Q Utbildning i kåren (2 timmar) Q Att anpassa programmet (4 timmar) Q Välkommen explorerscout. Q Gruppledarutbildning. Q Ledarskap

([SORUHUVFRXWSDWUXOOHQVORWV Explorerscouten och explorerscoutpatrullen stöds av en vuxen lots. Lotsen är turvis explorerscoutpatrullens coach, utmanare, axel, linjedomare och uppmuntrare. Lotsen ansvarar för realiseringen av hela åldersgruppens gemensamma verksamhet. Lotsen ska känna scoutprogrammet och scoutmetoden samt veta hur man tillämpar dessa i åldersgruppen. Lotsen ska ha erfarenhet av att arbeta med ungdomar. Viktiga egenskaper för uppdraget är livserfarenhet och sociala färdigheter. Också någon som kommit med i scoutingen som vuxen kan vara lots men uppdraget kräver en god uppfattning om scoutverksamheten i sin helhet. Idealet är att lotsens uppdrag varar lika länge som explorerpatrullen. Om lotsen byts mitt under patrullens verksamhetsperiod bör bytet göras så att den gamla lotsen slutar först när den nya lotsen kommit igång med sin uppgift och blivit bekant med patrullen. Patrulledaren och lotsen kan inte bytas samtidigt. När lotsen avstår från sitt uppdrag ska han instruera och stöda den vuxna som tar över lotsuppdraget efter honom. Samma ledare kan om han har tid och ork vara lots i flera åldersgrupper eller ansvara för hela åldersgruppens verksamhet. I en liten kår kan samma ledare till exempel vara lots både för spejarscouterna och för explorerscouterna. Då ska uppgiften vara ledarens huvudsakliga uppgift. Lotsen fungerar som kontaktperson mellan patrullmedlemmarnas föräldrar och kåren. Lotsens uppgifter är att: Q ansvara för patrullens verksamhet men inte för att leda patrullen Q tillsammans med patrullen planera patrullens verksamhet Q delta i patrullens verksamhet vid behov, men inte alltid Q stöda patrulledaren och vara ett slags idébank Q känna till scoutprogrammet och scoutmetoden Q se till att målen för fostran uppfylls i åldersgruppen Q ansvara för åldersgruppens gemensamma verksamhet Q samarbeta med spejarscouternas lots. 8WELOGQLQJ Till lotsens utbildning hör följande av utbildningssystemets moduler: Q Explorerscoutprogrammet (4 timmar) Q Barn och unga I (2 timmar) Q Handledning av barn och unga (3 timmar) Q Trygg verksamhet (3 timmar) Q Att leda och handleda en åldersgrupp (4 timmar) Q Utfärdskunskaper (1+ timmar) Sammanlagt: 17+ timmar ([SORUHUVFRXWDQVYDULJ Om det finns många lotsar väljer de bland sig en som är ansvarig för explorerscoutverksamheten i kåren. Under ledning av kårens explorerscoutansvariga samlas lotsarna med jämna mellanrum för att dra upp linjerna för explorerscoutverksamheten i kåren. Till kårens explorerscoutansvariga hör också att skissa upp en helhetsbild och leda hela åldersgruppen. Den explorerscoutansvariga har en helhetssyn på läget i åldersgruppen och en bild av åt vilket håll verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Q Utbildning i kåren (2 timmar) Q Barn och unga II (3 timmar) Q Att anpassa programmet (4 timmar) Sammanlagt: 19 timmar 'HQYX[QDVUROO /RWVHQVUROOLH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Lotsens uppgift är att handleda och stöda explorerscoutpatrullen. Han bör vara lämpligt mycket närvarande och han ska lyssna på de unga. Lotsen är en spegel, axel, linjedomare och supporter för explorerscouten. Lotsen är ansvarig för patrullens verksamhet trots att han inte regelbundet deltar i den löpande verksamheten. Lotsen handleder patrullen och stöder patrulledaren i dennes uppdrag. Lotsen kan vara en idé- och resursbank för patrulledaren samt helt konkret stöda patrullens verksamhet. Lotsen deltar vid behov i patrullens verksamhet men det är inte han som leder patrullen. I tid kräver uppdraget som lots 1 2 träffar i månaden på tu man hand med patrulledaren enligt behov. Då en ny patrulledare påbörjar sitt uppdrag måste lotsen vara beredd på en tätare kontakt. Lotsen kan också delta i explorerscoutpatrullens utfärder eller möten till exempel då det behövs en vuxens kunskaper eller färdigheter för att genomföra programmet. Lotsuppdragets mål är att erbjuda explorerscouterna en mångsidig och trygg verksamhet som följer explorerscoutprogrammet i enlighet med åldersgruppens mål för fostran. Därtill är målsättningen för lotsen att ge patrulledaren en möjlighet att utvecklas i sitt ledarskap med beaktande av dennas ålder och utvecklingsnivå. Det är lotsens plikt att se till att målen för fostran uppfylls i åldersgruppen genom scoutmetoden. Lotsen är en positiv vuxenmodell för de unga. Om det finns flera lotsar fungerar en av dem som explorerscoutansvarig i kåren. Den lots som ansvarar för explorerscoutprogrammet i kåren har också som uppgift att se helhetssituationen och styra programmet. Den explorerscoutansvariga har en helhetsbild av åldersgruppen och vet i vilken riktning verksamheten utvecklas och han kan därför vid behov representera hela åldersgruppen på kårens styrelsemöten. Läs mer om lotsens och den explorerscoutansvarigas roller i kapitel 5.8. Gruppen, scouterna och ledarna. ([SORUHUVFRXWHUQDV SURJUDP Explorerscoutprogrammet omfattar tre år och består av olika långa aktiviteter, av vilka en del är obligatoriska och andra valfria. Den obligatoriska utrustningen består av fem delar: Q Välkommen explorerscout Q Gruppledarutbildning Q Ledarskap Q Explorerscoutevenemang Q Scoutfärdighetstävlingar (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. 8WELOGQLQJ Den explorerscoutansvariga har utbildningsmodulerna för explorerscoutlots som grund. Han ska också ha erfarenhet av att jobba med ungdomar i explorerscoutåldern och gärna också erfarenhet av att vara lots. Utbildningen för åldersgruppsansvariga omfattar följande av utbildningssystemets moduler: Q Handslaget och handledning av vuxna (3 timmar) Q Att leda och handleda en vuxengrupp (3 timmar) Q Scoutledarskap (3 timmar) Q Läger (1 timme) 'HREOLJDWRULVNDDNWLYLWHWVKHOKHWHUQD Välkommen explorerscout och gruppledarutbildning utförs under det första året. Ledarskapsaktiviteterna utförs oftast under det andra eller tredje explorerscoutåret då explorerscouten leder antingen den egna explorerscoutpatrullen eller en spejarscoutpatrull med lotsen som stöd. Explorerscouten får delta i explorerscoutevenemanget och scoutfärdighetstävlingarna varje år, men enligt programmet deltar scouten i evenemangen åtminstone en gång under sin tid som explorerscout. /('$50$33(1

9DOIULDDNWLYLWHWVKHOKHWHUQD Utöver den obligatoriska utrustningen finns fem utrustningspaket, som uppdelas i sammanlagt 26 fickor. Varje ficka innehåller 5 15 aktiviteter. Förutom dessa finns två fickor för sjöscouter. Ur varje ficka väljs varje år minst en aktivitet. Landscouterna väljer förutom de 26 valfria aktiviteterna varje år en aktivitet ur antingen Sekond- eller FiSScSjö-fickan. Sjöscouterna utför alla aktiviteter ur fickan Sekond och väljer varje år åtminstone en aktivitet ur fickan FiSScSjö. Tiden för uppgifterna varierar från under en timme till projekt på upp till ett halvt eller ett år. 3URJUDPPHWVXSSE\JJQDG Den obligatoriska utrustningen består av fem delar: Q Välkommen explorerscout Q Gruppledarutbildning Q Ledarskap Q Explorerscoutevenemang Q Scoutfärdighetstävlingar Valfria utrustningspaket: Q Vardagsutrustningens fickor Q Sedlar i madrassen Q Modellmedborgaren Q Lappa och laga Q En hjälpande hand Q Fosterlandet Finland Scoututrustningens fickor Q Vår egen kår Q Ut genom dörren Q Sekond Q FiSScSjö Skogsutrustningens fickor Q Byggmästarens handskar Q Så föds ett läger Q Lägerfinesser Q Vi hålls på kartan Q Ett golv av mossa och himlen som tak Q Ödemarkens superhjälte Q Fågel eller fisk Q Ut i naturen Q För moder jord Den personliga utrustningens fickor Q Upp och hoppa Q Själsfrid Q Med en riddares mod Q Mat på bordet Q Djupa tankar Q Från ord till handling Verktygslådan Q Leonardo da Vinci bleknar Q Hjärngymnastik Q Flinka fingrar Q Grova nävar Annat viktigt om programmet När verksamhetsåret är över håller explorerscouterna en evalueringsträff. Under evalueringsträffen utvärderas det gångna verksamhetsåret och funderas kring det följande. Evalueringsträffen är viktig för att scouterna ska lära sig planering och tidsbedömning som explorerscouterna övar i sitt program. Efter att ha utfört välkommen explorerscoutfickan och avgivit explorerscoutlöftet får explorerscouten åldersgruppens kännetecken att fästa på ärmen. Explorerscoutprogrammets avslutningsmärke är liljan och lejonet. Distriktet ordnar varje år distriktsevenemang och scoutfärdighetstävlingar för explorerscouterna. Ett riksomfattande explorerscoutevenemang ordnas vart tredje år. Dessutom kan explorerscouterna delta i riksomfattande storläger och dito scoutfärdighetstävlingar.

3URJUDPHYHQHPDQJ ([SORUHUVFRXWHUQDVSURJUDPHYHQHPDQJ Distriktet ordnar varje år distriktsevenemang och scoutfärdighetstävlingar avsedda för explorerscouter. Den viktigaste uppgiften för dessa distriktsevenemang är att utvidga explorerscouternas värld utanför kåren och ge möjlighet att skapa nya kontakter. Under distriktens evenemang kan man ordna sådana program som är svåra att ordna inom kåren. Till explorerscouternas obligatoriska program hör att delta i både en scoutfärdighetstävling och ett explorerscoutevenemang. På detta sätt får alla uppleva explorerscoutverksamheten inom sitt distrikt. Inom Finlands Svenska Scouter (FiSSc) ordnas roverscoutevenemangen och tävlingarna i allmänhet regionalt men de är tillgängliga för alla FiSSc:s explorerscouter. Vart tredje år ordnas ett landsomfattande explorerscoutevenemang. Under evenemanget har explorerscouterna möjlighet att stärka gruppandan inom sin patrull och samtidigt skapa nya vänskapsband runt om i landet. Utöver explorerscoutevenemangen deltar explorerscouterna i riksomfattande storläger och de kan också delta i riksomfattande scoutfärdighetstävlingar. /ljhu Explorerscouterna har en viktig roll vid planeringen och genomförandet av kårläger. Sommar- och vinterläger lämpar sig utmärkt för att utföra flera av de aktiviteter som ingår i t.ex. skogsutrustningspaketet. Explorerscouterna kan delta i realiseringen av lägret genom att bygga upp det, planera en del av lägerprogrammet, ansvara för matlagningen eller för något annat på lägret. På kårläger får explorerscouten ta ansvar och lär sig att göra sitt bästa. Explorerscouten lär sig organisera och får använda sin kreativitet. Finnjamboree, alltså ett av centralorganisationen ordnat storläger, arrangeras vart sjätte år. Alla scouter har alltså inte nödvändigtvis möjlighet att delta i en finnjamboree som explorerscout. På ett sådant läger får explorerscouten erfarenhet av att höra till en större organisation och att delta i ett storläger. Explorerscoutens program omfattar att delta i lägret och kan även omfatta organisationsuppgifter för detta. På storläger kan man träffa scouter från olika delar av Finland och resten av världen. Internationella läger är bl.a. världsomfattande jamboreer som ordnas vart fjärde år, samt andra länders egna läger. Varje läger har sin egen åldersgräns för lägerdeltagare och deltagare med serviceuppdrag. Information om lägren får man i tidningen Partio och på scoutorganisationernas hemsidor. FS ordnar årligen en resa till något internationellt läger. -27,RFK-27$ JOTA (Jamboree On The Air) och JOTI (Jamboree On The Internet) ordnas årligen det tredje veckoslutet i oktober. Då träffas scouter från hela världen via radio och Internet för att lära känna scouter från andra länder och utbyta erfarenheter. Ett evenemangsmärke utdelas till deltagarna. JOTA började redan år 1957 på världsjamboreen i England, då scoutledaren Leslie Mitchell föreslog att scouterna skulle kunna träffa varandra på radiovågorna åren mellan världsjamboreerna. För att delta i evenemanget behöver explorerscouterna inte vara radioamatörer. Det räcker med att patrullen kontaktar en gästande radioamatör som hjälper patrullen att använda radioapparaten för att få kontakt med andra radiostationer. För att få kontakt har man kommit överrens om speciella frekvenser, alltså scoutfrekvenser, i vilkas omgivning scoutradioamatörstationerna hittas under JOTA. JOTI har fått sin början som JOTA:s systerevenemang. WOSM:s första officiella JOTI ordnades år 1997. Evenemanget koordinerades av centralorganisationen tillsammans med nettipartiolaiset rf. Explorerscouterna kan delta i JOTI via Internet ensamma, tillsammans hemma hos någon, eller på något gemensamt evenemang. Man kan delta i JOTI på flera olika sätt på Internet. De flesta deltagarna använder ScoutLinks IRC-nätverk, men man kan också delta via nätverk för snabbmeddelanden (t.ex. msn), program för IP-telefoni (t.ex. skype), e-post eller dylikt. JOTA och JOTI kan ordnas som en del av en kårutflykt eller explorerscoututflykt, om man kan skaffa fram lämplig utrustning. Explorerscouterna kan använda radio eller dator hemma, men det är alltid roligare om man är flera. Man kan också utöka evenemanget med andra scoutaktiviteter, exempelvis olika tävlingar. -277²-DPERUHH2Q7KH7UDLO Jamboree On The Trail, Jamboree på stigar, är liksom JOTA och JOTI ett världsomfattande evenemang som ordnas varje år. Syftet är att få scouter ut i skogarna, på stigarna och vägarna i internationell anda. Evenemanget ordnades första gången 1998 och finländska scouter har deltagit ända sedan 1999. Tidpunkt för JOTT är andra lördagen i maj. Man kan delta i evenemanget på många sätt och varje grupp får själv välja sitt sätt. Alla vandrar ändå åt samma håll: genom scoutverksamhet mot en bättre framtid! Man kan vandra på färdiga naturstigar, i skogen, okända vägar i princip var som helst! Man kan bra delta i JOTT med hela kåren. Explorerscoutpatrullen kan t.ex. ordna ett utfärdsjippo för yngre scouter i närheten av kårlokalen. Explorerscouterna kan också själva delta i JOTT genom att göra en lite längre vandring, eller genom att lära känna den egna hemtraktens omgivning bättre. För deltagande i JOTT kan man få ett evenemangsmärke. ([SORUHU%HOW Explorer Belt (EB) är en 200 kilometer lång vandring som avverkas på tio dagar med en bekant eller obekant scoutkamrat i ett annat land. Destinationen är olika varje år och som resenärer väljs 16 25-åriga scouter. Meningen är att bekanta sig med destinationslandets kultur på ett sätt som avviker från en normal turistresa. Under vandringens gång utför man små projekt. Efter vandringen börjar bedömningen, som tar ca fem dagar. Efter bedömningen följer utdelningen av EB-bältmärken och -bälten. Hela gänget reser runt tillsammans i destinationslandet, åtminstone under bedömningstiden eller till och med ett par veckor. Efter EB har deltagaren en fantastisk vandring bakom sig och är många nya erfarenheter och vänner rikare. /nqjilugvplunhq Långfärdsmärken är avsedda för explorerscouter och äldre. Märkena är björntanden, gyllene ratten och bäversvansen. Björntanden är ett slags vandrardiplom och är ett av de mest ansedda märkena. Björntanden är en på förhand förberedd rapporterad vandring, där man gör en undersökning. Under vandringen skriver man dessutom dagbok och utvärderar utrustning, klädsel och vandringsproviant för att kartlägga sin egen vandringskunskap. Vandringen planeras noga innan den genomförs. Förhandsplanen, som innehåller planerna för undersökningen och vandringen skickas till FS:s björntandsråd för godkännande. Björntanden är en individuell prestation, men man behöver inte vandra ensam. Efter vandringen skickas undersökningsrapporten till björntandsrådet. För godkänd undersökning får man björntandsmärket på sin scoutskjorta. Den första avhandlingen godkändes 1955, varefter björntänder har avlagts i en jämn takt. Sjöscouternas långfärdsmärken är gyllene ratten och bäversvansen, som följer björntandens ideologi. Gyllene ratten görs seglande med lättbåt. Det är en på förhand förberedd utfärdssegling under vilken man gör en undersökning. För godkänd prestation får man fästa märket gyllene ratten på sin scoutskjorta. Bäversvansen är ett långfärdsmärke för vilket man utför en expedition med antingen en indiankanot, kajak eller roddbåt. Utfärden räcker minst sex dygn, och är ca 100 kilometer lång. Precis som för de föregående märkena görs även för bäversvansen en undersökning som ska godkännas av björntandsrådet. För godkänd utfärd belönas man med det ca fyra centimeter långa bäversvansmärket i läder att sätta på scoutskjortan. /LOMRUQD Liljorna fås för aktiviteter utförda under en viss tid eller som är av en viss längd. De testar ofta scoutens tålamod. Aktiviteten kan utföras i explorerscoutpatrullen, men den är en individuell prestation. Liljorna har oftast tre nivåer, som utförs en åt gången börjande med den lättaste. För att bli godkänd gör man en prestationsutredning till scoutledaren och för godkänd lilja får man ett märke att sätta fast på scoutbältet. Olika liljor är bl.a. läderliljan, masurliljan, kreativitetsliljan, diet- och stumliljan, bastuliljan och IRC-liljan. För läderliljans lättaste nivå (grön) (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

går man 40 km eller skidar 60 km på högst 24 timmar. Läderliljan är lätt att kombinera med många andra av explorerscouternas aktiviteter. Masurliljan är en lilja där man vakar i 24, 32 eller 42 timmar. Vakandet kan kombineras med många explorerscoutaktiviteter, exempelvis serviceuppdrag eller hantverk, så att vakandet går lättare. Explorerscoutpatrullerna kan också hitta på egna liljor. Liljor har t.ex. erhållits för att tillbringa sin tid i sovsäcken, för att leka i 24 timmar, för talkoarbete och för att låta livet styras genom tärningskast under ett dygn. 5RYHUZD\ Roverway är världsscoutorganisationerna WAGGGS:s och WOSM:s gemensamma europeiska evenemang för 16 22-åriga scouter. De äldre explorerscouterna kan alltså delta i detta evenemang som ordnas i olika länder. Roverway börjar ofta med en vandring, varefter deltagarna samlas för ett gemensamt läger. Under evenemanget syns scoutingens internationalitet och olika länders scouttraditioner starkt. 8SSÁ\WWQLQJ I början av explorerscoutprogrammet, under välkommenskedet, ordnas en uppflyttningsceremoni för de nya explorerscouterna. Ceremonin är som ett explorerscoutdop, vars huvuduppgift är att markera att man lämnar den gamla åldersgruppen bakom sig och ansluter sig till explorerscoutpatrullen eller bildar en helt ny patrull. Varje kår skapar sina egna traditioner kring ceremonin. Det viktigaste är att deltagarna får en positiv upplevelse och blir ivriga att börja sin explorerscoutstig. Kombinera gärna ceremonin med t.ex. explorerscouternas aktivitet Den egna flaggan vajar och andra aktiviteter som görs i grupp..dudnwlu Uppflyttningsceremonins karaktär kan beskrivas så här: Q Upplevelserik Q Skapar en känsla av gemenskap Q Innehåller vildmarksmystik (beroende på kårkulturen) Q Värnar om traditioner Q Förmedlar värderingar Q Höjer självkänslan Q Ger gruppanda Q Den första gemensamma upplevelsen Q Skapar tillit Q Minnesvärd Q Händelserik Q Innehåller olika uppgifter, till exempel att blicka tillbaka på sin tidigare scoutstig Q Ordnas på något annat ställe än vanligt och på ett ovanligt sätt 6FRXWVRIWKH:RUOG²J U YlUOGHQOLWHElWWUH 6FRXWVRIWKH:RUOGlUHWWLQWHUQDWLRQHOOWSURMHNWI U H[SORUHUVFRXWHUVRPYLOOEOLYHUNOLJDYlUOGVPHGERUJDUH 6FRXWVRIWKH:RUOGLQEMXGHUGLJDWWIXQJHUDLHQOLJKHW PHG) UHQWD1DWLRQHUQDV)1PLOOHQQLHPnO6\IWHWPHG SURMHNWHW6FRXWVRIWKH:RUOGlUDWWJ UDYlUOGHQOLWHElWWUH PHGPnOVRPIUHGQDWXUVN\GGRFKKnOOEDUXWYHFNOLQJ 6FRXWVRIWKH:RUOGlUXSSE\JJGNULQJWYnGHODU'HQI UVWD GHOHQlUHQI\UDG\JQOnQJXWIlUGVGHOXSSWlFNWVUHVDQGlU PDQEHNDQWDUVLJPHGJOREDODSUREOHPRFKP MOLJDO VQLQJDU 'HQDQGUDGHOHQVDPKlOOVWMlQVWHQEHVWnUDYHWWWYnYHFNRU OnQJWSURMHNWGlUPDQDUEHWDUI UDWWVNDSDJ\QQVDPPDUH I UKnOODQGHQLYlUOGHQ(IWHUDYNODUDGSURMHNWGHOEMXGHU YlUOGVRUJDQLVDWLRQHQ:260LQGLJWLOOGHWYlUOGVRPIDWWDQGH 6FRXWVRIWKH:RUOGQlWYHUNHW%HNDQWDGLJPHG6FRXWVRIWKH :RUOGSnZHEESODWVHQZZZVFRXWVRIWKHZRUOGQHW$QYLVQLQJDU WLOOGLWWSURMHNWInUGXIUnQ)6LQWHUQDWLRQDO#VFRXWÀ Q Hemlighetsfull Q Ordnas av äldre explorerscouter med lotsen som stöd ([HPSHOSnJHQRPI UDQGH Under uppflyttningsceremonin på en hajk bygger explorerscoutpatrullen en tillfällig bivack av en hajkduk eller ett annat fyrkantigt tälttyg. Patrullen övernattar minst en natt i bivacken. Som extra krydda tillbringas hela kvällen i tystnad kring brasan och efter midnatt börjar de äldre explorerscouterna sjunga patrullens egen hymn eller kvällssång som tecken på att de nya explorerscouterna nu är en del av gänget och kan delta i sången. Sången är obekant för de nya explorerscouterna. Under natten skär varje ny explorerscout en skåra i patrullvimpelns stång. Tillsammans dricker explorerscouterna ett te som är bryggt på höstens enbär och årsskott av gran som patrullen samlat på våren. Alla nya explorerscouter får en egen uppgift i patrullen. De äldre berättar historier om gemensamma utfärder. Då morgonen gryr kryper patrullen ner i sina sovsäckar, det finns ju tid för sömn under resten av veckoslutet. /RWVHQVUROO Explorerscoutlotsen är en möjliggörare och en resurs. Önskvärt är att explorerscoutpatrullen själv är intresserad av att ordna ceremonin och att lotsen endast hjälper till. På detta sätt förblir uppflyttningsceremonin explorerscoutpatrullens egen grej. 8SSÁ\WWQLQJVFHUHPRQLQVEHW\GHOVH Det konkreta målet med explorerscoutuppflyttningen är att erbjuda ett naturligt sätt att flyttas från spejarscout till explorerscout. I uppflyttningsfasen förändras den unga scoutens hobby på många sätt: Q Explorerscoutåldern har åldersgruppsvis egna mål för fostran, varför programmets karaktär ändras en aning med hänsyn till den ungas utveckling Q Programmets uppbyggnad ändras Q Patrullens uppbyggnad ändras Q Den egna patrullens ledare är en jämnårig ledare Q Ansvarstagande, ledarskap och att ta hand om andra övas genom ledarskapsövningar

7LGSXQNW Uppflyttningsceremonin kan gärna ordnas i samband med den första explorerscouthajken, men ifall patrullen vill hålla de nya explorerscouterna i spänning och bygga upp förväntningarna inför ceremonin, så kan ceremonin vänta ända till senhösten. 8SSÁ\WWQLQJHQWLOOURYHUVFRXW Vid explorerscoutprogrammets slut kan det vara trevligt att ordna en avslutningsutfärd där man drar sig till minnes explorerscouttidens bästa upplevelser. Avslutningsutfärden kan också vara exporerscoutprogrammets höjdpunkt, en minnesvärd resa eller ett oförglömligt projekt. Innan man blir roverscout är det bra att med lotsen diskutera den följande åldersgruppen och dess karaktär. Speciellt roverscoutprogrammets välkommenevenemang och Finlandprojektet är det bra att nämna. Roverscoutpatrullens lots kan gärna göra ett kort besök hos explorerscouterna t.ex. under avslutningsutfärden. Under evalueringsträffen kan patrullen diskutera exempelvis följande: Q Vad har vi gjort? Q Realiserades våra planer? Q Vad gjorde vi inte? Varför? Q Vad lyckades speciellt bra? Varför? Q Vad borde vi ha gjort annorlunda? Q Vilka är vår patrulls styrkor? Q Vad behöver vi ännu lära oss? 3DWUXOOP WHW Nedan ges en modell för hur explorerscoutpatrullens möten kan byggas upp: 1. Hälsningsord Q Småpratet stökas undan. 3URJUDPPHWLSUDNWLNHQ Aktivitetsplanering Patrullen, patrulledaren och lotsen uppgör tillsammans en programplan för den kommande höst- eller vårterminen. För planen väljs de aktiviteter i explorerscoutprogrammets fickor som patrullen finner intressanta och vill utföra. För att underlätta planeringen finns i explorerscoutens kalender en plan som utgångspunkt för programmet. Eftersom explorerscoutpatrullen själv väljer sina aktiviteter kan olika patrullers programplaner se mycket olika ut. Då man gör upp sin programplan är det viktigt att beakta de ledaruppdrag som ingår i explorerscoutprogrammet. Andra och tredje årets explorerscouter leder vanligen en spejarscoutpatrull eller sin explorerscoutpatrull. Två explorerscouter kan även tillsammans leda en spejarscoutpatrull. Eftersom ledningen av en spejarscoutpatrull är mycket tidskrävande, påverkas explorerscoutens möjlighet att verka i sin explorerscoutpatrull. Varje explorerscout ska dock ha en möjlighet att ta del i sin åldersgrupps program. Explorerscoutpatrullen väljer inom sig en ledare som ansvarar för organiseringen av patrullens aktivitet under en period. Även de andra patrullmedlemmarna ansvarar för att aktiviteterna genomförs dvs. patrulledaren ordnar inte allt program. Lotsens jobb är i sin tur att stöda patrulledaren i dennas uppdrag. Patrulledarens uppdrag är tidskrävande, varför samma explorerscout inte samtidigt ska sköta patrulledarskapet för både en spejar- och en explorerscoutpatrull. Programplanen ska förutom aktiviteterna också omfatta patrullens utfärder och kårens program och andra evenemang som patrullen ska delta i. Tillräckligt mycket tid ska reserveras även för planering och förberedelser av dessa evenemang. Programplanen kan uppdateras vid behov, även under pågående verksamhetsperiod. Realisering och tidtabell beaktas vid planeringen. Utöver patrullens aktiviteter kan explorerscouten välja egna aktiviteter, helt enligt egna mål och intressen. Många aktiviteter går utmärkt att utföra på egen hand. Ledarskapsuppdragen utför explorerscouterna under olika tidsperioder, vilket inverkar på både individens och patrullens program under en verksamhetsperiod. Planeringen av programmet underlättas av bildsymbolerna som finns i explorerscoutkalendern och i Ledarmappens aktivitetsdel. Bildsymbolerna ger snabbt en helhetsbild av svårighetsgrad, tid och utrustningsbehov för en aktivitet. (YDOXHULQJVWUlIIPHGORWVHQ Då en ny verksamhetsperiod börjar stannar explorerscoutpatrullen upp och pausar. Under pausen går patrullen tillsammans med lotsen igenom den gångna perioden och planerar den nästa. Det är naturligtvis all anledning att oftare fundera på hur det går. Programplanen kan ändras under pågående verksamhetsperiod eftersom det är svårt att beakta allt som kan hända. Evalueringsträffen är ett tillfälle att ge feedback, att fundera på hur allt gått och var mera jobb krävs. Q En fastställd tid på 10 15 min. används. Q I det här skedet av scoutstigen kan man redan anlända på utsatt tid och alla är på plats. 2. Öppningsritual Q Tid: 1 min. Q Alltid samma bekanta ritual, till exempel ett rop. Q Denna tradition lär man sig i de tidigare åldersgrupperna och det finns ingen anledning att ge upp den. Formen för er öppningsceremoni bestämmer ni själva. 3. Explorerscoutråd Q Tid: 5 15 min. Q Gå igenom hur det går i spejarscoutpatrullen, vargungeflocken eller äventyrsscoutlaget. Q Följ upp hur spejarscoutpatrulledarna klarar sig och om de behöver hjälp med något. Q Följ upp längre projekt eller aktiviteter. Hur går det? Behövs hjälp? Q Anmälningsärenden och kvällens program. Q Diskutera följande om det finns något att ta upp: Gemensamma beslut Upplevelser och resultat från förra mötet gås igenom Närvarande skrivs upp och eventuella penningfrågor diskuteras 4. Det egentliga mötesprogrammet Q Tiden avgörs av programmet. Q Gör tillsammans en aktivitet eller något annat som ni kommit överens om på förhand. Q Programmet förbereds av patrullmedlemmarna (utom de som också är spejarscoutpatrulledare, vice akelor eller vice kaptener) under ledning av patrulledaren. Q Om alla i patrullen också fungerar som patrulledare för spejarscouter, vice akelor eller vice kaptener så kommer patrullen tillsammans överens om arbetsfördelningen. 5. Nästa möte Q Tid: 5 10 min. Q Kom överens om tidpunkten för nästa möte, programmet för det och vem som förbereder vad. Q Skriv upp mötet och vad som ska förberedas i kalendern eller i en uppgiftslista så att det inte glöms bort. 6. Avslutningsceremoni Q Tid: 1 min. Q Till exempel ett rop eller tapto. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

6M SURJUDPPHW Till explorerscoutprogrammet hör den sjöinriktade programfickan Sekond, som sjöscouterna utför i sin helhet. Denna ficka omfattar bland annat småbåtssegling med patrullen, navigation och hamnmanövrar, planering av seglingsrutter och bespisning, motorlära samt miljö- och väderlära. Målet är att explorerscouten efter avklarad Sekondficka ska kunna delta som en kunnig medlem av besättningen på kårens båt. Han kan handleda yngre på båten och även fungera som yngre befäl. Utöver Sekondfickan finns också FiSScSjö-fickan, där sjöscouterna väljer ut minst en aktivitet per år. Dessutom rekommenderas aktiviteter där kårens kårlokal, stuga eller båt underhålls. För explorerscouter som inte hör till en kår med sjöverksamhet bildar fickorna Sekond och FiSScSjö en helhet, där scouten varje år väljer ut minst en aktivitet. De scouter som vill fungera som skeppare på kårens båt kan avlägga Sekondkursen i slutet av sin explorerscoutperiod. Kårerna ordnar själv den kursen, vilken ger en specialkunskap i säker hantering av och kännedom om kårens egen båt. 6HNRQGNXUVHQ Sekondkursen ordnas av kåren, eller några kårer tillsammans. Avsikten med kursen är att den tillsammans med skärgårdsskepparkursen ska ge tillräcklig teoretisk och praktisk kunskap för att explorerscouten ska kunna fungera som skeppare på skärgårdsseglatser. Kursen fokuserar på hantering av kårens egen skolbåt. Sekondkursen eller motsvarande kunskap är en förutsättning för att skärgårdscertifikat ska beviljas. Kåren kan arrangera kursen som ett veckoslutsevenemang, men utbildningen kan också spridas ut över en eller två seglingssäsonger, till exempel de två sista åren i explorerscoutåldern. Sekondkursens innehåll är delvis detsamma som sekondfickans aktiviteter och kan utföras som vanligt explorerscoutprogram, så länge nivån för sekondkursen följs. De delar som hör till sekondkursen men inte till fickan omfattar bland annat träning som vaktchef under dag- och nattid, grunderna i elektroniska navigeringshjälpmedel, man-över-bord-manöver, nödsituationer till sjöss och hur sådana kan förebyggas, båtens tekniska system samt segelvård och -trimning. $QSDVVQLQJDYH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Explorerscoutprogrammet bildar en helhet. Patrullen och möten varje vecka stöder de unga i deras utvecklingsskeden. Kårernas möjlighet att genomföra programmet beaktades också då programmet gjordes upp. Det är ändå omöjligt att ta fram ett program som alla kan använda på samma sätt eftersom varje kår har sina traditioner och program. Därför är det till och med rekommendabelt att kåren anpassar programmet efter sina resurser och traditioner. Då explorerscoutprogrammet genomförs i kåren är det viktigast att varje 15 17-åring får en möjlighet till program som stöder den personliga utvecklingen. Explorerscouterna får därför inte användas enbart som ledarresurser eller i andra ansvarsuppdrag i kåren. Detta utesluter ju inte att explorerscouten har sådana uppdrag om han är intresserad och villig och kåren behöver det, men då är det viktigt att vuxet stöd finns med från början och möjligheten att genomföra ett eget program måste finnas kvar. Explorerscoutprogrammet omfattar ledarskapsövningar, så varje explorerscout får pröva på olika ledarroller. Explorerscoutprogrammet omfattar dessutom flera andra aktiviteter som är minst lika viktiga. Eftersom scoutrörelsen har en fostrande uppgift bör de ungas behov ställas framför kårens. $WWELOGDHQH[SORUHUVFRXWSDWUXOO Explorerscoutprogrammet kan utföras i både små och stora kårer. I större kårer är det skäl att stöda en mångsidig åldersgruppsaktivitet. I en mindre kår kanske det finns endast en eller två 15 17-åringar. Även dessa explorerscouter har rätt till och måste få en möjlighet att utföra sitt åldersgruppsprogram. Programmet genomförs bäst i särpatruller, det vill säga separata pojk- och flickpatruller, men explorerscoutprogrammet går också att ordna i sampatruller om kåren inte kan ha separata. En explorerscoutpatrull kan också bildas tillsammans med grannkåren. I flick- och

pojkkårers åldersgruppsaktivitet krävs samarbete för att samgrupper ska kunna bildas. Explorerscouterna träffar jämnåriga scouter inom patrullverksamheten, men även på större evenemang och på nätet, varför speciellt mindre kårer aktivt borde utnyttja dessa resurser. 0 WHQ Explorerscoutprogrammet är uppbyggt kring veckoverksamhet. I alla kårer har 15 17-åringarna dock inte möjlighet att samlas varje vecka, till exempel för att alla orter inte har skolor på andra stadiet, varför explorerscouterna kanske inte finns på samma ort. Veckoslutsutfärder och sommarverksamhet utgör då ofta viktiga tillfällen för explorerscouterna att lära sig nya färdigheter. Andra mer eller mindre galna idéer kan också användas; kan en explorerscoutpatrull samlas i skolbussen? Explorerscoutlotsen spelar här en viktig roll om de unga inte kan samlas varje vecka. Lotsen stöder explorerscoutpatrullen och fungerar som deras kontakt till kåren. Tillsammans med lotsen kan explorerscouten diskutera sin scoutbana och bygga upp den programplan som är bäst för patrullen. Patrullens uppbyggnad Explorerscoutprogrammet kan genomföras både i patruller med jämnåriga medlemmar, eller i patruller där några nya explorerscouter tillkommer varje år och några uppflyttas till roverscoutåldern. Detta bestäms ofta av kårens traditioner och möjligheter. I en liten kår är det naturligt att en patrull bildas av alla explorerscouter, även om de är i olika åldrar. I en stor kår kan en hel spejarscoutpatrull flyttas upp och bilda en explorerscoutpatrull, där patrullens medlemmar redan känner varandra. Programstrukturen stöder mest den personliga uppväxten, varför en spridning i åldrarna kanske är bättre. I detta fall kan en äldre explorerscout vara patrulledare och verksamheten fortgår även om vissa i patrullen fungerar som spejarscoutpatrulledare. Eftersom de olika aktiviteterna inte bygger på varandra kan ett gemensamt program bra planeras i båda patrullmodellerna. 1\DPHGOHPPDULSDWUXOOHQ Man kan ansluta sig till en explorerscoutpatrull när som helst. Explorerscoutprogrammet inleds med en gemensam utfärd och gemensam verksamhet med patrullen och sålunda kan nya medlemmar bra ansluta sig till gruppen. Några aktiviteter och traditioner kan med fördel upprepas så att de nya får lära sig patrullens ritualer. Nya medlemmar kan också komma med samtidigt som spejarscouter flyttas upp i en explorerscoutpatrull.nuhqvwudglwlrqhu Explorerscoutprogrammet har utrymme för valfrihet och nya aktiviteter. Nya aktiviteter och andra tips kan man dela med sej av på nätet. Kårens traditioner och styrkor kan också tas fram då programmet genomförs. Kåren kan till exempel besluta att ta upp mera vildmarksaktiviteter än vad grundprogrammet förutsätter. +DQGLNDSSVFRXWHULH[SORUHUVFRXWSURJUDPPHW Explorerscoutprogrammet omfattar en hel del vardagskunskaper. Programmet går därför utmärkt att anpassa för vuxna handikappscouter. ([SORUHUVFRXWHUQDV JUXSSOHGDUXWELOGQLQJ Finlands Svenska Scouter ordnar regionala Explorerdagar årligen eller med några års mellanrum (beroende på behovet i kårerna). Explorerdagarna är huvudsakligen uppbyggda av gruppledarutbildningens aktiviteter. Gruppledarutbildningen kan dock också ordnas i den egna kåren eller som samarbete mellan kårer. 0nOVlWWQLQJDUI UJUXSSOHGDUXWELOGQLQJHQ Efter utbildningen har explorerscouten följande färdigheter: Q Förstår scoutverksamhetens utgångspunkter och mål samt scoutidealen och scoutlöftets betydelse och strävar efter att beakta dem i scoutverksamheten. Q Kan utnyttja scoutmetoden i scoutverksamheten. Q Vet patrulledarens uppgifter i spejarscoutpatrullen, förstår målen med patrullens verksamhet samt ledarens ansvar och rättigheter. Q Behärskar de rutiner som hör till kårens patrullverksamhet. Q Kan skilja goda och dåliga ledarprestationer från varandra. Q Klarar av att leda spejarscoutpatrullen på möten och utfärder. Q Kan ordna kvalitativ, säker och meningsfull verksamhet för patrullen. Q Kan använda spejarscouternas program och klarar av att lära ut de färdigheter som programmet omfattar. Q Kan kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av detta inom ledarskapet. Q Förstår patrullens utveckling i gruppens olika stadier. Q Litar på sina färdigheter och kan utvärdera sitt patrulledarskap. 8WELOGQLQJHQVLQQHKnOO Gruppledarutbildningen består av 13 aktiviteter som avser att lära explorerscouterna ledarskap, gruppverksamhet och patrulledarskap för spejarscouter. $NWLYLWHWHUVRPEHKDQGODUOHGDUVNDS Porträtt av en ledare: Behandlar grundidéerna för ledarskap och handledning. Man tar sig även en titt på skillnaderna mellan att leda och att handleda. Att leda med stil: Explorerscouten sätter sig in i olika ledarstilar och funderar på sitt eget sätt att leda. Som ledare inom scoutingen: Begreppet scoutmetod gås igenom och ledarskap inom scoutverksamheten diskuteras. Vad gör scouting till scouting? Ansvaret tynger: Vilket är ledarens ansvar och vad innebär det för explorerscouten som patrulledare? Tiden är begränsad: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av det inom ledarskap. Aktiviteter som har att göra med gruppens verksamhet: Gruppens anatomi: Vad är en grupp och vilka slags grupper finns det? Gruppen lever och utvecklas: Gruppdynamik, gruppens olika stadier och diskussion om i vilket stadium den egna gruppen just nu befinner sig. Vi bygger upp gruppen tillsammans: Samarbetsövning i den egna patrullen, betydelsen av gruppsamhörighet och olika slag av teambuilding. (;3/25(56&287(5(;3/25(56&287/276(16+$1'%2. /('$50$33(1

$NWLYLWHWHUVRPKDUDWWJ UDPHG JUXSSOHGDUIlUGLJKHWHU Explorerscouten utbildar: Olika sätt att lära ut scoutfärdigheter till yngre scouter. Spejarscouternas värld: Spejarscouternas program och planering av verksamhet. Fastän explorerscouten själv varit spejarscout är det bra att få en helhetsbild av programmet. En bredare syn på programmet förenklar vid planering. Med spejarscouterna: Spejarscoutpatrullens verksamhet. Planering av spejarscouternas möten och utfärder. Ledarens verktygslåda: Explorerscouten vet vilka avsnitt ett möte består av och hur mötets tidtabell är uppbyggd. 5HDOLVHULQJDYJUXSSOHGDUXWELOGQLQJHQ Gruppledarutbildningen hör till det första året som explorerscout. Den kan arrangeras under ett veckoslut eller som en kvällskurs. Utbildningen kan bra kombineras med Välkommen explorerscoutfickans aktiviteter, speciellt om den ordnas i form av en utfärd. Gruppledarutbildningen är ett scoutevenemang, så den genomförs enligt scoutmetoden. Om utbildningen ordnas under ett veckoslut är det lätt att göra den scoutigt. Genomför gärna avsnittet om utveckling som ledare och utvärdering av det egna ledarskapet i två delar, så att den andra delen kommer först när kursdeltagaren fått lite erfarenhet av ledarskap. Utbildningen kan innehålla förhandsuppgifter som man utför enskilt eller i grupp. Gruppledarutbildningen ingår i explorerscouternas åldersgruppsprogram och ansvaret för utbildningen ligger främst hos kåren. Kårerna kan samarbeta och hålla en gemensam utbildning. Om kårerna önskar kan en gemensam utbildning ordnas för hela regionen. Ifall man i sin kår bara har 1 3 personer som ska utbildas är samarbete att rekommendera. *UXSSOHGDUXWELOGQLQJHQVXWELOGDUH En äldre ledare, gärna en lots eller en åldersgruppsansvarig ansvarar för gruppledarutbildningen. Ledaren samlar en grupp utbildare som deltar i utbildningen. Utbildarna kan vara kårens äldre ledare och roverscouter. Utbildarna behöver grundkunskaper om ledarskap och gruppens funktioner. Utbildarna ska även vara insatta i spejarscouternas program. Det är viktigt att under utbildningen ge rum för explorerscouternas egna idéer och insikter. Det är all anledning att minnas detta då man planerar evenemanget, eftersom detta är explorerscoutens första kontakt med ledarutbildning. Utbildarna får stöd och feedback från den ansvariga utbildaren och av varandra. Man kan även ha nytta av den utbildarutbildning som ordnas av FiSSc. 8WELOGQLQJVPHWRGHU Gruppledarutbildningen använder sig av funktionella metoder. Med hjälp av dessa får ledarskapet och gruppens verksamhet ett sammanhang som explorerscouten kan gestalta. Exempel på funktionella metoder: Q Att fungera i patrull, till exempel att iaktta gruppdynamiken vid uppsättningen av tältet eller under matlagningen. Q Att öva och pröva på ledarskapssituationer, att instruera uppgifter. Q Att öva och pröva på utbildningssituationer, att lära ut kunskaper och färdigheter åt andra. Q Gruppövningar där hela patrullen måste samarbeta, t.ex. kliva över ett snöre, ta sig genom ett spindelnät, ta sig en viss sträcka över plankor eller skida med samma par skidor. Q Drama: improvisation av olika gruppsituationer, rollspel kring olika ledarskapsstilar Q Hantverk, teckning, fotografering, videofilmning, Internet Inom scoutingen använder vi oss av learning by doing. På gruppledarutbildningen lär man sig dessutom varför man gör något genom att fundera och diskutera. Efter övningarna är det bra att reflektera över och diskutera bland annat följande frågor: Q Vad gjorde vi? Vad hände? Vad uppmärksammade jag? Q Varför göra på ett visst sätt? Q Hur gick det? Vad lyckades jag med? Q Vad lärde jag mig? Hur kan jag använda mig av det jag lärt mig som gruppledare? Dra gärna nytta av tidigare erfarenheter från den egna explorerpatrullen och andra gruppers verksamhet samt från evenemang där man själv varit ledare eller har blivit ledd. ([HPSHOSnDNWLYLWHWHUYLGJUXSSOHGDUXWELOGQLQJ Aktivitet: Begränsad tid Beskrivning: Explorerscouten lär sig kontrollera sin tidsanvändning och förstår betydelsen av detta för ledarskap. Några alternativ för hur frågan kan tas upp med explorerscouterna: Q Studera explorerscoutkalenderns innehåll och användning tillsammans med explorerscoutpatrulledaren och -lotsen. Q Utför aktiviteten Vad som komma skall och använd planeringsmallarna i explorerscoutkalendern. Q Utför aktiviteten Spejarscouternas värld och använd samtidigt explorerscoutkalenderns aktivitetslista. Q Utför en aktivitet tillsammans med spejarscouterna och använd programstommen som finns i explorerscoutkalendern. Q Planera och genomför en utfärd med explorerscoutpatrullen och lägg därvid extra vikt vid planeringen av tidtabellen. Detta är kanske bäst att göra först på den andra utfärden, så att man kan jämföra de två utfärdarna: på den ena tänkte man troligen mycket mer på tidsanvändningen än på den andra. Q Vid uppgiftsfördelningen i planeringsstadiet har alla fått ja- eller nej-lappar. Man övar sig i att säga ja eller nej vid planeringen av program och alla måste motivera sina svar. Q Utnyttja explorerscoutkalenderns kalender och skriv in bara sådant som ska hända vid just den tidpunkten. Q Använd minneslistor och anteckna vilka förberedelser som ska göras och när. Q Under utfärden kan man kolla om alla har använt sig av minneslistorna. Q Efter utfärden: Jämför om förberedelserna blev mer organiserade? Gjorde man flera viktiga saker istället för onödiga? Var det mindre stressigt? Blev mycket ogjort? Glömdes saker lika lätt? Q Gå igenom några av kårers evenemang: Hur såg man till informationsgången under planeringsskedet? Vem ska göra vad? Gör upp en karta över informationsgången under planeringsskedet av ett evenemang. Q Gå igenom allas minneslistor tillsammans på mötet och öva er i att hålla dem uppdaterade. Man fyller i sådant som gjorts och skriver upp allt som blev ogjort som man kommer på. Tid för ändamålet t.ex. 15 20 minuter. Slutligen diskuteras om listorna varit till någon hjälp. Stödmaterial: Q Ledarskap: Handbok för scoutledare Q Gruppdynamik: Ledarmappen, Gymnasiets läroböcker som behandlar socialpsykologi Q Spejarscoutprogrammet: Ledarmappen