Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa?
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa.
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar!
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har.
Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad Asien? Vad allt Europa? Jag trotsar öppet alltihopa. Men Skandinavien det är alladar! Blott Norden nordisk välfärd har. Fritt efter Carl Jonas Love Almqvist "Om svenska rim" (1838)
Vad är den Nordiska modellen? Hur samhällets institutioner utformats Jämlikhet och jämställdhet Modernisering politik på upplysningens grund
Brytningstider i socialpolitiken Universalismens genombrott 1930-talets kris och befolkningsfrågan Socialt medborgarskap efter kriget Inkomstrelaterad socialförsäkring Modern familjepolitik Efter krisen med åldrande befolkningar?
Välfärd Individers resurser, som gör det möjligt att styra livsvillkoren och öka handlingsutrymmet Flera dimensioner: hälsa, arbete, inkomst, utbildning, social förankring och trygghet, politiskt deltagande
Välfärd Välfärdsstat
Välfärdspolitikens medel Stat - kommun, marknad, tredje sektorn, familjen Resurs för individen som brukare Försäkring inför framtida behov Investering i framtiden Tillgänglighet och kvalitet i resurser, försäkringar och investeringar avgör värdet
Välfärdsstatsmodeller Effektivt sätt att sammanfatta likheter och skillnader mellan länder och över tid Från marginell till institutionell modell - eller parallellspår, olika varianter av vägar för välfärdskapitalism
Riktad, inkomstprövad modell
Grundtrygghetsmodell
Standardtrygghetsmodell porativistisk e) Allmänna standardtrygghetsmodellen
Frivillig statsunderstödd modell
Statskorporativ modell
Livscykelprofiler av de lagstadgade trygghetssystemen i tre socialpolitiska modeller 2000 90 Barn Arbetsliv Ålderdom 80 Nordisk 70 60 Korporativ 50 40 Grundtrygghet 30 20 10 0 Procent av industriarbetarlön
Fattigdom låg - hög Rowntrees fattigdomscykel - 100 år sedan 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen
Nordiska modellens komponenter Välfärdsstatsregim standardtrygghetsmodell Familjepolitisk regim tvåförsörjarmodell Produktionsregim kollektivavtalsmodell Utbildningsregim generell, livslång Migrationsregim öppen (?)
Nordisk jämställdhet ekonomiskt hållbar Incitament; universella förmåner och inkomstrelaterade socialförsäkringar Humankapital; investeringar i utbildning, livslångt lärande Välfärdstjänster som infrastruktur; barnomsorg, äldreomsorg Sysselsättningsmöjligheter; prioriteringar i makroekonomisk politik
Procent 20 Fattigdom bland barn 0-5 år i olika familjepolitiska modeller 1985-2000 18 16 Grundtrygghetsmodell 14 12 10 Manlig familjeförsörjar-modell 8 6 4 Två-försörjarmodell 2 0 1985 1990 1995 2000 Fattigdomsgränsen 50 procent av av ekvivalerad disponibel medianinkomst
Genomsnittlig total fertilitet i olika familjepolitiska modeller Total fertilitet 2,8 2,6 2,4 2,2 2,0 1,8 Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell 1,6 1,4 1,2 1,0 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Arbetskraftsdeltagandet bland kvinnor i fertil ålder (20-44) i olika familjepolitiska modeller Procent 90 80 70 60 50 Två-försörjarmodell Grundtrygghetsmodell Manlig försörjarmodell 40 30 20 1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Joseph Schumpeter à la Nordique Kapitalismens konstruktiva destruktion - gamla ineffektiva strukturer bryts ner och ersätts av mer effektiva och välståndsskapande sätt att producera. Den Nordiska modellen som ett socialt och politiskt svar: - Gör också förlorarna till vinnare.
Vad är problemet med den Nordiska modellen?
Inkomsttakens utveckling i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna 1985 och 2010, Sverige
Fattigdom låg - hög Vår tids fattigdomscykel 10 0 Barndom Ungdom Familj Tomt i huset Ålderdomen
Fattigdom låg - hög Vår tids fattigdomscykel 10 0 Barndom Utrikes födda Familj Tomt i huset Ålderdomen
Vad vet vi om de framtida utmaningarna?
Framtidsstudierna har ett bidrag Avmystifiera framtiden genom att studera den Ogynnsamma trender kräver handling Osäkerheten stor: globalt, EU, nationellt möjligheter till påverkan också stora Förmågan att analysera samspelet mellan olika trender i samhällsutvecklingen allt viktigare
Dialogos förlag
Verkligheten sätter gränser för vad som faktiskt låter sig göras. Vi behöver ständigt förbättra kunskapsunderlaget om de begränsningar som i praktiken karaktäriserar våra förutsättningar att forma framtiden. Först då kan vi utnyttja det handlingsutrymme som faktiskt finns.
Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar också för den nordiska modellen - de åldrande befolkningarna, medför ökat tryck på omfördelning mellan generationerna - globaliseringen av ekonomin, med ökad rörlighet för skattebaserna
Detta reser frågor för omfördelningens politiska ekonomi Vilken roll skall lagstadgade system spela för hur vi försäkrar olika risker över livscykeln? Vilka konsekvenser får institutionella val för arbetsutbudet, inkomstfördelningen, genusordningen och normbildningen i samhället?
Socialpolitik för åldrande samhällen Debatten har fått ett ensidigt fokus på pensionsreformer och sparande Hur socialpolitiken interagerar med fertilitet, utbildning och arbetsutbud - den framtida skattebasen - är av avgörande betydelse Vi behöver reformera de sociala trygghetssystemen så att de blir ekonomiskt, socialt och politiskt hållbara
Brundtland Rapporten 1987 Vår gemensamma framtid: Hållbar utveckling... tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov
Hållbara lösningar kräver politiskt mod Intellektuellt mod att kritiskt granska de existerande institutionerna Politiskt mod att genomföra nödvändiga och angelägna reformer Politiskt mod att ta ut tillräckligt höga skatter för att investera i den framtida skattebasen Politiskt mod att engagera sig i governance: globalt, EU, nationellt, lokalt
Fyra hot och en möjlighet Hoten 1. Åldrande befolkningar 2. Globaliseringen av ekonomin 3. Ekonomisk kris 4. Politisk handlingsförlamning Möjligheten 1. Sociala investeringar
Den sociala investeringsagendan Gå bortom direkta responser på den nuvarande krisen för att undvika upprepa gamla misstag Globala finankrisen ändrar synen på vad som är möjligt Hur kan rethink den europeiska framtiden post-lisbon med en av klimatfrågan förlängd tidshorisont? Humankapitalinvesteringar har inte fått så stort utrymme I debatten
sociala investeringar handlar om att förbättra situationen för svaga grupper i samhället genom att förbättra deras livschanser, framförallt i relation till arbetsmarknaden
Den nya framtidsagendan EU2020 lyfter tre prioriteringar: Smart tillväxt: utveckla en ekonomi baserad på kunskap och innovation Hållbar tillväxt: främja en mer resurseffektiv effektiv, grönare och mer konkurrrenskraftig ekonomi Inkluderande tillväxt: främja högsysselsättnings ekonomi för social sammanhållning
Hur ser den ekonomiska livscykeln ut? I varje samhälle måste det finnas ett intergenerationellt överföringssystem: Genom familjen och andra sociala nätverk Genom sparande i produktivt kapital eller andra tillgångar Genom den offentliga sektorn
1,5 1 0,5 0 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100-0,5-1
600 000 Omfördelningar per capita 2003 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0-100 000-200 000-300 000 0 5 10 15 20 25 30 35 40 45 50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 Nettosparande Inom hushåll Mellan hushåll Genom offentliga sektorn Arbetsinkomster
Investera i människors förmågor: ett livscykelperspektiv Offentligt finansierade barnomsorg Kvaliteten i obligatorisk skolgång Kraven på yrkeskunnande för unga Den lärande ekonomin - företag och anställda behöver ständigt förbättra kompetenser
Policy Press 2012
Den politiska agendan Social sammanhållning
Den politiska agendan Social sammanhållning Socialt kapital Social inkludering Sociala investeringar Socialt medborgarskap
Dialogos förlag, 2011
Fattigdom och sociala problem under uppväxten får negativa effekter på arbetsmarknaden långt in i framtiden. Effekterna av både utbildningsframgångar och riskexponering i vuxen ålder är starkare för dem som en gång gått in på en negativ karriär Utbildningsframgångar är avgörande för möjligheterna att lämna en exkluderad position. Den möjligheten står öppen över hela livscykeln
Om vi vill motverka utanförskap måste vi bygga relationer: i familj, bland vänner, i föreningar, på arbetsmarknaden, genom de offentliga institutionerna Och bekämpa riskfaktorerna: låg inkomst, dålig utbildning, dålig hälsa, dåligt boende
När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb, om det finns mat om det är drägligt där dom bor, finns det får och kor och vatten och luft? Kan dom sola sig gratis, finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis, kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl men man hoppas att barna ändå får ett glas öl. Hasseåtage