Försökshandboken. 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök. 3.2 Sådd parcellvis. Utsäde. Sådd med konventionell såmaskin
|
|
- Filip Nyberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Försökshandboken 3. Utläggning och allmän skötsel av fältförsök 3.2 Sådd parcellvis Upprättad: Gäller från: Utsäde Om inget annat anges i försöksplanen levereras försöksutsädet till försöksutföraren genom undersökningsledarens försorg. Uppgift om tusenkornvikt och grobarhet ska bifogas utsädet. Använd de utsädesmängder som rekommenderas i Riktvärden för utsädesmängder om inget annat föreskrivs i försöksplanen. Utsädesmängder till det enskilda försöket beräknas enligt formel i Riktvärden för utsädesmängder. Använd någon av såtabellerna nedan för att anteckna utsädesmängderna i försöket. Sådd med konventionell såmaskin Vid sådd med vanlig såmaskin sås varje försöksled var för sig, dvs. en ruta per block. Före sådd av försöket utförs kringvridningsprov eller provsådd. Följ den manual som gäller för aktuell såmaskin. Kontrollera inställningen med ett fältprov. Anteckna inställningarna i såtabellen. I samband med inställning av såmaskinen ska det också kontrolleras att utsädet fördelas jämnt mellan billarna. Variationen mellan billarna bör för spannmål och småfröiga växtslag inte överstiga ± 5 %. För storfröiga växtslag kan en variation på ± 10 % accepteras. Om gränsvärdena inte kan hållas med tillgängliga såmaskiner ska den uppmätta variationen antecknas på fältkortet. De enskilda parcellerna markeras före sådd så att det tydligt framgår hur de olika försöksleden är lokaliserade i de olika blocken. Det är viktigt att ha tillgång till så mycket utsäde att sålådan fortfarande är väl fylld efter det att sista rutan med det aktuella utsädet har såtts. I annat fall kan utmatningen av utsädet bli ojämn och/eller ge för liten utsädesmängd. Vid sådd med en billars såmaskin bör restmängden vid sådd av spannmål och storfröiga växtslag uppgå till minst 3 kg. För småfröiga växtslag krävs en restmängd på g. Se till att utsädet blir jämnt fördelat i sålådan vid påfyllningen. Kontrollera fortlöpande att utsädet matas ut som det ska ur alla billar och att det är fortsatt jämnt fördelat i sålådan efterhand som parcellerna sås. Den fortlöpande kontrollen är särskilt viktig för vallgräsfrö och våtbetat utsäde där utsädet kan klumpa ihop sig. När ett försöksled är färdigsått töms såmaskinen på restutsädet och rengörs noga så att det inte blir någon inblandning i utsädet till nästkommande försöksled Restutsädet vägs och vikten antecknas i såtabellen. Därefter framräknas hur mycket utsäde som faktiskt har gått åt och kontrolleras om det överensstämmer med försöksplanen. Försökshandboken 3.2 Sådd parcellvis.doc Sidan 1 av 5
2 Om försöket ska vältas ska det ske snarast efter avslutad sådd. Vältningen utförs vinkelrätt mot såraderna. Sådd med parcellsåmaskin (portionssåmaskin) Vid sådd med parcellsåmaskin vägs utsädet upp till varje parcell. Utsädesmängden beräknas utgående från den föreskrivna utsädesmängden per ytenhet och parcellernas storlek (se Beräkning av utsädesmängd). Observera att utsädesmängden måste beräknas till en längre försöksruta än den nettolängd som planeras. Minst 1 m måste avgränsas i början och slutet av varje parcell (kördrag) för att undvika eventuella ojämnheter i samband med start och stopp. Utsädespåsarna ska märkas med plannummer, försöksled och löpnummer för den ordning som försöket ska sås. Om man har flera försök med samma plannummer bör påsarna även märkas med resp. försöks ADB-nummer. Skyddsrutor märks på sådant sätt att de inte förväxlas med ingående försöksledsbeteckningar. Överblivet utsäde sparas tills sådden är klar. Utsädespåsarna förpackas på lämpligt sätt och förpackningen märks med plannummer, ADB-nummer och försöksnummer. Såmaskinen kontrolleras före sådd. I samband med översynen ska det också kontrolleras att utsädet fördelas jämnt mellan billarna. Variationen mellan billarna bör för spannmål och småfröiga växtslag inte överstiga ± 5 %. För storfröiga växtslag kan en variation på ± 10 % accepteras. Om gränsvärdena inte kan hållas med tillgängliga såmaskiner ska den uppmätta variationen antecknas på fältkortet. Inför sådden ska bruttoparcellernas kortsidor markeras så att det tydligt framgår var de börjar och slutar. Detta kan utföras med t.ex. en skjutplog eller genom att köra ett tvärgående riktningsdrag med såmaskinen. De olika försöksleden behöver inte markeras i förväg eftersom såmaskinen körs drag i drag. Före sådden av försöket ställs såmaskinen in för rätt parcellängd och inställningen kontrolleras med en provkörning. Dessutom kontrolleras att det inte är stopp i något sårör. Stå stilla med nersläppta billar och påslagen fördelare, släpp ner lite utsäde och kolla att det kommer ur alla billar. Kontrollera även att billarna går ner till avsett sådjup Om såmaskinen är utrustad för kombisådd och ska grundgödslas i samband med sådden kontrolleras utmatningen i gödselbillarna på motsvarande sätt som såbillarna. Kontrollera att utsädespåsarna ligger i rätt ordning. Om utsädespåsarna är förslutna med häftklammer eller snöre bör förslutningen tas bort före sådd så att påsarna blir lättare att öppna. Se till att utsädet fördelas jämnt i cellhjulet när påfyllningstratten töms. Vid sådd av småfröiga lätta utsäden bör vindskydd alltid användas. Släpp ned utsädet i cellhjulet ca 1 m före gränsmarkeringen så att utsädet börjar matas ut när billarna passerar parcellgränsen. Töm i nästa påse i påfyllningstratten när den föregående har släppts ned. Detta ger en framförhållning till nästa parcell. Kontrollera fortlöpande att märkningen på den påse som ska tömmas stämmer överens med fältplanen och körschemat. Kontrollera även fortlöpande att cellhjulet går precis ett varv inom den avsedda sträckan mellan parcellgränserna. Utsädet måste ta slut innan man kommer in i nästa parcell och det måste ovillkorligen vara tomt i cellhjulet innan nytt utsäde släpps ned. Försökshandboken 3.2 Sådd parcellvis.doc Sidan 2 av 5
3 Så försöket i lugn och ro, heller lite längre tid och rätt än fort men fel. Om det uppstår ett mellanrum mellan sista sådraget och hörnstakarna ska det sås igen och stakarna flyttas in. Om det uppstår något fel under sådden måste felet antecknas på fältkortet. Ange vilken eller vilka parceller det rör sig om. Beroende på felets art kan parcellerna behöva kasseras. Om man av någon anledning blir osäker under pågående sådd måste man stanna mellan två parceller och reda ut detta. Stanna inte i parcellen. Töm inte ut något utsäde i påfyllningstratten och släpp inte ned något nytt utsäde i cellhjulet förrän det som har orsakat osäkerheten har retts ut. Utsädespåsarna ska sparas i den ordning som försöket sås, detta för att vid behov kunna rekonstruera sådden av försöket. Påsarna träs upp på ett spett eller en grov ståltråd efterhand som påsarna har tömts i påfyllningstratten. Påsarna arkiveras på sådant sätt att ordningsföljden säkert bevaras till dess försöksresultaten är framräknade. Om försöket ska vältas ska det ske snarast efter avslutad sådd. Vältningen utförs vinkelrätt mot såraderna. Sådd av vallförsök Anvisningarna ovan är även tillämpliga för sådd av vallförsök. Därutöver gäller följande: Vallförsök bör i allmänhet anläggas genom insådd i en insåningsgröda. Vallanläggningen kan även om inget annat föreskrivs utföras i renbestånd på platser där detta är gängse praxis och kan förväntas ge ett fullgott resultat. Vid insådd i en insåningsgröda bör en tidigt mognande och stråstyv sort av korn användas. Utsädesmängd och kvävegödsling bör reduceras för att minska risken för liggsäd. Särskilda krav på insåningsgröda ska föreskrivas i försöksplanen. Vallparcellerna ska alltid sås vinkelrätt mot plöjningsriktningen oavsett anläggningsmetod. Vid vallanläggning i en insåningsgröda ska denna sås först längs med plöjningsriktningen. Vallutsädet sås vinkelrätt mot insåningsgrödan och myllas grunt. Vältning bör göras före och efter insådden så att vallfröet ges bästa möjliga groningsbetingelser. Försökshandboken 3.2 Sådd parcellvis.doc Sidan 3 av 5
4 Såtabell för sådd med konventionell såmaskin Plannummer: ADB-nummer: Bruttoruta: m 2 Antal block/samrutor: Såmaskin: Inställning: Försöksled Beteckning enligt försöksplanen Utsädesmängd Enligt anvisning i försöksplanen, kg/ha Såmaskinens inställning Ifyllt utsäde till försöksledet, kg Restmängd efter sådd av försöksledet, kg Faktiskt utsådd utsädesmängd, kg/ha Datum & signatur Försökshandboken 3.2 Sådd parcellvis.doc Sidan 4 av 5
5 Såtabell för sådd med parcellsåmaskin Plannummer: ADB-nummer: Bruttoruta: _ m 2 Maskin: Inställd körsträcka: m Försöksled Utsädesmängd, grob. kärnor/ha Grobarhet, % Tusenkornvikt, g Utsädesmängd i kg Kg/ha Kg/parcell Datum & signatur Försökshandboken 3.2 Sådd parcellvis.doc Sidan 5 av 5
Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019
Nyheter och uppdateringar i Försökshandboken 2019 Kapitel 2. Planering och genomförande av försök Två nya avsnitt med manualer för arbete i NFTS: 2.2 Försöksplanering i NFTS 2.6 Registrering av försöksdata
PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018
1(5) Institutionen för växtproduktionsekologi 2018-05-02 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 14 23 PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2018 Utsäde
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.4 Ogräsinventering
Försökshandboken 6. Registreringar 6.4 Ogräsinventering Upprättat: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 6.4 Ogräsinventering daterad 2014-05-09 Introduktion Ogräsinventering kan göras på två olika
Delrapport 2010 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
21-1-26 Delrapport 21 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Odlingssystem med radhackning Fältförsök: Fältförsöket på Tegneby fortsatte med andra årets ängssvingel för fröproduktion.
2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS)
Försökshandboken 2. Planering och genomförande av försök 2.2 Försöksplanering i Nordic Field Trial System (NFTS) Upprättad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Introduktion I detta kapitel ges en översiktlig
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna, L7-661 Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB Högst skörd har utsädesmängden med 60 frö/m 2 gett. En mikning av utsädesmängden till 40 frö/m 2 har inte gett en säker skillnad
PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis i ekologisk odling, R7-7112, 2015
1(4) Institutionen för växtproduktionsekologi 2014-04-22 Projektansvarig: jannie.hagman@slu.se Telefon: 018-67 10 00 Mobil: Nytt nummer kommer (0733 39 29 10) PM för sortförsök med höst- och vinterpotatis
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2019-04-05 och
Försökshandboken. 4. Försökssprutning. 4.3 Sprutning med parcellspruta. Vätskemängder, arbetstryck, munstycken. Kalibrering
Försökshandboken 4. Försökssprutning 4.3 Sprutning med parcellspruta Reviderad: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 4.3 Sprutning med parcellspruta daterad 2010-03-31 Vätskemängder, arbetstryck,
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Utsädesmängd och radavstånd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hush.se Försöksvärdar L7-618 2011 Lars Håkansson, Tågarp sort: Alexia Lars Brunnström, Ödåkra sort:
PM Plan R6- och L Sortförsök med timotej.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0201. Sortförsök med timotej. Version 2018-04-09 och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Nyheter
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara
Svenska ekologiska linser Odlingsåtgärder för framgångsrik produktion av en eftertraktad råvara Projekt finansierat av SLU EkoForsk, 217-219 Projektledare: Georg Carlsson, SLU, inst. för biosystem och
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0204. Sortförsök med engelskt rajgräs, hybridrajgräs och rajsvingel Version 2018-04-09 och
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Försökshandboken. 6. Registreringar. 6.1 Graderingar - allmänt
Försökshandboken 6. Registreringar 6.1 Graderingar - allmänt Reviderad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 6.1 Graderingar allmänt daterad 2012-04-19 Här ges allmänna anvisningar för graderingar
Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige
Viktigt meddelande till utförare av officiella vallprovningen i södra och mellersta Sverige Bifogat finns uppdaterade PM där det anges var ts-prover skall skickas: Agri Lab AB, Ulls väg 33, 756 51 Uppsala.
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6- och L6-0101. Sortförsök med tidig, medelsen och sen rödklöver. Version 2018-04-09n och gäller säsongen
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-0104. Sortförsök med blålusern Version 2019-04-05 och gäller säsongen 2019 Magnus Halling Variabelkoder
Val av skydsgröda och behandling av. t och ängssvingel
Val av skydsgröda och behandling av skyddsgrödans halm vid insådd av timotej t och ängssvingel Lars T. Havstad Bioforsk Øst Landvik Etablering av timotej och ängssvingel Val av skyddsgröda och utsädesmängd
Plan R Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2007-04-05 Nilla Nilsdotter-Linde R6-458 Plan R6-458. Kalkens inverkan på uthålligheten hos vallbaljväxter Allmän
Betning mot kornets bladfläcksjuka
Betning mot kornets bladfläcksjuka Av forskningsledare Lars Wiik, SLU, sbiologi, Box 102, 230 53 Alnarp Sammanfattning Ett utsädesparti av sorten Astoria med 55 % Drechslera teres (svampen som orsakar
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 216 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad
Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete i samma rad Publicerat 215-1-3 Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland. Finansierat av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin via Anders Elofssons
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling
Linköping 2011-01-27 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling Delprojekt för att jämföra olika radavstånd i en växtföljd Sammanfattning I ett fastliggande försök har odling
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6-104. Sortförsök med blålusern Version 2017-03-28 och gäller säsongen 2017 Magnus Halling Variabelkoder
Maskindelar. Behållare. Plattform. Fläkt. Utmatning. Anslutning PTO Axel. Ställ. Kamera Drag. Markör. Bärrarm. Arbetsram. Monitor.
Maskindelar Fläkt Anslutning PTO Axel Plattform Behållare Utmatning Ställ Markör Kamera Drag Bärrarm Arbetsram Monitor Efterharv Hjulram Ställ Principskiss Behållare Såenhet Bärhjul Arbetsram Bärrarm Plattform
R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur
Senast reviderat 20180503/BS R8-74B PM För sådd, skötsel och skörd av långtidsförsök med monokultur Syfte Försökets syfte är att undersöka den ensidiga odlingens inverkan på avkastning, kvalitet och sundhet
Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling.
Linköping 2012-01-18 Slutrapport 2011 för projekt Bekämpning av åkertistel i ekologisk odling. Delrapport: Utvecklad beståndsetablering vid radhackning på 50 cm radavstånd Sammanfattning Två försök med
Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer...
Effektivt jordbruk även utan bekämpningsmedel Revolutionerande ogräshantering Noggrann sådd Ökad mineralisering och mycket mer... Gothia Redskap System Cameleon System Cameleon är framtaget för att ge
PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Sortprovningen 2017 Jannie Hagman PM för vårsådda oljeväxtförsök 2017 Uppdaterat 2017-04-04 Utsädesmängder sid 2 Vårraps, sortförsök sid 3 Oljelin sid 4 Gradering
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus
Vårsådd av fånggrödor i höstvete av Anders Olsson, HIR-rådgivare, Hushållningssällskapet Malmöhus Inledning Intresset för fånggrödor fortsätter att öka. Fjolårets försök visade att det är viktigt att så
Plan R Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Fältforskningsenheten (FFE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2003-06-17/NNL Plan. Baljväxtreglering via sortblandningar av rajgräs och vitklöver för ensilage och bete I ekologisk vallodling
Produktivitet och besparingar
Produktivitet och besparingar vieskanmetalli.com DS-modellserie Noggrann sådjupsreglering med ett sidohjul Effektivare avskäring av halmen Noggrann reglering av utmatningsmängden Stora däck Litet drageffektsbehov
Institutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2011-02-16/GB/LR) 2012-01-31/GB/LR 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6, B6-103. Sortförsök med vitklöver Version 2016-04-22 och gäller säsongen 2016 Magnus Halling Variabelkoder
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri
Hushållningssällskapet Rådgivning Agri Östergötland, Kalmar, Kronoberg, Blekinge 35 personer Rådgivning, fältförsök, utvecklingsprojekt HIR-individuell rådgivning, grupprådgivning, Greppamiljörådgivning
Åkerböna ökar betydligt mer än ärt i avkastning i slutet på växtsäsongen.
Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd - avkastning och fodervärde Lars Ericson/2005-05-26 Projektansvariga Lars Ericson, Hugo Hjelm och Kjell Martinsson Bakgrund Under åren 2002 och
Institutionen för mark och miljö
Institutionen för mark och miljö (2016-10-10/GB/LR) 2018-01-24/GB 1(5) Plan 3-9001 Bördighetsförsöken C-, E- och R-län Omfattning: I Mellansverige omfattar serien f.n. fem lokaler, Kungsängen och Fors
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences PM Plan R6 0103. Sortförsök med vitklöver Version 2018-04-09n och gäller säsongen 2018 Magnus Halling Variabelkoder
Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete
Nils Yngveson, HIR Skåne, Bjärred E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sort såtidpunkt utsädesmängd i höstvete SAMMANFATTNING I ett projekt inlett hösten 2014 provas två höstvetesorter, och,
Upprättad: Gäller från: Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Försökshandboken 2. Planering och genomförande av försök 2.1 Försöksplanering - allmänna riktlinjer Upprättad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel
Växtskydd vid vallanläggning, fritfluga och lövvivel Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad I två orienterande försök på Rådde har upprepade insekticidbehandlingar på våren till vallanläggning utan
PM för höstsådda spannmålssortförsök
PM för höstsådda spannmålssortförsök 2013-2014 Utsädesmängder sid 2 Gradering av sjukdomar sid 3 Gradering av mognad sid 4 Höstvete, sortförsök sid 5 Höstråg, sortförsök sid 6 Rågvete, sortförsök sid 7
L Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version , Magnus Halling/Ola Hallin
Växtproduktionsekologi Crop production ecology Swedish University of Agricultural Sciences L6-4430 Vallfröblandningar för ökad baljväxtandel Gäller säsong 2016 Version 2014-03-31, Magnus Halling/Ola Hallin
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
Kvävegödsling av olika sorters höstvete Anna-Karin Krijger, Hushållningssällskapet, Skara har en hög skörd och ett lägre kväveoptimum och proteinhalt vilket gör att den borde vara en bra fodersort. har
Försökshandboken. 4. Försökssprutning. 4.1 Hantering av bekämpningsmedel. Säkerhet. Ansvarsfrågor. Farligt avfall
Försökshandboken 4. Försökssprutning 4.1 Hantering av bekämpningsmedel Reviderad: 2019-01-25 Gäller från: 2019-01-25 Ersätter: 4.1 Hantering av bekämpningsmedel daterad 2009-03-01 Säkerhet Arbete med bekämpningsmedel
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post:
Såteknik och utsädesmängd i åkerböna Seniorkonsult Nils Yngveson, HIR Malmöhus AB E-post: nils.yngveson@hushallningssallskapet.se Sammanfattning Tre utsädesmängder i åkerbönor har provats i en skånsk försöksserie
Demeter Combiseed HT3000 S och HT4000 S
COMBISEED Demeter Combiseed är en klassisk kombisåmaskin i modernt utförande En kraftig gödselbill placerar gödseln på rätt djup och de aggresiva släpbillarna förmår placera utsädet på harvbotten, vilket
Skräppa vid vallanläggning
Skräppa vid vallanläggning Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Under hösten 2003 anlades ett försök i Sjuhäradsbygden (Berg) och ett försök i Jönköpings län (Drömminge) i serien L5-6801. Resultat
Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1)
Bilaga 1 Säkrare trindsädesodling i ekologisk odling (del 1) Innehållsförteckning: sid Resultat för enskilda försök. 2 Tabeller Försöken 28 2 Försöken 29 9 Försöken 21 16 Skördeprodukternas kvalitet. 24
Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF
2007-11-15 Etablering av oljeväxter genom hacksådd. Fältförsök 2002/2003. Rapport till SLF Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet i oljeväxtodlingen är att överföra odling
Plan R Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
SVERIGES LANTBRUKSUNIVERSITET Inst. för växtproduktionsekologi (VPE) Box 7043 750 07 UPPSALA 2007-04-05 Nilla Nilsdotter-Linde Plan. Uthålliga vallbaljväxter för miljö- och kostnadseffektiv mjölkproduktion
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel
Optimal placering av pelleterad organisk gödsel Lägesrapport 15 februari 2017 Sofia Delin, Lena Engström och Anneli Lundkvist Inledning Det här projektet behandlar följande frågeställningar: Kan kväveutnyttjandet
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete.
Delrapport 2012 för projekt Etablering av ekologiskt gräsfrö på hösten i höstvete. Försöken har lagts ut med följande försöksplan: Försöksplan: A Ängssvingel Minto 12 kg/ha B Timotej Lischka 6 kg/ha C
Kvävegödsling av olika sorters höstvete
ANNA-KARIN KRIJGER, Hushållningssällskapet Skaraborg anna-karin.krijger@hushallningssallskapet.se SORTER OCH ODLINGSTEKNIK Kvävegödsling av olika sorters höstvete har klart högst skörd medan, och har lägst
PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Jannie Hagman (jannie.hagman@slu.se) och Magnus Halling (magnus.halling@slu.se) PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2018 Uppdaterat 2018-04-19 Utsädesmängder
Sveakonferensen januari 2015
Sveakonferensen 13-14 januari 2015 Etableringstekniker i ekologiska klöver- och gräsfröodlingar Ann-Charlotte Wallenhammar 1 Per Ståhl 2 Bo Cristianson 3 Lars Andersson 4 Lars Eric Anderson 1 HS Konsult
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling
Besiktningsrapport 2006 vallförsök Magnus Halling 2006-06-01 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA Plan: B6-202, vallår: 1, adb: 062849, plats: BC-49-2005 Plan: R6-202, vallår:
PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Jannie Hagman (jannie.hagman@slu.se) och Magnus Halling (magnus.halling@slu.se) PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2017 Uppdaterat 2017-03-10 Utsädesmängder
Frö- och Oljeväxtodlarna
Putsning av olika sorter av ekologisk rödklöver Sammanfattning Fröodling är en utsädesodling och måste resultera i en fröråvara som efter rensning är certifieringsbar enligt gällande regler. Ogräs i rödklöverfrövallen
Produktivitet och besparingar
Produktivitet och besparingar Arbetstid Maskinkostnader Bränsle Miljöbelastning 2 3 DS-modellserie Totalbredden 3 och 4 meter Patenterade precisionssåbillar Steglös reglering av utmatningsmängden Stora
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)
Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1) Sveriges lantbruksuniversitet, Box 44, 230 53 Alnarp 2) HIR Malmöhus, Hushållningssällskapet,
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken
Bibliografiska uppgifter för Vall i ekologisk produktion. Råd i praktiken Författare Bovin H., Rahbek Pedersen T. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie Jordbruksinformation Nr/avsnitt 1 Utgivare Huvudspråk
EXAKT, EFFEKTIV, RYMLIG OCH EKONOMISK.
TITAN EXAKT, EFFEKTIV, RYMLIG OCH EKONOMISK. Mångsidig kombisåmaskin som lämpar sig för minimerad och konventionell bearbetning. Tume Titan är imponerade på grund av sina egenskaper. Gödsel och utsäde
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i utsädesförordningen (2000:1330); SFS 2016:1181 Utkom från trycket den 9 december 2016 utfärdad den 1 december 2016. Regeringen föreskriver 1 i fråga om
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Vallfröblandningar med gräsarterna rörsvingelhybrid och timotej har gett högre
En ökad utsädesmängd, med tre kilogram
OLA HALLIN, Hushållningssällskapet Sjuhärad ola.hallin@hushallningssallskapet.se Vallfröblandningar med ökad baljväxtandel Försöket visar att vallfröblandningar med rörsvingelhybrid ger tre till åtta procent
Upprättad: Gäller från: Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Försökshandboken 2. Planering och genomförande av försök 2.1 Försöksplanering - allmänna riktlinjer Upprättad: 2019-01-15 Gäller från: 2019-01-15 Ersätter: 2.1 Försöksplanen, 2.2 Fältkortet, 2.3 PM daterade
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling
Skräppa - ett växande problem i ekologisk odling Per-Anders Andersson Hushållningssällskapet, Huskvarnavägen 97B, 554 66 Jönköping E-post: Per-Anders.Andersson@hush.se Slutrapport från försöksserien L5-280.
MANUAL FÖR Lars Danielsson, Henrik Forsberg, HS-ABCD 2001
MANUAL FÖR Lars Danielsson, Henrik Forsberg, HS-ABCD 2001 Innehåll Ämne... Menyval Välkommen... Snabbmanual... Serier, Plan...2,1 Serier, Del-led...2,3 Försök, Allmänt...3,1 Försök, Platser...3,2 Försök,
Vetemästaren. Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen
Vetemästaren Lantmannens första tävling som har gått ut på att högsta avkastning vinner. Ingen hänsyn taget till utläggen Finansieringen Startavgifter SpmO Tidningen Lantmannen Vetetävling+SPMO=Medlemsnytta
Radhackning i robusta odlingssystem
Radhackning i robusta odlingssystem Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland Projekt med 50 cm radavstånd 2012-2014 Två försöksserier: raduppbyggnad och tistelbekämpning 12 försök i vårvete, 8 försök
Anmäl ditt deltagande:
Institutionen för växtproduktionsekologi 2019-01-28 Ämneskommitté odlingsmaterial Inbjudan till möte i Fältforsks ämneskommitté odlingsmaterial (tidigare sorter och provning) Ämneskommittén är en mötesplats
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik
Uttunning av ängsgröe med Roundup!? Lars T. Havstad, Bioforsk Landvik Bakgrund: Fröskörden minskar ofta kraftigt från första till andra fröåret i väletablerade frövallar av ängsgröe. Rätt strategi för
Kuva etsimättä EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME. PATENTERAD TUME VÄLTKOMBITEKNIK. Kombisåmaskinernas vägvisare.
EXAKTKOMBI JC EXAKTKOMBI JC XL ORIGINALET FRÅN TUME. Kombisåmaskinernas vägvisare. PATENTERAD TUME VÄLTKOMBITEKNIK. Exaktkombin utvecklas kontinuerligt enligt lantbrukarnas behov och deras erfarenheter.
PAIKALLISKOEIQIMISTON TIEDOTE N:o 9- BYRÄN FÖR LOKALA FÄLTFÖRSÖK PUBLIKATION Nr. 9
MAATALOUDEN TUTKIMUSKESKUS-LANTBRUKETS FORSKNINGSCENTRAL PAIKALLISKOEIQIMISTON TIEDOTE N:o 9- BYRÄN FÖR LOKALA FÄLTFÖRSÖK PUBLIKATION Nr. 9 Helvi Marjanen och Leif Andersson Anvisningar för utförande av
Lämpl antal grobara kärnor/m 2
Utsädesmängder Minska utsädesmängden för vårstråsäd med 2030 kg/ha vid vallinsådd och med 3040 kg/ha på mulljordar. Beräkning av utsädesmängd utsädesmängd kg/ha = tusenkornvikt, g x önskat antal grobara
Användarmanual för organicxseeds
Användarmanual för organicxseeds Logga in Logga in under Mitt konto överst till höger på sidan. Om du har glömt lösenordet klickar du på glömt ditt lösenord så får du ett nytt lösenord med e-post. Sök
Resultaten visar i ett medeltal för de fyra
JAN JANSSON, Hushållningssällskapet/Rådgivarna i Sjuhärad OGRÄS Rödklöversorters konkurrensförmåga L6-111 Fyra försök fi nns i serien som belyser fem olika rödklöversorters förmåga att hävda sig vid samodling
Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat. Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin
Skördeförsök år 2014 inom Vårraps 3000, preliminära resultat Sveaförsökens Växtodlingskonferens, Brunnby Gård 14 januari 2015 Gunnar Lundin Fältförsök: Olika skördetidpunkter Bakgrund Tyska försök i höstraps
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB
Specialmaskiner i ekologisk odling ogräsharv, radhacka, vegetationsskärare Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB Specialmaskiner Ogräsharv Radhacka Vegetationsskärare Arbetssätt, mekanisk
Samodling av majs och åkerböna
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB Örebro och Elisabet Nadeau, SLU, Skara. Resultaten visar att samodling av majs och åkerböna kan resultera i högre jämfört med om grödorna odlades
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009
Etablering och luckringsbehov för höstraps resultat från 2009 Johan Arvidsson och Anders Månsson, inst. för mark och miljö, SLU I försök under 2009 har olika typer av etableringsmetoder för höstraps jämförts,
Etablering av höstoljeväxter genom trösksådd. Fältförsök Rapport till SLF.
2006-04-25 Etablering av höstoljeväxter genom trösksådd. Fältförsök 2003-2004. Rapport till SLF. Gunnar Lundin Bakgrund En möjlighet att förbättra det ekonomiska utbytet vid odling av oljeväxter är att
Sådd direkt eller i skydd?
Sådd direkt eller i skydd? Med nya anläggningsmetoder anpassar vi oss till förändrade produktionsförhållanden Hannu Känkänen ja Marjo Keskitalo MTT Växtproduktionsforskningen Konkurrensförmåga av kummin-seminarierna
Återpackning med traktorhjul 2001
2001 SBU Projektkod 2001-1-1-202 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs till lika delar av Danisco
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB SYSTEM: utan kreatur NUMMER: NUMMER:
ÅR ODLINGS- Konventionell PLATS: PLAN: FÖRSÖKS- ADB- A gröns o klfrö ÖNNESTAD L4-3410 133/86 HL4365 RUTNUMMER 10 14 1 30 27 23 Förfrukt Vårkorn Morötter Plantlök Potatis Råg Vitklöver GRÖDA Morötter Plantlök
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat
Institutionen för växtproduktionsekologi, SLU Jannie Hagman (jannie.hagman@slu.se) och Magnus Halling (magnus.halling@slu.se) PM för vårsådda EKOLOGISKA sortförsök 2019 Uppdaterat 2019-03-07 Utsädesmängder
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda
Reducerad glyfosatanvändning vid ogräsbekämpning på träda med fånggröda Resultat från 9 försök anlagda 2000-2004 Bild över försöket på Sörby Gård 2002 Foto: David van Alphen de Veer Av: David van Alphen
Tillskottsbevattning till höstvete
Tillskottsbevattning till höstvete Av Abraham Joel, abraham.joel@slu.se Ingrid Wesström, ingrid.wesstrom@slu.se SLU, Institutionen för mark och miljö, avdelningen för markfysik, Uppsala Sammanfattning
I projektet ingår också analys av foderkvalitet på färsk och ensilerad gröda. Resultaten presenteras vid senare tillfälle.
Samodling av majs och åkerböna Eva Stoltz, HS Konsult AB, Örebro, och Elisabet Nadeau, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, Skara E-post: eva.stoltz@hushallningssallskapet.se Sammanfattning
Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad Magnus Halling
Besiktningsrapport 2007 vallförsök södra och mellersta Sverige Version 2 uppdaterad 20070813 Magnus Halling 2006-08-13 Landsbygdskonsult AB, Försöksverksamheten, Fransåker, 195 92 MÄRSTA...1 Växtproduktionsekologi,
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära
Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära (6-03-31/LM) 7-06-20/LM/LR 1 (5) Plan R3-0056 Flerårigt försök med jämförelse mellan odlingssystem Mål Att studera olika odlingssystems inverkan
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003
Praktiska sortförsök med Rhizomaniatoleranta sorter 2003 Skriv in försökets rubrik här är ett kunskapsföretag som bedriver försöks- och odlingsutveckling i sockerbetor för svensk sockernäring. SBU ägs
FÄLTKORT 2003 OS A018
eår Plannr ADB-nr FÄLTKORT 2003 OS7-917 07A018 Försöksserie: Oljelin. Sortförsök 2003-03-19 Försöksvärd: Jbr.omr.: Tel.: Gård/by/ort: 5 0 0 0 4 OS7-917-305 D- -2003 Försöksled A. Antares B. Flanders
Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Orienterande demoodling - praktiskt test och demo av odlingssystem där halva ytan bearbetas Finansierat av Vretafonden (SLF, Region Öst) Per Ståhl, Hushållningssällskapet Östergötland,
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA
TIMOTEJSORTERS KONKURRENSFÖRMÅGA av Jan Jansson, Hushållningssällskapet Sjuhärad Syftet med serien L6-631 som avslutas under 211 är att studera sex olika timotejsorters konkurrensförmåga vid samodling
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd
Samodling av åkerböna och lupin med stråsäd SLU EkoForsk 2002 Projektansvarig: Ullalena Boström, EVP, SLU. E-post: Ullalena Bostrom@vpe.slu.se Bakgrund Trots att vårsådd stråsäd ofta är relativt konkurrenskraftig