ATT ANVÄNDA UNGDOMSSNACK I DATAKLASSEN, PÅ DATORN I KLASSRUMMET ELLER HEMMA

ATT ANVÄNDA UNGDOMSSNACK I DATAKLASSEN, PÅ DATORN I KLASSRUMMET ELLER HEMMA

Välkommen att testa Ungdomssnackmaterialet. Här ser du de 10 svenska skolelever i Nacka Gymnasium som blivit intervjuade för Ungdomssnack. Genom att klicka på bilden på en elev kommer du till intervjun med honom eller henne. Frågorna är uppdelade enligt tema. Välj vilket tema du vill höra en fråga om och klicka på frågetecknet intill. Klicka på Playknappen för att höra elevens svar på frågan. Klicka på S-knappen för att höra en studioinspelad sammanfattning av svaret på standardsvenska. Då du klickar på Textfliken ser du en sammanfattning av elevens svar med andra ord. Genom att klicka på Uppgift-fliken kommer du till uppgifter med anknytning till intervjun. Klicka på Hjälpfliken om du behöver hjälp med att använda de olika knapparna. Utgångspunkten för de uppgifter som ingår i Undomsnack är att de skall fästa användarens uppmärksamhet vid hur man uttrycker sig på svenska, d.v.s. svenskans ordförråd och språkliga form. Även i dessa uppgifter används multimedia som hjälpmedel. Här är din uppgift att fylla i det rätta ordet i luckan i meningen. Klicka på Lyssna för att höra hela meningen, Stava för att höra hur ordet stavas och Ok då du har fyllt i det ord du anser är rätt i luckan. Klicka på Hoppa över för att gå vidare till nästa mening utan att fylla i luckan i den aktuella meningen.

INLEDNING Ungdomssnack är ett mångsidigt, svenskspråkigt multimedia-inlärningspaket som erbjuder stimulerande, utmanande och ändamålsenligt material för skolor, studiegrupper och studerande. Ungdomssnack passar bäst för elever från årskurs 4 och uppåt. Programmet är bäst lämpat för att stärka användarens språkliga förståelseförmåga och konversationsförmåga. Programmet ger även användarna en inblick i svensk kultur och i hur det är att vara ung i Sverige idag. Vid användning av programmet och materialet på webbsidan får användaren chansen att bekanta sig med eleverna vid Nacka Gymnasium i Sverige. Ungdomssnack är enkelt för såväl elever som lärare att använda för att tillämpa olika aspekter av språkinlärning på mångsidiga aktiviteter. Materialet kan givetvis användas på många olika sätt i enlighet med lärarens och elevernas behov. Som Paul Nation (2008) betonar i sin senaste bok är planering av inlärningsmöjligheter en lärares viktigaste uppgift här kan Ungdomssnack förhoppningsvis hjälpa till genom att ge lärare tillgång till lämpligt autentiskt material. Enligt Nation underlättas planeringen om man har som mål att erbjuda övning på fyra viktiga delområden, så att varje delområde ges lika mycket tid i undervisningen. Enligt honom är de här delområdena: 1. Betydelsefokuserad input Genom att läsa ett flertal texter och lyssna på intervjuer med de svenska skoleleverna, samt göra uppgifter baserade på texterna och intervjuerna, lär sig användaren nya ord och befäster sedan tidigare bekanta ord. I det här skedet ligger fokus på att användaren i så stor mån som möjligt ska bli bekant med svenska ord och uttryck. 2. Betydelsefokuserad output Genom att i tal och skrift använda de ord och uttryck som har blivit bekanta i föregående skede fördjupar och befäster användaren dessa ord och gör dem till en del av hans eller hennes eget ordförråd. Utgående från materialet i Ungdomssnack kan användaren själv producera text på svenska, som t.ex. presentationer, referat eller sammandrag, t.ex. om de svenska skolelevernas fritidsintressen, eller välja en av de svenska eleverna att berätta om i mera detalj. Övningar kan göras i grupp eller i par, förslagsvis i form av rollspel och återberättande. I det här skedet bör användaren uppmuntras att använda även sådana ord som uppfattas som svåra, men som ändå inte är helt obekanta. 3. Språkfokuserad inlärning Genom intensiv läsning av texter, samt respons på hur han eller hon talar och skriver, lär sig användaren avsiktligt nya ord och befäster ytterligare de ord som är bekanta sedan tidigare. Användarens kunskap om enskilda ord utökas och han eller honom uppmärksammas på olika aspekter av ords mening, form och användning. I det här skedet får användaren övning i fyra viktiga strategier för inlärning av nya ord: att gissa ett ords betydelse utgående från sammanhanget ordet förekommer i, att lära sig nya ord genom att använda ordkort, att lära sig nya ord genom att använda delar av ord, och genom att slå upp ordet i en ordbok. Uppgifterna i Ungdomssnack är upplagda på så sätt att de fokuserar användarens uppmärksamhet på språkliga detaljer och ger honom eller henne en möjlighet att testa sin förmåga att plocka ut språkliga detaljer ur det som hörs på bandet. Övningar av den här typen lämpar sig väl för det skedet då användaren förbereder ett eget föredrag eller uppsats.

4. Utveckling av förmågan att uttrycka sig flytande på svenska Genom att öva sig i att lyssna efter ett budskap och tala, läsa och skriva med målsättningen att bli snabbare på dessa färdigheter utvecklar användaren sin förmåga att använda de ord som han eller hon har tillägnat sig i de tidigare skedena. I det här skedet förekommer inga för användaren nya ord, utan syftet är att användaren skall träna sin förmåga att använda de för honom eller henne redan bekanta orden och uttrycken. Då användaren går igenom intervjuerna med de svenska skoleleverna som ingår i materialet i Ungdomssnack repeterar han eller hon samtidigt ord och uttryck, och språkliga strukturerna förstärks. Genom att muntligt presentera en eller flera av de svenska skoleleverna för de andra i gruppen utgående från 4/3/2-tekniken kan användaren hålla samma presentation flera gånger efter varandra för olika åhörare, varvid förmågan att uttrycka sig flytande på svenska förstärks (se inforutan om 4/3/2-tekniken nedan). Snabbläsning, upprepat lyssnande och läsande och diskussioner i grupp eller par är exempel på övningar som kan ingå i det här skedet. Dessa fyra delar kan kombineras på olika sätt, det viktiga är att var och en av delarna ges ungefär lika mycket tid i undervisningen. Ett sätt att kombinera delarna är att hålla skilda lektioner för varje del, och även ge skilda hemuppgifter. Ett annat sätt är att försöka inkludera alla fyra delar under varje enskild lektion, eller att fokusera på de olika delarna i tur och ordning under ett antal lektioner i sträck. Hur delarna kombineras beror på lokala faktorer: hur läraren vill lägga upp kursen, om undervisningen är fördelad mellan flera lärare, hur mycket tid det finns för klassrumsundervisning, elevernas villighet att arbeta med uppgifter hemma, samt lärarnas och elevernas tidigare erfarenheter. I sin planering av undervisningen bör läraren sträva efter att upprätthålla en balans mellan de olika delarna, och se till att de rätta förutsättningarna finns för varje del av undervisningen. 4/3/2-tekniken Eleverna arbetar i par. Varje elev har ett par minuter på sig att mentalt förbereda ett kort föredrag om ett visst ämne. Elev A håller sedan sitt föredrag för elev B på fyra minuter. Sedan byter de par. Elev A har nu en minut mindre, d.v.s. tre minuter, på sig att hålla föredraget för sitt nya par. Efter detta byts paren igen. Elev A har nu två minuter på sig att hålla sitt föredrag. Sedan är det elev B:s tur att hålla sitt föredrag tre gånger, för tre olika personer. Eftersom åhöraren växlar hela tiden, förblir den upprepade kommunikationssituationen verklig. Att tiden hela tiden minskar gör uppgiften till en utmaning för eleven, och uppmuntrar eleven att tala snabbare. Forskning om den här tekniken (Nation, 1989) visar att elever inte bara ökar talhastigheten under övningen, utan även tvekar mindre, och att felen minskar i de delar av föredraget som upprepas. Eleverna använder även mer komplexa meningar den tredje och sista gången de håller föredraget.

Lingonets inlärningsspiral Då vi har utvecklat vårt format för videointervjuer i Ungdomssnack har vi på Lingonet haft Lingonets inlärningsspiral som utgångspunkt. I Lingonets inlärningsspiral används multimedia i inlärningen genom att elever tillsammans arbetar med materialet. Vanligtvis är materialet, som i Ungdomssnack, autentiskt och det följer inget manuskript. Som stöd för materialet används transkript och parafraser. Då det kommer till språkinlärning har multimedia traditionellt setts som en form av självstudier, idealiskt då man själv behöver ha tillgång till material, och för att studera självständigt. Vi på Lingonet såg den här situationen som en utmaning och satte igång med att skapa innovativt multimedia-material med utgångspunkt i att multimedia bör vara en källa för kommunikation och interaktion snarare än ett mål i sig. Lingonets inlärningsspiral illusterar den här principen. Genomgång av uppgiften Eleverna ges en kreativ uppgift, de ska till exempel skriva ett referat eller hålla ett föredrag. Eleverna uppmuntras att använda autentiskt multimedia-material då de gör uppgiften. I det här skedet är det viktigt att eleverna ges en tillräckligt klar bild av vad som förväntas av dem. Materialets relevans är till stor del beroende av just vad eleven bör göra med materialet.

Pararbete Eleverna går sedan till datorn och bekantar sig med det lämpliga autentiska materialet. Deras uppgifter kan variera. Varje elevpar kan instrueras att bekanta sig med samma ämne, alternativt så kan paren välja olika ämnen eller olika personer att lära sig om. Eleverna kan till exempel få i uppgift att berätta om en av de svenska ungdomarnas musiksmak. I en sådan uppgift får eleverna öva sin förmåga att aktivt lyssna efter en viss slags information, och sin förmåga att med egna ord återge informationen på svenska. Support Läraren finns på plats för att kontrollera om eleverna har några frågor eller problem. Språkinriktat arbete Eleverna gör uppgifter på skärmen baserade på vad de just har sett och hört. De här uppgifterna får eleverna att fokusera på hur någonting uttrycktes i programmet. Den här formen av inlärning kallas noticing i engelskspråkig litteratur (se till exempel http://iteslj.org/techniques/noonan-noticing.html). Gruppdiskussion En gruppdiskussion äger sedan rum då alla elever samlas och diskuterar vad de har sett eller fått reda på. De kan ha bekantat sig med samma ämne eller olika ämnen, och de kan dela denna information med de andra i klassen under diskussionen. Diskussionens relevans ökar om var och en av eleverna har olika slags information om en och samma sak. Syftet med uppgiftsuppdragen är att skapa just den här typen av situationer. Även i gruppdiskussionerna lönar det sig att uppmana eleverna att använda ord och uttryck ur det autentiska materialet i så stor utsträckning som möjligt. Individuella skrivuppgifter Eleverna kan göra individuella skrivuppgifter och på egen hand förbereda de på förhand bestämda uppgifterna, vilket slutligen kommer att leda till ett Föredrag i vilket eleven presenterar någon viss information för resten av klassen. Handledning Individuell handledning kan äga rum såväl före som efter Presentationen. Om handledningen äger rum efter Presentationen eller referatet innebär det att eleverna får respons på sina föredrag. I en idealsituation får eleverna en ny möjlighet att jobba självständigt och förbättra sina Föredrag utgående från responsen, vilket i sin tur leder till ett slutgiltigt och omformulerat Föredrag. Man bör komma ihåg att s.k. processkrivande är en av de arbetsformer där datorer kan fungera som stöd, då det är lätt att editera text skriven på dator. Under skrivprocessen har eleverna möjlighet att få individuell handledning av läraren. Föredrag eller annan individuell textproduktion Då det gäller språkinlärning är det viktigt att man strävar efter att använda språket i en meningsfull kontext. Därför bör det i studierna ingå uppgifter anknutna till muntlig och/eller skriftlig kommunikation baserad på elevernas egna övervägande och bearbetning. Ungdomssnack är tänkt att fungera som råmaterial för den här typen av uppgifter.

UNGDOMSSNACK - ÖVNINGAR TIPS FÖR ANVÄNDNING OCH TILLÄMPNING AV MATERIALET SAMT EXTRA ÖVNINGAR 1. INTRO: Intervjuer Grundtanken bakom Ungdomssnack är att bygga upp en så personlig relation som möjligt mellan användarna av Ungdomssnack och de svenska eleverna som intervjuas. Nacka Gymnasium kan betraktas som en vänskola, och dess elever som vänner vars liv och tankar blir bekanta allt eftersom man lyssnar på dem. Under användningen av programmet kommer användaren gradvis att lära känna igen elevernas ansikten och koppla ihop dem med deras namn och personligheter. Ju mer han eller hon använder programmet, desto lättare blir de att känna igen. Här är några idéer för övningar som hjälper användaren att bli bekanta med eleverna i Ungdomssnack. Efter att man fått en allmän känsla för hur materialet i Ungdomssnack är upplagt är det enkelt och roligt att arbeta med det självständigt. 1.1 UPPVÄRMNING Mål: Att väcka de studerandes nyfikenhet på personerna i Ungdomssnack, att träna sökning av specifik information i programmet. Den studerande väljer utgående från bilderna i intro-menyn vilken elev han eller hon skulle vilja vara, och motiverar sitt val. Låt de studerande välja i tysthet och självständigt, så att deras klasskamrater inte påverkar deras val, och så att så många elever som möjligt blir valda. Läraren kan ge de studerande ett par minuter tid på sig att bestämma sig och fundera på hur de skall motivera sitt val. Då alla har valt en elev lyssnar de studerande på dem på datorn. Läraren kan skriva ut ett formulär där de studerande kan göra anteckningar utgående från den information de får av att lyssna på eleverna. De studerande bör vara beredda att kortfattat berätta om den elev de valt och lyssnat på. Det är viktigt att presentationerna är kortfattade och att alla lyssnar då de andra talar. Läraren kan skriva namnen på de svenska eleverna som har blivit presenterade på tavlan eller overheadprojektorn så att de studerande kommer ihåg namnen bättre, och så att de vet vilka elever som inte ännu har blivit presenterade. Det spelar ingen roll om flera studerande har valt samma elev. Om det är fallet kan de tillsammans presentera eleven. Beroende på hur mycket presentationerna överlappar varandra och hur stor gruppen är kan de resterande svenska eleverna som inte blivit presenterade delas upp och en ny presentationsrunda kan hållas tills nästan alla elever har blivit presenterade. Om bara ett fåtal inte har blivit presenterade kan de studerande bekanta sig med dem självständigt på datorn. 1.2 GRUNDLÄGGANDE ÖVNINGAR PÅ DATOR 1. Att lyssna och läsa Varje student bör lyssna till presentationen flera gånger. Sedan bör han eller hon läsa textversionen ett par gånger, lyssnandes i korta avsnitt. Då en presentation är väldigt bekant kan den studerande gå vidare till steg 2.

2. Att lyssna och upprepa Den studerande lyssnar till en presentation åt gången och försöker upprepa den själv enligt bästa förmåga (uttal, intonation, flytande framställning). De studerande kan i par upprepa presentationen endera som den är eller i andra person ( Du är ), eller så kan de klicka på S-knappen för att höra en sammanfattning av svaret som de sedan upprepar. Detta fungerar bra som en grundläggande övning, eller som en praktisk övning i gruppövningar, t.ex. för att beskriva någon. Klicka på frågetecknet för att höra frågan. Klicka på knappen med en pil på för att höra svaret. Eleverna svarade oförberedda på frågorna, så deras svar är intalade i en normal, artig men individuell stil. Genom att klicka på S-knappen hör du en studioinspelad sammanfattning av svaret på lärarsvenska. Att lyssna på den här sammanfattningen och det ursprungliga svaret gör det möjligt för den studerande att jämföra uttal, ordval och meningsbyggnad.

ANTECKNINGAR OM (Namn på elev vid Nacka Gymnasium) Ålder: Bor i: Fritidsintressen: Favoritmat: Favoritfilmer/TV-program: Favoritmusik: Använder dator i skolan: hemma: Tankar om multikultur: Tankar om framtiden: Annat och mina egna åsikter: Obs! Du kanske inte hittar information om alla dessa saker för varje svensk elev, hoppa över de punkter som inte nämns i intervjun med den elev du valt.

2. ROLLKORT Lärarmaterialet innehåller utskriftsbara bildkort på eleverna vid Nacka Gymnasium, samt rollkort på vilka det finns en bild på eleven och några detaljer om honom eller henne, eller åsikter som eleven har framfört. 2.1 DEN HEMLIGA PERSONEN Mål: För den studerande att bekanta sig med programmet; begränsad, styrd informationshämtning Under flera lektioner kan läraren välja ut några hemliga personer från Ungdomssnack och presentera några utmärkande drag för personen (t.ex. från rollkortet), muntligt, på tavlan eller på en overheadprojektor. De studerande försöker sedan fundera ut vilka elever som beskrevs av läraren. Detta kan göras i form av en tävling om vem som först kommer på rätt elev. Om endast ett begränsat antal datorer finns att tillgå kan de studerande enskilt eller i par ges en viss hemlig person som de turas om med att leta efter på datorn. Då den hemliga personen har hittats bör den studerande berätta namnet på honom eller henne för resten av klassen, samt den information som hjälpte dem hitta honom eller henne. Bilder av de hittade hemliga personerna kan sättas upp på väggen i klassrummet för en kort tid så att de blir bekanta för de studerande. Rollkorten kan användas på många olika sätt beroende på hur välbekanta de studerande är med programmet, i vilket skede av programmet de är och målet för aktiviteten. Här är några exempel: 2.2 STUDENTBINGO A Mål: För den studerande att bekanta sig med programmet, hör- och läsförståelse, att berätta om andra personer Den studerande får en spelbricka med tre elever från Nacka Gymnasium och tre meningar; varje mening har yttrats av någon av eleverna. Läraren läser upp kommentarer om eleverna från rollkorten i en slumpmässig ordning på de studerandes eget språk, t.ex. Erik asuu Nackassa Den studerande bör koppla ihop lärarens kommentarer med de svenska fraserna på spelbrickan och orden som använts. Då den studerande har identifierat de tre meningarna på sitt kort ropar han eller hon Bingo! och återberättar sedan, endera läsande direkt från kortet, t.ex. Erik säger: Jag bor i Nacka. eller i tredje person, Erik bor i Nacka. Övningen kräver koncentration och utvecklar selektiv hörsel. Spelbrickorna är bilagor som kan skrivas ut. Det finns 10 olika utskriftsbara bingobrickor. Flera elever kan ha samma bingobricka; den som är först med att ropa Bingo! vinner. 2.3 STUDENTBINGO B Mål: För den studerande att bekanta sig med programmet, hörförståelse, att berätta om en person För att spela den här versionen av Bingo bör de studerande vara mer bekanta med Ungdomssnack och med eleverna vid Nacka Gymnasium än vad det gäller version A. Läraren skriver ut ett bildkort på eleverna vid Nacka Gymnsium och klipper det i fyra eller sex delar. De studerande får således en bingobricka som har bilder på endera fyra eller sex elever. Läraren (eller en av de studerande) beskriver elevernas utmärkande drag endera endast utgående från bilden, t.ex. Hon är blond, Hon har långt hår, Han ser glad ut, osv., eller, om eleverna redan är någorlunda välbekanta för de studerande, kan han eller hon berätta andra fakta om personen utgående från rollkorten, t.ex. Hon har varit i Norge, Finland och Danmark, Han gör de flesta läxor ensam. Den studerande bockar av de elever vars utmärkande drag har nämnts på bingobrickan.

Då den studerande har fått ihop endera alla fyra eller tre av sex bilder ropar han eller hon Bingo! och beskriver dem, t.ex. Mikaela spelar tennis och seglar, Adam bodde i Polen från två till tolv års ålder osv. 2.4 MINNESSPEL MED ROLLKORT Mål: För den studerande att bekanta sig med eleverna i programmet och att presentera dem Läraren skriver ut rollkorten och bildkorten. De studerande jobbar i ungefär fyra grupper. De upp-ochnervända korten är utspridda över bordet. En studerande åt gången vänder på två kort i ett försök att hitta två bilder på samma person. Då en studerande hittar ett par berättar hon eller han kort hur personen ser ut och vad det berättas om honom eller henne på rollkortet. Den studerande som samlat flest elever vinner. 2.5 MUNTLIGA ÖVNINGAR: PRESENTATIONER OCH ATT BERÄTTA OM SIG SJÄLV Mål: För den studerande att bli bekant med programmet, öva att presentera sig själv, aktivt lyssnande Varje studerande ges ett rollkort; han eller hon får inte visa det åt någon annan. Den studerande lyssnar på personen på rollkortet på datorn och föreställer sig sig själv i den rollen. Då den studerande har lyssnat på eleven och förberett sig för att spela rollen inför de andra studerande presenterar de studerande sig själva, helst i små grupper, hälsar på varandra och berättar någonting om sig själva. Beroende på hur långt komna de studerande är bör de uppmuntras att öva social interaktion, t.ex. aktivt lyssnande och reagerande ( Aha Mm Intressant Verkligen? osv.) såväl som klargörande ( Sa du att..? Ursäkta? osv.) Läraren kan skriva de här uttrycken på tavlan för att underlätta för de studerande om det behövs. För att presentationerna skall bli någorlunda lika långa kan läraren bestämma en minimal eller en maximal mängd information som bör nämnas. 2.5.1 ATT BESKRIVA MÄNNISKOR I DETALJ Mål: Att öva att säga sin åsikt om saker och ting och ge artig respons Längre hunna studerande kan utvidga sina presentationer av eleverna genom att ta med sina egna åsikter. De studerande kan beskriva en elev i Ungdomssnack och lägga till sina egna gissningar eller åsikter om sådant som inte direkt framkommer i presentationen, t.ex. Jag tror att han har en stor familj, Kanske hon är enda barnet, Han ser ut som en tönt, Hon är helt okej, Jag skulle inte vilja vara hans syster, osv. Om övningen görs i par, kan den ena i paret fråga: Varför? Tror du det?. Han eller hon kan även kommentera det som påstås, t.ex. genom att säga Du har rätt, Jag håller med dig, Det tror jag inte, Inte alls, Jag tror, Nej, det gör han inte, Han ser ut som osv. Den här övningen utgör en utmärkt möjlighet för de studerande att lära sig att uttrycka en åsikt och att lära sig vad som är brukligt, till exempel att ett negativt påstående bör motiveras med en bra orsak. Övningen kan delvis ledas av läraren, som före övningen inleds kan föreslå några olika sätt för eleverna att uttrycka sina åsikter på. 3. INTERVJUÖVNINGAR Mål: Att öva ordföljd i frågor, att använda rätt hjälpverb, att ställa och besvara frågor 3.1 ÖVNINGAR PÅ DATOR I Ungdomssnack ingår två olika typer av övningar, ljudövningar och textbaserade övningar. Vissa studerande lär sig bättre genom att lyssna, andra genom att läsa. Den studerande kan börja med den övning

som är lättast för honom eller henne, för att sedan göra den andra versionen av samma övning. Då övningen eller övningarna är gjorda kan den studerande gå igenom dem i par genom att turvis ställa frågor och besvara dem. Då de studerande talar och lyssnar repeterar de samtidigt. Genom att lyssna får de studerande en modell för ett riktigt uttal.läraren bör instruera den studerande eller paret studerande att lägga tonvikt på de områden som den studerande eller de studerande behöver mest hjälp med. 3.2 EXTRA ÖVNINGAR Läraren kan skriva ut intervjuformulär åt de studerande så att de kan repetera och tillämpa frågorna som de nyss övat. Formuläret lämpar sig för studerande på olika nivåer. Som en ljudövning kan den studerande fylla i formuläret medan datorn dikterar informationen. En studerande på högre nivå kan försöka memorera frågorna och formulera dem enbart utgående från bilden, för att sedan kontrollera dem på datorn eller från en checklista. Det finns även utrymme för den studerandes egna frågor. Slutligen kan frågorna ställas till en klasskamrat som svarar muntligt på dem. 3.3 DE STUDERANDES EGNA FRÅGOR De studerande kan själva fundera på fem frågor (som inte ingår i intervjuerna) som de själva skulle vilja ställa till någon eller några av eleverna i Ungdomssnack.