Tobaksfri gymnasieskola

Tobaksfri gymnasieskola Utvärdering av ett utvecklingsprojekt för framtagandet av ett flerkomponentsprogram Anita Boij Rapport 2011:1 A. BOIJ AB - Idé- och produktutveckling

Tobaksfri gymnasieskola

Rapport 2011:1 ISBN 978-91-978708-7-0 1:a upplagan 14 januari 2011 2011 Anita Boij A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling, Tranås

3 Innehåll Bakgrund...4 Projektet...4 Utvärderingen...5 De svarande...8 Lärarna...8 Eleverna...10 Tobaksvanor...12 Lärarnas tobaksvanor...12 Elevernas tobaksvanor...14 Innan projektet...18 Rökfri skolgård...18 Tobakspolicy...19 Övrigt arbete...20 Kunskap om tobak...21 Lärarnas kunskaper...21 Elevernas kunskaper...22 Attityder kring tobak...23 Lärarnas attityder...23 Elevernas attityder...26 Elevernas inställning till lagar, förordningar med mera...28 Skolans tobaksförebyggande uppdrag...29 Lärarna om skolans uppdrag...29 Eleverna om skolans uppdrag...30 Lärarna och eleverna om projektet...32 Information om projektet...32 Projektet som helhet...34 Lärarna och eleverna om flerkomponentsprogrammet...38 Tobakspolicy...38 Utbildning för skolpersonal...44 Handboken...47 Besök av NSG:s inspiratörer...48 Digital elevkampanj...50 Föräldrainformation och lokalt opinionsbildande arbete...52 Flerkomponentsprogrammet...53 Sammanfattning och slutsatser...55 Sammanfattning...55 Slutsatser...59 Utvärderingens metod...62 Metod och tillvägagångssätt...62 Bearbetning och analys...63 Metoddiskussion...64 Referenser...67 Bilaga 1. Lärarenkät 2009...68 Bilaga 2. Intervjuguide elever år 2010...72 Tidigare rapporter...74

4 Bakgrund De flesta i Sverige, från tonåringar och uppåt, vet att det är farligt att röka, ändå är det alltför många som röker och/eller snusar. Så här skriver Statens folkhälsoinstitut på sin webbsida: Sedan 80-talet har mer än 1 miljon svenskar slutat röka. Trots den positiva utvecklingen är tobaksbruket fortfarande den enskilda faktor som står för den största andelen av sjukdomsbördan i vårt land och orsakar varje år 6 600 människors för tidiga död. Tobaksbruket bidrar också till de stora hälsoskillnaderna i Sverige eftersom vissa grupper i samhället röker och snusar i betydligt högre grad än andra. Andelen dagligrökare i Sverige är i ett internationellt perspektiv lågt, 13 procent av kvinnorna och 11 procent av männen röker, men det totala tobaksbruket är högt på grund av de svenska snusvanorna. 19 procent av männen och 4 procent av kvinnorna snusar varje dag. Under 2000-talet har andelen vuxna tobaksbrukare minskat varje år, men det är samtidigt oroande att minskningen bland ungdomar under samma period stagnerat. Bland pojkar har bruket till och med ökat (www.fhi.se). Under åren har Statens folkhälsoinstitut fått medel att dela ut till olika projekt för att förebygga och minska tobaksbruket. Med stöd från Statens Folkhälsoinstituts tobaksuppdrag 2003 2005 utvecklade A Non Smoking Generation (hädanefter används förkortningen NSG) tillsammans med Landstinget Kronoberg, Gotlands och Järfälla kommuner ett tobakspreventivt flerkomponentsprogram för grundskolan mellan åren 2003 och 2005. I programmet deltog ett trettiotal skolor och över 5 000 elever berördes. Programmet utvärderades och visade sig vara verkningsfullt (Boij med flera 2005). Projektet Under hösten 2008 beviljades dessa samarbetspartner samt Länsstyrelsen i Kronoberg medel för ett nytt projekt om en Tobaksfri gymnasieskola. De var 1 av 17 projekt som fick medel av Statens folkhälsoinstitut. Syftet med projektet var att ta fram och implementera ett program och handledningsmaterial för en tobaksfri gymnasieskola (Projektansökan). Det övergripande målet var att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket bland gymnasieeleverna i berörda skolor (Projektansökan). Därutöver fanns ett antal delmål av olika karaktär såsom kvalitativa implementeringsmål, kvantitativa mål, effekt- och produktionsmål. Projektet startade våren 2009. På Gotland deltog alla sju kommunala gymnasieskolor och en gymnasial friskola. I Järfälla deltog alla fem kommunala gymnasier och en friskola. I Kronobergs län fick alla gymnasieskolor en inbjudan om att delta i projektet och sju kommunala gymnasier och en friskola valde att delta. För att tydliggöra vad som var projektets

5 och skolornas ansvar under projekttiden skrevs en överenskommelse om detta med varje skola. Den innehöll information om projektet och vad skolorna skulle få för stöd samt att skolorna efter förmåga skulle delta i projektets samtliga delar och utifrån sina förutsättningar aktivt skulle verka och känna ansvar för att projektet blir så framgångsrikt som möjligt. Totalt berörde projektet cirka 900 anställda inom gymnasieskolorna och 9 615 elever på 22 gymnasieskolor. Under projekttiden arbetades ett så kallat flerkomponentsprogram fram för en tobaksfri gymnasieskola. Programmet hade sin utgångspunkt i det flerkomponentsprogram som togs fram för grundskolan några år tidigare. Programmet innehöll: Stöd till skolorna i framtagande av tobakspolicy Utbildning av skolpersonal Framtagande av en handbok innehållande följande kapitel: o Lathund Tobakspolicy o Samverkan med föräldrar o Samverkan med aktörer i närsamhället o Undervisningen - Tobak ur ett ämnesövergripande perspektiv o Motiverande samtal (MI) och tobaksavvänjning med ungdomar o Tobak i Sverige idag Besök av NSG:s inspiratörer Digital elevkampanj med några elever från varje skola Skriftlig föräldrainformation Lokalt opinionsbildande arbete via lokal media, framtagande av underlag för direkt riktad information till tobakshandlare i deltagande skolors närområde Projektet har letts av en central projektledare från NSG och en central styrgrupp bestående av representanter från de olika samverkansparterna samt de lokala projektledarna. Inom varje område har funnits en lokal projektledare som arbetat med projektet tillsammans med en lokal styrgrupp. I de lokala styrgrupperna har lokala representanter från skola, berörd kommunal/länsövergripande förvaltning, drog- och folkhälsosamordning ingått. Därutöver har det funnits en arbetsgrupp på varje skola bestående av exempelvis rektor, lärare, skolsköterska, kurator, vaktmästare med flera. Vilka som deltagit i skolans arbetsgrupp har dock skiftat från skola till skola. Deras uppgift har varit att leda och planera den enskilda skolans arbete i projektet. Skolornas arbetsgrupper har haft kontakt med den lokala projektledaren och den lokala styrgruppen. Utvärderingen NSG gav i maj 2009 A. Boij AB Idé- och produktutveckling uppdraget att utvärdera projektet. Syftet med processutvärderingen var att få kunskap om vad som främjar respektive hindrar projektet i dess utveckling, hur projektet implementerats på de deltagande gymnasieskolorna, vad skolledare, lärare och elever ansåg om projektet, få kunskap om lärares och elevers uppfattningar om tobak, gymnasieskolans uppdrag att arbeta tobaksförebyggande med mera. Till syftet hörde också att ta fram kunskap som tyd-

6 liggör metodens styrkor, svagheter och förutsättningar med sikte på att kunna använda metoden nationellt. Dessutom skulle utvärderingen ge en bild av vilka insatser som genomförts på de deltagande gymnasieskolorna. Utvärderingens fokus är således i första hand projektet och dess metod, vilket anknyter till delar av syftet. Däremot sker ingen separat analys av hur väl man lyckats med det övergripande målet att minska antalet tobaksdebuter och tobaksbruket. Utvärderingen skedde vid två tillfällen. Det första utvärderingstillfället var maj till oktober 2009. Under perioden augusti till oktober 2010 pågick det andra och sista utvärderingstillfället. Utvärderingen bestod av sju olika moment för att från olika perspektiv belysa projektet. Moment 1 var att en lärarenkät delades ut till lärare på de skolor som deltog i projektet, innan projektet kommit i gång på höstterminen 2009. Enkäten var en så kallad baslinjemätning av lärarnas åsikter om tobak och tobaksvanor. Med det menas att dessa frågor undersöktes innan projektet kommit igång för att ha ett utgångsvärde att jämföra resultaten med vid det andra utvärderingstillfället då projektet för lärarnas del hade hållit på i ett år. De andra momenten var: 2. Faktainsamling om vilka delar av projektet som genomförts och hur de genomförts 3. En lärarenkät som i början av höstterminen 2010 återigen delades ut till alla lärare på de skolor som deltog i projektet 4. En elevenkät som i början av höstterminen 2010 delades ut till elever i årskurs 2 i ett urval av de gymnasieskolor som deltog i projektet 5. Gruppintervjuer med elever under höstterminen 2010 6. Gruppintervjuer med skolpersonal under höstterminen 2010 7. Telefonintervju med projektledaren som utförs i slutet av projekttiden Inför moment 4 6 valdes tre gymnasieskolor ut per område (Gotland, Järfälla och Kronobergs län) där eleverna fick besvara enkäten samt där elever och lärare intervjuades. För att ge en mer överskådlig bild av utvärderingens uppläggning och tidsplan se figur 1.De siffror som finns i figur 1 anger antalet enkätsvar och antal genomförda intervjuer. År 2009 År 2010 Lärarenkät, 751 504 Elevenkät 964 Gruppintervju med elever 9 Gruppintervju med skolpersonal 9 Telefonintervju med projektledaren 1 Faktainsamling Under hela projekttiden Figur 1. Utvärderingens uppläggning och tidsplan Som synes är utvärderingsinsatsen under 2009 minst och störst under 2010, vilket är ganska naturligt med tanke på att det är i slutet av projekttiden som projektet kan förväntas få genomslag. Resultaten från det första utvärderingstillfället presenterades med en muntlig genomgång och ett PM med de viktigaste iakttagelserna och frågorna som kunde användas för internt bruk i projektet.

7 Den här rapporten innehåller kapitel som handlar om: De svarande Tobaksvanor, både lärarnas och elevernas Innan projektet; hur skolorna arbetade tobaksförebyggande Kunskap om tobak; både lärarnas och elevernas kunskap Attityder kring tobak; vad lärarna och eleverna hade för attityder och deras inställning till lagar, förordningar med mera Skolans tobaksförebyggande uppdrag; hur lärare och elever såg på skolans uppdrag gällande tobaksförebyggande arbete Lärarna och eleverna om projektet Lärarna och eleverna om flerkomponentsprogrammet Sammanfattning och slutsatser För den mer forskningsintresserade läsaren kommer sist i rapporten ett kapitel om utvärderingens metod och genomförande.

8 De svarande Som tidigare nämnts har både lärare och elever fått svara på en enkät. Lärarna besvarade en enkät både innan projektet startade på skolorna sen vår eller tidig höst 2009 och hösten 2010. Eleverna besvarade enkäten hösten 2010. Lärarna När det gäller lärarna kommer resultaten från den första utvärderingsdelen från en så kallad baslinjemätning av lärarnas åsikter om tobak och tobaksvanor. På alla gymnasieskolor som deltog i projektet delades en enkät ut till lärarna (den pedagogiska personalen) innan projektet påbörjades. Totalt inkom 751 ifyllda enkäter. Rektorerna fick också en enkel blankett att fylla i om totala antalet lärare per skola för att det skulle vara möjligt att beräkna svarsprocenten. Alla skolor fyllde dock inte i blanketten. Därför har dessa uppgifter i en del fall fått samlas in på annat sätt. I utvärderingsdel 2, hösten 2010, skulle lärarna återigen fylla i en enkät för att eventuella skillnader mellan mätningarna skulle kunna mätas. Tyvärr sjönk antalet lärare som svarade på enkäten från utvärderingsdel 1 till utvärderingsdel 2. Vid utvärderingsdel 2 svarade 523 lärare. I tabell 1 visas antalet svarande och svarsprocent fördelat mellan de olika områdena (eftersom det är två kommuner och ett län som deltar i projektet, benämns de för områden i utvärderingen) och kön. Antal kvinnor Antal män Tabell 1. Svarande. Antal och procent. Del 1 Del 2 Totalt antal Antal kvinnor Antal män Totalt antal Svarsprocent Svarsprocent Gotland 125 105 *231 74 % 84 72 156 50 % Järfälla 125 90 215 70 % 86 61 147 48 % Kronoberg 148 146 294 63 % 116 103 219 52 % *En person har inte angett sitt kön. Fördelningen är totalt sett ganska jämn mellan kvinnor och män, även om något fler kvinnor än män besvarat enkäten. I Kronobergs län är det flest antal personer som besvarat enkäten och i Järfälla kommun minst antal. Svarsprocenten är ganska lika mellan de olika områdena, med högst andel inkomna svar från Kronobergs län och minst andel från Järfälla kommun. Från del 1 till del 2 sjönk svarsprocenten från i genomsnitt 69 % till 50 %. Överlag brukar man säga att en svarsprocent under 60 % inte kan betraktas som representativa för hela svarsgruppen, på grund av att den grupp som inte svarat är så stor att den kan påverka resultaten väsentligt om de hade svarat. Istället kan resultaten bara ses som svar för just dem som svarat. Även om det i utvärderingen görs en del jämförelser mellan lärarnas svar i del 1 och i del 2, bör man ha i minnet att svarsprocenten är låg i del 2. I utvärderingsdel 1 skilde sig svarsprocenten en hel del mellan de olika skolorna. På en skola fyllde alla i enkäten och som minst hade 46 % svarat. I utvärderingsdel 2 har få siffror lämnats in på skolnivå. Bland dem som lämnat in uppgifterna skiljde

9 svarsprocenten från 60 % till 80 %. Det har under utvärderingsdel 2 gjorts stora ansträngningar från projektets sida att få in lärarenkäterna. Till sist var det nödvändigt att avsluta enkätinsamlingen. På Gotland var det två skolor som inte lämnade in några lärarenkäter trots flera påminnelser. Om lärarna överhuvudtaget inte fick möjlighet att svara på enkäten eller om de ifyllda enkäterna inte lämnades in, går inte att säga. Medelåldern för de svarande var 48 år, både vid del 1 och 2. Alla lärare fick vid båda tillfällena svara på vilket eller vilka ämnen de undervisade i och de kunde fylla i flera svarsalternativ, därav är antalet svar större än antalet svarande. I tabell 2 finns resultaten från utvärderingsdel 2. Tabell 2. Vilka ämnen lärarna undervisade i år 2009. Antal och procent Antal Procent Språk (svenska, engelska, franska, tyska, spanska, övriga språk) 176 19 % Karaktärsämnen (inom exempelvis fordon, barn o. fritid, byggnad, frisör m.m.) 167 18 % Matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap 151 16 % Samhällskunskap, historia, religion, geografi, ekonomi, filosofi 118 13 % Idrott o hälsa, musik, estetiska ämnen 83 9 % Dator- o. IT-ämnen, media 63 7 % Psykologi, ledarskap, pedagogik, omvårdnadskunskap, ekonomi 37 4 % Annat ämne/kurs 131 14 % Totalt 926 100 % Som synes i tabell 2 har en högre andel svarat att de undervisade i ämnen såsom Språk, Karaktärsämnen, Matematik, fysik, kemi, biologi, naturkunskap samt Samhällskunskap, historia, religion, geografi, ekonomi, filosofi. En lägre andel lärare undervisade i ämnen som Idrott och hälsa, musik, estetiska ämnen, Datoro. IT-ämnen, media samt Psykologi, ledarskap, pedagogik, omvårdnadskunskap, ekonomi. Inför utvärderingsdel 2 gjordes en annan ämnesindelning för att lättare kunna identifiera vilka ämnen som i huvudsak var praktiska, teoretiska eller både ock, se tabell 3. Tabell 3. Vilka ämnen lärarna undervisade i år 2010. Antal och procent Antal Procent Karaktärsämnen på APU-program och individuella val 138 18 % Svenska 105 14 % Matematik 79 10 % Moderna språk 77 10 % Samhällsvetenskapliga ämnen 63 8 % Naturvetenskapliga ämnen 56 7 % Estetiska ämnen (t.ex. musik, bild, dans, drama/teater, slöjd) 53 7 % Dator- och IT-ämnen 47 6 % Idrott och hälsa (och liknande kurser) 31 4 % Media/journalistik 9 1 % Övriga språk (t.ex. latin, teckenspråk) 8 1 % Andra ämnen/kurser (t.ex. religion, psykologi, filosofi, ekonomi, teknik) 92 12 % Totalt antal ämnen som lärarna undervisade i 758 1 98 % 1 Anledningen till att den totala procenten inte blir 100 är att vedertagna avrundningsregler använts för procentangivelserna och det får till följd att en sammanräkning inte alltid blir 100.

10 Den största andelen lärare undervisade i karaktärsämnen och det var samma andel som i del 1. Räknar man samman de olika språkämnena (moderna språk, svenska och övriga språk) är de något överrepresenterade jämfört med i del 1, 25 % jämfört med 19 %. I övrigt stämmer andelen lärare som undervisade i de olika ämnena ganska väl med del 1. För att kunna studera om det finns skillnader mellan lärare beroende på vilken typ av ämnen de undervisade i har lärarnas undervisningsämnen upp i tre grupper beroende på om de är teoretiska, praktiska eller både ock. Till de mer teoretiska ämnena hör: matematik, naturvetenskapliga ämnen, samhällsvetenskapliga ämnen och språk. Till de mer praktiska ämnena hör: estetiska ämnen, idrott och hälsa. Till de ämnen som kan vara både teoretiska och praktiska hör: dator- och IT-ämnen, karaktärsämnen samt media/journalistik. Svarsalternativet Annat ämne/kurs finns inte med i denna indelning. Uppdelningen av ämnestyper var dock inte helt tillfredställande i utvärderingsdel 1 och en ny indelning gjordes inför utvärderingsdel 2. Det har redan redovisats i tabell 2 och 3. Tabell 4 visar fördelningen mellan de tre ämnestyperna och områdena. Tabell 4. Tre ämnestyper fördelat på områden år 2009 och 2010. Procent Gotlands kommun Järfälla kommun Kronobergs län 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Teoretiska ämnen 33 % 50 % 38 % 63 % 45 % 63 % Praktiska ämnen 33 % 15 % 24 % 16 % 30 % 9 % Ämnen som kan vara både teoretiska och praktiska 34 % 35 % 39 % 21 % 25 % 29 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % Vid utvärderingen hösten 2010 var det en större andel lärare som undervisande i teoretiska ämnen som svarat på enkäten och en mindre andel från framför allt de praktiska ämnena som svarat. Om detta beror på en faktisk skillnad eller på den förändrade ämnesindelningen går det dock inte att uttala sig om. Eleverna Totalt har 964 elever svarat på den enkät som delades ut hösten 2010. Av dessa är 419 flickor, 536 pojkar och 9 elever har inte angett sitt kön. I tabell 5 visas hur många elever som svarat i de olika områdena och svarsprocenten. Tabell 5. Svarande elever. Antal och svarsprocent Antal svar Totalt antal Svarsprocent Gotland 263 335 78 % Järfälla 373 400 93 % Kronoberg 313 381 82 % Totalt 949 1116 84 % Det totala antalet elever är hämtat från de klassrapporter som lärarna fyllde i. Ingen av de närvarande eleverna avstod från att svara på enkäten. De som inte svarat var frånvarande vid undersökningstillfället och hade på det sättet inte möjlighet att delta. Överlag är svarsprocenten mycket god. I genomsnitt svarade 84 % av eleverna.

11 Högst svarsprocent var i Järfälla och lägst på Gotland. Eleverna fick svara på vilken typ av program de gick, se tabell 6. Tabell 6. Vilken typ av program eleverna gick. Antal och procent Antal Procent Teoretiskt program 530 56 % Praktiskt program 363 39 % Individuellt program 20 2 % Annat program 29 3 % Totalt 942 100 % Drygt hälften av eleverna (59 %) gick ett mer teoretiskt inriktat program och två femtedelar (39 %) gick ett mer praktiskt inriktat program. Ett fåtal gick ett individuellt program eller annat program.

12 Tobaksvanor Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN) nationella undersökning av gymnasieelevers tobaksvanor visar att år 2010 rökte 36 % av pojkarna och 43 % av flickorna som gick i år 2. Med rökare menas enligt CAN att man röker varje dag, nästan varje dag, bara på fest eller bara ibland. År 2010 snusade 27 % av pojkarna och 9 % av flickorna. Definitionen av snusare är att man snusar varje dag, nästan varje dag eller ibland. Andelen dagligrökare bland gymnasieeleverna var 10 % av pojkarna och 14 % av flickorna. Andelen som snusade varje dag var 14 % av pojkarna och 3 % av flickorna (Whitfeldt & Gripe 2010). Enligt den senaste folkhälsorapporten rökte 18 % bland kvinnorna och 14 % bland männen dagligen år 2005 (Folkhälsorapport 2009). Lärarnas tobaksvanor Lärarna fick både innan projektets start och hösten 2010, då projektet pågått i ett år, besvara flera frågor kring sina tobaksvanor. När det gäller rökning fanns år 2009 inga större skillnader mellan kvinnor och män eller lärare i olika åldrar, men det fanns signifikanta skillnader (det vill säga att skillnaderna är statistiskt säkerställda) mellan områdena. Till gruppen rökare räknas de som svarat att de rökte ibland, när de var på fest, på veckosluten, nästan varje dag eller varje dag. Det är också så CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) definierar en rökare. I Gotlands och Järfälla kommuner rökte 21 % av lärarna och i Kronobergs län rökte 10 % av lärarna. Det går inte att komma ifrån att dessa skillnader kan bero på hur skolorna kom med i projektet. På Gotland och i Järfälla var alla gymnasieskolor med i projektet. I Kronobergs län kom de skolor med som var intresserade av att delta i projektet. Detta kan ha fått till följd att i Kronobergs län fanns ett större intresse och kanske rent av ett större engagemang i att arbeta tobaksförebyggande och att skolpersonal också ska föregå med gott exempel och vara tobaksfria på de skolor som deltog i projektet. De rökande lärarna rökte i genomsnitt 10 cigaretter per dag. Variationen var dock stor, mellan 1 och 30 cigaretter. Däremot var gruppen lärare som rökte varje dag mindre, 5 %. De lärare som rökte hade också signifikant fler vänner och familjemedlemmar som rökte än de lärare som inte rökte. Den statistik som finns tillgänglig för hela befolkningen gäller dock enbart andelen dagligrökare. I diagram 1 visas andelen dagligrökare år 2009 och 2010 jämfört med uppgifterna för hela befolkningen år 2005. Det kan tyckas missvisande att jämföra siffror från år 2009 och 2010 med siffrorna för hela landet år 2005. Om man studerar utvecklingen för gymnasieelever mellan åren 2005 2010 varierar de så litet att man varken kan tala om en ökning eller minskning. Det indikerar att trots att det gått några år mellan den senaste nationella mätningen och den här utvärderingen är troligtvis de nationella skillnaderna så små att en jämförelse är möjlig.

13 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 4 5 7 4 10 9 8 3 3 6 1 2 18 14 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Gotland Järfälla Kronoberg Hela landet år 2005 Kvinnor Män Diagram 1. Lärare som rökte dagligen, fördelat mellan kön och områden i jämförelse med hela landet. Procent. År 2009 och 2010 var i genomsnitt 5 % av lärarna dagligrökare i de tre områdena. Andelen dagligrökare i de tre områdena låg betydligt under riksgenomsnittet. Den troligaste orsaken till dessa skillnader är att lärare som grupp inte kan betraktas som ett tvärsnitt av den svenska befolkningen och att det är denna skevhet som ger skillnader mellan lärare och befolkningen i stort. Skillnaderna mellan utvärderingstillfällena i de tre områdena beror antagligen på den låga svarsprocenten år 2010 som innebär att de svarande inte är representativa för hela gruppen lärare inom sitt område. År 2009 och 2010 var det 11 % av lärarna som snusade och det var främst män som snusade. Till gruppen snusare hör de som svarat att de snusade ibland, nästan varje dag eller varje dag. Det fanns inga större skillnader mellan områdena, däremot fanns det stora skillnader mellan kvinnor och män, se diagram 2. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 15 21 23 22 17 16 6 9 4 6 1 3 2009 2010 2009 2010 2009 2010 Gotland Järfälla Kronoberg Kvinnor Män Diagram 2. Lärare som snusade, fördelat mellan kön och områden. Procent. Att snusa är framför allt förknippat till män och det gäller i alla tre områdena. Snusarna använde i genomsnitt 3 dosor snus i veckan. År 2009 var det 6 % av lärarna som snusade varje dag och år 2010 var det 8 %.

14 År 2009 ställdes frågor om snusvanorna bland lärarnas vänner och familjemedlemmar. Resultaten visade att snusarna hade signifikant fler vänner och familjemedlemmar som snusade än de lärare som inte snusade. Totalt var det 24 % av lärarna som rökte och/eller snusade ibland eller varje dag år 2009. År 2010 var det 22 % som rökte och/eller snusade. Elevernas tobaksvanor Eleverna fick också svara på flera frågor om deras tobaksvanor, både när det gäller rökning och snusning. Det var 35 % av eleverna som rökte. Med rökare menas att röka varje dag, nästan varje dag, bara på fest eller bara ibland. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan de olika områdena, men det kan ändå vara av värde att redogöra för de resultaten i jämförelse med CAN:s undersökning, se diagram 3. Det bör dock noteras att CAN:s drogvaneundersökningar genomförs i mars och den här utvärderingen genomfördes i september. Det innebär att i CAN:s undersökningar har eleverna hunnit bli ett halvår äldre. Med tanke på att andelen tobaksbrukare ökar under gymnasietiden är det rimligt att anta att en mindre ökning även sker under de sex månader som skiljer dessa undersökningar åt. På det sättet är inte de båda undersökningarna helt jämförbara, utan jämförelsen ger enbart en indikation på hur eleverna i den här utvärderingen ligger i jämförelse med den nationella. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 40 39 35 37 42 36 31 32 Gotland Järfälla Kronoberg Hela landet Flickor Pojkar Diagram 3. Flickor och pojkar som rökte i de tre områdena och hela landet. Procent På Gotland låg andelen rökande flickor något över riksgenomsnittet och andelen rökande pojkar något under, men skillnaderna är inte signifikanta. I Järfälla var andelen rökare under genomsnittet för landet, men inte heller där är skillnaderna är statistiskt säkerställda. I Kronobergs län låg andelen rökande flickor signifikant under genomsnittet för hela landet. Även om det finns procentuella skillnader mellan områdena är de inte statistiskt säkerställda. Det innebär att man inte kan säga att fler elever rökte på Gotland än i Järfälla. De största skillnaderna fanns istället mellan de olika programmen i de olika områdena, se diagram 4.

15 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 35 67 63 47 44 40 38 23 23 Teoretiskt Praktiskt Indviduellt eller annat Gotland Järfälla Kronoberg Diagram 4. Elever som röker fördelat på de olika programtyperna. Procent Överlag var det eleverna i de mer teoretiskt inriktade programmen som rökte minst och eleverna i de individuella programmen eller andra program som rökte mest. Undantaget var Järfälla där de elever som rökte mest gick på de mer praktiskt inriktade programmen. Alla skillnader på minst 7 procentenheter är signifikanta i diagram 4. Bland gymnasieeleverna var 14 % var dagligrökare. I hela landet var det 12 % som var dagligrökare (CAN 2010). I jämförelse med lärarna var det betydligt fler elever än lärare som rökte dagligen. Bland lärarna var 5 % dagligrökare. Man kan konstatera att ur ett hälsoperspektiv rökte alltför många gymnasieelever. Vill de elever som röker sluta och har de försökt sluta? Totalt var det 29 % av de rökande eleverna som ville sluta och 49 % som hade försökt att sluta röka. Det fanns skillnader mellan flickorna och pojkarna, se diagram 5. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 35 25 56 44 Vill sluta Försökt sluta Flickor Pojkar Diagram 5. Elever som vill sluta röka och som försökt sluta fördelat på kön. Procent Det var fler flickor än pojkar som ville sluta röka, en tredjedel av flickorna jämfört med en fjärdedel av pojkarna. Mer än hälften av flickorna och drygt två femtedelar av pojkarna hade försökt att sluta röka. Bland gymnasieeleverna var det i genomsnitt 18 % som snusade. Med snusare åsyftas att man snusade varje dag, nästan varje dag eller ibland. Det var stora skillnader mellan flickor och pojkar, men inte mellan de tre områdena och hela landet, se diagram 6.

16 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 32 29 33 27 4 4 6 9 Gotland Järfälla Kronoberg Hela landet Flickor Pojkar Diagram 6. Flickor och pojkar som snusar i de tre områdena och hela landet. Procent Skillnaderna mellan områdena och hela landet är inte signifikanta. Förutom de stora skillnaderna mellan flickor och pojkar fanns det också stora skillnader mellan de olika programmen, se diagram 7. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 10 32 31 33 33 30 33 10 Gotland Järfälla Kronoberg Teoretiskt Praktiskt Indviduellt eller annat 9 Diagram 7. Flickor och pojkar som snusar fördelat på de olika programtyperna. Procent Cirka 10 % av de elever som gick de teoretiska programmen snusade och cirka 32 % av de elever som gick praktiska, individuella eller andra program snusade. De snusande eleverna fick också frågorna om de ville sluta snusa och om de hade försökt sluta snusa. Det var 20 % som ville sluta snusa och 38 % som hade försökt att sluta snusa. Svaren uppvisade inga statistiskt säkerställa skillnader mellan flickor och pojkar eller mellan områdena. Totalt var det 43 % av eleverna som rökte och/eller snusade. Det fanns statistiskt säkerställda skillnader mellan flickor och pojkar. I diagram 8 visas andelen tobaksbrukare fördelat på flickor och pojkar samt område och hela landet.

17 Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 42 49 49 46 44 37 43 34 Gotland Järfälla Kronoberg Hela landet Flickor Pojkar Diagram 8. Flickor och pojkar som var tobaksbrukare i de tre områdena och hela landet. Procent. Skillnaderna mellan flickor och pojkar är i de tre områdena signifikanta. Däremot är inte siffrorna för hela landet det. I Järfälla och Kronobergs län var färre flickor tobaksbrukare än för landet i stort. Dessa skillnader är statistiskt säkerställda. Däremot är inte skillnaderna mellan pojkarna i de tre områdena och landet i övrigt det.

18 Innan projektet Hur arbetade gymnasieskolorna tobaksförebyggande innan projektet startade? Vad hade lärarna för tobaksvanor och attityder till att bedriva ett tobaksförebyggande arbete? Överlag kan sägas att det tobaksförebyggande arbetet på de gymnasieskolor som deltog i utvärderingen, var mycket blygsamt. I lagstiftning och läroplan finns dock stöd för att gymnasieskolan ska bedriva ett tobaksförebyggande arbete. Enligt tobakslagen är det inte tillåtet att röka på skolgårdar och motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. I läroplanen står det under punkt 1.2 om gemensamma uppgifter för de frivilliga skolformerna: Skolan skall utveckla elevernas kommunikativa och sociala kompetens samt uppmärksamma hälso- och livsstilsfrågor (Lpf 94, sid 5). Under punkt 2.6 om rektors särskilda ansvar står det: eleverna får kunskaper om sex och samlevnad, trafikfrågor samt riskerna med tobak, alkohol, narkotika och andra droger (Lpf 94, sid 17). Även om en ny läroplan är på väg är det inte troligt att den tonar ner gymnasieskolans ansvar för frågor om hälsa och livsstil samt tobak. Rökfri skolgård Även om skolgårdar enligt lag ska vara rökfria, upplevde lärarna att de innan projektet hade flera problem med att upprätthålla lagen. Ett problem som flera gymnasieskolor hade innan projektet var att det var otydligt vad som var skolans område. Det har varit väldigt jobbigt innan det här projektet, därför att man aldrig har vetat att vart går gränsen för skolan. Ungdomarna har vetat att vi inte vet. Det har varit jätteluddigt (Personalgrupp 4). Ett annat problem har varit att personalen inte haft ett gemensamt förhållningssätt när det gällde att se till att skolans område var rökfritt. Det innebar att en del lärare sagt till eleverna att de inte fick röka på skolgården, medan andra lärare inte sagt till. Jag tror att vi var väldigt splittrade. Det var några få som lyfte frågan varje år: Kan vi inte införa rökförbud nu, en gång för alla? Det var ett massivt motstånd från de flesta lärarna. De sade: Det kommer ändå inte att hjälpa. De röker ändå. Vad kan vi göra åt det? Det är inte vårt ansvar tills vi bankade i bordet, om vi hittade något argument eller vad det var. Det kanske var samhället i stort. Informant 2: Det var det som hände. Det var ju inte tillåtet någon annanstans (Personalgrupp 6).

19 Avsaknaden av ett gemensamt förhållningssätt innebar att en del lärare uppfattades som tjatiga och tröttsamma medan andra blundade för rökningen på skolområdet. Särskilt för personal som arbetade på de individuella programmen verkade det vara svårt att upprätthålla ett rökfritt skolområde, eftersom de ansåg att deras elever redan hade så många problem som skolan behövde arbeta med att rökning tillhörde de mindre. Det blir lite skillnad. Den gruppen elever vi jobbar med är det så mycket annat att lägga fokus på. Rökning är en så liten del i deras problematik. Har elever som inte kan stå still som jag vet röker och inte har någon cigg då bjuder man dem på en cigg. Det är ett sätt att få kontakt (Personalgrupp 5). Ett tredje problem som uppmärksammades på ett par av de skolor som deltog i utvärderingen var den attityd som eleverna hade när lärarna sade till att skolans område var rökfritt. Informant 1: Man tröttnar. Andra går omväg inte möta dem [elever som röker, författarens förtydligande]. Man kanske vill gå till matsalen, är stressad, hungrig, man vill skapa en bra stämning när man går mot matsalen. Träffar man någon [och säger till], blir de arga, man får mördarblickar. Informant 2: Sedan tror jag att folk inte tycker att det är lönt. Man kommer inte åt problemet, man bara flyttar på det (Personalgrupp 1). Den attityd som eleverna uppvisade när de blev tillsagda om att inte röka inom skolans område minskade benägenheten att säga till eleverna. Ett fjärde problem som skolpersonalen stötte på var att om de ringde hem till de minderårigas föräldrar så fick de även föräldrarna mot sig. En del föräldrar tyckte inte att skolan skulle ringa hem om de minderåriga eleverna rökte, eftersom de fick röka för sina föräldrar. Som framkommit upplevde skolpersonalen på flera sätt att det var svårt att upprätthålla ett rökfritt skolområde innan projektet. En del intervjuade uttryckte närmast en maktlöshet inför möjligheten att arbeta tobaksförebyggande. Tobakspolicy Varken gymnasieskolorna i Järfälla eller på Gotlands hade någon skriftlig framarbetad tobakspolicy innan projektet startade. Hur det var på de deltagande gymnasieskolorna i Kronoberg är mer osäkert. Det är möjligt att det fanns någon eller några skolor som hade en policy. Lärarna fick år 2009, innan projektarbetet startat på skolorna, besvara om de uppfattade att fanns någon tobakspolicy på deras skola. Trots att inga skolor på Gotland och i Järfälla hade någon skriftlig tobakspolicy ansåg en majoritet av lärarna att deras skola hade en tobakspolicy. Det är möjligt att lärarna associerade frågan till den del av tobakslagen där det står att skolgårdar ska vara rökfria, till att man på skolorna kanske hade med tobak i andra policydokument eller att man hade mer muntligt uttalade riktlinjer. När det gäller Gotland och Järfälla stämmer alltså inte de uppgifter som lämnats till projektet med lärarnas uppfattningar, medan det verkliga förhållandet i Kronobergs län var okänt. Det är dock inte troligt att alla skolor som deltog i projektet i Kronobergs län

20 hade någon tobakspolicy. De här resultaten visar att fakta och uppfattning inte behöver stämma överens helt. Övrigt arbete Innan projektet började tog skolorna upp tobak i idrottsämnet. En del berörde det i andra ämnen och skolsköterskorna tog upp tobak i sina hälsosamtal. Det togs upp, och har alltid gjorts, i ettan på hälsosamtalen med sjuksköterskan. Hon har pratat med dem. Det ingår i hälsosamtalen i början när de kommer hit, då har det alltid varit uppe, det vet jag. Annars tror jag inte att det tagits upp så mycket. Jag har själv varit mentor och har aldrig pratat om det. Det ligger väl lite i naturkunskapen också, tror jag (Personalgrupp 7). Huruvida tobak togs upp i andra ämnen än idrotten och av andra anställda än skolsköterskan, berodde mer på person än på rutiner och strukturer. Även enstaka aktioner som att tillsammans med eleverna städa skolgården och plocka upp fimpar förekom, men även de var beroende av enskilda anställdas engagemang. Det kan konstateras att skolorna hade ett ganska blygsamt tobaksförebyggande arbetet innan projektet startade.

21 Kunskap om tobak Både lärare och elever har fått svara på flera frågor om deras kunskaper kring tobak. Överlag ansåg de att deras kunskaper var goda. För lärarnas del ökade kunskaperna från projektet startade till dess att projektet nästan var slut. Lärarnas kunskaper År 2009 fick lärarna besvara frågor om hur de såg på sina egna kunskaper inom tobaksområdet och behov av mer information? Det var 87 % av lärarna som ansåg att de hade goda kunskaper om tobak, 12 % ansåg att deras kunskaper varken var goda eller bristfälliga. Endast 3 personer svarade att deras kunskaper var bristfälliga. Både bland rökarna och snusarna återfanns en större del som ansåg att de hade goda kunskaper än bland icke-rökarna och icke-snusarna. Resultaten är ganska tankeväckande på det sättet att de har kunskap, som rimligen borde omfatta kunskap om tobakens skadeverkningar på hälsan, men omsätter den inte i praktiskt handlande. Detta är dock ett ganska vanligt fenomen inom hälsoområdet. Knappt en tredjedel av lärarna (30 %) skulle vilja ha mer information eller kunskap. Bland dem som ville ha mer information eller kunskap ville drygt hälften (53 %) främst ha det genom föreläsningar eller utbildningar och drygt en fjärdedel (27 %) genom skriftlig information. De övriga visste inte på vilket sätt de ville ha information. Det fanns inga större skillnader mellan olika svarsgrupper. Lärarna fick också år 2009 göra en bedömning av hur de uppfattade sin arbetsplats gemensamma kunskaper och arbete kring tobak. De fick fem olika frågor som de kunde besvara med Mycket bra/god, Ganska bra/god, Varken bra eller bristfällig, Ganska bristfällig eller Mycket bristfällig. I diagram 9 redovisas andelen som svarat ganska eller mycket bra fördelat på de tre områdena. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 80 75 84 32 27 Kunskapsnivån Arbetsmetoder Former för stöd till rökavvänjning 47 49 36 36 39 31 24 17 15 16 Gemensamt synsätt Gotlands kommun Järfälla kommun Kronobergs län Rutiner för tobaksförebyggande arbete Diagram 9. Lärarnas uppfattningar om sin arbetsplats gemensamma kunskaper och arbete som bra fördelat på de tre områdena. Procent.

22 Flertalet lärare uppfattade kunskapsnivån som bra, men på övriga frågor svarade färre än hälften att de hade ett bra gemensamt synsätt, bra arbetsmetoder och rutiner samt bra former för stöd till rökavvänjning. Det finns alltså en stor diskrepans mellan kunskap och praktiskt handlande. Överlag ansåg en större andel av lärarna i Kronobergs län än lärarna i Järfälla och Gotlands kommun att det praktiska arbetet var bra. Skillnaderna mellan Kronobergs län och de övriga områdena är signifikanta. Resultaten på frågorna om hur lärarna uppfattade sin arbetsplats kan tolkas som att projektet var välbehövligt på de skolor som deltog. Hösten 2010 fick lärarna återigen frågan om sina kunskaper, fast nu var frågan mer specificerad om hur de uppfattade sina kunskaper om tobakens skadeverkningar. Nästan alla lärare (96 %) ansåg att deras kunskaper om tobakens skadeverkningar var goda. Även om de båda frågorna var inte var helt identiska, kan konstateras att skillnaderna mellan år 2009 och 2010 är statistiskt säkerställda och att år 2010 fanns inte längre några skillnader mellan tobaksbrukare och tobaksfria lärare kvar. Projektet har alltså medverkat till att öka lärarnas kunskaper. Elevernas kunskaper Eleverna fick svara på en fråga om hur de uppfattade sina kunskaper om tobakens skadeverkningar. Överlag ansåg 88 % av eleverna att de hade goda kunskaper. Det var en större andel flickor än pojkar som ansåg att de hade goda kunskaper, 91 % jämfört med 85 %. Det fanns också signifikanta skillnader mellan eleverna i de olika programtyperna. Procent 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 91 85 83 Teoretiskt Praktiskt Indviduellt eller annat Diagram 10. Elever som har goda kunskaper om tobakens skadeverkningar fördelat på programtyp. Procent. Det var en större andel elever på de teoretiska programmen än på de praktiska, individuella eller andra program som ansåg att de hade goda kunskaper om tobakens skadeverkningar. Det var också på de praktiska, individuella och andra programmen som störst andel rökare och snusare återfanns. Eleverna fick också frågan om det borde vara mer tobaksundervisning i skolan. Totalt ansåg 33 % av gymnasieeleverna att det borde vara mer tobaksundervisning i skolan. Ser man till flickor och pojkar ansåg 38 % av flickorna och 29 % av pojkarna det. Liknande skillnader fanns mellan de tobaksfria och de tobaksbrukande eleverna. Det var 38 % av de tobaksfria eleverna och 27 % av tobaksbrukarna som ansåg att det borde vara mer tobaksundervisning i skolan.

23 Attityder kring tobak Tidigare undersökningar har visat att egna beteenden och attityder ofta följs åt. Så var även fallet i den här utvärderingen. I utvärderingsdel 1, innan projektet hade påbörjats på skolorna, fanns det bland lärarna tydliga skillnader mellan rökarnas och icke-rökarnas åsikter. Mycket av dessa skillnader hade försvunnit när projektet pågått i drygt ett år och de rökande lärarna hade fått striktare förhållningssätt till tobak i gymnasieskolan. Man kan säkert säga att projektet bidragit till denna attitydförändring bland lärarna. Bland eleverna fanns stora skillnader mellan tobaksfria och tobaksbrukare i attityderna. Hos både de tobaksfria och de tobaksbrukande ungdomarna hörde attityder och beteenden samman. Lärarnas attityder Lärarna fick, både år 2009 och år 2010, ta ställning till tio påståenden som skulle spegla deras attityder kring tobak. De fick fem svarsalternativ att välja mellan: Instämmer helt, Instämmer delvis, Tar delvis avstånd, Tar helt avstånd eller Vet inte. År 2009 uppvisade svaren 7 av 10 statistiskt säkerställda skillnader mellan rökare och icke-rökare. År 2010 hade antalet skillnader minskat mellan rökare och icke-rökare, se diagram 11. För överskådlighetens skull visas i diagram 11 andelen som svarat Instämmer helt eller Instämmer delvis. De övriga har svarat att de tog avstånd från påståendet. För att diagrammet skulle få rum på sidan har påståendena kortats ner något och enkäten i sin helhet finns i bilaga 1. De ställen där det står skola avses gymnasieskolan, vilket också står i den fullständiga formuleringen.

24 Varje gymnasieskola ska ha en tobakspolicy Det ingår i gymnasieskolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande Gymnasieskolan ska vara helt tobaksfri Personalens ansvar att stödja elever så att de inte börjar röka/snusa 82 97 96 97 98 93 89 93 95 91 96 94 92 89 93 93 Skolpersonal ska ingripa om elever röker på skolgården Skolan ska erbjuda tobaksavvänjning till elever som röker/snusar 86 82 82 87 91 93 92 91 Upp till eleverna att själva bestämma om de vill röka/snusa 50 52 57 66 Skolan kan inte kräva att personal inte ska röka/snusa på arbetstid 50 48 59 75 Bör finnas speciella rökrutor för elever o. personal inom skolområdet 20 39 38 49 Skolan ska enbart ge fakta, inte arbeta tobaksförebyggande 15 12 15 33 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent 2009 Röker inte 2010 Röker inte 2009 Röker 2010 Röker Diagram 11. Instämmer i påståendena om tobak fördelat på om lärarna röker eller inte och utvärderingsår. Procent. Diagram 11 innehåller onekligen många staplar, men generellt kan sägas att rökarna år 2010 (mörkblå staplar) åsiktsmässigt har närmat sig icke-rökarnas (mörk orange) mer strikta åsikter. Det är bara en åsikt där rökarna blivit tydligare i sin uppfattning och det handlar om att skolan inte kan kräva att personalen inte ska röka/snusa på arbetstid. År 2010 instämde 75 % av de rökande lärarna i det påståendet. Många av de påståenden som ställdes angående skolans ansvar gentemot eleverna när det gäller tobak fick ett stort medhåll av lärarna, oavsett om de rökte eller inte.

25 Merparten av lärarna, 80 % eller fler, ansåg: att gymnasieskolan ska ha en tobakspolicy att det ingår i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande att gymnasieskolan ska vara helt tobaksfri att det är personalens ansvar att stödja elever så att de inte börjar röka/snusa att skolpersonalen ska ingripa om elever röker på skolgården och att gymnasieskolan ska erbjuda tobaksavvänjning till de elever som röker eller snusar. Däremot var lärarna mer tveksamma till påståenden som både handlade om elevernas och personalens valfrihet; att det var upp till eleverna själva att bestämma om de ville röka eller snusa och att gymnasieskolan inte kunde kräva av personalen att de inte skulle röka eller snusa på arbetstid. Andelen rökare som ansåg att det skulle finnas rökrutor för elever och personal på skolområdet och att gymnasieskolan enbart ska ge fakta om tobak, men inte arbeta tobaksförebyggande hade minskat från tiden innan projektet startade till dess det hade pågått i över ett år. Svaren på de här frågorna om attityder hade också en del skillnader mellan de olika områdena, mellan yngre och äldre lärare, mellan kvinnor och män samt mellan olika ämnestyper. Dessa skillnader bildade dock inget tydligt mönster som exempelvis att kvinnor hade en striktare attityd än män eller att lärare inom ett visst område hade en mer tillåtande attityd. Vid ytterligare analyser kan svaren delas upp i två attitydinriktningar. Den ena kan sägas handla om skolans ansvar och den andra om individens frihet. Skolans ansvar Varje gymnasieskola ska ha en tobakspolicy Gymnasieskolan ska vara helt tobaksfri Det ingår i gymnasieskolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande Det är all skolpersonals ansvar att stödja elever så att de inte börjar röka eller snusa Individens frihet Gymnasieskolan ska enbart ge fakta om tobak, inte arbeta tobaksförebyggande Gymnasieskolan kan inte kräva att personal inte ska röka eller snusa på arbetstid Det är upp till eleverna att själva bestämma om de vill röka eller snusa Inom skolområdet bör det finnas speciella rökrutor för elever och personal Skolpersonal ska ingripa om elever röker på skolgården Gymnasieskolan ska erbjuda tobaksavvänjning till elever som röker eller snusar Till Skolans ansvar hör att skolan ska har en skriftlig tobakspolicy, vara tobaksfri och att det ingår i skolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande. Personalen ska stödja eleverna så att de inte börjar använda tobak, ingripa om någon röker på skolgården och erbjuda tobaksavvänjning. Till Individens frihet hör att skolan bara ska ge fakta om tobak, men inte arbeta tobaksförebyggande, att skolan inte kan kräva att personal inte ska röka/snusa på arbetstid, att det är upp till eleverna att bestämma om de ska röka eller snusa och att det ska finnas rökrutor.

26 Sambanden mellan påståendena för varje åsiktsinriktning är höga, vilket innebär att man kan gå vidare i analysen. Det fanns dock få systematiska och signifikanta skillnader mellan olika svarsgrupper. Det innebär att man inte kan säga att lärare som är tobaksbrukare mer hävdar individens ansvar än de som är tobaksfria eller att det i huvudsak är kvinnor som betonar skolans ansvar och män som betonar individens frihet. Om det finns bakomliggande faktorer som påverkar svarandet har dessa inte gått att synliggöras i de analyser som gjorts. Man får istället konstatera att en stor grupp lärare på 385 personer hävdar skolans ansvar medan en mycket liten grupp på under 20 personer hävdar individens frihet. Övriga lärare låg lite mer mitt emellan de båda åsiktsinriktningarna. Elevernas attityder Hösten 2010 fick eleverna ta ställning till samma påståenden som lärarna hade svarat på om sina attityder kring gymnasieskolan och tobak. Endast två av lärarnas frågor var inte med och det var påståendet om att Gymnasieskolan inte kan kräva att personal inte ska röka eller snusa på arbetstid samt om Det ingår i gymnasieskolans värdegrund att arbeta tobaksförebyggande. Eleverna fick alltså ta ställning till åtta påståenden som skulle spegla deras attityder om tobak. De fick fem svarsalternativ att ta välja mellan: Instämmer helt, Instämmer delvis, Tar delvis avstånd, Tar helt avstånd eller Vet inte. Svaren uppvisade statistiskt säkerställda skillnader mellan både rökare och icke-rökare samt snusare och inte snusare. Därför har en beräkning gjorts mellan tobaksbrukare, de som röker och/eller snusar och de som är tobaksfria, se diagram 12. Överlag hade de tobaksfria eleverna en striktare syn på tobak än tobaksbrukarna. Varje gymnasieskola ska ha en tobakspolicy 72 93 Upp till eleverna att själva bestämma om de vill röka/snusa 87 95 Skolpersonal ska ingripa om elever röker på skolgården 64 87 Gymnasieskolan ska vara helt tobaksfri 36 79 Skolan ska erbjuda tobaksavvänjning till elever som röker/snusar Bör finnas speciella rökrutor för elever o. personal inom skolområdet Personalens ansvar att stödja elever så att de inte börjar röka/snusa Skolan ska enbart ge fakta, inte arbeta tobaksförebyggande 47 47 72 67 66 70 77 85 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Procent Tobaksfri Tobaksbrukare Diagram 12. Elever som instämmer i påståenden om gymnasieskolan och tobak fördelat på tobaksfria och tobaksbrukare. Procent.

27 Skillnaderna mellan tobaksbrukarna och dem som var tobaksfria var signifikanta för alla påståenden utom påståendet om att skolan ska erbjuda tobaksavvänjning till elever som röker/snusar. För eleverna var alltså tobaksanvändning inte bara en fråga om beteende, utan också en fråga om attityder. Det fanns också skillnader mellan flickor och pojkar, mellan de olika områdena och de olika programtyperna, men dessa skillnader är inte alls lika systematiska och genomgående som skillnaden mellan tobaksanvändare och tobaksfria. Vid ytterligare analyser kan även elevernas svar delas upp i samma två attitydinriktningar som lärarnas svar kunde delas in i. Den ena handlar om skolans ansvar och den andra om individens frihet. Skolans ansvar Varje gymnasieskola ska ha en tobakspolicy Gymnasieskolan ska vara helt tobaksfri Det är all skolpersonals ansvar att stödja elever så att de inte börjar röka eller snusa Individens frihet Gymnasieskolan ska enbart ge fakta om tobak, inte arbeta tobaksförebyggande Det är upp till eleverna att själva bestämma om de vill röka eller snusa Inom skolområdet bör det finnas speciella rökrutor för elever och personal Skolpersonal ska ingripa om elever röker på skolgården Gymnasieskolan ska erbjuda tobaksavvänjning till elever som röker eller snusar Till Skolans ansvar hör att skolan ska har en tobakspolicy och vara tobaksfri. Personalen ska stödja eleverna så att de inte börjar använda tobak, ingripa om någon röker på skolgården och erbjuda tobaksavvänjning. Till Individens frihet hör att skolan bara ska ge fakta om tobak, men inte arbeta tobaksförebyggande, att det är upp till eleverna att bestämma om de ska röka eller snusa och att det ska finnas rökrutor. Sambanden mellan påståendena för varje åsiktsinriktning är höga, vilket innebär att man kan gå vidare i analysen. Vilka grupper av elever är det som främst företräder skolans ansvar och vilka grupper företräder individens frihet? Svaret kanske inte är överraskande. Skolans ansvar Elever på teoretiska program Icke-rökare Icke-snusare Tobaksfria Individens frihet Elever på praktiska, individuella eller andra program Rökare Snusare Tobaksbrukare Mönstren är tydliga när det gäller programtyp och tobaksvanor. Tobaksfria elever på teoretiska program betonar mer skolans ansvar när det gäller att arbeta tobaksförebyggande. Tobaksbrukande elever på praktiska, individuella eller andra program betonar mer individens frihet. Ungefär hälften av eleverna omfattade åsikten om skolans ansvar och ungefär hälften om individens frihet.