Förstudie av äldres mobiltelefonanvändning



Relevanta dokument
Trygg om natten En studie av kunders, anhörigas och personals perspektiv på införandet av ny teknik inom nattpatrullens arbete

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

DISC test Översatt till svenska

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Utvärdering deltagare 2013 v deltagare

Min individuella uppgift om hamnens Webbsida

Killen i baren - okodad

Avstämning med Referensgrupp Sprint 11 lnu.se + Mina saker

Våga Visa kultur- och musikskolor

E: Har du jobbat som det hela tiden som du har varit här på företaget?

Symmetry: Bortsett från menyn har innehållet av sidan viss symmetri när det kommer till videoklippen som är upplagda på sidan.

Utvärdering deltagare

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

Vardagens ålderism och konsekvenser för människors tillvaro

Projektarbete om HIV i Laos

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

SIFOs Telefonbuss 2010

jonas karlsson det andra målet

Föräldrajuryn - om barn och mobiltelefoner. Mars 2006 Konsumentföreningen Stockholm

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Våga Visa kultur- och musikskolor

Tips för en bra redovisning

Provning av mobiltelefoner. Funktionell provning av mobiltelefoner med äldrepanel

Vuxenstuderande, enkätresultat Kommunal vuxenutbildning

Den magiska dörren. Albin Vesterlund

Sammanställning av Utvärdering HÄLSODAG samtliga elever Barn- & fritidsprogrammet Onsdag den 17/

STADSLEDNINGSKONTORET

MOBILTELEFONI. Julia Kleiman, Frida Lindbladh & Jonas Khaled. onsdag 16 maj 12

Kurt qvo vadis? Av Ellenor Lindgren

Utvärdering 2014 deltagare Voice Camp

Anne Harju 1

Trängselskatt Backa. Resultat från telefonintervjuer i Hisings Backa och övriga norra Hisingen

Mitt Jobb svenska som andraspråk

För att då har jag ingen fritidsaktivitet och vi har bokklubb då här.

EU Barn Online II (31/03/2010) ÅRINGAR

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Martin Widmark Christina Alvner

Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)

Diskussionsfrågor <3mig.nu. - Om Internet, trakasserier och livet IRL

Sune slutar första klass

STOCKHOLMS STAD PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 2014 BARNBOENDE HELA STADEN

Vargens rätt i samhället

Resledaren Användarguide Android Innehåll

MEDBORGARUNDERSÖKNING 2 Juni 2014

Om rapporten. Direkt effekt PostNord

Falköpings kommun Feriepraktik Enkät ungdomar period 1, 2 och 3

******** (En soffa. ELLEN med espressokopp, slår ett nummer på en sladdlös telefon.)

Strukturering och Planläggning

Hörmanus. 1 Ett meddelande. A Varför kommer hon för sent? B Vem ska hon träffa?

Familjekoncept - stöd till hela familjen vid nydiagnostiserad demenssjukdom.

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Hållbart arbete. Att nå, få och behålla ett jobb

Kvalitativ intervju en introduktion

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

6. Till IP som svarat Ja: För vilka produkter har du sett information/reklam för insamling/återvinning? (öppen fråga)

Unga vuxna 2013 boende, studier, sparande och framtidsdrömmar

Om mikroarbete och restid

I do for money sattes upp i regi av Åsa Olsson på Dramalabbet under Teater Scenario 2008.

Studio Ett den 12 december: Svensk film med svensk textning

UTVÄRDERING AV STÖD OCH HJÄLP TILL ANHÖRIGA

PASCALE VALLIN JOHANSSON & EDITH HELSNER

Välj bloggen som du använder i skolan, i detta fallet heter den Min Skolblogg.

Sommarläger 2013 UTVÄRDERING

LIVET BLIR BÄTTRE MED ÅREN

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

När vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.

Slututvärdering EXSISTRE. juni 2014

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Inomhus vill vi öka den fysiska aktiviteten genom att använda oss av miniröris och sångoch danslekar.

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Barn i familjer med knapp ekonomi Anne Harju 1

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Doros enkla SMS-skola

Personer med funktionsnedsättning 2012 BARNBOENDE. Stadsdelsrapport - Bromma

Kartlägg mångfalden. Att skapa en enkät

Övning i intervjuteknik och. olika faktorer som kan påverkar en intervjun

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Hans Gedda på Nationalmuseum/Konstakademin 13/ Visning och arbete i ateljen

Intervjusvar Bilaga 2

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

Svevias trafikbarometer: Mäns och kvinnors bilkörning

Vad har du gjort på semestern?

2013 PUBLIC EXAMINATION. Swedish. Continuers Level. Section 1: Listening and Responding. Transcript

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

R O S E N L U N D S S K O L A N. Varifrån sänds hockeymatcherna i Kinnarps? Sida 4! Tävlingar på sista sidan. Hur många elever har skolbusskort?

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

Ungdomssamtalarna beaktas i internbudget för 2015, samt att samarbete inom ramen för Ungdomssamtalarna fortsatt sker med grundskolenämnden

Billie: Avgång 9:42 till nya livet (del 1)

Hjälpmedelsinstitutet

Rapport: Enkätundersökning - givare

STADSLEDNINGSKONTORET

1 december B Kära dagbok!

Kåre Bluitgen. Sjalen. Översättning: Catharina Andersson illustrationer: Kirsten raagaard. nypon förlag AB. Publicerat med tillstånd.

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Föräldrasynpunkter på Brukets förskola februari 2015

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

Lars Rylander. GALLERIROND våren 2005

ENHETSRAPPORT - SOLHEMS GRUPPBOSTÄDER I O II

Transkript:

Förstudie av äldres mobiltelefonanvändning Alexandra Weilenmann IT-universitetet i Göteborg Pensionärernas Riksorganisation (PRO) Hjälpmedelsinstitutet (HI) IT&Telekomföretagen

Översikt Vår studie Användningsmönster Användbarhet Äldretelefoner Fortsatta studier

Studiens genomförande Fokusgruppsintervju med fyra vana, äldre användare Observation (samt video) från en cirkelträff Mobilär med nybörjaranvändare Kvalitativt, etnografiskt perspektiv, där användarna får komma till tals Detta är en förstudie urvalet ej representativt (se diskussion)

Användningsmönster Varför har de äldre mobiltelefon? Hur får de telefonerna? Vad använder de telefonerna till? Hur använder de telefonerna? Vad har de för inställning till mobiltelefonen som fenomen?

Varifrån får de äldre sina mobiltelefoner? Ofta ärver äldre telefonerna från yngre anhöriga Modeller valda utifrån yngres behov och intressen

Varför har de äldre mobiltelefon? Säkerhet och trygghet en viktig faktor vid anskaffandet Tryggt att kunna kalla på hjälp när man är ute och rör sig Elvy: (..) Jag har ju faktiskt haft användning för den. Jag voltade ju med min bil och låg upp och ner på taket. Och kunde använda [mobiltelefonen] då när jag vaknade till. Jag har ju haft nytta av den, så jag tycker den är jättebra.

Varför har de äldre mobiltelefon? Först trygghet och säkerhet, men ett nytt behov växer fram: Elvy: Jag kom bara ihåg det att jag tyckte det var onödigt för mig att gå och släpa på den här. Men då säger han [min man] det att i om att man körde bil och man hade det och om det händer nånting på vägen, tyckte min man då va. Och nu kan jag tycka att det är ju jättebra aspekter och nu kan jag inte åka utan den. Nu hänger den ju med som bihang, ja det är ju jag.

Varför har de äldre mobiltelefon? För de vana användarna: Mobiltelefonen ett bihang, förlängd arm Maud: I början var ju inte behovet så stort ( ) Men det har ju blivit så att man tar till den mer och mer. Nu är det ju som att ha en kulspetspenna i väskan; den ska finnas där. Bertil: I och med att man hade den i jobbet så lärde man ju sig. Det är precis som du [Maud] säger det blir ju mer en förlängd arm. Elvy: Nu hänger den ju med som bihang, ja det är ju jag.

Vad använder de äldre mobiltelefonen till? Inge: I mitt fall så använder jag den till att jag ringa och ta emot [samtal], det är 99 %. Bertil: För mig är det uteslutande att jag ringer och pratar med folk och oftast går samtalen till hustrun. Maud: Min främsta anledning att jag har den med mig, eller uppskattar den, det är väl att folk kan få tag på mig. Jag är så sällan hemma, jag har ju nån PRO-aktivitet. ((skrattar)) Jag vill bli nådd av olika anledningarna och då är det bra att ha den.

Vad har de för inställning till mobiltelefonen som fenomen? De äldre har varit med om många tekniska framsteg - hur ser de på mobiltelefonen? Mobiltelefonen är ett verktyg som ska användas när det behövs Framkommer dock att de ibland använder telefonerna på skoj, som en kvinna uttrycker det Här finns mer utrymme att utforska och designa för äldre - för ökad livskvalitet och sociala kontakter!

Användbarhet för äldre För liten text på knappar, skärm och i instruktionsböcker En del äldre tar till förstoringsglas Menyer och språkval Vad betyder filhanterare? Meny? Finns det några kötträtter på menyn? som en äldre man sa Tid är en viktig användbarhetsfaktor här krävs en snabbhet och motorik som inte alltid finns hos äldre: Knapplåset Bakgrundsbelysningen Textinmatning

Vad tycker de äldre om mobiltelefonmodeller för äldre?

Vad tycker de äldre om mobiltelefonmodeller för äldre? Både vana och ovana användare skeptiska Doro: Ingen telefon, utan en larmanordning Hör hemma bland senila Seniofonen: För dyr Stigmatiserande Varför bara larmfunktion för äldre? Är inte det ett behov för alla?

Stigmatiserande med en äldretelefon? Elvy: Men att kalla den för senior det tycker jag änna är lite fel också. Det finns väl ingen som är så medvetna om hur det ska se ut och hur det ska vara, och design och alltihopa, som de som kommer i den åldern nu. De är ju inne i det och så bara ta fram en [mobiltelefon] och kallar den för det. Jag tror inte de går på det. Elvy: Nej, där känner man sig änna lite diskriminerad ((skrattar))

Sammanfattning resultat förstudie Äldre använder huvudsakligen telefonen till att ringa och ta emot samtal, ibland även för sms Trygghet och säkerhet viktigt vid anskaffandet Vana äldre användare ser nu mobiltelefonen som en naturlig del av vardagen Dagens modeller ej speciellt lämpade för äldre Många äldre ärver eller får mobiltelefoner från anhöriga Att kalla en mobiltelefon för äldremodell kan dock vara stigmatiserande

Fortsatta studier krävs Utöka urval nå olika äldregrupper Hur komma åt mer isolerade, ovana teknikanvändare? Observera vardaglig användning Kräver metodologisk innovation Hur designa och lansera en lämplig modell som inte pekar ut äldre som inkompetenta? Utforska och designa inte bara trygghets- och nyttoaspekter, utan även sociala behov man kan göra roliga saker med mobiltelefonen!

Frågor? Kontakta gärna alexandra.weilenmann@ituniv.se