Promemoria Sid. 1(5) 2012-02-24 Landpromemoria -Irland Basfakta Officiellt namn: Irland/Eire Huvudstad: Dublin Språk: Engelska och Iriska (Gaeilge) Yta: 70,282 km² Folkmängd: 4,58 miljoner. P g a utvandring minskade befolkningen något under 2010-2011 Religion: Religionsfrihet; Majoriteten är romersk-katolska kristna (87%). Bland övriga är anglikanska kristna den största gruppen. Statsskick: Republik Statschef: President Michael D Higgins Regeringschef: Enda Kenny (Fine Gael) Regeringspartier: Fine Gael regerar i koalition med Labour. Parlament: Parlamentet, Oireachtas, är uppdelat i två kamrar; Dáil Éireann (underhuset) med 166 platser samt Seanad Éireann (överhuset) med 60 platser. Partier i parlamentet: Fine Gael, 76 ledamöter Labour Party, 37 ledamöter Fianna Fáil, 20 ledamöter Sinn Féin, 14 ledamöter Övriga, 19 ledamöter (varav United Left Alliance 5 och Independents 14.) Senaste allmänna val: Februari 2011. Nästa allmänna val: Nästa val skall hållas senast år 2016. Presidentval: Hålls var sjunde år och nästa skall hållas hösten 2018. Valuta: Euro BNP: 155 miljoner Euro (2010). BNP per capita: 34 800 Euro (2010) Viktigaste handelspartners: Ca två tredjedelar av Irlands export går till EU-länder, med Storbritannien som klart dominerande handelspartner. Runt en fjärdedel av exporten går till USA. Viktigaste exportprodukter: Maskiner, mjukvaruutveckling och IT-produkter, kemiska substanser för läkemedelsindustrin samt jordbruksprodukter (kött). Tillväxt: För första gången på flera år registrerades 2011 en tillväxt, ca 1 % av BNP. Drivande var exporten.
2(5) Inflation: Ökade under 2011 med drygt 2 % vis-a-vis 2010, då den uppvisade ett minus på - 1,6 %. Budgetunderskott: Krympte under 2011 till ca 10% av BNP. Statsskuld: Beräknas vid utgången av 2011 ha uppgått till drygt 100% av BNP. Bytesbalans: Visade 2011 för första gången på flera år upp ett visst överskott. Bistånd: Biståndsbudgeten uppgår till drygt 670 miljoner euro. Detta utgör 0,52% av BNP. Arbetslöshet: Drygt 14%. Energikällor: Stort beroende av import av fossila bränslen. Målsättningen är att 16% ska komma från förnyelsebara källor år 2020. Kort historik Från slutet av 1100-talet ökade det engelska inflytandet över Irland och vid mitten av 1600-talet kontrollerade den engelska kronan hela ön. Katolska kyrkan hade fått fotfäste på Irland redan på 400-talet och en majoritet av irländarna var katoliker, men under det engelska styret fråntogs dessa gradvis rätten att köpa, hyra och äga mark. År 1801 införlivades Irland formellt i Storbritannien. På annandag påsk 1916 ockuperade irländska nationalister flera byggnader i Dublin och utropade Irland till en självständig republik. Efter en veckas slogs rebellerna ner. Påskupproret har trots nederlaget en stark symbolisk laddning för många irländare. 1919 bildade irländska ledamöter i brittiska parlamentet ett eget parlament och utropade återigen Irland till en oavhängig republik med Éamon de Valera som president. Det irländska parlamentet förbjöds av Storbritannien, och protestanterna i norra Irland vägrade låta sig inlemmas i en ny statsbildning. Efter en period av inbördes stridigheter gick irländarna 1922 motvilligt med på ett brittiskt fredsförslag som innebar att ön delades i två administrativa delar, en i norr och en i söder. Den norra delen förblev brittisk och den södra delen blev den irländska fristaten, med begränsat självstyre. Men det irländska parlamentet splittrades snart och ett blodigt inbördeskrig utkämpades, till dess att fristatsförespråkarna besegrat motståndarna till avtalet, 1923. Dessa båda grupperingar av irländska nationalister var upphovet till de båda partierna Fine Gael och Fianna Fáil, som än i dag präglar irländsk politik. 1937 antogs en ny konstitution som gav staten namnet Ireland (Éire). Den irländska statens sista länk till Storbritannien bröts 1949, då Irland slutligen etablerades som självständig republik och landet lämnade det brittiska samväldet. Under årtionden därefter präglades irländsk politik, såväl i Irland som i Nordirland av starka spänningar, våld och terroraktioner. 1998 ingicks
3(5) en fredsöverenskommelse, Good Friday Agreement, som med goda marginaler godkändes i folkomröstningar på båda sidor om gränsen. Nordirland fick därmed långtgående självstyre med en nogsamt stipulerad intern maktdelning. Implementeringen av detta avtal har varit en lång och mödosam process, som dock stadigt fortskrider med aktivt stöd från både Irland och Storbritannien. Besöket av Drottning Elizabeth II i maj 2011, det första av en brittisk regent på över 100 år, konsoliderade de numera utmärkta och livliga bilaterala förbindelserna. Inrikespolitik Irland är en parlamentarisk demokrati med flerpartisystem. De tre största partierna är Fine Gael, Labour och Fianna Fáil. Den lagstiftande makten ligger hos Oireachtas (parlamentet) som har två kamrar: underhuset Dáil Éireann och överhuset Seanad Éireann. Regeringen innehar den verkställande makten och är ansvarig inför Dáil Éireann. Irland styrs av en koalitionsregering bestående av Fine Gael och Labour. Regeringschefen, på irländska Taoiseach, är Enda Kenny från Fine Gael. Det senaste parlamentsvalet som hölls i mars 2011 innebar en total ommöblering i det politiska huset. Fine Gael gjorde sitt bästa val någonsin medan Fianna Fáil, som i decennier varit den ledande politiska kraften, gjorde sitt sämsta val någonsin och reducerades till landets tredje största parti. Labour som är ett socialdemokratiskt parti gick kraftigt fram och är nu det näst största partiet. Presidenten har en sjuårig mandatperiod och nästa presidentval sker hösten 2018. Ministrar i regeringskabinettet är: Enda Kenny (Fine Gael) Taoiseach (premiärminister). Eamon Gilmore (Labour)Tanaiste (biträdande premiärminister) samt Utrikes- och Handelsminister. Michael Noonan (Fine Gael) Finansminister. Brendan Howlin (Labour) Minister för den offentliga sektorns utgifter och reformer. Alan Shatter (Fine Gael) Justitie-, försvars- och jämställdhetsminister. Richard Bruton (Fine Gael) Minister för företagande, arbete och innovation. Simon Coveney (Fine Gael) Minister för jordbruk, marina frågor och livsmedel. Pat Rabbitte (Labour) Minister för kommunikation, energi och naturresurser. Joan Burton (Labour) Socialminister. James Reilly (Fine Gael) Hälsominister. Ruairí Quinn (Labour) Utbildningsminister. Jimmy Deenihan (Fine Gael) Kulturminister och ansvar för Gaeliska frågor.
4(5) Frances Fitzgerald (Fine Gael) Minister för barnfrågor. Phil Hogan (Fine Gael) Miljöminister och minister för samhälls- och kommunfrågor. Leo Varadkar (Fine Gael) Minister för transport, turism och sport. Därutöver finns 15 s k juniorministrar, inklusive en särskild EUminister (Lucinda Creighton) och en minister för handel och utvecklingsbistånd (Joe Costello). Ekonomi, näringsliv, handel och investeringar Under 1990-talet hade den irländska ekonomin en enastående hög tillväxt, vilken gav upphov till benämningen den keltiska tigern. EUmedlemskapet, stora utländska investeringar under fördelaktiga skattevillkor, samt en ung, välutbildad och växande befolkning gynnade utvecklingen. Tillverknings- och servicenäringarna blev de största exporttillgångarna. Den globala ekonomiska nedgången slog dock hårt mot Irlands exportberoende ekonomi, och under hösten 2008 var Irland det första europeiska land som officiellt gick in i recession. Mycket snart resulterade en ohållbar lånepolitik från bank-och finanssektorn i en allvarlig finanskris. Och när regeringen lät staten garantera en stor del av bankernas skulder dröjde det inte länge förrän finanskrisen också blev en nationell ekonomisk kris, med skenande budgetunderskott. Vid slutet av 2010 nödgades Irland söka stödlån från EU, ECB och IMF. En genomgripande sanering av banksektorn och en strikt ekonomisk åtstramningspolitik är förknippade med dessa stödlån och präglar dagens ekonomiska situation. Enligt samfällda bedömningar från EU och IMF fullföljer Irland nogsamt och ihärdigt den nödvändiga reformpolitiken. Irlands EU-politik Den ekonomiska krisen dominerar Irlands EU-politik. Det gäller såväl de nationella ekonomiska problemen, som den ekonomiska krishanteringen inom EU, inte minst Euro-zonen. Pågående reformansträngningar för att utveckla bättre ekonomisk planering, samordning, styrning och efterlevnad inom EU har Irlands fulla stöd. Som ett exportberoende land är Irland mån om frihandel och en fungerande gemensam marknad. Klimatfrågorna är viktiga för Irland, även om klimatmålen har hamnat i skuggan av den finansiella och ekonomiska krisen. Man stödjer de mål som satts upp till 2012, men kommer att ha svårt att uppfylla dem.
5(5) Irlands energibehov täcks till över 80 procent av importerade fossila bränslen och utsläppen av växthusgaser ökar. Irland är positivt till en fortsatt utvidgning av EU:s medlemskrets. I januari 2013 tar Irland över EU-ordförandeskapet. Irlands Utrikes- och säkerhetspolitik Förutom EU är FN en grundbult i Irlands utrikespolitik. Irland har genom åren bidragit till åtskilliga av FN:s fredsbevarande operationer, och har i dessa vid flera tillfällen samarbetat med Sverige, bl.a. i Liberia och Tchad. F n finns en irländsk kontingent i Libanon. Redan under andra världskriget och alltsedan sin självständighet har Irland bedrivit en säkerhetspolitik baserad på neutralitet. Man är följaktligen inte medlem i NATO, men deltar i NATO:s Partnerskap för fred (PFF). Irland har också ingått i den nordiska snabbinsatsstyrkan, som upprättats inom ramen för EU:s försvars- och säkerhetspolitik. Irland är under 2012 ordförande (Chairman-in-Office) för Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa, OSSE. Högt på agendan står frågor rörande den Mänskliga Dimensionen. Sveriges förbindelser med Irland När Irland blev självständigt år 1949 var Sverige ett av de länder som tidigt upprättade diplomatiska förbindelser med Irland. Efter Sveriges medlemskap i EU har samarbetet intensifierats. Många svenskar besöker Irland, som är ett populärt turistmål. Ett 40-tal svenska företag finns representerade i landet. Under 2010 uppgick den svenska exporten till Irland till ett värde av 4,5 miljarder SEK, och under 2011 fram t o m september ökade den med 18 %. Irlands export till Sverige under 2010 uppgick ett värde av 13,7 miljarder SEK, och ökade under 2011 tom september månad med 43 %. Som en konsekvens av svenska budgetbesparingar stängdes den svenska ambassaden i Dublin sommaren 2010. Sverige har sedan september 2010 en Stockholmsbaserad ambassadör till Irland. Vidare finns ett honorärt generalkonsulat i Dublin samt honorärkonsulat i Galway och Limerick. Irland har ambassad i Stockholm samt ett konsulat i Göteborg.