Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik
Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd Timotej och ängssvingel etableras normalt på våren med korn eller vårvete som skyddsgröda. Vad har tidigare undersökningar visat?
Äldre försök med etablering av timotej Såtidpunkter i timotej med och utan skyddsgröda. Hellerud (59,6 o N). - Skyddsgröda: 2-rads vårkorn (utsädesmängd 170 kg/ha) Frøavling (kg/ha) 800 600 400 200 0 Med Uten Uten Uten Uten Uten (24/4) (26/4) (22/7) (1/8) (20/8) (20/9) 1. engår 2. engår Etter Hillestad, 1978 Med / uten dekkvekst (sådato) Timotej kan etableras med skyddsgröda uten att fröskörden året efter reduceras nämdvärd. Etablering i renbestånd på sensommaren/hösten (t ex efter en tidig skördad förfrukt) kan utföras fram till mitten av augusti (Sørøst-Norge).
Äldre försök med etablering av ängssvingel Såtidpunkter i ängssvingel med och utan skyddsgröda. Hellerud (59,6 o N). - Skyddsgröda: 2-rads vårkorn (utsädesmängd: 170 kg/ha) kg/ha) Fr røavling ( 1200 1000 800 600 400 200 0 1. engår 2. engår Med (6/5) Uten (6/5) Uten (15/6) Uten (2/7) Uten (21/7) Uten (20/8) Uten (19/8) Med / uten dekkvekst (sådato) Etter Hillestad, 1978 Kraftig skördeminskning första fröskördeåret vid etablering med skyddsgröda jämfört med etablering i renbestånd Andra fröskördeåret finns ingen negativ effekt av skyddsgrödan Sådd i renbestånd går bra fram til mitten /slutet av juli (Sørøst-Norge).
Användning av skyddsgröda är oftast en ekonomisk fråga Lönsamhet (totalt värde av spannmål insåningsåret + ängssvingelfrö 1 fröskördeår) vid olika utsädesmängder i skyddsgrödan, Landvik (1986-1988) Total in nntekt (kr/ /ha) 16000 12000 8000 4000 0 Uten dekkvekst 50 100 150 200 250 Såmengde av dekkveksten k (kg/ha) Dekkvekst Bygg Hvete Etter Jonassen, 1994 Även om fröskörden reduceras första fröskördeåret är den totala lönsamheten (värdet av spannmål och frö) bäst vid etablering med skyddsgröda. Mot bakgrund av försöksresultaten har det i Norge rekommenderats att använda låga utsädesmängder i skyddsgrödan (ca 100 kg/ha i korn eller 150 kg/ha i vårvete) -dvs. 20-30 % av normal utsädesmängd % av normal utsädesmängd. Skyddsgrödans utsädesmängd har normalt större betydelse än radavståndet för fröodlingen året efter.
Rekommendationerna bygger på erfarenheter med äldre spannmålssorter. De senare åren har det kommit sorter som är kortare och mer stråstyva än de äldre sorterna. Ny forsøksserie: Utvärdering av olika sorter av vårkorn och vårvete som skyddsgröda vid etablering av ängssvingel Vi vill undersöka vilka sorter av korn och vårvete, etablerade med olika utsädesmängder, som fungerar bäst som skyddsgröda vid fröodling av ängssvingel.
FÖRSÖKSPLAN: Faktor 1: Sorter av korn och vårvete 1. Iver tvåradskorn 2. Annabell tvåradskorn 3. Edel sexradskorn 4. Bjarne vårvete 5. Zebra vårvete 6. Bastian vårvete Faktor 2. Utsädesmängd av skyddsgrödan A. Normal utsädesmängd av korn (380 grobara kärnor/m²) och vårvete (560 grobara kärnor/ m 2 ) B. Reducerad utsädesmängd av korn och vete (- 30%)
Tusenkornvikt (g) och utsädesmängd (kg/ha) som användes för att uppnå önskad antal grobara kärnor/m² vid normal och reducerad utsädesmängd i olika sorter av korn och vårvete. Skyddsgröda Tusenkorn- Normal Reduserad vikt, g utsädesmängd 1), utsädesmängd 2), kg/ha kg/ha Korn Annabell 48 192 131 Korn Edel 36 144 99 Korn Iver 43 172 118 Vårvete Bjarne 37 218 152 Vårvete Zebra 38 224 156 Vårvete Bastian 37 218 152 1) Normal utsädesmängd av korn (380 grobara kärnor/m²) och vårvete (560 grobara kärnor/ m 2 ), justerad för 95% grobarhet 2) Reducerad utsädesmängd av korn (260 grobara kärnor/ m 2 ) och vårvete (390 grobara kärnor/ m 2 ), justerad för 95% groba
Försöksplatser: Totalt 6 försöksfält med ängssvingelsorterna Fure (4 fält) och Norild (2 fält). Utsädesmängden ä d i ängssvingel var 7-8 kg/ha Hedmark, 2006-07 07 Østfold, 2 felt - 2004-05 - 2005-06 Telemark, 2004-05 Aust-Agder, 2 felt -2004-05 -2005-06 Försöken behandlades enligt normal odlarpraxis
RESULTAT
Ljus till insådden: På Landvik genomförde man insåningsåret ljusmätningar direkt över skyddsgrödan samt på två ställen nere i beståndet, vid plantbasis och på nivå med ängssvingelns blad beroende av dessas utveckling (höjd: 10-30 cm över backen).
Ljus till insådden: Landvik, vekstsesongen 2008 % lys sgjennom mtrengnin ng 100 80 60 40 20 0 % ly ysgjennom mtrengnin ng 100 12.4. 11.6. 10.8. 12.4. 11.6. 10.8. Ved plantebasis -full såmengde Ved plantebasis -bygg Ved plantebasis -hvete Ved plantebasis -redusert såmengde 10-30 cm over plantebasis -bygg 10-30 cm over pl.basis -full såmengde 10-30 cm over plantebasis -hvete 10-30 cm over pl.basis -redusert såmengde 80 60 40 20 0 Vetesorterna slapp ner mer ljus än kornsorterna. Vetesorterna slapp ner mer ljus än kornsorterna. Utsädesmängden hade liten betydelse för ljusgenomträngningen
Strålängd/liggsäd (skyddsgröda) Kornsort: Strålängd 1), cm Vetesort: Strålengde 1), cm Annabell 66 Bastian 72 Edel 76 Bjarne 72 Iver 66 Zebra 81 P% <1 P% <1 LSD 5% 4 LSD 5% 6 1) Medel av alla sex fält Edel hade längst strå av kornsorterna. Zebra hade längst strå av vetesorterna. Utsädesmängden påverkade inte strålängden signifikant Ingen liggsäd av betydelse i skyddsgrödan Zebra Bastian
Skörd: Huvudeffekt av sort och utsädesmängd av korn: Kornskörd Fröskörd (6 fält) 1. År (6 fält) 2. År (4 fält) Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Annabell 5260 100 Edel 4320 82 Iver 4330 82 P% 5 LSD 5% 830 619 100 582 94 623 101 >20-727 100 704 97 722 99 >20 - Normal utsädesmgd Reducerad uts.mgd. P% 4780 100 4490 94 601 100 615 102 14 2 >20 733 100 706 96 Annabell gav högst spannmålsskörd. Inga signifikanta sortskillnader fröskördeåren. Använd inte 6-radskorn (t ex Edel) vid etablering av frövallar. Reducerad utsädesmängd gav lägst kornskörd, men ökade fröskörden 2 % i förstaårsvallen
Skörd: Huvudeffekt av sort och utsädesmängd av vårvete: Veteskörd Fröskörd (6 fält) 1. År (6 fält) 2. År (4 fält) Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Kg/ha Rel. tall Bastian 3740 100 Bjarne 4390 117 Zebra 4450 119 P% 4 LSD 5% 58 594 100 598 101 597 101 >20-723 100 724 100 728 101 20 - Normal utsädesmgd Reducerad uts.mgd. P% 4310 100 4080 95 588 100 605 103 <1 20 20 724 100 725 100 Bastian gav sämst skörd insåningsåret. Inga signifikanta sortskillnader i frövallen. Reducerad utsädesmängd gav lägst veteskörd, men ökade fröskörden 3 % i förstaårsvallen
Lönsamhetsberäkning Inn ntekt, gj.legg gsår + 1. og 2. engår, kr/h ha 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Annabell Edel Iver Bastian Bjarne Zebra Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Full Red. Såmengde av dekkveksten Små forskjeller i økonomiske resultat mellom engsvingel- gjenlegg etablert med ulike sorter av bygg og vårhvete som dekkvekst! Korn Frø, engår 1 Frø, engår 2 I medel för olika utsädesmängder var Annabell-korn bäst följd av vårvetesorterna Bjarne og Zebra I Edel-korn och vårvetesortene Bastian och Bjarne hade utsädesmängden liten effekt på den totala inkomsten insåningsåret och de två fröskördeåren. Försöksleden med Annabell-korn och Zebra-vårvete gav bäst ekonomiskt resultat vid reducerad utsädesmängd, medan Iver-korn gav bäst resultat med normal utsädesmängd
Slutsats: Flera sorter av korn och vårvete fungerar bra som skyddsgröda för ängssvingel. Bäst resultat uppnåddes med insådd i kornsorten Annabell och vårvetesorterna Bjarne och Zebra. 30 % reducerad utsädesmängd i skyddsgrödan gav i dessa försök en överraskande liten ökning av fröskörden i förstaårsvallen av ängssvingel. I medeltal var ökningen bara 2 % för korn och 3 % för vårvete. För Annabell och Zebra var totalinkomsten insåningsåret och fröskördeåren i allafall bäst vid reducerad utsädesmängd, medan totalinkomsten för Bjarne var lika stor oavsett utsädesmängd. ä d
BEHANDLING AV SPANNMÅLSHALMEN VID INSÅDD AV TIMOTEJ OCH ÄNGSSVINGEL
Halmbehandlingsförsök i timotej och ängssvingel: Försöksplan Faktor 1: Stubbhöjd vid tröskning av skyddsgrödan: Høy stubbehøyde: 20-30 cm Lav stubbehøyde: 5-10 cm 1. Låg (5-10 cm) 2. Hög (20-30 cm) Faktor 2: Behandling av stubb och halm A. Skydsgrödans halm tas bort direkt efter tröskning (kontroll) B. Halmen hackas av tröskan C. Halm och stubb hackas av trädesputsare direkt efter tröskning. D. Halmen hackas av tröskan och stubb och halm hackas av trädesputsare direkt efter tröskning
Traktormonterad trädesputsare Hackning av halm
Fältinformation Resultat från fyra fält med Grindstad timotei och sex fält med Fure ängssvingel på Sørøstlandet. Timotej Skyddsgröda Korn Vårvete Korn Ängssvingel Vårvete Antal forsök 1 3 Utsädesmängd i skyddsgröda (kg/ha) 200 190-220 Gödsling före skörd av skyddsgröda (kg N/ha) 100 110-140 3 3 120-200 180-210 100-120 80-160 Spannmålsskörd (ton/ha) 5,3 4,9 6,1 Höstgödsling (direkt efter skörd av skyddsgröda) 0 0-30 3,6-5,1 3,9-5,8 0-30 30 Genomsnittlig låg stubbhöjd, cm 12 8-12 Genomsnittlig hög stubbhöjd, cm 22 20-31 7-12 9-12 16-25 26-30 Halmskörd vid låg stubbhöjd (ton ts/ha) 2,6 2,0 4,9 2,0 2,9 2,6 4,7 Halmskörd vid hög stubbhöjd (ton ts/ha) 1,3 0,8-3,3 3,8 2,0 1,0 2,6
Utveckling av insådden på hösten: Effekt av stubbhöjd vid tröskning på antal vegetativa skott per m 2 och planthöjd inför vintern insåningsåret. Medel av alla fält. Timotej Stubbhöjd Skott/ m 2 Planthöjd, cm Låg 1288 20 Hög 1003 27 Ängssvingel Stubbhöjd Skott/ m 2 Planthöjd, cm Låg 555 24 Hög 432 37 Lang stubb skuggade mer och gav därmed reducerad instrålning av ljus till insådden. Inför vintern fanns det av denna anledning något färre vegetativa skott i försöksleden med hög stubb. De dåliga ljusförhållanden gav också längre plantor Hackning eller bortföring av halmen hade ingen effekt på utvecklingen av insådden på hösten.
Huvudeffekt stubb- och halmbehandling (medel av alla fält) Timotej Fröskörd Ängssvingel Faktor 1. Stubbhöjd vid tröskning Kg/ha Rel.tal Kg/ha Rel.tal 1. Låg (5-10 cm) 657 100 487 100 2. Hög (20-30 cm) 648 99 464 95 P% >20 >20 Fröskörd Timotei Engsvingel Faktor 2. Behandling av stubb och halm Kg/ha Rel.tall ll Kg/ha Rel.tall ll A. Skydsgrödans halm tas bort direkt efter tröskning (kontroll) 642 100 479 100 B. Halmen hackas av tröskan 664 103 472 99 C. Halm och stubb hackas av trädesputsare direkt efter tröskning. 634 99 470 98 D. Halmen hackas av tröskan och stubb och halm hackas av trädesputsare direkt efter tröskning 642 100 482 101 P% >20 >20 Hackning av spannmålshalm: bra alternativ till halmbortföring
Effekt av stubbhöjd och halmbehandling på fröskörden (kg/ha) av timotej medel av 4 fält 700 Frø øavling, kg g/ha 650 600 550 500 450 400 Halm fjernet Halm kuttet ved Halm snittet med Kutting + snitting av tresking halmsnitter halm Behandling av dekkvekstens halm og evt. stubb Lav stubbehøyde (5-10 cm) Høy stubbehøyde (20-30 cm) Låg stubbhöjd vid tröskning!
Effekt av stubbhöjd och halmbehandling på fröskörden (kg/ha) av ängssvingel (medel av 6 fält) 50 Frøavling, kg/ha 45 40 35 30 25 20 Halm fjernet Halm kuttet ved tresking Halm snittet med halmsnitter Behandling av dekkvekstens halm og evt. stubb Lav stubbehøyde (5-10 cm) Høy stubbehøyde (20-30 cm) Kutting + snitting av halm Högst skörd i försöksleden med låg stubbhöjd. Som för timotej verkar det som om att hackning av skyddsgrödans halm är ett bra Som för timotej verkar det som om att hackning av skyddsgrödans halm är ett bra alternativ till bortföring. Då måste stubbhöjden dock vara låg och halmen måste spridas jämnt.