Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte i Sveriges roll- och konfliktspelsförbund Detta möte: 2007-02-10--11 Föregående möte: 2007-01-12--14 vid protokollet, justeras, Christer Pettersson mötessekreterare Ola Ekegren justerare

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 2(38) Dagordning 1. Formalia... 3 2. Diskussion: Budget 2007... 7 3. Diskussion: Föreningslokalfond... 8 4. Diskussion: Mötesformer på riksmötet... 9 5. Diskussion: Nationell projektbidragsfond... 10 6. Diskussion: Personnummer... 14 7. Diskussion: Sverok och Dreamhack... 15 8. Diskussion: Var och hur ska Sverok synas under 2007?... 16 9. Diskussion: Verksamhetsplan... 17 10. Diskussion: Översikt av arbetsgrupper... 18 11. Beslut: Användning av medlemslistor... 19 12. Beslut: Bidragsnivåer 2007... 22 13. Beslut: Distriktsrepresentanter på riksmötet... 27 14. Beslut: Riksmötesmätning... 29 15. Rapport: Databasprojektet Midas 070205... 31 16. Rapport: Drift... 32 17. Rapport: Ekonomi 2006-12-31... 33 18. Rapport: Folkbildning 070205... 34 19. Rapport: Förbundsordförande... 36 20. Rapport: Föreningsstöd... 38 Mötet har lagt bilagda rapporter till handlingarna.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 3(38) 1. Formalia Mötet beslutade att 1...fastställa röstlängden. 2...förklara mötet beslutsmässigt. 3...välja mötesfunktionärer. 4...fastställa adjungeringar. 5...fastställa dagordningen. Handlingar i ärendet Röstlängd. Mötesfunktionärer. Adjungeringar. Dagordning (sidan 2).

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 4(38) Röstlängd Närvarande under hela eller delar av mötet Anna Westerling Dan Sivnert Daniel Ahlberg David Gustavsson Kriss Andsten Mikael Leisjö Ola Ekegren Petra Malmgren Frånvarande Tobias Lehto

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 5(38) Mötesfunktionärer Mötesordförande Mikael Leisjö Dan Sivnert Mötessekreterare Christer Pettersson Justerare Ola Ekegren

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 6(38) Adjungeringar Christer Chrisp Pettersson, funktionär Lars Molle Johansson, funktionär Personer kan adjungeras som Gäst, med närvarorätt på mötet. Sakkunnig, med närvarorätt på mötet och yttranderätt i enskild fråga. Föredragande, med närvarorätt på mötet och yttrande- och yrkanderätt i enskild fråga. Funktionär, med närvaro- och yttranderätt på mötet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 7(38) 2. Diskussion: Budget 2007 Av Petra Malmgren Vi kommer fastställa styrelsens förslag på budget för 2007 på ett senare möte, men vi behöver redan nu fundera över hur pengarna ska fördelas och ifall det är några budgetposter som ska tas bort eller tillkomma. Jag har därför förbereett ett utkast på budget för 2007 som jag vill att vi diskuterar. Se bilaga. Jag är av åsikten att man sätter en budget baserat på vad man tror att man kan göra av med och vad som är realistiskt och tycker att vi ska undvika att sätta mycket pengar på något bara för att det är viktigt. Så har vi gjort många gånger förut och det har oftast fått resultatet att bara en bråkdel av pengarna gått åt. Visst kan man lämna visst utrymme för den nyvalda styrelsen att vara kreativa, men det ska fortfarande vara realistiskt och genomtänkt. Budgetförslaget är i samma storleksordning som förra årets budget, trots att utfallet för 2006 blev avsevärt lägre. Detta har att göra med att bidragsposterna är så pass höga i förhållande till intäkterna. Eftersom vi inte lyckades göra av med alla Svenska spel-pengar förra året behöver vi göra det i år förutom att vi ska använda årets Svenska spelpengar.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 8(38) 3. Diskussion: Föreningslokalfond Av Dan Sivnert Många medlemmars önskan är en egen föreningslokal men ytterst få har resurser som tillåter det. Flera kommuner har lokalstöd i någon form men ofta kräver dessa att föreningen redan har lokal eller större ekonomiska tillgångar. Utan lokal kan det vara svårt att ha en verksamhet som möjliggör finansiering av en lokal eller för den delen övertyga kommunen att lokalstöd skulle vara till nytta. Således är trösklarna höga för föreningar att starta en lokal och många års sparande och framförsikt krävs i många fall. Jag tror att lokaler där spel är i fokus är en viktig förutsättning för utveckling av hobbyn och en önskan skulle vara att det i alla större kommuner finns åtminstone en Sveroklokal i förening eller föreningars regi. Tillskillnad från flera andra fondalternativ eller liknande bidragspotter är stöd till lokaler något konkret och det är tydligt vad pengarna ges till. Det är också förhållandevis lätt att göra en ekonomisk beräkning på vilket stöd som krävs i det enskilda fallet. Vid lyckade resultat av lokalfonden kan fonden utökas för en vidare användning av föreningslokaler runt om i Landet. Lokaler utvecklar och synliggör Föreningslokaler är viktiga för hobbyn av flera olika anledningar men framförallt för att de på ett naturligt sätt synliggör hobbyn. När allmänheten vill ta del av vår hobby måste de i normala fall besöka arrangemang och då är det lätt att besökaren blir en betraktare som inte riktigt kan ta del av spelen eller få en rättvis uppfattning av våra medlemmar. Beständiga mötesplatser i form av föreningslokaler är en bra mötesplats för hobbyutövare och nyfikna nybörjare. Dessutom ger en lokal särskilda möjligheter för en bred hobbyutövning då många spel är svåra att utöva inom personers boende. Exempelvis har många ungdomar inte ens möjlighet att spela spel hemma eftersom föräldrar inte tycker det är något positivt. Genom en föreningslokal kan olika hobbygrenar mötas och utvecklas, dels på grund av breddning av hobby men också då det i större utsträckning möjliggör en bredare medlemsskara. Avgränsning och uppstartning Med oändliga resurser skulle det vara intressant att stödja både befintliga och framtida föreningslokaler och kanske till och med driva öppna Sveroklokaler som drivs i förbundets regi. Någon slags avgränsning måste göras och det är rimligt att stödja de föreningar som gärna vill ha en lokal men som i nuläget inte har tillräckliga resurser. Således bör bidraget vara av en sort som uppmuntrar uppstartning av nya föreningslokaler. Bidraget bör vara av sådan karaktär att det ger föreningen eller föreningarna nödvändigt stöd det första och avgörande hyresåret. Motprestation ska vara att föreningen gör en seriös ekonomisk plan där lösningar för hur lokalen kan fortleva efter det första året då Sverok inte längre stödjer lokalen. Öppenhet tillgänglighet och nya medlemmar Den avgörande faktorn om huruvida en lokal ska stödjas är att det finns en utarbetad ekonomiskplan för hur lokalen ska kunna drivas efter stödet. Andra faktorer som ska beaktas är att lokalen hålls öppen för personer som är nyfikna på hobbyn och är allmänt tillgänglig. En annan faktor som är positiv i sammanhanget är om lokalen på något sätt kan underlätta för rekryterandet av nya medlemmar. I begreppet nya innefattas särskilt andra individer än de som traditionellt räknas till Sveroks medlemskara. Formalia Bidraget kan bara sökas av Sveroks föreningar. Bidraget kan sökas av en eller flera föreningar tillsammans. Distrikt i förbundet kan också delta i en bidragsansökan men då endast om det sker i samarbete med en eller flera föreningar. Lokalen ska inte helt finansieras av lokalfonden. Lokalfonden marknadsförs, drivs och disponeras av en arbetsgrupp och pågår till årskiftet 2008/2009 för att sedan utvärderas.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 9(38) 4. Diskussion: Mötesformer på riksmötet Handlingar i ärendet Inga.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 10(38) 5. Diskussion: Nationell projektbidragsfond Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Nationell projektbidragsfond Bilaga: Bakgrundsinformation

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 11(38) Beslutsunderlag: Nationell projektbidragsfond Av Anna Westerlung Sverok har länge saknat ett styrmedel att stötta föreningar som vill genomföra projekt i linje med Sveroks vilja. Projekt som Sverok tycker är bra, av olika anledningar, men inte har en möjlighet stötta. Det kan vara ett projekt som integrationsprojektet i Skåne. Det är ett projekt vi alla är ense om har ett gott syfte. Men om en förening vill genomföra något liknade, varför ska då inte förbundet kunna stötta dem? Vi kommer ha mycket större möjlighet att uppnå resultat om vi möjliggör för våra föreningar att hjälpa till. 60 000 medlemmar gör mer än en förbundsstyrelse. En annat syfte med bidraget är att flytta en del av initiativ kraften till föreningarna. Du ska inte behöva sitta i en styrelse, eller ha kontakter med personerna som är där för att ha möjlighet att få finansiering för genomföra projekt. I vår vision står det att: Förbundet finns till för medlemmarna och byggs upp av medlemmarna och deras engagemang. För att kunna förverkliga det måste vi ge medlemmarna möjligheten och verktygen att göra det. Vad är då projekt som Sverok tycker är bra? Visa säger att vi inte ska värdera vad som är bra och dåligt, men det är ett väldigt konstigt argument eftersom vi varje rixmöte värderar vilka projekt som ger mest tillbaka till spelhobbyn på olika vis. Det kan vara projekt som Spelveckan, Operation Frispel eller glöd. Där har vi inga problem. Varför nekar vi då våra föreningar att genomföra projekt i Sveroks anda? För att komma på vilka projekt vi vill uppmuntra måste vi rannsaka oss själva vad vi vill uppnå för effekter med det här bidraget. Det kan också vara så att effekterna vi vill uppnå ändrar sig mellan åren då behoven inom förbundet ändras. Idag ser jag fem områden som jag tycker har dykt upp i debatten inom förbundet de senaste åren, samt i vubdiskussionerna. Genom att ge de här områdena de incitament som ett stöd ger kommer vi att uppmuntra dem. Integration Precis som Kriss många gånger har påpekat består vårt förbund av vita medelklass ungar. Det här har vi och rixmötet sagt att vi vill ändra på. Rixmötet senast i och med att de röstade för Kriss motion om jämlikhet. Vi bör stödja föreningar som vill arbeta med ett integrationsarbete för att skapa ett Sverok för alla och förbättra mångfalden i förbundet. Projekt som skulle kunna beviljas bidrag kan vara: Föreningar som vill göra en PR-satsning i ett invandrartät område. Två föreningar från olika socialkulturella bakgrunder gör ett samarbete Ett spel som belyser integrationsproblem. Jämställdhet Vårt förbund består också mest av pojkar. Pojkar som spelar dataspel, slåss med boffervapen eller spelar brädspel i en källare. Det kan vara svårt för tjejer att ta sig in i de homosociala nätverken och få tillgång till det roliga, dvs att spela spel. Man brukar säga att lajv är den hobbygren med högst procent tjejer i, och det är Sveroks yngsta. Varför är det så, varför spelar inte fler tjejer t ex brädspel? Sverok bör uppmuntra satsningar där tjejer erbjuds att delta i hobbyn för att öka jämställdjet Projekt som skulle kunna beviljas bidrag kan vara: Föreningar som inbjuder tjejer att ta del av spelhobbyn på olika vis, t ex spelkvällar, utbildningar etc. Ett spel som är skapat utifrån ett jämställdhetsperspektiv och som kan belysa jämställdhetsfrågor inom hobbyn. En mansdominerad förening vill ha in flera tjejer och gör en PR-satsning för det. Demokratisk fostran Sverok säger sig syssla med demokratisk fostran och vi måste även möjliggöra för våra föreningar att göra det. Projekt som skulle kunna beviljas bidrag kan vara: Distrikt som vill genomföra demokratiskola, tex kassörsutbildningar Föreningar som upplever att deras medlemmar har dåligt förståelse för den demokratiska processen och vill utbilda sina medlemmar. Spel som belyser demokratifrågor

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 12(38) Utvecklande Vi vill att spelhobbyn ska fortsätta utvecklas och på så vis få nya spännande spel att spela. Därför bör vi stödja utvecklandet av nya spel och spelformer. Det kan vi göra genom att stötta konferenser och arrangörssamverkan om spel. Vi kan också stötta udda och nyskapande arrangemang som utvecklar hobbyn. Projekt som skulle kunna beviljas bidrag kan vara: En konferens om spelhobbyn, eller någon del av den. Ett nyskapande spel. Internationella utbyten som utvecklar hobbyn. Spridande Vi vill att våra föreningar ska sprida information om spelande och Sverok så att fler människor får ta del av det fantastiska spelhobbyn. Vi vill också att de ska sprida kunskap om spelhobbyn, både till människor i och utanför hobbyn. Det här kan man göra på flera olika sätt. Projekt som skulle kunna beviljas bidrag kan vara: Tidningar, böcker och internetsajter - för de sprider kunskap Informationssatsningar för att nå nya målgrupper På annat sätt sprida kunskap om hobbyn, via mässor mm. Formalia Bidraget ska bara kunna sökas av föreningar, men prioritet på Sverok föreningar. Det ska ligga på en minsta belopp på 10 000 kr, annars uppmuntrar vi att man vänder sig till sitt distrikt. Av ett projekts budget skall minst 50% vara annan finansiering än Sverok. Bidraget ska beslutas om av en arbetsgrupp som utses av rixmötet. Den kan sammanträdda 4-6 gånger per år. Bidraget ska fördelas jämt över hobbygrenarna. Projektbidraget ska löpa över 2 år för att sedan utvärderas. Då kan man bestämma om vi har möjlighet att fortsätta eller vill avsluta projektet. Bidraget ska gå till rikstäckande projekt, med undantag av projekt inom jämställdhets, integration och demokratiområdet. Där kan även stöd utgå till mera lokala projekt, och projekt som söker mindre summor (minst 5000 kr). Att stödja nationella projekt kommer att betyda att vi kommer ifrån problematiken att vi har en förening i ett distrikt och arrangemanget i ett annat. Fonden kommer att bestå av en nationell pott på 500 000 kr, samt 100 000 kr öronmärkta till varje fokusområde. Sverok får varje år åtskilliga miljoner av Svenska spel för att gå till lokala initiativ. I dagsläget saknar vi stöd på riksnivå för lokala initiativ, med undantag av vub. Vi har föreningsstödet, men det är generellt och stöder inte särskilt lokala initiativ. Det här är något som verkligen förverkligar syftet med svenska spelpengarna. De tre fokusområdena är valda utifrån ungdomsstyrelsens krav på oss. Vi säger till dem att vi jobbar med de här frågorna, men handen på hjärtat, hur mycket gör vi det? Det här är ett utmärkt sätt att fokusera mer på dem och uppfylla ungdomsstyrelsens krav.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 13(38) Bilaga: Bakgrundsinformation Av Anna Westerling Sveroks Vision Sverok ska vara en organisation som är öppen för alla och en förebild för andra organisationer. Förbundet finns till för medlemmarna och byggs upp av medlemmarna och deras engagemang. Förbundet ska ha en klar förankring bland medlemmarna och en infrastruktur som stödjer medlemmarnas utveckling. Sverok ska erbjuda mötesplatser för alla spelintresserade. Förbundets självbestämmande ska upprätthållas genom ett ekonomiskt oberoende från enskilda finansiärer. Sverok ska skapa goda förutsättningar som främjar en levande spelkultur. Medlemmarna ges möjlighet att bredda och fördjupa sina kunskaper samt att delta i socialt umgänge kring spel. Sverok kommer att vara en självklar part i sammanhang där spelhobbyn är inblandad. Förbundet ska även verka för en enklare och mer rättvis fördelning av resurser riktade till kultur- och fritidsaktiviteter. Alla och envar ska ha förståelse för spelandets positiva inverkan för både de aktiva deltagarna och samhället i övrigt. I samverkan med näringsliv, myndigheter och andra intressenter ska Sverok belysa de positiva aspekterna med spelande. Visionen ska uttrycka vad Sverok ska vara, både idag och i framtiden. Visionen ska genomsyra allt arbete inom förbundet Visionen ska ha lång hållbarhet. Visionen ska inte innehålla konkreta åtgärder. Ur verksamhetsplanen 2006: Inom jämställdhets- och jämlikhetsområdet ska arbetsgruppen arbeta för att säkra en öppen inställning mot alla olika grupper inom förbundet. Initialt sker det genom att snabbt utreda hur situationen ser ut i dagsläget. Som en fortsättning bygger förbundet vidare på existerande arbete och tar till sig redan befintliga metoder. Slutligen inleder förbundet samarbeten, om tillfälle ges, med andra organisationer med syfte att öka integration och förbättra förutsättningarna för jämställdhets- och jämlikhetstänkande inom förbundet

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 14(38) 6. Diskussion: Personnummer Handlingar i ärendet Inga.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 15(38) 7. Diskussion: Sverok och Dreamhack Av Ola Ekegren Dreamhack är världens största Lan och Sverok är Sveriges största ungdomsförbund. Det finns många beröringspunkter, främst inom datorspelandet som är en av flera verksamhetsgrenar hos Sverok. DreamHack har en ambition att bredda sitt innehåll, och ett alternativ är att bygga en stor hobbyspelsmässa med analoga spel. Detta skulle passa perfekt in i Sveroks verksamhet. DreamHack har fått ny ägarstruktur och ny ledning. Vi har sett över evenemanget och justerat utbud och priser. DreamHack kommer att växa, och redan idag har vi partners som Telia, Intel, Symantec, Jönköpings kommun, mfl. Två alternativ #1 Sverok erbjuds att vara utställare. Monteryta kostar 1200 kr/m2 + 6000 kr i startavgift. El och Internet ingår. #2 Sverok och Dreamhack arrangerar tillsammans Den stora hobbyspelsmässan. Sverok blir medarrangör jämte DreamHack. Fördelar Sverok En egen mässa som tar upp alla verksamhetsgrenar. Dag 1 blir det en riktigt stor mässa, med mycket låga startkostnader. Strukturella vinster för Sverok. Behöver ej sköta många praktiska frågor. Varefter DreamHack växer kommer även Hobbyspelsmässan att växa. Mellan DreamHack Winter 2005 och 2006 ökade Dreamhack med mer än 40% i antal besökare! Möjlighet att möta både nya potentiella medlemmar och gamla medlemmar. En perfekt plattform för en stor Spelgala. Mässan skulle per automatik täckas av media, TV, radio, webb, tidningar, mfl. Sveroks personal kan ingå i DreamHacks crew, och ånjuta crewmat, separat sovhall samt blir en del av crew communityn. Hobbymässan kommer att marknadsföras via Dreamhacks alla kanaler, blamail (200 000 mottagare), banners, pressreleaser, PR, tidningsannonsering, mm Dreamhack kommer att bjuda in alla speltillverkare att ställa ut på Hobbymässan. Sverok bidrager med Pengar för att täcka monteryta, mm som Sverok använder Monteryta El Mat och sovhall Innehåll Sköter praktiska arrangemang kring spelturneringar Demonstrerar olika spel Bjuda in föreningar som gör aktiviteter Personal till att hantera Hobbyspelsmässan Crew Marknadsföring Annonsering i Signaler från Sverok Redaktionell täckning på sajt och i tidning Banner på sajten Information i Sveroks forum Utskick till alla föreningar

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 16(38) 8. Diskussion: Var och hur ska Sverok synas under 2007? Av Petra Malmgren Var ska vi synas under 2007? Vi behöver ha en diskussion om detta för att kunna planera verksamheten och budgeten redan från början. Risken finns annars att vi missar bra chanser samt inte kan göra ett så bra arbete som vi skulle kunna gjort annars. Visserligen är detta inte något som sittande styrelse kommer att genomföra, men det är ändå vi som måste ta fram en initial planering och budgetera för det samt boka så vi har en plats på dessa ställen. På vilket sätt? Sveroks marknadsföringsarbete varierar mellan åren. Under en period i början av 2000-talet fokuserade vi mycket på extern marknadsföring för att några år senare istället prioritera på intern marknadsföring. Vad är viktigt nu? Vill vi synas externt mot allmänheten för att öka kunskapen om vårt förbund och spelhobbyn? Vill vi värva medlemmar genom att synas mot spelare som inte är medlemmar? Vill vi stärka Sverok gentemot medlemmarna genom att vara synliga i första hand där de finns? Olika arrangemang Nedan finns ett antal arrangemang där vi har synts tidigare eller där vi skulle kunna vara. Ytterligare fler exempel finns. Vad är viktigt? Var bör vi vara? Science fiction-mässan Bok- och biblioteksmässan Stockholm Pride URIX Medeltidsveckan Spelarrangemang (konvent, lajv, LAN osv) Dreamhack Nolia Festivaler Hur passar distrikten in i bilden? Alla mässor/arrangemang ligger i något Sverok-distrikt. Vad ansvarar vi för och vad ansvarar distrikten för? Det är viktigt att vi samarbetar där det behövs och använder oss av varandra på ett bra sätt. Hur kan vi göra det på ett bra sätt? För förbundet är det mest intressant att vara närvarande på mer nationella arrangemang, medan det fortfarande finns många lokala och regionala arrangemnag där Sveroks närvaro skulle kunna vara efterfrågad och av intresse. Rimligtvis är det då distrikten som finns där. Vill vi stödja distrikten ekonomiskt för att ge dem bättre möjlighet att delta på sådant? Informationsmaterial Idag är vårt primära informationsmaterial om Sverok och spelhobbyn broschyren Spela spel som tar upp information om både förbundet och varje hobbygren. Vill vi komplettera detta material på något sätt?

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 17(38) 9. Diskussion: Verksamhetsplan Av Petra Malmgren En verksamhetsplan ska antas även för 2007. Det är ett tag kvar till riksmötet, men vi behöver börja fundera på den. Denna diskussion kan delas upp i två; en diskussion om hur verksamhetsplanens struktur samt en om vad vi ska göra nästa år som ska tas upp i verksamhetsplanen. Den slutgiltiga versionen av verksamhetsplanen kommer tas fram nu under vintern och det är dags för beslut på vårt styrelsemöte i mars. Verksamhetsplanens struktur Det finns olika varianter av hur man skriver verksamhetsplan och vi har tillämpat några olika i förbundet. Hur vill vi lägga upp årets verksamhetsplan? Ska den vara detaljerad eller mer översiktlig? Vill vi skriva löpande text eller en punktlista? Ett exempel på en annan variant än den vi använder är Hyperions. De beskriver den så här: Vi har jobbet med tre grader: Skal, bør og kan. Enkelt og selvforklarende. Skal! er det viktigste, det vi må gjennomføre. Dette anses som forbundets aller viktigste oppgaver. Bør er viktig, men her må målene veies opp mot hverandre ut fra hva som er hensiktsmessig. Det forventes at flere av tiltakene i denne kategorien blir gjennomført, men prioriteringene bør tas underveis i året. Kan erstatter på mange måter det som tidligere ble kalt langtidsprogram. Tiltakene som er beskrevet under denne kategorien bør ikke prioriteres over noen av de andre kategoriene, men dersom muligheten er der og vi har overskudd til det, bør enkelte av disse også gjennomføres. Vad ska vi göra? Mycket av förbundets arbete löper på år från år medan vi satsar extra på olika områden. Vad är viktigt att satsa på just i år? Medlemsvärvning, marknadsföring, påverkansarbete, föreningsstöd, tillgänglighet, organisationsutveckling; det finns många olika områden och vi behöver komma fram till vad vi vill prioritera. Mycket av det vi tar upp på detta möte är inriktad på att fånga upp idéer och komma fram till vad vi ska göra. Med dessa diskussioner bakom oss kan vi fundera på vad verksamhetsplanen bör ta upp och vad våra fokusområden bör vara.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 18(38) 10. Diskussion: Översikt av arbetsgrupper Av Petra Malmgren När man pratar om arbetsgrupper i Sverok möts man ibland av ett skratt och en kommentar om att inte ens förbundsstyrelsen vet hur många arbetsgrupper det finns. Det gör vi visserligen, i alla fall jag, men jag tror ändå att vi mår bättre av mer översikt och att tänka igenom vilka arbetesgrupper som finns. Vilka arbetsgrupper finns? Hur fungerar dessa? Finns det några arbetsgrupper som inte behövs/är inaktiva? Finns det behov av ytterligare arbetsgrupper? Arbetsgrupper idag Distriktsstödsgruppen inaktiv, nytt styrdokument Drift aktiv, gammalt styrdokument Folkbildningsgruppen aktiv, inget styrdokument Forumgruppen aktiv, inget styrdokument Gruppen för internetbaserad organisering inaktiv, inget styrdokument Hemsidegruppen aktiv, gammalt styrdokument Ideell samverkan inaktiv, gammalt styrdokument Mediagruppen inaktiv, inget styrdokument Profilgruppen halvaktiv, inget styrdokument Rättvisegruppen aktiv, inget styrdokument Slaggruppen aktiv, gammalt styrdokument Spelveckegruppen aktiv, nytt styrdokument Sveroks internationella arbetsgrupp aktiv, nytt styrdokument

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 19(38) 11. Beslut: Användning av medlemslistor Mötet beslutade att 1...förbundet i förbundsdatabasen Midas inför ett system som medger att föreningarna kan välja (opt-in) om medlemmarnas adresser ska kunna använda för utskick. 2...uppdra förbundsordföranden att ge förslag på policy för hantering av medlemslistor inom distrikt och förbund. 3...distrikt kan i väntan på policydokumentet göra utskick till sina föreningars medlemmar via ett tryckeri som personuppgiftsbiträde. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Användning av medlemslistor

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 20(38) Beslutsunderlag: Användning av medlemslistor Av Petra Malmgren Tidigare fanns det ingen möjlighet att göra utskick till alla medlemmar i förbundet, då vi inte hade adresserna digitalt. Från och med 2006 lämnar föreningarna in medlemslistorna digitalt och möjligheten finnas alltså numera. Detta göra att vi behöver ta ställning till hur vi ska hantera detta. Distrikt har redan hört av sig och velat göra utskick till alla sina föreningars medlemmar. En princip sedan gammalt är att medlemslistorna inte ska lämna förbundskansliet. I och med distriktsdatabasen har distrikten tillgång till en lista på alla förbundets föreningar, antal medlemmar, kontaktpersoner, styrelse, ifall de sökt bidrag och en del mer information. Inga personuppgifter om medlemmarna finns där, förutom kontaktuppgifterna till styrelsen. Inte heller i den nya databasen kommer distrikten kunna se personuppgifter för medlemmarna. För att kunna färdigställa sina landstingsbidragsansökningar och inte söka för fel antal medlemmar har distrikten de senaste åren kommit till förbundskansliet för att räkna medlemmar. De får då titta på medlemslistorna, men inte ta med kopior av medlemslistorna från kansliet. Förbundet skickar inte heller ut kopior på medlemslistorna. Skälet till att medlemslistor inte ska lämna förbundskansliet är helt enkelt att det är personuppgifter och vi är försiktiga med att lämna ut dem. Tidigare har de kommit i orätta händer via distrikten. Dels riskerar det att bryta mot PUL, dels bör vi respektera våra medlemmar och hantera uppgifterna med försiktighet. Självklart ska vi ha respekt för våra distrikt också och jag tror inte att en vanlig distriktare skulle missbruka dem (även om okunskap skulle kunna vara en faktor till dåligt användande), men enda sättet att kontrollera var uppgifterna är är att behålla dem hos oss själva. Detta hindrar dock inte distrikten eller andra från att använda uppgifterna, om vi vill tillåta dem. Det är till exempel möjligt att skicka adresserna direkt till ett tryckeri. Frågan är alltså om vi ska tillåta detta och i vissa fall. Är det lagligt? Kanslichef Christer Pettersson har satt sig in i ärendet och skriver följande (detta handlar om kallelse till årsmöte): Det finns två aspekter som är intressanta att fundera på. Den första är intresseavvägningen mellan distriktets vilja att informera och medlemmens vilja att bli informerad. Den andra är hur personuppgifterna hanteras. 1) Enligt PUL 10, punkt f, får personuppgifter hanteras utan den registrerades samtycke om behandlingen är nödvändig för att få ett ändamål som rör ett berättigat intresse hos den personuppgiftsansvarige ska kunna tillgodoses om detta intresse väger tyngre än den registrerades intresse av skydd mot den personliga integriteten. Detsamma gäller om behandlingen är nödvändig för att tillgodogöra ett berättigat intresse hos en tredje man som personuppgifterna lämnas ut till. Personuppgiftsansvarig är i detta fall Sverok vilket i praktiken innebär förbundsstyrelsen och distriktet är "tredje man". Det går att resonera att distriktet också skulle kunna bli personuppgiftsansvarig för personuppgifterna, men eftersom det inte är någon skillnad i just denna del av lagen behöver vi inte göra det i denna diskussion. Sammanfattar man detta så bör vi alltså fråga oss om det fyller ett nödvändigt behov hos distriktet. Gör jag en hård tolkning skulle jag nog säga nej, i alla fall om distriktet hade haft välbesökta årsmöten. Detta eftersom det såvitt jag vet är medlemsföreningarna och inte föreningsmedlemmarna som har rösträtt på distriktets årsmöte och eftersom detta utskick gäller kallelsen till årsmötet är det inte stadgemässig krav att kalla föreningsmedlemmarna. Nu vet jag att distriktens årsmöten brukar vara rätt tomma i relation till mängden föreningar så därför är det nog ändå ett nödvändigt behov hos distriktet för att säkerställa demokratin i distriktet. Nu brukar inte PUL tolkas så hårt utan det är mer en suntförnuftlag. Distriktet kanske helt enkelt vill informera medlemmarna och det borde nog i sig kunna vara ett nödvändigt behov för att uppfylla distriktets syfte eller verksamhet. Därför menar jag att syftet med behandlingen troligen klarar PUL 10. 2) Enligt PUL 31 ska personuppgiftsansvariga vidta lämpliga och organisatoriska åtgärder för att skydda de personuppgifter som behandlas. Detta ska vägas mot tekniska möjligheter och, kostnaden, om det finns särskilda risker och hur känsliga uppgifter det gäller. I praktiken betyder detta att vi ska göra något för att inte personuppgifterna ska komma på avvägar, det vill säga att de inte används till något annat än det som avsetts, bara det är tekniskt möjligt och ekonomiskt försvarbart. Distriktet vill att ett tryckeri ska trycka och distribuera kallelsen. Tryckerier har vana av att hantera personuppgifter på ett sätt som överensstämmer med 31. Därför menar jag att eftersom vi kan skicka uppgifterna direkt till dem så har vi inget problem med lagen. Enigt PUL 30 behöver det upprättas ett avtal mellan personuppgiftsansvarig och tryckeriet. Tryckeriet kallas då för ett personuppgiftsbiträde. Något sådant har vi inte ännu, men vi kommer att ta fram ett och även använda det till Trydells som trycker och skickar Signaler.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 21(38) Diskussion Det är alltså lagligt att tillåta utskick till alla medlemmar i de fall då det anses nödvändigt, vilket blir en bedömningsfråga från vår sida. Som Christer skriver handlar det också om en intresseavvägning mellan distriktets vilja att informera och medlemmens vilja att bli informerad. Vilka fall anses det vara nödvändigt att göra utskick direkt till medlemmarna? Hur ofta ska sådana utskick tillåtas? Gör vi en åtskillnad mellan pappers-utskick och e-post-utskick? Jag yrkar att 1...förbundet i förbundsdatabasen Midas inför ett system som medger att föreningarna kan välja (opt-in) om medlemmarnas adresser ska kunna använda för utskick. 2...Förbundsstyrelsen beslutar om utskick i varje enskilt fall och är restriktiv med sådana utskick 3...uppdra förbundsordföranden att ge förslag på policy för hantering av medlemslistor inom distrikt och förbund. 4...distrikten under 2007 utbildas i personuppgiftsregisterhantering och bereds tillgång till adressuppgifter för dess medlemmars medlemmar

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 22(38) 12. Beslut: Bidragsnivåer 2007 Mötet beslutade att 1...verksamhetsbidraget för 2007 sätts till 2000 kronor och medlemsbidraget för 2007 sätts till 80 kronor per medlem i åldern 7-25 år. 2...en snabbhetsbonus på 1000 kronor per förening och 20 kronor per medlem ges till de föreningar som rapporterar verksamhet och minst 5 medlemmar i åldern 7-25 år före 15 januari 2008. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Bidragsnivåer 2007

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 23(38) Beslutsunderlag: Bidragsnivåer 2007 Av Petra Malmgren Det är nu dags att sätta bidragsnivåerna för 2007 så vi kan gå ut med information till föreningarna om vad som gäller. I detta beslutsunderlag tas de olika aspekterna som vi bör ta hänsyn upp. Bidragsbudget Enligt riksmötesbeslut ska hälften av förbundets intäkter gå till oriktade föreningsbidrag. Då vårt bidrag nästa år blir 15 718 834 kronor bör alltså som minst 7 859 417 kronor avsättas till bidragsbudgeten. Vi har dock inte lyckats göra av med alla pengar från Svenska spel förra året och vi bör därför göra det i år. Dessa pengar ska gå till lokal verksamhet och bidragsbudgeten bör därför utökas med den summa vi beräknar är över från Svenska spel-pengarna. I skrivandets stund har jag inte denna, men gissar på 1-2 miljoner. Mitt förslag är alltså att vi sätter en bidragspost 10 miljonr kronor. Vi bör dock ta i beaktande att summan vi får från Svenska spel under 2007 är 9 673 129. Minst så mycket pengar plus överskottet från förra året bör alltså fördelas till lokal verksamhet. I och med att vi planerar ytterligare bidragssystem bör detta dock inte vara något problem. Bidragets form Precis som tidigare år bör vårt bidragssystem följa Ungdomsstyrelsens system, något annat skulle inte vara ekonomiskt hållbart. Detta innebär alltså verksamhetsbidrag och medlemsbidrag. Verksamhetsbidrag ges till föreningar som har haft årsmöte och verksamhet samt har minst 5 medlemmar i åldern 7-25. Medlemsbidrag ges för de medlemmar som är i åldern 7-25 under förutsättning att föreningen har varit verksam. (Ej samma sak som att vara berättigad till verksamhetsbidrag? Väntar på besked från Ungdomsstyrelsen.) Regressivt eller ej? För några år sedan införde Sverok ett regressivt bidragssystem där varje förening får fullt medlemsbidrag för sina 1000 första medlemmar, därefter sänks medlemsbidraget för de överskjutande medlemmarna. En fråga om att riva upp detta system har varit uppe på riksmötet, men avslagits med hänvisning till att förbundsstyrelsen bör besluta om bidragssystemet. Det finns dock ett missnöje med detta system, särskilt bland de större föreningarna. Samtidigt finns det många som tycker det är bra. Jag tycker det är viktigt att varje förbundsstyrelse tar ställning till ifall vi ska ha en fortsatt regressivitet i systemet. Rapportera tidigt-bonus De senaste två åren har vi haft någon form av bonus om man rapporterar tidigare. Båda gångerna har bonusarna införts som en sorts nödlösning på uppkommen situation. År 2006 var problemet att vi hade för mycket pengar kvar i bidragsbudgeten. Samma sak gällde 2007, men då var också problemet att för få hade rapporterat. Jag tror att en sådan bonus är bra även i framtiden då vi vill uppmuntra våra föreningar att rapportera tidigt. Att besluta om en sådan bonus redan nu ger bättre möjlighet till att sprida informationen om den och gör att vi kan planera användandet av den, istället för att använda den som nödåtgärd. Väljer vi att införa en sådan bonus tidigt finns det möjlighet att göra en avsevärd skillnad mellan att rapportera före ett visst datum och att rapportera efter det datumet. På så sätt finns det möjlighet att få väldigt många att rapportera tidigt. En risk då är dock tyvärr att de som av något skäl inte rapporterat i tid inte tycker det är värt besväret att rapportera i efterhand. Eftersom alla har möjighet att rapportera tidigt är det dock inte något större problem. Räkneexempel När vi bestämmer ett bidragssystem måste det vara ett välgrundat beslut och vi måste försöka sätta oss in de ekonomiska konsekvenser det kan tänkas få, även om de tyvärr är svåra att förutsäga då alla beräkningar måste baseras på antaganden. Det är väldigt svårt att beräkna hur mycket olika bidragsnivåer skulle kosta. Det är omöjligt att säga hur många medlemmar och hur många föreningar vi kommer ha 2007, till viss del är detta ju också beroende av bidragssystemet. Eftersom medlemssiffrorna för 2006 inte är färdiga är det 2005 som måste utgöra underlag för dessa beräkningar. Det är också svårt att säga hur många medlemmar som kommer generera fullt medlemsbidrag respektive lågt medlemsbidrag.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 24(38) Ytterligare en faktor som försvårar beräkningarna är att en del av budgeten gäller bidrag för 2006 samtidigt som en del väntar med att söka till 2008. Jag har valt att bortse från detta i mina räkneexempel, vilket troligtvis medför att budgetåtgången blir lägre, då jag tror att systemet för 2006 kommer ligga lägre än det för 2007. Ska vi dessutom ha en snabbhets-bonus blir det ytterligare en faktor att ta ställning till. Med dessa förbehåll presenterar jag nedan ett par olika alternativ. Medlemssiffrorna jag baserar detta på är 1300 föreningar, 65 000 medlemmar varav 18 000 medlemmar som genererar det lägre medlemsbidraget. Verksamhetsbidrag och medlemsbidrag Jag presenterar här 12 olika förslag där verksamhetsbidraget varierar mellan 1500 kronor och medlemsbidraget varierar mellan 60 och 120 kronor respektive 30 och 60 kronor. Det går självklart att variera bidragen ännu mer i förhållande till varandra, men detta ger en bra bild av vad olika varianter kan antas kosta. Det finns två olika slutsummor för vad kalaset ska kosta beroende på ifall vi vill ha regressivitet i systemet eller ej. V-bidrag M-bidrag (högt) M-bidrag (lågt) Summa utan regressivitet Summa med regressivitet Alt 1 1500 60 30 5850000 5310000 Alt 2 1500 80 20 7150000 6070000 Alt 3 1500 100 50 8450000 7550000 Alt 4 1500 120 60 9750000 8670000 Alt 5 2000 60 30 6500000 5960000 Alt 6 2000 80 40 7800000 7080000 Alt 7 2000 100 50 9100000 8200000 Alt 8 2000 120 60 10400000 9320000 Alt 9 2500 60 30 7150000 6610000 Alt 10 2500 80 40 8450000 7730000 Alt 11 2500 100 50 9750000 8850000 Alt 12 2500 120 60 11050000 9970000 Det är stor variation på slutsummorna, allt från 5 miljoner till 11 miljoner. Ovan skrev jag att budgetposten bör sättas till cirka 10 miljoner. Denna är dock beroende av ifall vi väljer att införa en snabbhetsbonus från början. Den slutgiltiga budgetposten blir en kombination av slutsumman för det ordinarie bidraget och kostnaden för snabbhetsbonusen. Snabbhetsbonus Jag har separat beräknat vilken kostnad snabbhetsbonusen skulle kunna få vid olika bidragsnivåer samt vid olika rapporteringsgrader. Det är svårt att gissa sig till hur många som kommer rapportera under 2007, så jag har tagit med fallen från 50 procent till 90 procent. Det det blir lägre än 50 procent eller högre än 90 procent känns inte realistiskt. Jag tror att det kommer landa på 60-80 procent. Detta avgörs så klart också av vilka bidragsnivåer vi sätter. I mina beräkningar har jag antagit att procentandelen gäller både för föreningar, medlemmar som genererar högt medlemsbidrag samt medlemmar som genererar lågt medlemsbidrag. Så kommer det inte vara, men det är svårt att räkna på något annat sätt, utan vi får stå ut med denna tillrättaläggning av verkligheten.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 25(38) V-bidrag M-bidrag (högt) M-bidrag (lågt) 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Bonus 1 1000 20 10 1210000 1452000 1624000 1936000 2178000 Bonus 2 1000 30 15 1490000 1788000 2016000 2384000 2682000 Bonus 3 1000 40 20 1770000 2124000 2408000 2832000 3186000 Bonus 4 1000 50 25 2050000 2460000 2800000 3280000 3690000 Bonus 5 1000 60 30 2330000 2796000 3192000 3728000 4194000 Bonus 6 750 20 10 1047500 1257000 1414000 1676000 1885500 Bonus 7 750 30 15 1327500 1593000 1806000 2124000 2389500 Bonus 8 750 40 20 1607500 1929000 2198000 2572000 2893500 Bonus 9 750 50 25 1887500 2265000 2590000 3020000 3397500 Bonus 10 750 60 30 2167500 2601000 2982000 3468000 3901500 Bonus 11 750 20 10 1047500 1257000 1414000 1676000 1885500 Bonus 12 500 30 15 1165000 1398000 1596000 1864000 2097000 Bonus 13 500 40 20 1445000 1734000 1988000 2312000 2601000 Bonus 14 500 50 25 1725000 2070000 2380000 2760000 3105000 Bonus 15 500 60 30 2005000 2406000 2772000 3208000 3609000 Beräknad kosntad för snabbhetsbonusen med regressivt medlemsbidrag. V-bidrag M-bidrag 50 % 60 % 70 % 80 % 90 % Bonus 1 1000 20 1120000 1560000 1820000 2080000 2340000 Bonus 2 1000 30 1355000 1950000 2275000 2600000 2925000 Bonus 3 1000 40 1590000 2340000 2730000 3120000 3510000 Bonus 4 1000 50 1825000 2730000 3185000 3640000 4095000 Bonus 5 1000 60 2060000 3120000 3640000 4160000 4680000 Bonus 6 750 20 957500 1365000 1592500 1820000 2047500 Bonus 7 750 30 1192500 1755000 2047500 2340000 2632500 Bonus 8 750 40 1427500 2145000 2502500 2860000 3217500 Bonus 9 750 50 1662500 2535000 2957500 3380000 3802500 Bonus 10 750 60 1897500 2925000 3412500 3900000 4387500 Bonus 11 750 20 957500 1365000 1592500 1820000 2047500 Bonus 12 500 30 1030000 1560000 1820000 2080000 2340000 Bonus 13 500 40 1265000 1950000 2275000 2600000 2925000 Bonus 14 500 50 1500000 2340000 2730000 3120000 3510000 Bonus 15 500 60 1735000 2730000 3185000 3640000 4095000 Beräknad kostnad för snabbhetsbonusen utan regressivt medlemsbidrag.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 26(38) Yrkanden 1...verksamhetsbidraget för 2007 sätts till 2000 kronor och medlemsbidraget för 2007 sätts till 80 kronor per medlem i åldern 7-25 år. 2...en snabbhetsbonus på 1000 kronor per förening och 20 kronor per medlem ges till de föreningar som rapporterar verksamhet och minst 5 medlemmar i åldern 7-25 år före 15 januari 2008. 3...följande text läggs till i "Direktiv för Sveroks föreningar": "Samverkansbidraget finns för att uppmuntra föreningar till samverkan med andra föreningar, sitt distrikt eller förbundet. Bidraget kan erhållas en gång per år. Föreningen är berättigad till bidraget om den gör något av följande: -Rösta i förbundets riksmötesombudsval -Delta i något av sitt distrikts aktiviteter -Samverka med en annan Sverokförening i någon verksamhet" 4... samverkansbidraget för 2007 sätts till 400 kronor.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 27(38) 13. Beslut: Distriktsrepresentanter på riksmötet Mötet beslutade att 1...distrikten inbjuds att skicka en representant till riksmötet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Distriktsrepresentanter på riksmötet

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 28(38) Beslutsunderlag: Distriktsrepresentanter på riksmötet Av Petra Malmgren Förra riksmötet beslutade följande om distriktsrepresentation: 1...Riksmötet inbjuder representanter från samtliga distriktsstyrelser att delta i egenskap av förslagsställare och/eller sakkunniga i distriktsfrågor. 2...dessa representanter får samma förmåner som förbundsstyrelsen när det gäller yttranderätt, resa, mat och boende. Tolkning Förbundsstyrelsen måste nu ta ställning till vad detta beslut innebär då attsatsernas betydelse inte är självklara. Mitt förslag är att varje distrikt får skicka en person. Ett problem som kan uppstå med detta system är att detta blir någon sorts bakdörr till riksmötet det vill säga att förtroendevalda till riksmötet blir distriktsrepresentanter istället alternativt att föreningarna riskerar att slösa bort röster på personer som ändå inte vill bli valda, eftersom de planerar att vara distriktsrepresentanter. Ett sätt att komma bort från detta är att distrikten utser sin representant redan före valet är avslutat. Jag tycker det är en bra idé, även om jag inte ser något skäl till att vara stenhård på detta datum då distrikten av olika skäl kanske inte kan göra det. Något beslut behövs alltså inte i frågan, men informerar vi dem om våra tankar så förstår de säkert och låter förhoppningsvis bli att utnyttja det. Yrkande Jag yrkar att 1...distrikten inbjuds att skicka en representant till riksmötet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 29(38) 14. Beslut: Riksmötesmätning Mötet beslutade att 1...Sverok köper in tjänster för riksmötesmätning och utbildning kring den från Vi Unga. 2...tjänsten som mest får kosta 40 000 kr. 3...Rättvisegruppen handhar ärendet. Handlingar i ärendet Beslutsunderlag: Riksmötesmätning

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 30(38) Beslutsunderlag: Riksmötesmätning Av Kriss Andsten En konkret del av rättvisearbetet inom Sverok består av att granska den egna organisationen och hyvla bort trösklarna där de finns. Första steget i en hyvling handlar om att över huvud taget identifiera dessa trösklar. Ett område vi än så länge inte tittat närmare på ur detta perspektiv är Sveroks högsta beslutande organ, riksmötet. Vi Unga började 2001 mäta sina årsmöten och noterade olika trender de ville förändra - för dem så rörde sig då om en skev fördelning mellan könen, både i antal anföranden och talartid. De började aktivt arbeta mot bättre jämställdhet och har genom upprepade mätningar kunnat påvisa resultat. I Sveroks fall kan det säkert handla om jämställdhet till viss del, men det intressanta är att försöka skönja och kvantifiera även andra trender. Vilka är det som har makten på riksmötet, rent informellt? Hur ser set ut med härskartekniker - används de i sådan utsträckning att det är rent skadligt? Vilka grupper kan vi se och hur ser maktfördelningen ut dem emellan? Just i och med att riksmötet är tongivande för hela Sveroks verksamhet är det extra viktigt att ta en närmare titt - både med interna ögon och externa. Med hjälp av mätningen och den där efterföljande analysen kan vi kort och gott ta ställning till vilka problem som eventuellt finns och vad som ska göras åt dem. Med hjälp av siffrorna kan vi även jämföra riksmötet 2007 med riksmötet ett senare år för att se om trenderna finns kvar. Självfallet ska vi som förbund även arbeta med dessa frågor kring riksmötet på andra sätt än med denna mätning. Förhoppningen är även att vi kan använda mätmetodiken internt i förlängningen och att vi ser till att lära oss mätmetodiken i samband med riksmötesmätningen. Därför yrkar jag att 1...Sverok köper in tjänster för riksmötesmätning och utbildning kring den från Vi Unga. 2...tjänsten som mest får kosta 40 000 kr. 3...Rättvisegruppen handhar ärendet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 31(38) 15. Rapport: Databasprojektet Midas 070205 Av verksamhetsutvecklare Lars Molle Johansson Projektledningen Projektet är inne i en intensiv programmeringsdel just nu. Projektet löper på bra och delar levereras varje vecka. Vi har haft ledningsmöten via telefon samt tagit upp saker via vårt forum. Jag har också som projektledare haft löpande kontakter såväl med kanslidelarna som programmerar i FileMaker och Further som programmerar koden. Kansliet Kansliet har genom Christer, Stina och Oscar haft stort ansvar för att påbörja programmeringsdelarna av FileMakerdelen av Midas. Just nu programmerar Oscar delar i FileMaker, delvis för att göra förbättringar kontra 2006-bidragen och dels för att lära sig programmera FileMaker version 8 överhuvudtaget. Christer och Stina bidrar med idéer och upplägg som Oscar sedan programmerar. Alla tre kommer att genomföra en tvådagars utbildning strax före detta förbundsstyrelsemöte och kommer förhoppningsvis att ge så pass mycket att vi kan börja programmera kanslidelarna på allvar. Eftersom kansliet har en man-arbetstid på programmering mot Furthers fyra arbetare ligger vi programmeringsmässigt efter, men så var de ju också planerat. Frågan vi ställer oss är hur mycket vi hinner programmera i FileMaker inför lanseringen och säkerhetstesterna. Vår plan är att alla vitala delar ska vara klara och att vi tar betaldelarna inför första bidragsutbetalningarna i april-maj samt statisitik-delarna efter behov under sommaren-hösten. Dessa delar behövs men är inte vitala förrän det är dags att dra igång arbetet med 2007-bidragen. Further Samarbetet flyter på i bra takt. De har hittills levererat i den fart vi och de tänkt oss. De släpper veckovisa releaser som vi sedan tittar på och kommenterar. Allteftersom fler pusselbitar faller på plats kan också hela processer och funktioner börja testas. Layout och utseende sker i samarbete med Peppe Bergqvist och Furhter direkt och kommenteras också av oss andra allteftersom de dyker upp. Layoutmässigt har hela databasen fått sig en regäl ansiktslyftning. Futher har snart arbetat av all den tid som finns inom avtalet, men eftersom de dels anställt ytterligare personal och att dessa också blandats in i arbetet har de inga problem med att lägga extra arbetstid för att få projektet klart. Vi kommer att slå i taket vad gäller timmar och pris. De håller fortfarande den kvalité och tidsplan som de själva ställt upp. Aktuella milstolpar: Slutleveransdatum från Further: Säkerhetstester Lansering med utskick av inloggningskoder Första bidragsutbetalning Projektets slutredovising 31 mars mars-april april april-maj juli I samband med projektets avslutande ska projektet övergå till förvaltning genom kansliet.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 32(38) 16. Rapport: Drift Av Ola Ekegren Finnslaget Drift passade på att ha ett litet planerings och framtids möte under slaget. det diskuterade och spånades lite ider för framtiden samt att några nya personer som har visat för drift introducerades Underhåll / Uppgradering Kommande söndag (18/2) kommer delar av Sverok Drift uppdatera och underhålla de servrar som är placerade hoss port80 i Stockholm. Främsta syftet är att få i mer internminne i servrarana samt att kunna uppdatera firmware och kolla över så allt ser bra ut.

Protokoll fört vid förbundsstyrelsemöte 2007-02-10--11 33(38) 17. Rapport: Ekonomi 2006-12-31 Av Mårten Garner, ekonomiassistent Resultatrapport (slutlig) 06-12-31 Intäkter Utfall 31/12 Budget % 12 Bidrag, Ungdomsstyrelsen 7 295 338 kr 7 140 000 kr 102% 13 Bidrag, Svenska Spel 14 698 730 kr 14 000 000 kr 105% 14 Räntor 348 099 kr 350 000 kr 99% 19 Övriga intäkter 8 849 kr 50 000 kr 18% Bidrag 22 Föreningsbidrag - 8 689 127 kr - 10 570 000 kr 82% 23 Verksamhetsutvecklingsbidrag - 250 359 kr - 380 000 kr 66% Styrelsen 30 Styrelsen allmänt - 272 582 kr - 350 000 kr 123% 31 Arvoderingar styrelsen - 296 659 kr - 350 000 kr 85% 32 Styrelsemöten - 156 439 kr delas med 30 Förvaltning 41 Personal - 1 537 756 kr - 1 600 000 kr 96% 42 Administration - 200 912 kr - 200 000 kr 100% 43 Kanslilokal - 335 951 kr - 350 000 kr 96% 44 Hemsida - 1 925 kr delas med 45 441 Forum - 19 766 kr delas med 45 45 IT-Drift - 183 708 kr - 350 000 kr 59% 46 Ekonomi - 136 436 kr - 150 000 kr 91% 47 Utbildning kansliet - 35 655 kr - 20 000 kr 178% 49 Förvaltning övrigt - 887 kr - kr 0% Organisationsutveckling 50 Organisationsutveckling allmänt - 867 kr - 125 000 kr 1% 52 Internationellt arbete - 42 190 kr - 50 000 kr 84% 521 EU-samarbete - kr - 39 000 kr 0% 53 Förbundsdatabas - 284 369 kr - 350 000 kr 81% 551 Medlemsundersökning - 58 006 kr - 150 000 kr 39% 56 Jämställdhet - 69 460 kr - 211 000 kr 33% 57 Medlemskap - 68 434 kr - 60 000 kr 114% 58 Arbetsgrupper - 11 579 kr - 100 000 kr 12% Distriktsutveckling 82 Distriktsstöd - 58 182 kr - 100 000 kr 58% 83 Distriktskonferenser - 221 365 kr - 230 000 kr 96% 84 Revisorsgranskning - 62 729 kr - 100 000 kr 63% 85 Ekonomisk grundgaranti - 33 658 kr - 150 000 kr 22% Föreningsutveckling 92 Föreningsstöd - kr - 50 000 kr 0% 921 Internetbaserad organisering - 858 kr - 50 000 kr 2% 922 Föreningscommunity - kr - 100 000 kr 0% 93 Folkbildning - 24 515 kr - 50 000 kr 49% Kommunikation 60 Förbundstidning - 889 564 kr - 900 000 kr 99% 62 Profilering - 360 728 kr - 500 000 kr 74% 63 Spelveckan - 123 893 kr - 250 000 kr 50% 64 Omvärldsbevakning - 86 757 kr - 130 000 kr 67% 65 Spelgala - 8 878 kr delas med 62 Riksmötet 72 Riksmötet allmänt - 326 463 kr - 345 000 kr 95% 73 Ombudsval - 71 016 kr - 75 000 kr 95% 74 Valberedning - 33 160 kr - 25 000 kr 133% 76 Möteshandlingar - 72 651 kr - 80 000 kr 91% Nedskr fordringar & placeringar - 510 696 kr Nettoresultat: 6 812 839 kr 3 000 000 kr 227%