verkets isnormer och är bra för segling i ruffa vatten med mycket is. Vi använde den till Shackelton-expeditionen vid Antarktis och den klarade de tuffa förhållandena utmärkt. Ombord på båten kommer de åtta deltagarnas rutiner att rulla i arbetspass om fyra timmar, vilket kommer att innebära en hel del nattskift. Att vi jobbar under dygnets alla tidpunkter gör ju att vi får uppleva så mycket mer. Jag minns Antarktis då vi kunde komma glidande på ett lugnt hav där isbergen speglade sig klart, och pingviner som observerade oss i vackert morgonljus. Det är ju friluftslivet och sådana upplevelser som gör det, säger han. Även om isen i de största delarna av Nordostpassagen kan ställa till problem och göra situationen tuff hoppas Ola på att expeditionsmedlemmarna ska kunna njuta. Han anser att förmågan att kunna njuta under tuffa förhållanden är viktig. Men det är kanske också det svåra menar han. Mycket oväntat kan inträffa, och mycket väntat också, som white-out, hårda vindar och tekniska problem. Att man luktar illa efter några veckor i fält är ett stadium som Ola för länge sedan kommit förbi. Jag trivs bäst när jag är skitig och luktar illa. Det är något primitivt som får en att må bra, säger han. Känner man till historien om Nordenskiölds expedition (se sidan 14) är det svårt att släppa deras långa övervintring (och tankar på hur det kan ha luktat). Man funderar givetvis över hur stor risken är att Ola och hans team fryser fast. Naturligtvis har man studerat den information som finns och konstaterar att havsisen smälter betydligt under sommaren, och att det är svårt att förutspå hur läget kommer att se ut i detalj. Isen har ju den förmågan att den flyter omkring och kan hamna lite var som. Mätningarna visar också på stora variationer mellan olika år så sent som förra sommaren krävdes assistans för att få loss åtta fartyg ur isens grepp, de flesta kring Svalbard. Det är viktigt att veta om farorna, och minimera dem genom teknik och erfarenhet, tillägger han. Båten har utrustats med satellitsändare, GPS, HD-radar och nödvändig kommunikationsutrustning för en eventuell nödsituation, men också för att kunna rapportera om expeditionen på siten (www. skinnarmo.com). Säkerheten är högt prioriterad, men det är samtidigt känslan av det osäkra och oväntade som lockar. Hemma har man ju både hängslen och bälte på. Jag tror att många skulle uppskatta den här typen av upplevelser om de bara gav sig chansen att uppleva dem, säger Ola. Den 15 juni kommer expeditionen att göra loss vid Skeppsbron i Stockholm och segla mot kyligare farvatten. De kommer att passera Karlskrona (där Nordenskiöld startade), Köpenhamn, FOTO ANDERS HYLTÉN 10 NORTHEAST PASSAGE 2009
Delar av teamet lunchar under testtur med Explore of Sweden. Göteborg och Oslo för att sedan styra norrut, längs Norges kust mot Svalbard. Den norska ögruppen norr om Skandinavien är en viktig hållplats för expeditionen då Svalbard är en av de mest attraktiva destinationerna i Arktis, och därmed också en av de mest besökta. Här jobbar åtskilliga guider och företag med den växande polarturismen. Här finns också några av de bästa forskarna inom arktisk forskning, vilket är en viktig kontakt för expeditionen som kommer att insamla kunskap och dokumentera med film och bilder. Därefter börjar den egentliga Nordostpassagen, och som Ola ser det: Det är efter Murmansk det svåra börjar. Ju längre österut de färdas desto större blir risken att de fastnar i isen. De beror främst på Golfströmmen, eller snarare avsaknaden av Golfströmmen som försvagas ju längre österut de når. Nordenskiölds anteckningar skvallrar om att han ganska tidigt under sin expedition fick problem med att forcera all drivis. I den ryska staden Murmansk måste expeditionen "klarera in" båten för vidare färd in på ryskt vatten. De kommer därefter kunna segla vidare längs Tajmyrhalvöns kust och till den avlägsna byn Dickson som fick sitt namn när Nordenskiöld passerade 1878. Namnet kommer av den svenske skogsmagnaten som var huvudsponsor till Nordenskiölds expedition. Om Ola och teamet sedan navigerar rätt kommer de efter några dagar att nå expeditionens nordligaste position, udden Kap Tjeljuskin. Här styr de ytterligare norrut för att nå ögruppen Severnaja Zemlja där expeditionen tänker landstiga. Sevenaja Zemlja var okänt fram till början av 1900-talet, och Nordenskiöld hade inte en aning om öarnas existens då han passerade. För Ola är de avlägsna öarna ett kärt återseende. Det var nämligen härifrån han och Göran Kropp startade sin färd mot Nordpolen 2000. Nästa anhalt blir isbjörnsrika områden: Wrangelön och Tjuktjerhalvön. Här kommer de bland annat att besöka byn Vankarem där WWF upprättat en isbjörnspatrull för att skydda befolkningen mot isbjörnar och för att skydda isbjörnarna mot tjuvjägare. Har expeditionen inte träffat på isbjörn tidigare så kommer de med stor sannolikhet att göra det här. Om de sedan kan undvika att fastna i isen som Nordenskiöld gjorde kommer de att kunna segla ut genom Berings sund, 130 år efter pionjären Nordenskiölds premiärtur. I sommar kan du följa expeditionen på webben och troligtvis kommer du att kunna höra en entusiastisk röst med Göteborgsdialekt överösta sommarens musikplåga och oro över dåligt väder i både radio och tv. För Ola har ett viktigt budskap att förmedla och han tänker inte ge sig förrän det har spridit sig från det arktiska landskapet. FÖLJ EXPEDITIONEN PÅ WWW.SKINNARMO.COM NORTHEAST PASSAGE 2009 11
OUTSTANDING OUTDOOR EQUIPMENT DON T EVEN THINK ABOUT IT. SPITZ JACKET Tekniskt avancerad jacka i 3-lagers GORE-TEX Pro Shell. Vikt endast 495 gram i stl L. Belönad med ISPO Outdoor Award. Ju Ju mindre mindre vi vi märks, märks, desto desto bättre bättre har har vi vi lyckats. lyckats.
STRIX HAGLÖFS LOGOTYPE BASIC LOGOTYPE. TO BE USED AS NEGATIVE WHITE ON A BLACK OR DARK BACKGROUND WWW.HAGLOFS.SE
Adolf Erik Vega Målningen i olja på duk av Georg von Rosen från 1886 föreställer Adolf Erik Nordenskiöld under expeditionen med Vega genom Nordostpassagen. Målningen finns på Nationalmuseum, dit den skänktes 1887 av Oscar Dickson som var finansiär av expeditionen. VISSTE DU ATT När Nordenskiöld inte ägnade sig åt upptäcktsresande och författande av resebeskrivningar, fördjupade han sig bland annat i mineralogi och i kartografins historia. 1889 gav han ut Facsimile atlas till kartografiens äldsta historia och 1897 Periplus, utkast till sjökortens och sjöböckernas äldsta historia. Han tilldelades Murchisonmedaljen 1900. Hans samling på Universitetsbiblioteket i Helsingfors blev 1997 klassat som ett världsminne. 14 NORTHEAST PASSAGE 2009
NORDENSKIÖLD EN SVENSK ÄVENTYRSGIGANT För 130 år sedan seglade Adolf Erik Nordenskiöld framgångsrikt rakt in bland de riktigt stora äventyrarna. Men det efter att han stångat sig fram genom enorma mängder havsisen och senare frusit fast med sitt skepp i en av världens mest avlägsna platser. Av Johan Tell Foto Fred Goldberg arkiv När solen gick upp över Arktis trodde varken Adolf Erik Nordenskiöld eller hans manskap sina ögon. Allt var fel. Så här års skulle det inte vara så kallt och det skulle inte vara vindstilla. Men framför allt, det skulle inte vara is överallt. Is så långt ögat nådde, redan tumstjock och ständigt växande. Denna dag, den 28 september 1878, skulle ingen ombord på skeppet Vega någonsin glömma. Det var den dagen då alla tvingades inse att de skulle bli tvungna att övervintra, att det skulle dröja mycket lång tid innan de verkligen blev de första som seglade hela Nordostpassagen. Och det hade ju varit så nära. Kanske bara en dagsetapp till öppet vatten, till Berings sund. Istället långnäsa, en frusen sådan, och nästan tio månaders väntan. Så här rapporterade Ny Illustrerad Tidskrift 1880: Hela längden av gamla världens nordkust är 4,000 eng. mil. Att ha tillryggalagt 3,880 mil, att ha lämnat bakom sig den farligaste sträckan av passagen och så nödgas stanna snart sagt i sikte af målet, i ett farvatten, vilket, såsom erfarenheten visat, plägar vara navigabelt, ja isfritt, vid en ännu längre framskriden årstid! Det var en motgång. Men låt oss börja från början Adolf Erik Nordenskiöld föddes i Helsingfors den 18 november 1832 som den tredje i ordningen av sju syskon. Hans pappa, som var mineralog, tog honom tidigt med på forskningsfärder och fick i sonen en skicklig medhjälpare. År 1849 blev Adolf Erik student i Helsingfors. Han ägnade sig ivrigt åt naturvetenskapliga och matematiska studier, men odlade även ett tämligen radikalt intresse för samtiden och dess politik. Tjugoett år gammal avlade han sin fil. kand-examen och fick samma år följa med pappan på en mineralogisk resa till Sibiriens gräns. Tillbaka i Helsingfors återupptog han sin akademiska karriär, disputerade och skulle förmodligen fått en professur om han inte hållit ett högtidstal som uppfattades som högförrädiskt. Vilket det förmodligen var. Nordenskiöld var både liberal som finsk nationalist och önskade inget annat än att Finland skulle kunna göra sig fritt från Ryssland som landet då tillhörde. Generalguvernören Berg sände en hälsning att Nordenskiöld antingen borde ge sig av från Finland eller förklara hela affären bero på missförstånd. Nordenskiöld valde det förra. Han förklarades strax därpå oberättigad att någonsin bekläda en befattning vid Finlands universitet. Som svensk adelsman och son till en född svensk undersåte var han snart inte bara svensk medborgare utan även riddarhusmedlem och svensk lagstiftare. Men även om han inom politiken uppnådde en viss framgång, blev det främst inom vetenskapen han skulle ägna sin rika begåvning. De arktiska äventyren börjar Med syfte att göra geologiska undersökningar reste han till Svalbard 1858, 1861, 1864 och 1868. Under den sistnämnda resa nådde Nordenskiöld 81 42' nordlig bredd. Så långt norrut hade inget fartyg förut varit. Två år senare besökte Nordenskiöld Grönland och fann några enorma meteroiter som han tog med hem. Senare visade det sig inte vara meteoriter utan världens järnrikaste malmsblock. Sedan var det åter dags för Svalbard. Polarexpedition avgick den 4 juli 1872 från Göteborg. Expeditionen blev Nordenskiölds tuffaste med sträng kyla, 140 dygn utan sol och med minskande matransoner redan från oktober. Därtill rymde Nordenskiölds alla renar vilka var tänkta att användas för att nå Nordpolen varför den delen av expeditionen fick ställas in. Trots allt blev expeditionen en vetenskaplig framgång och Nordenskiöld var strax igång igen med nya nordliga turer till Novaja Zemlja och genom Kariska havet till Jenisejs mynning. Nordenskiöld hade länge velat utforska möjligheten att segla Nordostpassagen, alltså från Atlanten norr om Sibirien till Stilla havet. År 1877 lyckades han få två mäktiga och välbärgade finansiärer till detta vågspel, den dynamiske träpatronen från Göteborg, Oscar Dickson och kung Oscar II. Den ryske köpmannen Sibiriakov gick senare även han in som mecenat. Färden skulle ske under Louis Palanders befäl på fartyget Vega, en fyrtiofem meter lång valfångarbåt med ekförstärkt skrov och en motor på sextio hästkrafter. Ett äventyr i tiden På alla vis låg Nordenskiölds planer på Nordostpassagen i tiden. Inte bara för att sjöfarten ville ha snabbare handelsförbindelser utan även för att epoken var äventyrlig i sig. AJ DÅ! Hela längden av gamla världens nordkust är 4,000 eng. mil. Att ha tillryggalagt 3,880 mil, att ha lämnat bakom sig den farligaste sträckan av passagen och så nödgas stanna snart sagt i sikte af målet, i ett farvatten, vilket, såsom erfarenheten visat, plägar vara navigabelt, ja isfritt, vid en ännu längre framskriden årstid! Det var en motgång. Ny Illustrerad Tidskrift 1880 NORTHEAST PASSAGE 2009 15
OVAN Vega under övervintring vid Pitlekaj. Tjuktjer hälsade ofta på och bytte skinn och valrossbetar mot knivar och metallföremål. NEDAN Karl Pidlin. Tjuktjer som avbildats i etnografiskt syfte av Lois Palander. Det är nu, mot slutet av 1800-talet, som svensken börjar vistas utomhus. Det är nu som vi svenskar börjar bada i havet, lär oss cykla, spela tennis och vandra i fjällen. Det är nu som det börjar bli populärt med skidor, skridskor, kälkåkning och slädturer. Syftet med utelivet var inte bara att få motion och frisk luft, utan också att man på detta vis skulle lära känna sitt land. Och ju längre seklet led, desto våghalsigare blev man på alla plan. Det låg i tiden att använda ny teknik och den egna kroppens kraft till att utforska sin omgivning. Efter Nordenskiölds Vegaexpedition skulle norrmannen Fridtjof Nansen frysa in sin båt Fram för att därefter i tre år låta den driva med havsisen i ett försök att nå Nordpolen och strax därefter flög Salomon August Andrée tillsammans med Knut Fraenkel och Nils Strindberg iväg i ballongen Örnen för att möta döden på Ishavet. Men om Vegaexpeditionen var modern på alla sätt och vis var drömmen om Nordostpassagen gammal. År 1497 rundar Vasco da Gama Godahoppsudden i nuvarande Sydafrika och sätter kurs mot Indien. Därmed bekräftar han tesen att Indiska oceanen inte är ett slutet hav. Lite senare gör Ferdinand Magellan samma sak fast åt andra hållet. Visserligen rundar han inte det sydamerikanska Kap Horn, men han hittar det sund som senare kommer att bära hans namn och seglar därmed från Atlanten till Stilla havet. Året är 1520. Sökandet inleds När väl dessa nya sjövägar är upptäckta börjar letandet efter alternativa, snabbare och säkrare rutter. Först ut med att försöka finna Nordostpassagen är engelsmannen sir Hugh Willoughby och kapten Chancellor. De seglar 1553 iväg med tre skepp. Två av dem navigerar vilse. Dess besättning försöker övervintra på Kolahalvön men ingen överlever. Willoughby och Chancellor lyckas däremot ta sig till nuvarande Archangelsk, varifrån Chancellor far vidare till Moskva. Där förmår han upprätta ett handelsavtal med tsar Ivan den förskräcklige. Det var väl säkert bra, men till någon hjälp för att finna Nordostpassagen var det inte. Holländaren Willem Barents gör 1594 1597 sammanlagt tre expeditioner med syftet att finna Nordostpassagen. Första seglatsen tar honom till Novaja Zemlja. Stärkt av denna framgång åker han hem till Holland och lastar fartyget fullt av varor som ska säljas i Kina. Men isen är oberäknelig och stänger vägen för Barents. Hans tredje försök blir än värre. När hans skepp till fryser fast och krossas av isen tvingas Barents och hans besättning övervintra i en illa snickard hydda på Novaja Zemljas nordspets, men klarar inte av förhållandena utan dör av utmattning och skörbjugg. Stora delar av hans manskap lyckas dock ta sig söderut och blir så småningom räddade av ryska skepp. Men till historien går Barents ändå eftersom det nordliga havet, Barents hav, uppkallas efter honom. Från mynningen av floden Kolyma seglar kosacken Dezjnjev år 1648 två hundra mil österut och hamnar i nuvarande Alaska. Utan att veta det själv är han därmed den egentlige upptäckaren av Berings sund. Som ett slags postum tröst ändras år 1898 namnet Ostkap till dess nuvarande Kap Dezjnjev. Tsar Peter den store 16 NORTHEAST PASSAGE 2009