Jätteträd & småvatten Sammanfattning av Handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås Västerås Stad För ytterligare information kontakta Västerås stad på 021-39 00 00 1 2
Jätteträd och småvatten Sammanfattning av handlingsplanen för natur- och kulturmiljön i Västerås Förord 5 Värna, vårda & visa 6 Tre typer av arbete 8 Naturmiljö 12 Kulturmiljö 16 Friluftsliv 20 Reservat 24 Karta 26 Producerad av Västerås stad i samarbete med Care of Haus Text: Sofie Collini & Liv Lötberg Tryck: Edita Repro: Turbin Illustrationer: Tobias Flygar Fotografer: Arne Gustavsson, Kim Lill, Liv Lötberg, Lennart Hyse, Sören Larsson & Zsombor Károlyi Omslagsbild: Lennart Hyse Västerås stad 2011
Natur- och kulturmiljön i Västerås är en fantastisk resurs Natur- och kulturmiljön i Västerås är en fantastisk resurs. Den utgör livsmiljön för växter och djur och är avgörande för att vi människor ska må bra. Naturen ger oss frisk luft, rent vatten och platser för upplevelser medan kulturmiljöerna påminner oss om landskapets förändring och vår egen historia. De ger oss en grund att stå på inför framtida vägval. I och omkring Västerås finns stora möjligheter att njuta av friluftsliv. Mälaren och dess övärld erbjuder spännande och härliga möjligheter för upplevelser och avkoppling, och ett myller av arter. Odlingslandskapet är fullt av kulturmiljöer, som månghundraåriga ekbestånd och rika lämningar från äldre bosättningar. Skogsbygden ger en försmak av bergslagsnaturen, där porlande bäckar och åar strömmar ner från sluttningar genom granskogarna. Närheten till allt detta gör Västerås till en attraktiv ort att bo och leva i, och för besökare att vistas i. Genom ett aktivt miljö- och kulturarbete kan vi värna om kommunens värden och tillsammans bidra till ett bättre Västerås. carin lidman, ordförande tekniska nämnden, Västerås Skogsväg i kulturreservatet Gäddeholms herrgård Foto: 4 Lennart Hyse 5
Värna, vårda & visa Det är alltid nära till levande natur- och kulturmiljöer i Västerås. För att garantera att även kommande generationer ska få uppleva dessa rika tillgångar har en handlingsplan med ledorden värna, vårda och visa arbetats fram inom Västerås stad. I Handlingsplan för natur- och kulturmiljö i Västerås har vi på Västerås stad tagit fram mål och åtgärder för att bygga upp kunskap om, sköta och skydda de natur- och kulturmiljövärden som finns i kommunen. Planen är en del av Västerås stads miljöprogram och ingår i vår ambition att sträva mot en långsiktig, ekologiskt hållbar utveckling. Handlingsplanen lyfter fram de mål och åtgärder som behövs för att kunna driva en natur- och kulturmiljövård som håller hög kvalitet. Planen är fastställd av kommunfullmäktige och gäller från 2010 till och med 2015. Under den perioden ska ett antal åtgärder genomföras för att uppnå de mål som kommunen har tagit fram. Åtgärderna och målen går ut på att sköta och skydda värdefulla områden och att bygga upp kunskap om hotade områden och arter. I planen redovisar vi värderingar av områden som vi tycker är särskilt viktiga för naturvården, kulturmiljövården och det rörliga friluftslivet. Syftet är att skapa en översikt av hur det ser ut idag och målet är att vi med hjälp av inventering och kartläggning ska få ett bättre och bredare kunskapsunderlag inför framtiden. I slutet av perioden ska arbetet sammanfattas och utvärderas. Handlingsplanen ska sedan bearbetas och uppdateras inför en ny femårsperiod. Med Västeråsbarometern på Västerås stads hemsida kan alla följa hur vi lever upp till våra målsättningar för att göra staden hållbar. Uppföljningen sker med en mängd olika nyckeltal som tillsammans visar om vi når fram till de uppsatta målen. Att bygga upp kunskap om och förvalta de värden som finns i kommunen är en process som bygger på långsiktighet och samverkan. Vår förhoppning är att handlingsplanen leder till förbättrade möjligheter för oss alla att få uppleva och ta del av våra rika natur- och kulturmiljöer. Genom miljöprogrammet har Västerås stad anslutit sig till de nationella och regionala miljömålen. De nationella miljömålen som handlingsplanen berör är: Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Du kan läsa mer om de nationella miljömålen på www.miljomal.se Disigt vid Harsjön 6 Foto: Lennart Hyse 7
Tre typer av arbete Kunskapsuppbyggnad För att vi ska kunna ta hänsyn till de bevarandevärda miljöer och arter som finns, krävs dokumenterad kännedom om var de finns och i vilket tillstånd de befinner sig. Utifrån den kunskapen kan vi sedan avgöra om arterna eller deras livsmiljöer är hotade. Sådan baskunskap kan vi bara få genom aktiva fältundersökningar, utredningar och inventeringar. Resultatet från inventeringarna används som ett viktigt kunskapsunderlag i det löpande naturvårdsarbetet. Kunskapen är en förutsättning för att kunna prioritera och genomföra skötsel och skydd för områden och arter. I en inventering ger vi oss ut i skog och mark och kartlägger och statusklassar de värden som undersöks. Vi tar också reda på hur miljön eller arterna bäst ska skötas och skyddas. I vissa fall kan det krävas omfattande skydds- och restaureringsåtgärder för att värdena ska ha en rimlig chans att leva vidare. Resultat från inventeringar är färskvara och statusen för värdefulla naturområden och rödlistade arter behöver ständigt uppdateras. Ny kunskap leder till att nya kunskapsluckor uppmärksammas och att synen på värdefull natur förändras. Kompensering vid exploatering Lika viktigt som det är att fatta bra beslut baserat på tillräcklig kunskap, är det att balansera och kompensera för den förlust av grönområden och natur som exploateringen ibland innebär när staden utvecklas. Till exempel kan man kompensera för intrång i områden som klassats som mycket värdefulla i stadens grönstrukturplan, genom att skydda eller anlägga nya grönområden. Rödlistning Rödlistan för hotade arter är en nationell klassificering av arter där man bedömer deras risk att dö ut. Listan har åtta olika klasser som löper från utdöd till livskraftig och syftet är att bedöma olika arters tillstånd och vilka åtgärder som behövs för att ev. ändra på det. Nyfiken räv på Ängsö Foto: Lennart Hyse Mål: Kunskap, skötsel och skydd Till år 2020 ska minst 50 procent av Västerås yta ha värderats med avseende på natur- och kulturmiljövärden Till år 2015 ska alla värdefulla och mycket värdefulla områden i grönstrukturplanen för Västerås ha bedömts utifrån deras värden för natur- och kulturmiljön Från år 2010 ska inga områden med höga naturvärden, viktiga kulturmiljöer eller friluftslivsområden allvarligt försämras p.g.a. otillräcklig hänsyn Ytan skyddad natur- och kulturmiljö i Västerås ska öka Åtgärder: Kunskap, skötsel och skydd Sammanställningar och inventeringar ska genomföras och en kartportal ska skapas Västerås stads markinnehav ska inventeras för att identifiera lämpliga objekt för åtgärder och detta ska sammanställas i en genomförandeplan Grönstrukturplaner ska tas fram för alla tätorter i Västerås Principer för hur kompensation ska ske när natur exploateras ska tas fram 2010 Olika skyddsformer ska användas för att avsätta områden med mycket höga naturoch kulturmiljövärden 8 9
Skötsel En stor del av de natur- och kulturmiljöer som finns i Västeråstrakten behöver regelbunden skötsel för att inte förlora sina värden. I kulturlandskapet har människans skötsel, t.ex. genom slåtter och bete, främjat förekomsten av många arter som idag är missgynnade eller direkt hotade. I många landskapstyper gäller ofta att naturliga strukturer och funktioner har hindrats av modernare brukningsmetoder. I skötseln av natur- och kulturmiljöer ingår också att restaurera, utveckla och nyskapa miljöer som krävs för att mångfalden av miljöer och arter i landskapet inte ska försvinna. Skydd I miljöbalken finns flera former av områdesskydd som kan användas för att skydda värdefulla natur- och kulturmiljöer, som till exempel biotopskyddsområden, naturminnen, djurskyddsområden, strandskyddsområden och reservat. Det generella biotopskyddet omfattar ett stort antal biotoper, landskapstyper, som i första hand förekommer i odlingslandskapet. Skyddet, som hanteras av Länsstyrelsen, omfattar bl.a. alléer, småvatten och våtmarker. Förutom det generella biotopskyddet kan också andra biotoper avgränsas som biotopskyddsområden. Naturminnen är en äldre skyddsform som främst har använts för att skydda enskilda objekt som t.ex. jätteträd. Under senare tid har denna skyddsform börjat komma tillbaka. Djurskyddsområden används för att avsätta områden som är särskilt viktiga för att skydda vissa djurgruppers fortplantningsoch uppväxtplatser. Ett sådant område är Trådarängarna vid Gäddeholm, där det under perioden april-juni är förbjudet att beträda strandängen och vassområdet eftersom det då är fåglarnas häckningstid. Strandskyddet omfattar strandnära områden i vatten och på land. Vanligtvis skyddas en yta på 100 meter från strandlinjen, men det kan utökas upp till 300 meter eller gälla bara 25 meter från strandlinjen längs mindre diken och bäckar. Syftet med strandskyddet är att tydliggöra rätten för allmänheten och det rörliga friluftslivet att ha åtkomst till stränder och att skydda områden som är av stort skyddsvärde för växt- och djurlivet. Bildande av reservat och skydd av värdefulla natur- och kulturområden ger bra förutsättningar för bevarande av biologisk mångfald och kulturhistoriska värden. Mer om reservat kan du läsa längre fram. Grönstrukturplaner En grönstrukturplan visar var det finns områden för rekreation och biologisk eller kulturell mångfald. Planen värderar områden med höga värden eller mycket höga värden. Idag finns det en grönstrukturplan för Västerås tätort men det arbetas med att ta fram planer för alla tätorter i kommunen. Allé vid Gäddeholms herrgård Foto: 10 Liv Lötberg 11
Naturmiljö Att det finns värdefulla naturområden utanför tätorten är inte förvånande, men det är minst lika viktigt att värna om den natur som ligger inom staden. Genom att bevara och utveckla naturmiljön både i och utanför staden får även stadsbon möjlighet till naturupplevelser på nära håll. Genom att vara medvetna om de värden som finns i vår omgivning ser vi till att bevara och utveckla dem inför framtiden. Med riktade åtgärder hindrar vi att viktiga biotoper och arter går förlorade på grund av okunskap eller misskötsel. Naturen håller oss också friska genom att rena vår luft och vårt vatten. Om vi är ovarsamma och inte tar hand om våra vatten eller naturmiljöer tappar vi den resursen. Genom att skapa och restaurera hotade biotoper och livsmiljöer ger vi goda förutsättningar för att öka mångfalden av växter och djur. Även de små grönområdena är viktiga. De fungerar som spridningskorridorer för växter och djur, binder samman större områden och ger oss människor möjlighet till rekreation genom stigar och gångvägar. Därför är det viktigt att slå vakt om grönområden i tätorten för att ge alla västeråsare en möjlighet att ta del av den biologiska mångfalden. Man ska inte behöva åka utanför staden för att uppleva naturmiljö. Åtgärder: Näckros med groda Foto Lennart Hyse Naturmiljö Mål: Naturmiljö Till år 2020 ska förlusten av arter och naturtyper som Västerås har ett särskilt ansvar för vara hejdad Alla skogar som ägs och förvaltas av Västerås stad ska senast år 2012 vara miljöcertifierade enligt den gällande normen Till år 2020 ska minst 150 hektar våtmark ha restaurerats eller skapats genom Västerås stads initiativ ÄSTERÅS Till år 2015 ska minst 25 småvatten (mindre än 1 hektar, utan genomrinning) ha restaureirsta rats eller skapats Senast 2012 ska det definieras vilka arter och naturtyper som Västerås har ett särskilt ansvar för i nationen och regionen Mängden död ved ska öka i skogsområden med inriktning på naturvård som sköts SKULTUNA SKULTUNA Skogsvåtmarker, t.ex. dikade mossar, kärr och sumpskogar, ska restaureras där det är möjligt Riktade åtgärder ska genomföras i områden där groddjur, större vattensalamander, IRSTA VÄSTERÅS sländor etc. redan förekommer KVICKSUND 12 De svarta fälten på kartan visar exempel på värdeklassad natur i Västerås kommun Äldre (äldre än 60 år) och gammal (äldre än 120 år) ädellövskog och lövskog ska värnas och utvecklas VÄSTERÅS KVICKSUND IRSTA Backsippa fotograferad på Önsta Gryta Foto: Sören Larsson
Flygfoto över våtmarken Asköviken-Tidö naturreservat Foto: Lennart Hyse Groda som tar ett dopp på Djäkneberget Foto: Zsombor Károlyi Mälarskärgården Groddjuren vid Djäkneberget Varje vår, när isarna smält, vandrar en strid ström av groddjur över Djäkneberget för att leka i områdets fyra sammanlänkade dammar. Dammarna är idealiska för groddjuren eftersom de trivs i småvatten där det inte finns fisk eller kräftor som äter upp ynglen. Lekperioden pågår mars-april och ynglen kläcks sedan under maj-juni. I augusti utvecklas ynglen till grodor och börjar äta upp sig på insekter inför vintern. De groddjur som finns i dammarna är vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt mindre och större vattensalamander. I Sverige är alla groddjur fridlysta. Det innebär bl.a. att man inte får störa dem under parnings-, övervintrings- och flyttningsperioder. Därför spärras Djäknebergsgatan av varje vår när grodorna vandrar till dammarna, och varje höst när de vandrar tillbaka för att gå i vila inför vintern. Död ved Ett av de viktigaste inslagen i skogslandskapet är tillgången på död ved. Både stående och liggande död ved fungerar som livsmiljöer för en mängd olika växter och djur. Därför är det viktigt att bevara eller skapa död ved i skogen, genom att döda träd eller träddelar lämnas kvar. De fungerar som boplats, skydd eller föda åt många olika arter. Stående död ved drar till sig hackspettar som hittar mat och hugger ut bohål som används bl.a. av småfåglar, fladdermöss och ekorrar. Liggande ved är ett viktigt skydd och övervintringsplats för bl.a. igelkottar, ödlor och vattensalamandrar. Den döda veden är också ovärderlig för alla lavar, svampar och mossor som lever på och av den. Vattensalamander vid Djäkneberget Foto: Zsombor Károlyi Kandelabersvamp på död ved, Skutterön Foto: Liv Lötberg Gulsippa, en av flera arter som trivs i mälarmiljö Foto: Arkivbild Sileshår frodas i våtmarker Foto: Lennart Hyse Den lummiga lövskogen kring Mälaren är ett av de tydligaste signalementen på vår västeråsmiljö. Det historiskt värdefulla bördiga jordbrukslandskapet har tillsammans med mikroklimatet givit oss de fantastiskt viktiga ädellövskogarna som är påtagliga just runt Mälaren. Ädellövskog är en enormt värdefull miljö för den biologiska mångfalden, med många arter knutna till sig. Svampar, lavar och en stor del insekter, bl.a. många skalbaggsarter, trivs bland ekar och hassel. På öarna och holmarna utanför staden finns även en fantastisk örtflora som är värd att bevara. Gulsippan och den fridlysta misteln trivs i det mikroklimat som mälarmiljön utgör. Öarna och stränderna anses viktiga även på nationell nivå och har stora värden kopplade till såväl natur som kultur och friluftsliv. Våtmarker Våtmark är ett samlingsnamn för flera olika naturtyper. Gemensamt för dem är att de under större delen av året har vatten under eller strax över markytan. Exempel på våtmarker är myrar, kärr, mossar samt strandnära betes- och ängsmarker. Våtmarker har stor betydelse för många arter av däggdjur, groddjur och insekter som skydd och som källa till föda. De fungerar också som reningsfilter av bl.a. kväve och fosfor och de kan lagra och fördröja vattenflöden. De är med andra ord viktiga i reningen av våra vattendrag och sjöar som i sin tur utgör viktiga livsmiljöer för vattenberoende arter. De hot som finns mot våtmarker är utdikningar och föroreningar. Aktiva åtgärder är därför att ny- och återskapa våtmarker i och omkring Västerås i form av t.ex. skogsvåtmarker i stadsdelsskogarna eller i anslutning till vattnet, som strandbetesmarken Trådarängarna. 14 15
Runstenen vid fornlämningen Anundshög. Inskriften lyder i översättning: Folkvid reste alla dessa stenar efter sin son Heden, Anunds broder. Vred högg runorna Foto: Kim Lill Kulturmiljö Kulturvärden finns i och omkring Västerås där människor har levt och satt sin prägel under tusentals år. De bördiga odlingslandskapen, det stora antalet fornlämningar och andra historiska spår ger oss en fantastisk inblick i landskapets utveckling och människornas tidigare liv. Tack vare bruket av skog och mark genom historien, har ett artrikt landskap vuxit fram och det är med hjälp av liknande odlingsmetoder som vi idag sköter och skyddar dessa värden. Moderna jord- och skogsbruksmetoder innebär ibland ett hot mot artrikedomen och Mål: kulturmiljö det som har tagit hundratals år att skapa kan förstöras om vi inte sköter miljöerna på ett sätt som bevarar deras kulturhistoriska, och biologiska, värden. Gravlämningar och andra tecken på människors levnad är ovärderliga och genom inventeringar och kartläggningar hittar vi ständigt nya spår. Genom att förvalta dessa värden och visa dem för allmänheten delar vi med oss av stadens historia. Med kunskap om historien kan vi på bästa sätt ta beslut inför framtiden utan att riva ner den grund som tidigare byggts. Åtgärder: kulturmiljö Till år 2020 ska alla områden med hög betydelse för framtida vattenförsörjning skyddas Olika skyddsformer ska användas för att avsätta områden med syfte att säkra värdefulla vattenförekomster, t.ex. grusåsar Till år 2020 ska minst 50 procent av Västerås identifierade värdefulla natur- och kulturmiljöområden skötas på lämpligt sätt Badelundaåsen och Anundshög utvecklas så att deras värden som kultur- och naturmiljöer stärks och tillgängliggörs Till år 2020 ska vården av värdefulla biotopskyddade landskapselement öka Särskilt intressanta öppna kultur- landskap identifieras och sköts Senast år 2020 ska alla vatten som är bärare av kulturhistoriska värden skyddas och skötas Jätteträd kartläggs och vårdas De svarta fälten på kartan visar alla fornlämningar som hittills hittats i Västerås kommun SKULTUNA Olika skyddsformer ska användas för att säkra och sköta särskilt värdefulla kulturmiljöer i och invid vatten VÄSTERÅS K VICKSUND 16 IRSTA Flygfoto över kulturreservatet Gäddeholms herrgård Foto: Lennart Hyse
Kraftverket vid Svartån Foto: Kim Lill Kraftverket vid Turbinbron Det som kan tyckas vara ett oansenligt tegelhus vid åkanten är i själva verket en av Västerås viktigaste byggnader. Tack vare att staden i slutet av 1800-talet byggde vattenkraftverket vid Turbinbron och lät elektriciteten komma till staden valde Asea att slå sig ner i Västerås istället för Arboga eller Örebro. Resten är, som man brukar säga, historia. Kraftverket är landets äldsta, i drift varande vattenkraftverk och anledningen till att Västerås är vad det är idag. Badelundaåsen Anundshög, störst i landet och med kungligt innehåll Foto: Västerås stads bildarkiv Stig på Badelundaåsen Foto: Arne Gustavsson Historiska lämningar efter kunglig borg i Önstensborgsskogen Foto: Kim Lill Människor har i alla tider bott och verkat utefter Badelundaåsen. Åsen, som sträcker sig upp till Siljan, har ända sedan 200-talet fungerat som färd- och transportväg från skogsbygderna norröver ner till Mälaren. På vikingatiden levde en kungasläkt i Badelundatrakten och de kontrollerade järnhanteringen norröver. Längs åsen transporterade man järn och koppar för att sedan ta sig vidare ut till Europa via Mälaren och idka handel. Önstensborg och Önstensby Söder om Johannisbergs flygfält, på en kulle, ligger den medeltida borgen Önstensborg. Här höll kungamakten uppsikt över Västeråsfjärden under 1100-1200-talet. Intill borgen ligger en medeltida by, helt intakt. På 1550-talet när Gustav Vasa byggde en mönstergård på Johannisberg vräkte han invånarna i byn för att komma åt deras betes- och jordbruksmarker. Husgrunderna ligger kvar och dem kan vi alltså se än idag, i form av låga stenvallar. Byn är ovanlig i den här delen av landet. Det är väldigt sällan man hittar avhysta byar i mellansverige; de flesta har bebyggts senare. Mönstergårdarna försvann på 1600-talet och kronan skänkte bort marken till bl.a. adelsmän. På platsen där den här mönstergården låg ligger idag Johannisbergs herrgård, som byggdes på 1740-talet. Anundshög Alldeles intill Badelundaåsen ligger landets största gravhög, Anundshög. Med en höjd på nio meter och över 60 meter i diameter rymmer högen vad som kan ha varit Anund, kung över Svealand. Högen har inte blivit undersökt, men man tror på grund av dess storlek och undersökningar av andra högar i samma storlek att det är en kungagrav. I området finns, förutom Anundshög, ett trettiotal kända gravar, som markerats med högar eller stensättningar i form av skepp eller cirklar. Storleken på högarna och stensättningarna tyder på att det är gravplats åt ett förmöget kungasläkte som härskade i Badelunda under järnåldern. Jätteträd Ett viktigt inslag i västeråsmiljön är de gamla jätteträden. Månghundraåriga träd som är ovärderliga som livsmiljö för insekter, lavar, mossor och svampar men också som lämningar från ett historiskt landskap. Stora träd har under historien vårdats och fått vara kvar som karaktärer i landskapet. I betena var de ofta skydd för får och kor, och vi kan än idag se jätteekar stå kvar i de gamla betesmarkerna. Jätteek på Björnön Foto: Liv Lötberg 18 19
Friluftsliv Naturen har en läkande kraft. Det är väl känt att natur- och kulturmiljöer påverkar oss människor på ett positivt sätt. Därför är det viktigt att slå vakt om den tätortsnära naturen, som dessutom rymmer en förvånande stor mångfald av växter och djur. Att gå en promenad i skogen har ofta en lugnande inverkan på oss människor. Det ska vara lätt att kunna ta den promenaden, även om man bor i tätorten. De gröna värdena är väldigt viktiga, vi vet att det är bra både för den psykiska och fysiska hälsan att vara ute i skogen. Att vistas i gröna miljöer medverkar till minskad stress och oro, sänkt blodtryck och bättre kondition och immunförsvar. Också den passiva naturupplevelsen, att från sitt hem se ut över grönskande träd och lyssna till fågelsång, är viktigt för folkhälsa och rehabilitering. Naturen gör också tätortsmiljön sundare genom ett antal så kallade ekosystemtjänster. Parker, skogar och grönområden hjälper till att ge ett behagligt klimat. De fungerar som luftrenare från stoft och avgaser, dämpar vindar, höjer luftfuktigheten och utjämnar temperaturskillnader. Växtligheten fungerar också som rening av vårt dag- och avloppsvatten. Närheten till variationsrika natur- och kulturmiljöer i och omkring staden är viktig för västeråsarna ur rekreations-, hälso- och upplevelsesynpunkt och inte minst en förutsättning och en ekologisk bas för samhällsutvecklingen. Vandringsvänlig skogsväg i Skerike Foto: Arne Gustavsson Mål: Friluftsliv Senast år 2015 ska alla områden som kan klassas som tysta områden enligt rådande rekommendationer vara kända Åtgärder: Friluftsliv Senast 2015 ska en översiktlig kartläggning genomföras över tysta områden i Västerås, mindre än 35 db(a) HÖKÅSEN TILLBERGA De svarta fälten på kartan visar stadsdelsskogar och stadsnära skogar Till år 2015 ska alla mycket värdefulla gröna områden, enligt grönstrukturplanen, i Västerås skyddas och skötas År 2012 ska vandringslederna ha bättre tillgänglighet En grön skogsbruksplan ska tas fram för stadsdelsskogarna Tätortsnära natur ska skötas för att bevara befintliga värden, samt för att tillgodose människors behov av rekreation, friluftsliv och möjligheter till upplevelser Informationsmaterial ska tas fram om lederna Plan för tillgänglighetsåtgärder på vandringsleder ska upprättas och genomföras VÄSTERÅS ÖRTAGÅRDEN ENHAGEN Blommande slån Foto: Arne Gustavsson 20
Fiskemöjligheter vid Björnösundet Foto: Kim Lill Tysta områden Tysta områden är en bristvara och vissa åker ifrån tätorten för att få känna av tystnad. Vi tycker att det ska finnas tysta naturområden även i stadsmiljö, då många människor har ett behov av tysthet och stillhet i naturen. Under de kommande åren ska vi kartlägga och värna om de tysta områden som finns i och omkring Västerås. En stund i stilla skogsmiljö eller vid vatten, utan buller eller oväsen, ska finnas tillgängligt för alla, även de som bor i tätorten. Bruksleden Bruksleden är en 25 mil lång vandringsled som sträcker sig från Västerås upp till Avesta, genom sex olika kommuner i Västmanland. Den passerar länets bruksorter och ansluter till Bergslagsleden vid Malingsbosjön i Dalarna. Bruksleden är omgiven av ett omväxlande natur- och kulturlandskap där skogsterräng blandas med ängsmark, myrar och sjöar. Den är indelad i 27 etapper som är olika långa, den kortaste är 4 km medan den längsta är närmare 17 km lång. För varje etapp finns en karta och beskrivning som kan skrivas ut från ledens hemsida, www.bruksleden.se. Svartånära Svartånära är ett projekt för att skapa en 13 km lång vandrings- och kanotled längs Svartån, från mynningen i Mälaren upp till Skultuna. Leden går genom Svartådalen, ett vackert område med bl.a. lövskog, jätteekar, betesmarker och ett rikt fågelliv. För den som väljer att ta kanot finns det flytbryggor vid Lustigkulla och Billsta i Västerås, samt i Skultuna. Det finns också sittmöjligheteter längs sträckan på särskilt natursköna platser. Vandringsled i stadsnära skogsmiljö Foto: Liv Lötberg Vandringsled längs Svartån Foto: Sören Larsson Råbyskogen, en av Västerås stadsnära skogar Foto: Kim Lill Stadsnära skogar Mälarens ädellövskogar i söder och barrskogslandskapet i norr ger staden en stor variation av skogsbiotoper. Skogs- och grönområden kring bostäder, skolor och arbetsplatser har mycket stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet. Alla invånare ska ha möjlighet att ta del av en varierad och attraktiv naturmiljö. De stadsnära skogarna innehåller en stor biologisk mångfald och det är viktigt att vi värnar om den så att även tätortsbor kan ta del av de naturvärden som finns. I skogsskötselplanen för de stadsnära skogarna har vi valt att dela in naturmarken i fyra olika nivåer: kärnområden, värdekärnor, utvecklingsområden och grönstråkområden. Kärnområden är mycket värdefulla områden med stor biologisk mångfald som är viktiga att bevara och utveckla. Värdekärnor är mindre områden som har en mycket värdefull fauna och flora. Utvecklingsområden är områden som idag har mindre natur- och upplevelsevärden. Förhoppningen är att de så småningom ska komma att klassas som värdekärnor. Grönstråkområden är små, sönderdelade områden som binder ihop de större kärnområdena och värdekärnorna. De fungerar som ett nätverk mellan stadsdelarna och spridningskorridorer för växter och djur. De är också viktiga som rekreationsstråk med strövstigar och gång- och cykelvägar. Dessa åtta utpekade stadsdelskogar är större stadsnära skogsområden. På grund av sin storlek är de särskilt viktiga för friluftsliv och som spridningskorridorer och livsmiljö för växter och djur. 1. Bäckbyskogen 2. Råbyskogen 3. Pettersbergsskogen 4. Vedboskogen 5. Rönnbyskogen 6. Rocklundaskogen 7. Malmabergsskogen 8. Mälarparken 22 23
Reservat Reservat är en skyddsform som används för att avsätta områden där det är särskilt viktigt att kontrollera natur- och kulturvärdenas utveckling. I Västerås kommun finns 19 reservat. Av dem är 18 statligt bildade naturreservat och ett är det kommunalt bildade kulturreservatet Gäddeholms herrgård. Den som bildar och bedriver tillsyn i ett reservat kallas huvudman medan den som har ansvaret för skötseln kallas förvaltare. I de 18 statligt bildade reservaten är det Länsstyrelsen i Västmanland som är huvudman och i ungefär hälften av dem är Västerås stad förvaltare. Det innebär att staden har ansvar för att sköta om och göra områdena tillgängliga för allmänheten. Arbetet innefattar bland annat tillsyn och underhåll av anläggningar som vandringsleder och grillplatser. Mål: reservat Till år 2015 ska alla reservat som förvaltas av Västerås stad skötas, utvecklas och tillgängliggöras De markerade fälten på kartan visar natur- samt kulturreservat. De streckade fälten representerar kulturreservat SKULTUNA Västerås stad är idag huvudman, och förvaltare, för det eget bildade kommunala kulturreservatet Gäddeholms herrgård. I Handlingsplan för naturoch kulturmiljö IRSTA VÄSTERÅS i Västerås föreslås att Västerås stad under planperioden 2010-2015 omvandlar de statliga reservaten Björnön och Johannisberg till kommunala reservat och på så sätt blir huvudman även där. Detta för att de två reservaten är KVICKSUND viktiga, tätortsnära friluftslivsområden. Genom att göra dem kommunala får kommunen större möjlighet att utveckla friluftslivet ytterligare. I både nybildade och ombildade reservat krävs att man tar fram en skötselplan som beskriver områdets värden och den skötsel som behövs för att bevara, utveckla eller restaurera dem. Dessutom måste det finnas regler som säger vad som är tillåtet i reservatet, t.ex. var man får parkera, tälta eller göra upp eld. Åtgärder: reservat Reservaten ska restaureras för att nå uppsatta bevarandemål Reservaten ska göras tillgängliga och attraktiva för besökare Gäddeholm ska förvaltas enligt den upprättade skötselplanen så att reservatets värden säkras och tillgängliggörs Naturreservatet Björnön ska senast 2015 omvandlas från statligt till kommunalt naturreservat Naturreservatet Johannisberg ska senast 2015 omvandlas från statligt till kommunalt naturreservat 24 SKULTUNA VÄSTERÅS Orangeriet vid Gäddeholm, där man förr odlat bl.a. apelsinträd och ananas Foto: Liv Lötberg IRSTA KVICKSUND Gäddeholm Kulturreservatet Gäddeholms herrgård är ett framträdande exempel på en herrgårdsmiljö med en lång odlingshistoria. Området är unikt i sitt slag det finns inga liknande områden skyddade som kulturreservat i Sverige idag. Gäddeholm är ett herrgårdslandskap med parker, trädgårdar, bebyggelse och omgivande marker som präglats av jordbruk, tegelbruk och andra verksamheter från 1500-talet fram till idag. De öppna markerna kring herrgården har kvar samma karaktär som i slutet av 1500-talet och de ger oss en inblick i hur kulturlandskapet sett ut under åren. De högsta kulturvärdena i landskapet finns i helheten och i hur man genom landskapets bevarade struktur kan förstå hur de olika delarna gemensamt fungerade för godsets försörjning. Vägarnas dragning och bebyggelsens placering visar tillsammans hur ett storgods i Mälardalen fungerade. Inriktningen på boskapsuppfödning krävde stora betesmarker vilket är tydligt i landskapet än idag. De omfattande ädellövskogsmiljöerna runt Gäddeholm ger också området höga naturvärden. Drygt hälften av alla skogslevande rödlistade arter är knutna till ädla lövträd, så det är mycket viktigt att vi tar hand om och bevarar ädellövsmiljöer. Gäddeholms herrgård, sedd från baksidan Foto: Kim Lill 25
Svanå Karta: Exempel på platser med intressant natur- eller kulturmiljö Munga Sevalla 9 10 Skultuna 8 Tillberga Åkesta Tortuna Hökåsen Litslunda Orresta Västerås 3 10 Enhagen-4 Ekbacken Örtagården Barkarö Lospånga by 5 6 Råstock 11 Kvicksund Tidö-Lindö 2. Kraftverket vid Turbinbron 3. Badelundaåsen 4. Östensborg och Östensby 5. Anundshög 6. Gäddeholm (kulturreservat) 7. Björnön (naturreservat) 8. Svartådalen 9. Sagån 11. Våtmark, Asköviken-Tidö Naturreservat Irsta 7 Groddjuren vid Djäkneberget 10. Bruksleden, två av startplatserna Kylla 12 Dingtuna KärstaBredsdal 1. Roligheten Ändesta