FÅR JAG PLATS I DITT FÖNSTER?

Får jag plats i ditt fönster? afgangsprojekt efterår 2012 Johna Hansen Kunstakademiets Arkitektskole Afd. 5 - bosætning og bygningskultur Tage Lyneborg Lärare: Filippa Berglund

PROGRAM: Bolig

I mitt projekt har jag velat diskutera leken mellan funktion, det förväntade, byggnad, kropp och omgivning. Leken har varit primus motor genom hela projektet. Med lek menar jag de ting eller system vi finner på för att underhålla oss själva i vanliga situationer, som tex att bara gå på de vita strecken vid övergångställen. Dessa lekar har jag velat identifiera och materialisera i min byggning för att kroppsliggöra byggnaden. Min utgångspunkt har varit att ifrågasätta all förkunskap för att försöka finna en annan rationalitet. En rationalitet byggd på leken. Jag misstänker att kroppar är uttråkad i vår byggda miljö. De ska stå på golv, sitta på stol och ligga på säng. Det är förutsägbart och ostimulerande, inte för att det byggda i sig själv är tråkigt, utan för att allt liknar varandra. Jag eftersöker nyfikenhet, ritualer och någon sorts glädje. Jag vill gärna pricka till det där fyrkantiga, säga att det kan också vara på andra sätt. Det har varit viktigt att inte i utgångspunkt betrakta någonting som banalt, fel eller dumt utan att undersöka och utmana förutfattade meningar om hur ting skal vara. På vilket sätt rationalitet? På vilket sätt flexibilitet?

DISPOSITION A. INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR 1. Leken 2. Kroppen 3. Förhållanden B. BYEN 1.Organism 2. Plats 3. Tolkning C. BYGGNINGEN 1. Process 2. Byggnadens Rum D. REFERENSER

Vi väljer vad vi ser och hur vi gör ting. Men vad händer om vi glömmer bort att ett sätt inte är mer riktigt än ett annat? Att hela vår omvärld är konstruerad efter förutsättningar som på den givna tidspunkten ansågs riktig och att vi är helt fria att skapa nya. Genom fotografiet har jag försökt synlighetsgöra och identifiera leken. Dessa bilder har varit viktiga inspirations källor under projektet. På efterföljande sidor presenteras en serie bilder, som sökt leken. Det generella är att de allesammen på olika sätt behandlar sätt att lösa problem, undersöka eller observera omgivningen. De förhåller sig lekande till omgivningen.

BOLIGEN SKA ANPASSAS EFTER KROPPEN, sättet att leva och platsen.

110 Kroppen Kroppen i förhållande till sig själv 190 730 260 Kroppen har en central plats i projektet, eftersom den är grunden till att huset byggs. För att låta kroppen genomsyra projektet har jag studerat kroppen i förhållande till sig selv. 280 310 230 650 För att kunna analysera och materialisera behöver vi förståelse för mått. Le Corbusier använde le modulor, som baserades på den engelska medelmannen. Det är en standardisering. Jag vill göra min egen, som inte baseras på ett genomsnitt, utan på ett exempel. Genom att känna kroppens mått, har vi friheten att röra oss mellan skalorna. 10 380 270 420 1820 120 80 190 20 480 (mm) 280 100

Kroppen Kroppen i förhållande till sig själv Studier av positioner i plan och snitt. Här har jag velat insamla förståelse för kroppens olika positioner. På vilka sätt kan man stå, sitta och ligga.

Kroppen Kroppen i förhållande till konstruktion Undersökelser i att ge ett tillstånd eller en position materia. Matrialiseringen ger en ny situation. Hur förhåller sig kroppen och handlingen till den nya situationen? En dialog mellan kroppen och konstruktionen.

Kroppen Kroppen i förhållande till material Studier i relationen mellan kroppen och materialet. Hur de möts och påverkar varandra.

Förhållanden Leken, kroppens förhållande till sig själv, konstruktion och material har jag bundit samman och undersökt i kollage. Kollaget har varit en möjlighet att studera förhållanden och sammanhang utan att lösa varje detalj.

DISPOSITION A. INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR 1. Leken 2. Kroppen 3. Förhållanden B. BYEN 1.Organism 2. Plats 3. Tolkning C. BYGGNINGEN 1. Process 2. Byggnadens Rum D. REFERENSER

ATT LEVA I SYMBIOS MED BYEN

Organism Byen är en organism. Den har egna skalor som förhåller sig till den storlek byen har. Hur kan vi leva i symbios med byen?

Organism Byens service systemer, som i grunden skal serve dess invånare tar ibland över. De opererar i helt egna skalor, där människan nästan ser främmande ut.

Organism Hur förhåller vi oss till dessa skalor? Tillåts infrastrukturen, med sina gigantiska skalor, skära igenom och separera oss från byen eller pressar vi tillbaka i ett försök att finna tillstånd där inte ett system är dominerande? Lever vi på byens premisser eller lever byen på våra premisser?

Plats Så har vi kommit till platsen. Ørestaden. Nedan följer ett avsnitt ur engelska wikipedias beskrivning av Ørestaden: Ørestad is noted for its attractive location and excellent infrastructure, which apart from the metro includes Oresund Railway and the Copenhagen Airport as well as the Øresund Bridge close by. The regional Oresundstrains go to Copenhagen Airport in 6 minutes, to Copenhagen Central Station in 7 minutes and in 29 minutes to the Central Station in Malmö, Swedens third largest city. Orestad has once been referred to as the largest crossroads in Scandinavia. Texten är rätt passande på upplevelsen av Ørestaden. Man får känslan av att Ørestaden existerar pågrund av de andra platserna. Man bor inte i Ørestaden för dess egna kvaliteter, utan pga att det är enkelt och effektivt att komma bort där ifrån.

Plats Utsikt från metrostation. Till höger reser sig ett våldsamt shopping center. Människor trycker sig mot en mur för att undgå blåsten medan de väntar på bussen som ska ta dem väck.

Plats Metrobroarna skjuter över vatten och gräs. Solen finns ibland mellan broarnas skuggor. Mads får plats 2,55 gånger i höjden under broarna.

Plats Jag försöker bebo platsen. Om man pressar sig ner i gräset, ligger helt platt, så kan man njuta av solen, även om det blåser.

Plats Kroppsligt försöker jag sätta mig in i dess natur. Kanalen är vid detta tillfälle dränerad och blottar sin lägsta punkt.

Plats En skarp kant skiljer gräset från vattnet. Riktningen följer landskapets riktning, rakt fram.

Plats Vad är det här för ett landskap?

Tolkning Min plats är under metrobron, längs Ørestadens Boulevard, nära Fields på Amager i København.

Tolkning Terrängen är helt platt. Den breda boulevarden skjuter rakt fram i ungefär fyra km. Metrobroarna följer och förstärker riktningen. Runt omkring reser sig enorma byggnader. Varje byggnadskropp står självständigt. De är avslutatde, kantiga och klossiga trots allt sitt glas. De kämpar om uppmärksamhet. Vinden är hård och det är svårt att finna lä. Boulevarden är tom på liv.

Tolkning Så där bakom den 311e metropelaren bryter något systemet. Först ser du inte vad det är, men det är någonting som inte stämmer. Det finns en svullst på systemet. Där emellan pelarna finns en deformerad pelare. Den fyller ända upp till bron. Tak och vägg går i ett. Den ligger skyddad under bron. Smälter in på sitt eget sätt. En smal och hög dörr ligger längst in i den tjocka muren mot boulevarden. Ett fyrkantigt fönster kikar på dig.

Tolkning Byggnaden bryter riktningen, lägger sig på tvären. Förbinder de två broar. Men den rör dem aldrig. Sträcker sig ut i vattnet. Då den beger sig ut i vattnet, blir den tidligare betongkonstruktion till trä. Grå brädor svävar över och reflekterar sig i vattnet. Den går från att vara av polerad betong, liksom de omgivande broar, till att få struktur efter gjutformarnas brädor, till att slutligen övergå i en bro av grå vertikala brädor som avslutas i en båtform av horisontella brädor. Båtformen ställer sig med fyra ben i vattnet.

Tolkning Byggnaden har en egen form. Den är både hård och mjuk. På taket har den två träknoppar. Den har fönster i olika stortlekar. Vissa tillåter insyn. Man kan inte undgå att fundera på vad som försiggår i det märkliga hus.

DISPOSITION A. INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR 1. Leken 2. Kroppen 3. Förhållanden B. BYEN 1.Organisme 2. Plats 3. Tolkning C. BYGGNINGEN 1. Process 2. Byggnadens Rum D. REFERENSER

Process Upptäckter från processen. Detta hus är inte ritat fram utan byggt fram. Genom att bygga fram huset, så har kroppen hela tiden varit närvarande i processen. Processen har handlat om att inte bara intellektuellt förstå utan att även kroppsligt förstå alla delar. Det har varit en fascination av materialet och konstruktionen. Man kan sammanlikna relationen mellan materialen med den tidigare beskrivna leken. Bara att materialen och konstruktionen är aktörerna.

Process Träets historier. I träet kan man avläsa tid. Åren skapar mönster som vi kan följa med fingrarna. Jag vill invitera historierna in i huset. Möten mellan materialer och deras kopplinga och låsningar till varandra. Studier av kopplingar och låsningar. Ytors knäck. Staplingar och möten.

Process Studier av kopplingar och låsningar. En tidig modell var idén att metropelaren skulle kopieras, att man skulle träda in i en värld mellan pelarna. Att byggnaden skulle spänna mellan pelarna, och att rummen skulle koppla sig på och använda sig av den existerande strukturen. En gång som kopierar förhållanden utanför - som metron och dess tunnel. Sträcker sig från en punkt till nästa. Byggnaden består av enheter som möter och kopplar sig på varandra. Leken mellan sidor. Metron följer ett strikt mönster. Byggnaden börjar leka med att gömma sig och hoppa mellan sidorna av metropelarna.

HUSET förhållandet till platsen förhållandet till kroppen förhållandet till funktionen

Byggnadens Rum husets disposition överetagen underetagen entré kärnan av huset biblioteksgång badrummet läsehörna kök sovhörna Ørestadens Boulevard cykelstig gångstig gräs vatten Ørestadens Boulevard cykelstig gångstig gräs vatten

Byggnadens Rum ingång till trapp sovhörna biblioteksgång läsehörna biblioteksgång toalett toalett kök entré

Byggnadens Rum ankomst - entré Inne i huset är väggarna tjocka. De låter förvaring bli till extra isolering. Ju mer ting du har, ju mer skyddad blir du. Huset saknar lösa möbler, undantaget en stol. Byggnaden är nästan i sig själv en möbel. Den bevarar minnen av den som varit där. Materialen varierar mellan betong och trä. entré Det första vi möter är entrén som ligger mot Ørestadens Boulevard. En mur sträcker sig ut mot boulevarden, liksom för att fånga upp de passerande. Erbjuda dem en plats att vänta och njuta av solen.

Byggnadens Rum ankomst - entré entré Väggen reser sig upp mot bron, möter taket som för vidare upp mot bron i en monolitisk rörelse. Entrédörren är väldigt smal och hög. Både dörr och fönster sitter längst in i väggen, lämnar hål i fasaden. Byggnaden ställer sig nära metropelaren. Liksom att den vill vara en del av brokonstruktionen. Emellan hus och pelare finns plats att parkera en cykel.

Byggnadens Rum ankomst - entré entré entré Ørestadens Boulevard Entrén är ett litet rum. Golv, väggar och tak i betong. Till höger har du en stor garderob, som går ända upp till taket. Som dörr hänger en tung textil.

Byggnadens Rum ankomst - entré entré Du parkerar dina skor under det kroppshöga fönster, som du har till vänster när du kommer in. Väggensförvaring gör fönsternischen djup. Nischen har perfekt höjd att sitta på när man väntar eller när man ska knyta sina skor.

Byggnadens Rum ankomst - entré entré

Byggnadens Rum förvaringsvägg - tankehörna Vi går vidare in i huset. Furuträets ådringar leker över golvet. Skapar mönster. In emellan väggens förvaring, finns ett fönster, där du kan observera världen utanför. Jag kallar det tankehörnan. tankehörna

Byggnadens Rum förvaringsvägg - tankehörna tankehörnan

Byggnadens Rum förvaringsvägg - tankehörna tankehörnan köket Här har vi det i snitt. Tankehörnan och förvaring. Så går vi över till köket, som ligger på andra sidan. tankehörnan

Byggnadens Rum köket Här i en båge omvandlas trägolvet till betong. Denna båge utgör kökets scen. köket

Byggnadens Rum köket köket köket

Byggnadens Rum köket köket köket köket Här ser vi tvärsnittet igen. Fönstren är vinklade för att leda in ljus snarare än att ge utsikt. Ovanpå kommer dagsljus in, som lyser upp och definerar kökets rum.

Byggnadens Rum köket köket

Byggnadens Rum trappan Vi går vidare. Trappen börjar med ett steg upp. Liksom kärnan av huset kopplade sig på entrén med ett steg upp, kopplar sig trappen på kärnan av huset. Det är ett trappsteg att sitta på, medans man snackar med den som lagar mat i köket. trappan

Byggnadens Rum trappan trappan ingången till trappen.

Byggnadens Rum trappan trappan Här kan man se trappsteget, med vilket trappen fäster sig i kärnan av huset.

Byggnadens Rum trappan trappan Här i trappen är betongen inte längre polerad, utan man kan se märken efter gjutbrädorna. Lodräta smala brädreliefer. Glastaket låter trappen fyllas med ljus och skuggmönster.

Byggnadens Rum badrummet Vi har nu gått ner för trappen och befinner oss på underetagen. Underetagen ligger lite nedgrävd, omringad av vatten mot öst. Materialet har återgått till polerad betong. Golvet är av träkubbar, som absorberar ljud och leker med mönster. En tung textil avskiljer badrummet från ankomsten och trappen. badrummet

Byggnadens Rum badrummet badrummet

Byggnadens Rum badrummet badrummet Nu kollar du mot trappen. Ett stort fönster ger öppen sikt ut över vattnet när man tar ett bad, om man vågar, annars får man dra för textilien.

Byggnadens Rum trappen - biblioteksgång biblioteksgången Vi går upp för trappen igen. Vid sidan av trappen, som är ljus i sin natur, ligger en mörk gång- det är biblioteksgången Gången har fönster precis under taket, som kastar in ljus på bokhyllorna som följer gången.

Byggnadens Rum biblioteksgång Här kan vi se att gången också fäster på kärnan med ett trappsteg. I mitten av gången finns läsehörnan. biblioteksgång läsehörnan

Byggnadens Rum biblioteksgång biblioteksgången

Byggnadens Rum sovhörna Nu har vi kommit till slutet av gången, till träbåten, med sina fyra ben i vattnet, stöttar den gången. sovhörna

Byggnadens Rum sovhörna sovhörna sovhörna

Byggnadens Rum sovhörna Båten klättrar upp på gången samtidigt som gången vilar på båten. Du tar två steg ner, så är det perfekt att välta på madrassen.

Byggnadens Rum matplats - arbetsbord Det sista rummet som jag vill presentera ligger i kärnan av huset, och är det stora bord - matplats och arbetsyta. matplats - arbetsbord

Byggnadens Rum matplats - arbetsbord matplats - arbetsbord Tanken är att du även kan använda det som bord med stol. Eller sitta uppe på det. Huset vill vara ett landskap där du kan uppehålla dig som du vill, fri från möblernas begränsning.

Byggnadens Rum matplats - arbetsbord matplats - arbetsbord

DISPOSITION A. INLEDANDE UNDERSÖKNINGAR 1. Leken 2. Kroppen 3. Förhållanden B. BYEN 1.Organisme 2. Plats 3. Tolkning C. BYGGNINGEN 1. Process 2. Byggnadens Rum D. REFERENSER

REFERENSER Janfamily Allan Wexler Peter Zumhtor Atelier van Lieshout Le Corbusier Heidegger Juhani Pallasmaa Ray och Charles Eames John Hejduk Willie Dorner Elin Hansdottir Joseph Beuys Japan Det runt omkring

Avslutar med ett kollage av platsens skalor. Mitt projekt ska läsas som kritik mot stramheten som ibland uppträder. Vissa områden behöver uppstramning och systematisering andra behöver det motsatta, något som saboterar. Ett sätt är kanske inte bättre än det andra, men vi behöver variation. Genom kontraster skapas spänning.