Framtidens Bioraffinaderi de första två åren
Ledare Åstadkommationer inom Framtidens Bioraffinaderi Drygt två år har gått sedan Processum och dess medlemsföretag tillsammans med akademi, kommuner och länsstyrelse i Umeå och Örnsköldsvik vann VINNVÄXT. Segern gjorde oss till en av tolv svenska regionala tillväxtsatsningar med uppdrag att skapa utveckling med hjälp av innovationer. Framtidens Bioraffinaderi kallas det gemensamma tillväxtinitiativet. Vårt mål är att skapa nya produkter, nya processer, nya företag med skog och energigrödor som råvara. Vad har vi då åstadkommit så här långt? Det enkla svaret är att företagen och universiteten genom gemensamma satsningar på utvecklings- och innovationsprojekt startat ett 50-tal olika projekt. Nästan alla dessa projekt syftar till att gå från forskning mot en prototyp och i förlängningen en ny produkt som gör att vi kan nyttja skogen ännu effektivare. Det mer komplicerade svaret är att vi långsiktig bygger upp mötesplatser, kontaktvägar och nätverk som kommer att höja innovationstakten i regionen. Exempelvis knyts alltfler personkontakter mellan våra medlemsföretag och Umeå universitet. Under samma period har begreppet bioraffinaderi gått ifrån att vara en bubblare ute i den skogsindustriella periferin till att bli ett ord på allas läppar. I skrivande stund är det tydligt att de flesta stora koncerner inom skogsindustrin och energisektorn har börjat se över hur man själva vill jobba med bioraffinaderifrågor, många spännande planer smids just nu. Vi märker också ett stadigt ökande intresse för satsningen Framtidens Bioraffinaderi. Många vill besöka bioraffinaderiet i Domsjö, antalet förfrågningar från internationella konferenser är stort och nya företag söker sig till vårt samarbete. Mer konkret då vad har vi åstadkommit? Det bästa svaret på frågan finner ni i denna lilla skrift. Här berättar vi om hur vi samarbetar, om produkter på väg mot en marknad men också om vårt nybygge. Möt människorna i våra företag, professorerna, tjänstemännen, ex-jobbarna. Möt kemikalierna och materialen, möt Framtidens Bioraffinaderi! Clas Engström VD, Processum 2 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 Det gränsöverskridande samarbete som pågår inom Framtidens Bioraffinaderi är ett vinnande koncept. Tack vare att industriföretag, offentliga aktörer och den akademiska världen i Örnsköldsvik och Umeå har hittat gemensamma vägar skapas lovande framtidsprojekt inom gröna näringar. Framtidens Bioraffinaderi har sin förankring i Örnsköldsvik- och Umeåregionen och inkluderar organisationer från akademi, samhälle och näringsliv. En betydelsefull del i samarbetet är just att de ingående parterna kommer från olika samhällsgrenar eftersom det är något som ger värdefulla synergieffekter. Enligt Ulf Edlund, före detta prorektor för samverkan numera seniorrådgivare vid Umeå universitet, är samarbetet nöd vändigt. Umeå är inget näringslivscentrum när det gäller gröna näringar, säger han, det är däremot Örnsköldsvik. Ett samarbete över länsgränsen är därför väldigt viktigt för oss vid Umeå universitet. I Örnsköldsvik finns bättre förutsättningar för forskning inom grön teknik eftersom vi kan dra nytta av företagen som finns samlade där. UNIVERSITET OCH INDUSTRI PÅ SAMMA OMRÅDE Två professurer inom teknisk kemi har inrättats och delvis förlagts i Örnsköldsvik. Dessutom har Umeå universitet fem doktorander stationerade i staden. Tre av dem tillhör Företagsforskarskolan och har varit igång sedan år 2008. Företagsforskarskolan bygger på att ett eller flera företag finansierar en del av en doktorandtjänst och Umeå universitet den andra. I det här fallet samverkar en av doktoranderna med SEKAB E-Technology och den andra med de tre företagen Domsjö Fabriker, Processum och Akzo Nobel. Samarbetet vi har kring Framtidens Bioraffinaderi och Företagsforskarskolan är ovanligt, säger Leif Jönsson, professor vid kemiska institutionen vid Umeå universitet. Speciellt finansieringsformerna och att doktoranderna får vara ute bland företagen och göra sin utbildning.
Energiskt grönt samarbete över länsgränserna Att universitetet har ett laboratorium ute bland en grupp företag har jag inte hört att det finns någon motsvarighet till från något annat håll, fortsätter han. Det ger stora fördelar eftersom företagen får tillgång till aktuell forskning och forskarna får en inblick i företagens verksamhet. Det ger också utbildningen ytterligare en dimension, konstaterar Jönsson. Ulf Edlund ser stora fördelar med att pilotanläggningen för etanolframställning finns på industriområdet. Den har varit en viktig satsning för vår del eftersom den ger oss möjlighet till en uppskalning av försök som vi gjort i laboratorium. Etanolpiloten är den största enskilda satsningen som görs på flytande biodrivmedel i landet. Det är väldigt viktigt att den drivs vidare för framtida projekt. Universitetet och Framtidens Bioraffinaderi* har också skrivit gemensamma ansökningar till flera stora projekt, exempelvis Bio4Energy och BioImprove. Bio4Energy har, som ett av tjugo nationella strategiska forskningsområden, beviljats 250 miljoner kronor av regeringen för att bedriva spetsforskning inom området energikombinat och bioraffinaderi. Totalt omfattar konstellationen mer än tjugo olika forskningsföretag och industriella partners. I praktiken innebär detta 60-70 nya forskar tjänster med inriktning bioraffinaderi längs norrlandskusten, vilket inte skulle ha skett utan det gemensamma arbetet. Syftet med BioImprove är att identifiera några av de molekylära mekanismer som kontrollerar biomassaproduktion och den kemiska sammansättningen av vedråvara. Samt att pröva hur denna kunskap kan användas för att förbättra tillverkningen av material och gröna kemikalier. MED GEMENSAMMA KRAFTER Samarbetet har många fler delar. Förutom Företagsforskarskolan och de två professurerna har företag och universitet hjälpts åt att arrangera exempelvis konferenser, och seminarier. Universitetets personal har anlitats som samtalspartners av företagen kring problem som dykt upp och universitetet har nytta av kompetenser ute på företagen. Ett bra exempel är planeringen och genomförandet av processoperatörsutbildningen. Samarbetet har inte minst dessutom hittills genererat fem patentansökningar. Vi är en liten spelare på en global marknad men vi blir större om vi samarbetar, poängterar Ulf Edlund. Att nyttja varandra och varandras kunskaper är nödvändigt. Vi har inte råd att bry oss om länsgränser. * I Framtidens Bioraffinaderi deltar fyra universitet; Luleå Universitet, Umeå Universitet Mittuniversitetet och SLU. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 3
Traineeprogrammet värdefullt nätverksbyggande Framtidens bioraffinaderi har genomfört ett unikt, företagsöverskridande traineeprogram för civil ingenjörer. Detta som ett led i att främja kompetensförsörjningen bland medlemsföretagen. Tre av fyra trainees har anställts efter det första programmets slut, Emma Thelander är en av dem. Det har varit otroligt värdefullt att få insikt i flera företags verksamheter. Det är särskilt viktigt att som relativt nyutexaminerad civilingenjör få bredda både kunskap och nätverk, berättar Emma Thelander som idag är anställd hos Eurocon, ett av de deltagande företagen. BYGGER KOMPETENS Fem företag har samarbetat för att skapa detta unika traineeprogram. De har olika verksamheter men med en gemensam önskan att förbättra kompetensförsörjningen av civilingenjörer och förbättra urvalet av framtida ledare och specialister. Det här är en pusselbit i vår kompetenssatsning, säger Jennie Söderström, projektledare för programmet. Vi fick in 50 ansökningar. Det var långt över förväntan. Vi hade gissat ungefär hälften. NY ARBETSPERIOD, NYTT TEMA Domsjö Fabriker, Eurocon, SEKAB, MoRe Research och Övik Energi förband sig att i omgångar ta emot traineer under en arton månader lång projektanställning. Fyra månader på varje arbetsplats och sedan tid för avslut, personlig utveckling, utvärdering av perioden och introduktion till nästa arbetsperiod. De respektive arbetsperioderna behandlade fyra olika temaområden, Produktion, Ekonomi/Finansiering/Personal, Affärsutveckling och Kommunikation. Upplägget lockade Emma Thelander som arbetade på ett vikariat hos Umeå Energi när hon såg annonsen om Traineeprogrammet i Örnsköldsvik. Området intresserade mig och det kändes som ett bra upplägg, berättar Emma. Och när vi kom hit fick vi ett jättebra mottagande, både av de deltagande företagen och av projektledaren Jennie Söderström. Vi kände oss väldigt välkomna. MED AMBITIONEN ATT ANSTÄLLA När projektet startade var efterfrågan på arbetskraft hög och det fanns ett tydligt rekryteringsbehov. Under programmets gång inföll dock lågkonjunkturen som gjorde att förutsättningarna drastiskt förändrades. Men tre av fyra traineer fick anställning efter projektets slut. Emma Thelander har varit projektanställd hos Eurocon men fick nyligen en tillsvidareanställning hos företaget. Jag tycker att tanken med ett företagsöverskridande traineeprogram är bra, säger hon. Det innebär dock en del utmaningar som att få ihop arbetsperioderna på ett bra vis och att skapa lätt avgränsade jobb och projekt som passar för en fyra-månadersperiod. Den stora behållningen av programmet för min del är att jag fått insikt i företagens olika verksamheter och lärt känna människor och positioner på olika arbetsplatser inom området. VÄRDEFULLA NYCKELPERSONER Projektledaren Jennie Söderström är också nöjd. Jag tycker det här har varit ett lyckat sätta att rekrytera kompetenta människor till nyckelroller. De får kunskap om företagen och möjlighet att samverka med många beslutsfattare och medarbetare i nätverket. En bonus av detta projekt är att de tre som nu anställts har blivit värdefulla personer med ett brett kontaktnät. Jag hoppas att vi kan ta med oss erfarenheterna från detta första försök för att starta ännu ett traineeprogram längre fram. Jag tycker det här har varit ett lyckat sätta att rekrytera kompetenta människor till nyckelroller. Jennie Söderström, Projektledare 4 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
KEMI- SATSNING FÖR FRAMTIDEN Örnsköldsviks kommun är en av medfinansiärerna i vår verksamhet. En viktig del i samarbetet handlar om att säkerställa tillgången till kompetent, framtida arbetskraft inom processindustrin. Bland annat i projektet Grön kemi bortom oljan. Denna satsning börjar på Kom- Tek, en verksamhet som pågått under flera år i Örnsköldsvik med särskilda kemigrupper riktade till barn. Syftet är att väcka ett allmänt teknikintresse hos barn och ungdomar i Örnsköldsvik. Kemigymnasiet på Nolaskolan är en annan av delarna i kemisatsningen. Inriktningen kan väljas av både naturvetare och tekniker. En av huvudkurserna är bioraffinaderi där våra företag skapar riktiga case och bidrar med både handledning, utrustning och förbrukningsmaterial. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 5
Unik konferens inom skogsbioteknik och bioraffinaderi Det råder ingen tvekan; Gränsöverskridande nätverk driver utvecklingen framåt. När de dessutom skapas på allra högsta kunskapsnivå, gör det en global skillnad. Jag kom hit av flera skäl. Programmet var mycket intressant med ett brett anslag och innehöll föredrag från nano- till makronivå. Föreläsarna och deras olika kompetenser bidrog till att så många kom. Trots att det naturligtvis är krångligare att resa till Örnsköldsvik än till Stockholm, var det en fördel att lägga mötet här eftersom vi kunde göra studiebesök och se lönsam bioraffinering i praktiken. Ross Whetten, professor vid North Carolina State University, var en av många nöjda konferensdeltagare. Etthundrasjuttio forskare och ett femtiotal industrirepresentanter från hela världen var under två junidagar samlade i Örnsköldsvik för att utbyta information om Wood Biorefinery and Tree Biotechnology. Arrangörer var Framtidens Bioraffinaderi och FuncFiber, som är ett Formasfinansierat Excellence Center inom skoglig vetenskap baserat vid Umeå Plant Science Center. Syftet med upplägget var att föra samman experterna, både från akademi och industri, för att utvidga nätverken och därmed stimulera nya vetenskapliga samarbeten. Bioteknikforskarna gavs inblick i vad som redan produceras med trä som råvara och hur kommande forskningsrön kan omsättas i produkter. Industrire- I pauserna gavs många tillfällen att utbyta erfarenheter som här, där Lennart Salmén från Innventia (t.h.) diskuterar med kollegor från universitetet i Cambridge. presentanterna fick större kunskap om biotekniska framsteg vad gäller råvara och bioraffinering. DYNAMISKT GREPP Två av målen inom FuncFiber är att öka internationaliseringen och integrationen mot industrin. Anslag för en internationell konferens fanns redan och Björn Sundberg, professor vid SLU i Umeå och huvudarrangör, tyckte det var lämpligt att anordna denna tillsammans med industrin. Då blev det också naturligt att förlägga den till Örnsköldsvik för att visa upp de faktiska resultaten av forskningen. Vi skapade en unik konferens där internationellt ledande forskare inom områdena bioraffinaderi och skogsbioteknik med inriktning mot vedråvara var samlad. Oftast träffas forskare och industri på konferenser var för sig inom sina specialområden. Det här var ett annorlunda grepp med nya människor, som också blev dynamiskt säger Björn Sundberg. Att så många kvalificerade deltagare och föreläsare kom, är ett kvitto på att kunskapen inom det industriella bioraffinaderiet och forskningsvärlden i regionen Örnsköldsvik-Umeå är eftertraktad långt utanför landets gränser. Umeås forskning har ett gott rykte internationellt och vi har ett stort nätverk. 6 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
EN MAGNET FÖR NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA BESÖK Bioraffinaderi har på kort tid blivit ett modeord, både i Sverige och internationellt. Naturligtvis är det främst jakten på alternativ till den sinande oljan som ger ett ökat intresse hos politiker, forskare och företag. Storbritanniens ambassadör Andrew Mitchell på besök i september 2010. Då vi med inbjudan bifogar en lista med en spännande blandning av inbjudna personer känner nog många att de inte kan missa tillfället, säger Sundberg. ETT SPÄCKAT PROGRAM Konferensen omfattade bland annat ett 40-tal föredrag med föreläsare från exempelvis Brasilien, USA, Finland, Frankrike, Sydafrika och Tyskland. Den var uppdelad på åtta sessioner och täckte följande områden; Industriperspektivet, förädling av vedråvaran med bioteknologiska verktyg, studiebesök, struktur och kemisk sammansättning av ved, förbehandling och enzymatisk behandling för bioraffinering samt gröna produkter och kemikalier från cellulosa, hemicellulosa respektive lignin. Vi skapade en unik konferens där internationellt ledande forskare inom områdena bioraffinaderi och skogsbioteknik med inriktning mot vedråvara var samlad. Björn Sundberg, Umeå Plant Science Center Under året har, bland andra, ambassadörerna för Brasilien, Kina, USA och England besökt industriklustret i Örnsköldsvik, liksom flera riskkapitalister och ledande politiker. Det som lockar är framförallt att vi har färdiga produkter att visa upp, där många andra fortfarande befinner sig i planeringsstadiet. Vi står och går, som ett av de största bioraffinaderierna i Europa. Många vill höra berättelsen om hur vi lyckats, berättar Clas Engström som är vd för klusterföretaget Processum. Besöken är självklart tidskrävande, men ger också mycket tillbaka. Främst i form av goda idéer och kontakter på en internationell spelplan. För varje besök får vi in nya kontakter i vårt FoU-arbete och det är helt avgörande i vår jakt på nya produkter med skogen som bas. INTERNATIONELLA TALARE Medlemmarna inom Framtidens Bioraffinaderi har också hållit ett femtiotal föredrag vid FoU-konferenser under verksamhetsåret. Även här är trenden ökande, då initiativet nu uppnått hög internationell status. Årets inbjudningar har bland annat kommit från Finland, Belgien, Tyskland, USA och Kina. UTMÄRKELSER TILL OLA Domsjö Fabriker, som är ett av klusterföretagen, liksom dess vd Ola Hildingsson har i dessa sammanhang även förärats ett antal utmärkelser. År 2009 belönades Domsjö Fabriker med Industrins stora hållbarhetspris, som delas ut till den som på bästa sätt förenar ekonomi, ekologi och socialt ansvar. Samma år valdes Ola också in som ledamot i Kungl. Ingenjörs vetenskapsakademien, IVA. År 2010 utsågs Ola Hildingsson till hedersdoktor vid Umeå universitets teknisknaturvetenskapliga fakultet. Jag känner mig innerligt hedrad och glad. Med åren har jag insett betydelsen av ett nära och öppet samarbete mellan industri och akademi, säger Ola Hildingsson, som blev vd för Domsjö Fabriker 2005. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 7
Grönlutslam p Det finns miljömässiga och ekonomiska vinster att göra om idén att använda grönlutslam som dammbindare på grusvägar förverkligas i större skala. Försök som hittills gjorts visar lovande resultat. IUmeå och Örnsköldsvik har två grusvägar blivit behandlade med en grönlutslambaserad produkt. Något olika tillämpning användes. Grusvägen utanför Örnsköldsvik fick en ytbehandling av slitlagret, där man över en nyligen underhållen väg spred produkten och sedan blandade in materialet i det översta skiktet. Behandlingen avslutades med vattning. Utanför Umeå, inne på Dåvas område, blandades produkten med ett helt slitlager. Istället för att använda produkten som en ren dammbindare gjorde man här ett slitlager innehållande grönlutslam. Skillnaden är att doseringen är väsentligt mycket högre och att produkten blandas jämnt i hela slitlagret. FRÅN VÅTT TILL TORRT Grönlutslam är en restprodukt från tillverkningsprocessen vid pappersmassabruken. Det är mycket fina partiklar som blir över efter förbränningen i sodapannan och räknas som en deponirest. I sin ursprungliga form innehåller grönlutslam mycket vatten och sulfider. Det är dessutom väldigt basiskt. Den form grönlutslammet har från processen är en opraktisk produkt, både att frakta runt och att använda vid Företagen vill ha en billig och funktionell produkt och här ser de potential. Gunnar Westin, Projektledare 8 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
FRÅN FORSKNING TILL KOMMERSIELL PRODUKT Eurocon Analyzer har tillsammans med bland andra Framtidens Bioraffinaderi, Process IT och SEKAB E-Technology tagit fram ett nytt analysinstrument baserat på NIR (Near Infra Red) spektroskopi. Instrumentet kan användas för kontinuerlig mätning direkt i en process och intresset för den nya produkten är stort. å väg utläggning på väg. Vägunderhållare vill inte ha en produkt i den formen, berättar Gunnar Westin, projektledare hos Processum. När vi har torkat det blir det lätthanterligt och sulfiderna har oxiderat. Idén är att det skulle gå att använda grönlutslam som dammbindare eller slitlager på grusvägar eftersom det innehåller mycket fina partiklar som håller kvar vatten, vilket är kritiskt för att förhindra dammning. Testerna som hittills genomförts visar lovande resultat. MÅLET EN BILLIG OCH FUNKTIONELL PRODUKT Vi har upplevt vissa problem med doseringen av grönlutslam för de olika ändamålen, berättar Gunnar Westin, men det har vi arbetat med och tror att vi hittat en lösning. Nu kommer mer omfattande försök att genomföras. Urlakningstester från vägen i Umeå tyder på att grönlutslam i grusvägar är bra även ur miljösynpunkt. Slamprodukten snarare förhindrar lakning än bidrar med föroreningar som lakas ur. Företagen vill ha en billig och funktionell produkt och här ser de potential, säger Gunnar Westin. Skanska, M-real, Ragn-Sells och SCA i Obbola har visat stort intresse av att fortsätta med produktutvecklingen. Om man med Skanskas hjälp kan skapa intresse av produkten kan ett sulfatmassabruk få avsättning av sitt grönlutslam med både en ekonomisk och miljömässig vinst. Processum har hela tiden lett projektet inom ramen för Framtidens Bioraffinaderi. Det har krävt en del investeringar i tid och pengar. Att testerna nu visar tecken på att detta kommer att fungera gör att jag ser fram emot fortsättningen. Med hjälp av Eurocon Analyzers produkt RedEye är det möjligt att analysera kvalitetsvariabler som till exempel socker-, alkoholhalt och andra föreningar i komplexa processmedier på ett snabbt och icke destruktivt sätt. Mätningen sker online, det vill säga direkt i processen. Idag utförs dessa analyser manuellt i laboratorium vilket i bästa fall ger svar nästa dygn vilket inte är tillräckligt. Instrumentet omvandlar spektroskopiska data till kontinuerligt mätvärden för till exempel socker och alkoholhalt. Analysatorn går att använda i såväl lösningar som fasta material. Det gör att tekniken är attraktiv för många olika industrier. Umeå Universitet håller till exempel på att testa produkten för analyser av vatten och avlopp. KLARAT HÅRDA TESTER I PRODUKTION Projektet började som ett ex-jobb hos Eurocon Analyzer och SEKAB E-Technology. Resultaten var så goda att företagen valde att inleda ett samarbete med Framtidens Bioraffinaderi och Process IT för att utveckla produkten ytterligare. Under projektets gång har ett fungerande NIR-system tagits fram. Systemet är framgångsrikt testat i bland annat SEKAB s etanolpilot. Tekniken klarar mätning i etanolpilotens hårda miljö med högt tryck, hög temperatur, mekanisk påfrestning och lågt ph. Mätdata från instrumentet har använts för att beräkna sockerhalter men även torrhalt och andelen fast material i lösningar. Analysresultaten stämmer väl överens med referensmätningar gjorda på laboratorium. Vi har gått från forskning till kommersiell produkt, berättar Öjvind Sundvall på Eurocon Analyzer. Produkten har rönt stort intresse runt om i världen. Den ger mätvärden att lita på, vilket är värdefullt i en tillverkningsprocess. Det ger jämnare produktkvalitet samt spar energi och därmed pengar. Vår ambition är att bredda kompetensen kring mättekniken. Målsättning är att erbjuda processindustrin en produkt med fulltständig service/support för tillförlitliga online-mätningar långsiktigt. Genom projektet har vi påbörjat kompetensuppbyggnaden inom området. Tack vare ett bra samarbete inom Framtidens Bioraffinaderi har vi nu lyckats utveckla ett analysinstrument och en servicefunktion som efterfrågats av våra kunder. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 9
I Innovationsträd Framtidens Bioraffinaderi involverar företag, samhällsfunktioner och universitet i Örnsköldsviks- och Umeåregionen. Tillsammans driver vi processer och projekt där målet är att med skog och energigrödor som råvaror möta dagens energi- och klimatutmaningar. På bilden visar vi exempel på utvecklingsprojekt som sker inom ramen för Framtidens Bioraffinaderi och där Processum haft en aktiv roll. 2 4 33 34 FÄRDIG PRODUKT OCH PROCESS 31 7 29 12 14 17 9 16 1 35 5 10 8 PROTOTYP OCH PATENT 39 28 13 32 20 3 UTVECKLING 18 38 11 30 37 15 19 36 21 P R O C E S S / B I O K E M K E M I 23 26 27 22 D R I V M E D E L I A L M A T E R E N E R G I R Å V A R A 24 25 6 1. Jästodling, Domsjö 2. Torkat lignosulfonat 3. Flisextraktion 4. Red-eyeinstrument 5. Flisfuktsmätning 6. Cellulosa från hampa 7. Grönlutslam på väg 8. Biobränsle och enzym från fiberslam 9. Elutvinning av spillvärme 10. Lignosulfonat i malning 11. Skogsgödsel 12. Etanolrening 13. Energigrödor 14. Plywoodersättning 15. Koldioxidextraktion 16. Energieffektiv luftning 17. Fibertornado 18. Aska för gjutning 19. Cymene ur terpentin 20. Doteye 21. Finfraktion från pellets 22. Syratålig jäst 23. Sulfatlignin 24. Utvinning av Arginin 25. Bioslamstvätt 26. Användning av extraktivämnen 27. Svavelreducering 28. Torkning av slam 29. Högvärdig cellulosa 30. Kolhydratbalans 31. Enzymatisk hydrolys 32. SSFF (ny etanolframställningsprocess) 33. 2X (Ny lignosulfonat produkt) 34. Denatureringsmedel 35. Torrefiering 36. Biogaspilot 37. Barkpressvatten 38. Utvinning från barkdeponi 39. Energioptimering kraftvärmeverk HÄR ÄR DE LEDANDE SKOGSINDUSTRIFORSKARE, TEKNIKU TVECKLARE, FÖRETAG Akzo Nobel Functional Chemicals Brux Domsjö Fabriker Eurocon Holmen Skog Metso Power SCA Packaging Obbola SEKAB Sveaskog Förvaltning Umeå Energi Övik Energi UNIVERSITET Luleå SAMHÄLLE BioFuel region Länsstyrelsen Västernorrland Umeå Kommun Örnsköldsviks kommun Almi 10 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
STRUKTURFONDSPENGAR TILL PILOTANLÄGGNINGAR RTRAINEEPROG UMEÅ UNIVERSITETS KEMISATSNING I ÖRNSKÖLDSVIK UMEÅ ENERGI KVV DOVAMYRAN II FOU-RÅDET BILDAS I ÖRNSKÖLDSVIK STEM SATSAR PÅ SVARTLUTSFÖRGASNING I DOMSJÖ Väsentliga händelser Framtidens Bioraffinaderi är ett kluster under successiv framväxt där vi samarbetar kring gemensamma och egna satsningar. Bilden nedan visar ett urval av viktiga händelser som skett under tiden som gått sedan Processum startade. Ringarnas storlek illustrerar subjektivt hur viktiga olika händelser varit för att utveckla Framtidens Bioraffinaderi. Blå ringar avser händelser inom Processum, gröna händelser är kopplade till någon av medlemmarna. Bilden visar dynamiken över tiden när ett kluster växer fram och ska ses som en illustration av detta och inte en heltäckande bild av utvecklingen. EU-PROJEKT NILE 2010 EU-PROJEKTET SUNLIBB BIO4ENERGY SAMARBETE LÄNGS NORR- LANDSKUSTEN INITIERAS BIOIMPROVE FOU-PROJEKT UPSC 2009 2008 CENTER DOMSJÖBESLUT OM NY LIGNO- SULFONATTORK 2007 HOLMEN BIOREFINERY ETANOLPILOTEN INVIGS STEM SATSAR PÅ TORREFIERING 2006 BIOBRÄNSLE OLA HILDINGSSON FÅR INDUSTRINS MILJÖPRIS GRANGENOM TILL UPSC WALLENBERGMEDEL FÖR AVKODNING AV 2005 2004 NÄTVERKET BIOGAS NORR BILDAS CLEANTECH REGION VINNER INTERNA- TIONELLT PRIS STARTAS DOMSJÖS LIGNOSULFONATTORK 1 AMMET GRAMMET STARTAS ETANOLFORSKNINGSPRO- 2003 PROCESSUM BILDAS VINNVÄXT MORE SATSAR PÅ BIORAFFINADERI- UPPDRAG UTVECKLINGS- AVDELNINGEN DOMINNOVA BILDAS KLUSTERSTRATEGI MED INRIKTNING BIORAFFINADERI BIORAFFINADERI IN I REGIONAL TILL- VÄXTPLAN I Y-LÄN ÖVIK ENERGI KVV BIOBRÄNSLE UTBILDARE OCH SAMHÄLLSBYGGARE SOM GÖR DET MÖJLIGT: MoRe Research M-real, Sverige Processum Biorefinery Initiative Ragn-Sells Avfallshantering tekniska Universitet (LTU) Mittuniversitetet Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Umeå universitet Handelskammaren Mittsverige VINNOVA Energimyndigheten Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 11
Det är kostsamt att rena avloppsvatten. Företaget Sorubin har, med medel från bland annat Processum, utvecklat en luftningsteknik som drastiskt minskar energiåtgången. Under hösten installeras den första referensanläggningen för rening av industriellt avloppsvatten hos VIDA Paper i Lessebo. Sorubin, med vd:n Stefan Sandström i spetsen, satsar på en teknik de verkligen tror på. Under 1980-talet kom Stefan i kontakt med några uppfinnare som arbetade på en ny teknologi för syresättning av vatten. Deras arbete var på ett tidigt stadium och de lyckades aldrig skapa en kommersiell produkt. I februari 2009 startade Sorubin sin verksamhet med att lägga alla tekniska pusselbitar på plats. Sorubins första luftare: Stormrotor var född! Användningsområdet var luftning av lakvattendammar. Den första kommersiella installationen utfördes i augusti samma år på Strandmossens Deponi i Kristinehamn, sex månader efter start. Och idag har sex svenska deponier luftning genom Stormrotor. PROCESSUM EN DEL I UTVECKLINGEN Tanken har hela tiden varit att även skapa en produkt som med samma teknik går att använda i både kommunal och industriell VA. Produkten heter Microluft. Genom samarbete med kunder och en mängd genomförda tester har flera samband klarnat kring den nya teknologins komplexitet. Processum har verkligen levt upp till det uppdrag de tagit på sig, att stötta och vara delaktiga i utvecklingen av framtidens teknik, säger Stefan Sandström. Microluft har med finansiella medel från Processum genom- 12 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
fört en omfattande förstudie på Domsjö Fabriker, M-real i Husum samt VIDA Paper i Lessebo. Vid studiebesöken har man klargjort frågeställningar och i nära dialog med energi- och processingenjörer kartlagt den nya luftarteknologins existens berättigande inom den speciella form av VA-rening som krävs av svenska pappersbruk. VIDA Paper i Lessebo har i en förlängning av dessa förstudier bestämt sig för att investera i Microluft i sin biorening. Under testperioden har vi definitivt fått bevis för teknikens nytta och vi är mycket nära att ha en färdig produkt att lansera för industriell VA-rening, säger Stefan. Under hösten installeras hos VIDA Paper första steget i en anläggning som är värd 7,3 miljoner kronor om kunden går hela vägen in i mål. Vi räknar med att den kommer att spara miljon belopp för dem genom radikalt sänkta energi kostnader: från 3,8 mkr/år till knappt 1 mkr/år. MINDRE MOTSTÅND, MINDRE ENERGI Två faktorer gör Sorubins produkter energieffektiva. Det första är att Sorubins luftare har mycket små energiförluster för att skapa dessa bubblor, vilket hos dagens existerande luftningstekniker kräver mycket energi. Vår teknologi flyttar på luft, andra teknologier flyttar på vatten, förklarar Stefan. Om man tänker efter är det ju enklare att springa omgiven av luft jämfört med att springa omgiven av vatten. Vår teknologi flyttar på luft, andra teknologier flyttar på vatten Stefan Sandström, VD Sorubin Copyright fotograf Matti Sedholm Den andra faktorn som gör tekniken energieffektiv är att luften sprids i vattnet i små bubblor istället för stora, vilket ger bättre effekt med samma energimängd. Ihärdigheten i Sorubins arbete resulterade under våren 2010 i ett viktigt patent. Patentet är av typen gate keeper och förväntas ge Sorubin som företag ett långsiktigt existensberättigande. Tack vare medel och samarbete med medlemsföretag i Processum har utvecklingen gått fortare än beräknat, slår Stefan fast. Redan under första kvartalet 2011 ser vi fram emot att lansera Microluft. Copyright Sorubin AB Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 13
Ett av många pågående projekt inom Framtidens Bioraffinaderi handlar om att tillverka flygbränsle från en av sulfatmassa brukens restprodukter. Produkten heter cymen och är ännu så länge en doldis. Men potentialen är enorm. grönt SAMARBETE GER flygbränsle Cymen kommer från naturen och så gör även idén att försöka utvinna flygbränsle ur ämnet. Vid Köpmanholmens nedlagda industriområde, cirka två mil söder om Örnsköldsvik, analyserade forskare från MoRe i början av 2000-talet resterna av terpentin från en gammal sulfitfabrik. Till deras förvåning hade terpentinet i marken omvandlats till cymen. Det var en lycklig slump att vi hittade och började forska på detta ämne. Vi gjorde mängder av analyser och kom fram till att cymen har egenskaper som liknar jetbränsle. Det har låg fryspunkt, tar inte upp fukt som kan leda till isproppar och det kokar inte för snabbt, säger Jörg Brücher som i dag är forskare vid Holmen Energis bioraffinadericenter. SÄKERHET FRAMFÖR ALLT I och med satsningen på Framtidens Bioraffinaderi fick forskningen ny fart och i dag är det Holmen Energi, Domsjö Fabriker, Processum, Umeå Universitet och Hjelmco Oil (tillverkare av kolvmotorflygbränsle) som driver den framåt med egen finansiering. Flygbranschen är mycket konservativ då de måste ta det säkra före det osäkra. Det leder tyvärr ibland till en onödig eftersläpning då det gäller exempelvis miljöutveckling, säger Jörg. Företaget Hjelmco är ett undantag. De har 50-80 procent av marknaden för flygbensin i Sverige, deras vd Lars Hjelmberg leder en av den amerikanska standardiseringsorganisationens (ASTM) arbetsgrupper för alternativa biobaserade flygbränslen för privatplan och de har själva tagit fram en blyfri bensin för flygplan med kolvmotorer. Det är denna bensin som nu är föremål för forskning vad gäller inblandning av det skogsbaserade cymenet. Vi testar om cymenet är lämpligt och vilka tillsatser vi måste blanda in, berättar Jörg. Vi kommer troligtvis att utföra praktiska försök under hösten. VINST FÖR ALLA Att Domsjö Fabriker är drivande i projektet beror på att även här hanteras stora mängder av restprodukten terpentin som i kokningsprocessen omvandlas till cymen. Detta cymen bränns i dag. Att hitta ett nytt användningsområde innebär alltså en dubbelsidig affärsvinst för såväl Domsjö Fabriker som Hjelmco Oil och en stor miljövinst. Cymen finns även i kanel och är lätt jämfört med andra kolväten. Helt ogiftig är den inte, men miljövinsten av att få en grön källa i blyfria blandningar kommer definitivt att bli stor, säger Jörg Brücher. VAD HÄNDER SEDAN? Med höga oljepriser och miljöskatter, en stark miljörörelse och USA:s flygvapen Plywoodersättning till husvagnar Går det att uppfinna ett ersättningsmaterial att använda vid husvagnstillverkning i stället för plywood? Två entreprenörer från Västerbotten tog kontakt med Processum för att få hjälp att undersöka saken. Husvagnstillverkare idag använder stora mängder plywood i sina produkter. Materialet levereras i plattor som ska sammanfogas till innerväggar i vagnarna. Eftersom tillgången på plywood är osäker och materialet tär på regnskogen ville de två entreprenörerna 14 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
Terpentin och cymen är spännande kemikalier som även kan ge andra produkter än bränsle. Jörg Brücher, Forskare Holmen Energis bioraffinadericenter som drivande motor, kommer alternativa bränslen att introduceras förr eller senare. Det största hotet mot detta är de långa och dyra certifieringsprocesserna inom branschen som gör att många utvecklingsprojekt stannar halvvägs. Därför finns inte heller någon konkurrens inom biobaserade flygbränslen. Potentialen, likaväl som risken, är stor. Jörg poängterar dock att de mängder terpentin som finns att tillgå långt ifrån täcker det globala behovet på sikt. Det cymen skogsindustrin kan hosta upp kanske räcker till en inblandning med ett tiotal procent. Därför krävs det en kombination av insatser, där minskad bränsleförbrukning är en annan nödvändig sådan. Vad är det då som säger att inte även detta projekt stannar upp? Terpentin och cymen är spännande kemikalier som även kan ge andra produkter än bränsle. Vi har insatsvaran själva och kommer definitivt att jobba på till dess vi har de mängder som krävs för de första motortesterna. Jörg framhåller också värdet av samarbetet inom Framtidens Bioraffinaderi. Det är helt enkelt ett väldigt, väldigt bra koncept. Samarbetet är det som gör att vi lyckas. Själva forskar vi normalt på pappersindustrin och på massa, kartong och papper. Den hjälp och input som Hjelmco och Umeå Universitet bidragit med har varit avgörande i det här projektet, avslutar Jörg Brücher. hitta en ny och bättre lösning. De vände sig till Processum och Framtidens Bioraffinaderi. Tanken är att tillverka ett liknande material genom att använda sig av cellulosa och tillsätta ett epoxyharts gjort på sojaböna. Materialet pressas samman och härdar då ihop. Fördelarna med det nya materialet är flera. Det är mera miljö vänligt då det inte tär på regnskogen som plywood. Det blir inte lika hårt som plywood och går därför att leverera i större stycken, och på rulle istället för som plattor. Det i sin tur betyder att husvagnsväggarna går att tillverka i ett stycke, det vill säga utan skarvar som riskerar att läcka. Efter många lyckade och misslyckade försök finns nu ett material som har potential att användas i framtida husvagnstillverkning. En prototyp av husvagn med innervägg av detta material har tillverkats och resultatet är lyckat. Under projektets gång har samarbetspartners presenterats för varandra och dessa arbetar nu vidare för att tillverka materialet i större skala. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 15
Prisat doktorandarbete går över gränsen Anna Svedberg och Processum fick 2010 års Kompetensutvecklingspris av Stiftelsen Gunnar Sundblads Forskningsfond. Utmärkelsen gavs för de banbrytande försök Anna gjort i sitt doktorandarbete och för att skapa ny kunskap inom forskningsområdet flockningsmekanismer. Anna Svedberg är doktorand vid KTH och anställd vid Processum Biorefinery Initiative i Örnsköldsvik. Priset är på 500 000 kr och ska användas för att utveckla kunskap om flockningsmekanismer vid papperstillverkning. Genom att studera olika tillsatsers inverkan på en strömmande fiberlösning med hjälp av magnetkamera har Anna kunnat bekräfta sin hypotes att det går att förändra det klassiska förhållandet mellan retention och formation vid papperstillverkning. Tidigare har det varit svårt att förbättra den ena utan att försämra den andra. Efter ett par år hittade Anna en lösning när hon använde de befintliga kemikaliekomponenterna på ett helt nytt sätt, vilket väsentligt kan förbättra egenskaperna hos papperet. Priset delades ut av H.K.H. prins Carl Philip den 20 april i samband med Skogsnäringsveckan. Anna använde prispengarna till att tillbringa fyra månader vid University of California, Davis, USA. Min utlandsvistelse vid UCD i Davis syftade till att lära mer om fundamentala transportfenomen i fibersuspensioner, berättar Anna. Liknande studier har inte utförts tidigare vid UCD. Det var fantastiskt att se vilka resurser de satsade i projektet. De forskningsområden vid UCD där magnetkamera-teknologin främst används idag är inom livsmedelsindustrin samt transportfenomen kopplade till produktion av biobränsle och cellulosaderivat. Ett villkor som följde med priset var att Anna på olika sätt sprider resultaten av sitt arbete inom den svenska skogsindustrin, vilket sker under hösten. Det är också viktigt att vidareutveckla det samarbete som påbörjats med UCD, poängterar Anna. Mitt arbete har visat att man med samma teknik kan studera helt olika problemställningar. Därför kommer representanter från UCD till Örnsköldsvik i höst för att dels få veta mer om bioraffinaderiet och knyta kontakter. Dessutom ser vi möjliga samarbeten och användningsområden för magnetkamera-teknologin inom vår satsnings procesströmmar, avslutar hon. 16 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
Rening med många fördelar I ambitionen att rena restprodukten metanol har Metso utvecklat en process med en rad miljöfördelar. Resultatet är en renare hantering av strippermetanol som kan leda till nya produkter. Nu gäller det att hitta intresserade samarbetspartners för att testa och optimera den patenterade processen i större skala. För mig har den största drivkraften varit att hitta metoder för att rena metanolen och att kunna återanvända den på annat sätt än att förbränna den som man gör i dag, säger Anders Norberg på Metso Power. Anders är en av innovatörerna bakom den patenterade processen Purimeth. Nu visar det sig att det finns flera fördelar med den nya processen, bland annat att en rad nya spännande produkter kan plockas ut ur processens biprodukter. TRE STEG MOT MINDRE FÖRORENING Problemet med metanol som frigörs i sulfatmassaprocessen är att den är kraftigt förorenad. Den innehåller bland annat kväve och reducerat svavel vilket gör metanolen både giftig och svårhanterlig. I dag förbränns metanolen, vilket kan leda till att en komplicerad och dyr förbränningsutrustning krävs. Anders Norberg ansåg att det borde finnas andra sätt för metanolhantering. Som ett första steg har en process tagits fram för att ta bort kvävet ur metanolen. Metanolen luktar dock fortfarande illa på grund av svavlet. Ett andra steg är att på kemisk väg oxidera svavlet vilket eliminerar luktbekymret och gör metanolen mer användbar/lätthanterlig. Ett tredje steg, som är under utveckling, är destillering; att destillera metanolen och länka av det kvarvarande svavlet. Kvar blir metanol, renad från både kväve, svavel och dess karakteristiska lukt. SPÄNNANDE POTENTIAL I BIPRODUKTERNA En bonus i processen är att biprodukterna kväve och svavel går att återanvända. Kvävet kan återanvändas i andra delar av den ursprungliga processen, men, man kan även tänka sig användning i olika former av gödningsmedel med mera. Det oxiderade svavlet skulle gå att återanvända i andra processer även om det ännu inte är klart hur och i vilken del av processen. Oavsett de potentiella produkterna som går att utveckla utifrån biprodukterna, är den renare metanolen bättre att elda än den metanol som genereras ur dagens metanolsystem. Den ger renare rökgaser och är ett grönare alternativ för sulfatmassabruk med separat metanolförbränning. Det borde finnas enorm potential för Purimeth, säger Anders Norberg. Stora massafabriker med höga energiöverskott skulle tjäna mycket på detta. Företag som betalar straffskatt för kväveutsläpp sparar pengar och dessutom går det tjäna pengar på biprodukterna. Det vi behöver nu är ett företag som är berett att satsa på metanolreningsprocessen i pilotskala så att vi kan verifiera och optimera processen i större skala än vad som hittills gjorts, säger Anders, som tror mycket på denna innovation. Energi grödor från åkermark I Örnsköldsvik pågår ett aktivt arbete för att utveckla odling av energigröda. EU-projektet Energigrödor från åkermark har bland annat visat att det går bra att odla en frosttålig variant av Salix även i norra delen av Sverige. Målet med projektet Energigrödor från åkermark är att sprida kunskap och ökat intresse för potentialen hos energigrödor som hampa och Salix även i norra Sverige. Förhoppningen är att få fler att odla energigrödor på sina marker och att skapa nätverk mellan lantbrukare, universitet och Örnsköldsviks kommun. BioBränsle står idag för tjugo procent av Sveriges energianvändning och behovet av råvara ökar ständigt. En del av detta behov kan täckas genom att använda åkermark för bränsleproduktion. Detta har såväl stat som kommuner tagit fasta på. I Örnsköldsviks kommun är energigrödor en prioriterad insats under de närmsta åren. Hittills har försöksodlingar av Salix gjorts i Västernorrland och Jämtland, finansierat av Värmeforsk, som visar att det, med de nya mer frosttåliga sorterna, går att odla grödan även i mellannorrland. Dessutom pågår försök att komprimera hackad hampa för att kunna transportera det som färdigt material till värmeverk och att hitta förädlingsmöjligheter för hampafiber som ger ytterligare ekonomisk bäring av odlingen. Projektet i Örnsköldsvik drivs och ägs av Övik Energi inom ramen för Framtidens Bioraffinaderi och är medfinansierat av EU:s strukturfonder. Erfarenheterna som hittills gjorts tas nu tillvara i föreningen Energiodlarna Nolaskog. Föreningen drivs av representanter för lantbrukarna, i nära samarbete med Framtidens Bioraffinaderi. Hit är alla med intresse av energiodling välkomna. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 17
Vid SEKABs pilotanläggning för framställning av etanol får man som biprodukt så kallat hydrolyslignin. I samarbete med ett par små utvecklingsföretag undersöks möjligheten att använda hydrolysligninet i olika plastblandningar. Detta för att göra plasten billigare, grönare och till och med förbättra dess egenskaper. Billigare och grönare plast Biprodukten hydrolyslignin är ett starkt kondenserat lignin, vilket gör det olösligt i vatten. Energivärdet är dock högt och ambitionen är att ur detta hydrolyslignin få fram ett optimalt bränsle, alternativt hitta andra användningsområden exempelvis som fyllmedel i plast. Tester i mindre skala har utförts där hydrolysligninet har använts som filler i plast, i kompositer och i tvåkomponentssystem. När det gäller testerna med plast har det gett väldigt lovande resultat. Hydrolysligninet som utfyllnad ger ingen försämring i kvalitet hos plasten, det blir snarare bättre och dessutom går det åt mindre fossilt material för samma mängd plast. En nackdel är dock att hydrolysligninet är mörkt och därför blir plasten svart. Det begränsar användningsområdena något men det finns alltid produkter där färgen på plasten inte har någon betydelse, exempelvis i kanoter eller annat som ändå kommer att lackeras. Vi ger restprodukten Hydrolyslignin större värde samtidigt som vi minskar användningen av fossila material i plast, säger Hans Grundberg som är utvecklingsingenjör hos Processum. Nästa steg är att göra mera storskaliga försök. Vi vill dessutom se om det fungerar lika bra med lignin från andra råvaror, vilket skulle öka potentialen avsevärt. Om det lyckas har vi bidragit till billigare och grönare plastmaterial. BIOBRÄNSLE OCH ENZYM AV FIBER SLAM Tillverkning av papper och massa ger upphov till olika restprodukter, bland annat fiberslam. Fiberslam består av fiber som är för korta eller förorenade och därför inte kan användas. En nyligen genomförd studie inom Framtidens Bioraffinaderi visar dock nya möjligheter att ta till vara på fiberslammet. Före år 2005 deponerades vanligtvis fiberslam. Förbud mot deponering av organiskt avfall har gjort att fiberslammet idag bränns i stället. Förbränning av fiberslam är dock ingen idealisk lösning eftersom det har en hög fukthalt och därmed ger lågt energiutbyte vid förbränning. Sett utifrån ett bioraffinaderiperspektiv skulle det vara önskvärt, både ekonomiskt och ekologiskt, att använda fiberslammet för produktion av flytande biobränslen, material eller olika kemikalier. Fiberslam innehåller generellt en hög halt av kolhydrater och en låg halt av lignin. Detta gör att materialet kan utgöra en lämplig råvara för produktion av flytande biobränslen som till exempel etanol. Etanol är en produkt med relativt lågt handelspris som säljs i stora volymer. Det skulle därför också vara fördelaktigt om en delmängd av fiberslammet används för produktion av mer högvärdiga produkter, till exempel enzymer. I den aktuella studien har möjligheten att använda fiberslam för samproduktion av etanol och enzymet xylanas undersökts. Fiberslam från ett massabruk omvandlades först till socker med hjälp av cellulosanedbrytande enzymer (enzymatisk hydrolys). Sockret jästes i sin tur till etanol och etanolen renades upp med destillation. Restprodukten efter destillationen (drank) användes därefter som odlingsmedium för en filamentös svamp som producerade enzymet xylanas. Studien visar att fiberslam kan användas som råmaterial för samproduktion av flytande biobränslen och enzym. Nästa steg blir att testa konceptet i pilotskala samt att genomföra en teknisk-ekonomisk utvärdering. 18 Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010
GAMMAL BARKDEPONI FÅR NYTT VÄRDE Kraftigt minskad energiförbrukning Inom Framtidens Bioraffinaderi pågår ett projekt för att förädla den lignosulfonat som bildas vid sulfitkokning av ved. Ambitionen är att minska energiförbrukningen i ett pappersbruk. Lignosulfonat är ett effektivt dispergeringsmedel, till exempel för vatten reducering i betong, som används för att reducera anvädningen av vatten vid betongframställning. Det används även till tillverkning av tegel och andra keramiska produkter eller tillverkning av färgpigment. Som bindemedel används lignosulfonat till exempel i foderpellets och mineralbriketter eller för dammbindning på vägar. SAMARBETE FÖR UTVECKLING På initiativ av MoRe Research startades ett projekt för att utvärdera möjligheten att minska energibehovet i ett pappersbruk med hjälp av lignosulfonat. Projektet är ett samarbete inom Framtidens Bioraffinaderi, med bland andra Processum, MoRe Research, Domsjö Fabriker och SCA Obbola. Försök har gjorts genom att ta fram speciella lignosulfonatfraktioner via ett pilotförsök med MoRe Research ultrafiltreringspilot. Med hjälp av MoRe Researchs papperspilot har det sedan varit möjligt att utvärdera hur lignosulfonat påverkar energiförbrukning i en tillverkningsprocess. Resultatet har varit mycket lovande. Vid dessa försök har vi sett att det dels går att minska energibehovet kraftigt, säger François Lambert som arbetar med projektet. Det skulle kunna handla om besparingar på flera miljoner kronor per år för ett pappersbruk. Dessutom visade det sig att egenskaperna hos papperet förbättrades. Nu går vi vidare med ytterligare studier. Vi måste bland annat undersöka hur det påverkar resten av processen. Vi ska också undersöka om olika lignosulfonat har olika egenskaper. Först efter det kan det bli aktuellt med fabriksförsök i större skala. Projektet är ett bra exempel på när bioraffinaderiutveckling och utveckling av pappersprocessen går hand i hand. Hur kan vi använda den bark som historiskt lämnats i deponier vid sågverken och massafabrikerna? Den frågan kan förhoppningsvis besvaras efter ett gemensamt utvecklingsprojekt av Sveaskog och Holmen Skog. Barken sågs tidigare som en restprodukt utan värde och den lämnades i enorma deponier som fortfarande finns kvar på många ställen runt om i Sverige. Men numera ser vi barken som en resurs och i det här projektet undersöker vi om den kan återanvändas som bioenergi och andra kommersiellt intressanta ändamål, säger Jessica Nordin, projektledare och miljötekniker på Sveaskog. LITEN NEDBRYTNING Den deponi som har använts i projektet ligger i Näske, strax utanför Örnsköldsvik och innehåller 150 000 kubikmeter bark. Eftersom barken har täckts med jord, har naturen långsamt anpassat sig och växt över den enorma högen med sly och buskar. När vi har röjt undan detta så har vi med blotta ögat sett en förhållandevis liten nedbrytning av barken, säger Jessica Nordin. Eftersom barken är blandad med sten och grus så måste den sorteras innan den kan återanvändas. Dessutom kan inte värmeverken ta emot de finaste fraktionerna av barken eftersom de innehåller för hög askhalt och därför måste vi sortera ut även den. I dagsläget har vi ingen riktigt bra metod för detta. FLERA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Om barken går att återanvända som biobränsle är det i sig en stor resurs. Men dessutom är de finaste fraktionerna av barken som sorteras ut också intressanta som jordförbättringsmedel. Vi har inte utvärderat projektet fullt ut än. Men om vi kan hitta ett bra sätt att sortera barken och kan transportera den till en rimlig kostnad, så skulle barken vara attraktiv för återvinning. Särskilt nu när efterfrågan på förnyelsebar energi hela tiden ökar, säger Jessica Nordin. Framtidens Bioraffinaderi Verksamhetsberättelse 2010 19
Finansiärer -medlemsföretagen