Undersökning angående under åren 2003-2004 utexaminerade hankeiters placering i arbetslivet -utförd under sommaren 2005
Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 2. Respondenterna... 4 3. Sysselsättning... 5 3.1 Arbetet... 6 4. Arbetssökning... 11 4.1 Jobbsökningskanaler... 12 5. Ekonomforums tjänster... 14 6. Övriga kommentarer... 15 1
1. Inledning Denna undersökning har utförts under sommaren 2005 av Hankens Karriär- och rekryteringsservice Ekonomforum.Undersöknigen utfördes för att få reda på hur de nyutexaminerade hankeiterna placerat sig på arbetsmarknaden. En enkät skickades till f.d. hankeiter som examinerats under åren 2003 och 2004. Man ville bl.a. få fram hur deras arbetssituation nu ser ut, inom vilka branscher de jobbar och hur stor deras nuvarande lön är samt vilka faktorer som påverkat att de fått sitt första jobb efter utexamineringen. En jämförbar undersökning utfördes sommaren 2003, då enkäten skickades till under åren 2001 och 2002 utexaminerade hankeiter. Svarsprocenten år 2003 var 35,9 och 37,3 år 2005. Nedan jämförs resultaten från undersökningen utförd år 2005 med de tidigare resultaten från undersökningen utförd år 2003. I de andra kapitlen beskrivs den nya placeringsundersökningens resultat i detalj. I resultaten från år 2003 (nedan År 2003: ) var medianrespondenten 26 årig och hade en medellön på 2541,75 per månad. I resultaten från år 2005 (nedan År 2005: ) var medianrespondenten 27 årig med en medellön på 2526,09 per månad, vilket indikerar att det inte finns någon större förändring i dagens medellön jämfört med år 2003. Respondenterna tillfrågades i båda undersökningarna om de anser att deras arbete motsvarar utbildningen. År 2003 svarade 8,8 % jakande, medan 51 % svarade jakande år 2005. När respondenterna frågades ifall deras arbete forutsätter en akademisk slutexamen, svarade 6,3 % jakande år 2003, medan 49 % svarade jakande år 2005. En märkbar skillnad alltså i dessa två frågors svar. Svaren på de andra frågorna var ungefär samma både år 2003 och år 2005. I tabellen på följande sida kan man jämföra de viktigaste nyckeltalen gällande respondenternas arbetssituation, lön och jobbsökning. 2
Kategori År 2003 År 2005 Vanligaste huvudämnet marknadsföring marknadsföring Vanligaste biämnet handelsrätt redovisning Sysselsättning: Löntagare 89 % 88,1 % Företagare 2,6 % 1,8 % Arbetslösa 2,1 % 0,6 % Arbetslös ngn period efter utexaminering 18,5 % 20,8 % Arbetsgivare: Företag 82,5 % 84,6 % Stat 8,3 % 7,7 % Annat 8 % 7,7 % Bransch: Bankverksamhet 13,6 % 14,7 % Övr. finansieringsverksamhet 6,4 % 7,7 % Position: Tjänsteman 29,1 % 34,7 % Expertuppgifter 33 % 36 % Ledningsuppgifter 23,8 % 14 % Arbetsförhållande: Permanent 76,7 % 72,9 % Tidsbegränsat 18,9 % 22,6 % Medelbruttolönen 2629,97 2526,09 Skillnaden i bruttolönen mellan Helsingfors och Vasa 477 647 Skillnaden i bruttolönen mellan män och kvinnor 504 460 Arbetssökning: hade arbete före utex. 57,1 % 46,1 % började söka arbete före utex. 30,7 % 40,1 % började söka arbte efter utex. 10,4 % 10,8 % hade inte sökt arbete 1,9 % 0,6 % 3
2. Respondenterna Enkäten skickades ut till 450 under åren 2003-2004 utexaminerade ekonomie magistrar och ekonomie kandidater. Av dessa 450 personer svarade 168 personer, därmed blev svarsprocenten 37,33. De var endast 4,8 % av respondenterna som hade avlagt enbart ekonomie kandidat examen. Respondenternas studietid i medeltal var 5,2 år. 20,4 % hade haft ett eller flera mellanår i studierna. Av respondenterna var 55,4 % kvinnor och 44,6 % män och 73,8 % hade studerat i Helsingfors medan resten, 26,2 % i Vasa. Respondenterna var mellan 23 och 43 år gamla. Medianrespondenten var en 27 årig med medellönen 2526,09 euro per månad. 25,0% 20,0% Procent 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% 23 25 27 29 31 Ålder 33 37 39 79,6 % av respondenterna har svenska som sitt modersmål medan 15,6 % talar finska och 4,8 % talar annat språk som sitt modersmål. De mest vanliga huvudämnena bland respondenterna var marknadsföring (28,6 %), finansiell ekonomi (19 %) samt företagsledning och organisation (12,5 %). Det absolut populäraste biämnet var redovisning (26,2 %) medan handelsrätt var det andra populäraste (16,1 %). 4
3. Sysselsättning Sysselsättningen bland respondenterna var bra, 88,1 % var löntagare och 1,8 % företagare. 3 % hade valt att fortsätta studierna (t.ex. forskarstudier) medan 11 personer (6,5 %) var för tillfället föräldralediga. Endast en av respondenterna var arbetslös. föräldraledig arbetslös företagare studerande löntagare Även om endast en person var arbetslös vid tipunkten för undersökningen, hade 20,8 % av respondenterna varit arbetslösa under någon period efter utexamineringen. Respondenterna hade i medeltal varit arbetslösa i 4,9 månader. De som hade varit arbetslösa hade evaluerat orsakerna enligt följande: (medeltal på skalan 1-4) Jag har inte hittat arbete som motsvarar min utbildning ganska samma åsikt (2,71) Min utbildning har inte givit mig tillräckliga förutsättningar för arbetslivet eller för att söka arbete lite av annan åsikt (1,97) Jag har inte haft tillräcklig arbetserfarenhet ganska samma åsikt (2,86) Det finns inte lämpliga jobb på min hemort lite av annan åsikt (2,29) Jag har haft perioder som arbetslös mellan de fasta anställningarna helt av annan åsikt (1,49) Jag har inte hittat ett intressant arbete lite av annan åsikt (1,94) Jag har inte velat vara aktiv i arbetslivet helt av annan åsikt (1,06) 5
3.1 Arbetet De flesta av respondenterna som är verksamma i näringslivet, jobbar för ett företag, 84,6 %, medan 7,7 % jobbar för staten och resten (7,7 %) bedriver eget, jobbar för en kommun, ett samfund, eller något annat. annat eget företag samfund kommun stat företag Med tanke på antalet anställda i organisationen, jobbar ca 52,8 % av respondenterna i en stororganisation medan 26,4 % jobbar för en mellanstor och 20,8 % för en liten organisation. De flesta av respondenterna jobbar för tillfället i Södra Finland, 66,1 %, medan 19,7 % jobbar i Österbotten och 5,4 % utomlands. De tre största arbetsorterna var Helsingfors (47 %), Esbo (11,3 %) och Vasa (10,7 %). 6
Gällande inom vilken bransch respondentens arbetsgivare är, var den mest allmänna branschen bankbranschen (14,7 %) och tillsammans med övrig finansieringsverksamhet utgör de 22,4 % av respondenternas arbetsbranscher. tillv.av skogsindustriprod. tillv.av maskiner annat tillv.av.livsmedel partihandel agentur detaljhandel privatföretagare utbildning & forskning offentlig förvaltning marknadsföring bokföring & revision juridiska tjänster tjänster för företagsledning tjänster för trafik telekommunikation bankverksamhet övr.finansiering 7
Då respondenterna tillfrågades vilken position som beskriver deras situation bäst, ansåg 36 % att de innehar en expertuppgift, medan ungefär lika många, 34,7 % anser sig vara vanlig tjänsteman. 14 % av respondenterna innehar en post inom mellanledning, ledning eller högre ledning. högre ledning annat ledning företagare mellan ledning tjänsteman expert uppgifter högre tjänsteman Position Frekvens Procent högre ledning 2 1,3 ledning 4 2,7 mellanledning 15 10,0 expertuppg 54 36,0 högre tjänsteman 13 8,7 tjänsteman 52 34,7 företagare 4 2,7 annat 6 4,0 Totalt 150 100,0 8
Av de som deltog i undersökningen hade 72,9 % ett permanent jobb, medan 22,6 % hade ett tillfälligt arbete. Endast 2 respondenter hade deltidsarbete. 80 60 40 20 0 permanent tillfälligt tidsbegränsat egenföretagare praktik Medelbruttolönen för de respondenter som uppgivit sin lön var 2526,09. Bruttolönen bland respondenter examinerade från Helsingfors var 2693,21 medan den för respondenter examinerade från Vasa Hanken var 2046,71. Jämfört med undersökningen utförd sommaren 2003, kan det konstateras att löneskillnaden för ekonomer i Helsingfors och Vasa blivit större. År 2003 förtjänade respondenterna i Helsingfors i medeltal 477 euro mera än respondenterna i Vasa, medan respondenterna i Helsingfors år 2005 förtjänade 647 euro mera än de i Vasa. Löneskillnaden för män och kvinnor har förblivit ungefär den samma, i medeltal ca 460 euros skillnad i lönerna. kön Medeltal Frekvens Standardavvikelse man 2773,68 68 828,567 kvinna 2312,97 79 564,758 Total 2526,09 147 733,875 Bruttolönen för 2003-2004 utexaminerade hankeiter, man-kvinna vasa 2046,71 38 537,998 Total 2526,09 147 733,875 Bruttolönen för 2003-2004 utexaminerade hankeiter, Hfors-Vasa Standardavvikelse stud.ort Medeltal Frekvens helsingfors 2693,21 109 721,016 Standardavvikelse stud.ort Medeltal Frekvens helsingfors 2880,92 145 1150,042 vasa 2403,24 50 744,342 Total 2758,44 195 1079,532 Bruttolönen för 2001-2002 utexaminerade hankeiter, Hfors-Vasa 9
Respondenterna tillfrågades även om de anser att det nuvarande arbetet motsvarar utbildningen och 51 % anser att den gör det. Anser du att ditt arbete motsvarar utbildningen? Frekvens Procent ja 79 51,0 delvis 57 36,8 nej 19 12,3 Totalt 155 100,0 Enligt 49 % av respondenterna förutsätter deras arbete akademisk utbildning men nästan lika många (45,8 %) har arbete som inte kräver akademisk utbildning. Förutsätter ditt arbete akademisk slutexamen? Frekvens Procent ja 76 49,0 nej 71 45,8 vet ej 8 5,2 Totalt 155 100,0 54,8 % av respondenterna anser att det nuvarande arbetet motsvarar delvis deras karriärmål. Motsvarar ditt nuvarande arbete dina karriärmål? Frekvens Procent ja 35 22,6 delvis 85 54,8 nej 35 22,6 Totalt 155 100,0 Många av respondenterna, 82 %, skulle definitivt eller kanske byta arbete medan endast 18,1 % är helt nöjda med sitt arbete och skulle inte byta. Skulle du byta arbete om det vore möjligt? Frekvens Procent ja 46 29,7 kanske 81 52,3 nej 28 18,1 Totalt 155 100,0 10
4. Arbetssökning En stor del av respondenterna (46,1 %) hade redan arbete före de tog sin examen. Sammanlagt 86,2 % hade påbörjat sin arbetssökningsprocess före utexaminering och endast 10,8 % började söka arbete först efter avlagd examen. Fem personer hade inte sökt arbete eftersom de var t.ex. föräldralediga eller hade fortsatt med forskarstudier. När började du söka arbete? Frekvens Procent före examen 67 40,1 genast efter 13 7,8 ngn månad efter examen 5 3,0 hade före 77 46,1 inte sökt 5 3,0 Totalt 167 100,0 Respondenterna ombads även att utvärdera i vilken grad olika faktorer inverkat på att de fått sitt första arbete efter utexamineringen. Utvärderingen var på en skala från 4 till 1, där 4=mycket stor inverkan, 3=inverkade i någon mån, 2=inte särledes stor inverkan och 1=inverkade inte överhuvudtaget. Ett medeltal på dessa gav följande resultat: kön man kräver ditt arbete akademisk huvudämnet yrkes- studie- gradu bransch- övrig internationell biämnet kompetens framgång tema erfarenhet erfarenhet utbildning? erf. Medeltal 3,10 2,74 1,79 2,63 1,88 1,68 2,43 2,61 1,92 Standardavvikelse 1,023 1,151 0,992 1,080 0,992 1,046 1,173 1,029 1,219 Frekvens 72 72 72 72 72 72 72 72 72 kvinna Medeltal 2,86 2,49 1,81 2,36 2,14 1,64 2,11 2,73 1,98 Standardavvikelse 1,019 1,192 1,101 1,074 1,117 1,084 1,345 0,986 1,208 Total Frekvens 88 90 90 90 90 90 90 89 90 Medeltal 2,97 2,60 1,80 2,48 2,02 1,66 2,25 2,68 1,95 Standardavvikelse 1,024 1,177 1,051 1,082 1,069 1,064 1,277 1,004 1,210 Frekvens 160 162 162 162 162 162 162 161 162 11
kön man kvinna Total övr.utb. språkk adberf socialanätverk personlighet org/stud aktivitet aktivitet bekanta intresse annat Medeltal 0,64 3,18 2,39 2,22 3,47 3,29 1,29 2,25 1,90 0,18 Standardavvikelse 1,171 0,909 1,157 1,178 0,649 0,863 0,813 3,778 1,050 0,752 Frekvens 73 72 72 72 72 72 72 72 72 73 Medeltal 1,02 3,10 2,66 2,38 3,41 3,24 1,43 1,76 1,83 0,33 Standardavvikelse 1,307 0,966 0,973 1,223 0,699 0,769 1,050 1,327 1,073 0,994 Frekvens 90 89 90 90 91 90 90 90 90 90 Medeltal 0,85 3,14 2,54 2,31 3,44 3,27 1,37 1,98 1,86 0,26 Standardavvikelse 1,258 0,939 1,064 1,202 0,676 0,810 0,952 2,707 1,060 0,895 Frekvens 163 161 162 162 163 162 162 162 162 163 De faktorer som enligt respondenterna haft mest inverkan till att de fått jobbet, är t.ex. personliga egenskaper, egen aktivitet, språkkunskaper och att de haft en akademisk utbildning. 4.1 Jobbsökningskanaler 36 % av respondenterna hade använt arbetskraftsbyrån i sin jobbsökningsprocess. Endast 2,6 % hade fått arbete via arbetskraftsbyrån. Det populäraste sättet bland respondenterna att söka jobb var via annonser i dagstidningar, 76,8 %. 16,5 % hade fått arbete via annonserna. 35,4 % hade använt sig av personaluthyrningsföretag och 11,6 % hade fått arbete via personaluthyrningsföretagen. 31,1 % av respondenterna hade använt rekryteringsföretag medan 4,9 % hade fått arbete via dem. Det minst populära sättet att söka arbete var via annonser i facktidningar, 20,7 % hade använt den kanalen medan 1,2 % hade fått via facktidningar. 12
27,4 % hade blivit kontaktade av företag och 22,6 % hade fått arbete via denna kanal. 67,7 % hade använt sig av personliga kontakter, 48,2 % hade fått arbete via personliga kontakter. 29,9 % hade använt tidigare arbetsgivare som jobbsökningskanal och 20,7 % hade fått arbete via en tidigare arbetsgivare. Ett populärt sätt att söka jobb är även genom att använda Internet, 67,7 %. 18,3 % hade fått arbete via Internet. Begreppet Internet är dock relativt brett, det kan innebära t.ex att en person använt ett rekryteringsföretags hemsidor och på detta sätt fått arbete. 13
5. Ekonomforums tjänster Gällande frågorna om Ekonomforums tjänster och huruvida respondenterna använt sig av dessa tjänster i sin jobbsökningsprocess, kan det konstateras att jobbanslagstavlan varit den tjänst som använts mest av respondenterna, över hälften hade använt anslagstavlan i sin jobbsökningsprocess. 7,9 % av respondenterna hade fått arbete via jobbanslagstavlan. Använt jobbanslagstavlan? Frekvens Procent ja 86 52,4 nej 78 47,6 Totalt 164 100,0 7,3 % av respondenterna hade fått jobb via praktikplatser, endast 1,2 % hade fått jobb via företagspresentationer elle besök. 3 % hade fått jobb via en rekryteringsmässa och 1,2 % av respondenterna via CV-databasen. Den mest populära av Ekonomforums tjänster var enligt respondenterna således jobbanslagstavlan medan även de olika kurserna varit populära, jämfört med de övriga tjänsterna. 28 % av respondenterna hade använt sig av jobbsöknings och karriärrelaterade kurser. 14
6. Övriga kommentarer I enkäten fanns det även plats för kommentarer om varför respondenterna inte använt sig av Ekonomforums tjänster. De vanligaste kommentarerna var t.ex. Har inte behövt., Hade arbete redan innan avlagd examen. eller Har inte passat mina behov. Det framkom även några negativa kommentarer, t.ex. Aningen diffust vad Ekonomforum riktigt praktiskt kan göra för de studerande. och Dåliga företagsbesök. Nedan finns flere exempel på kommentarer om Ekonomforums tjänster och sist även övriga kommentarer om utbildningen och arbetssökning i allmänhet. Ekonomforum: Har alltid varit supernöjd med Ekonomforum, speciellt under min praktik utomlands som ordnades via Ekonomforum. Ekonomforum gör ett viktigt jobb! Det är mycket bra att Ekonomforum handhar praktikplatser så att även de som inte har några personliga kontakter kan få ett jobb. Blev uppringd från Ekonomforum efter utexamineringen ang. ett jobb. Detta uppskattade jag mycket, trots att jag att det inte just då var ett jobb som jag föll för. Employers mainly look for swedish-speaking people at Hanken. They are not aware enough about the english-speaking student resources there. When it comes to Careers Services at Hanken, one gets the feeling they re not meant for people in Englishspeaking Master s programs. Har även använt mig av HU:s karriärtjänster samt arbetskraftbyråns => Hankens inte tillräckliga. Hade inget som helst nytta av Ekonomforums jobbsökningskurs eller karriärvägledning. Det är erfarenhet a-givarna vill ha, inte examen. Tyvärr! Kurser har inte behövts. Karriärvägledning och Info om arbetsmarknaden aldrig erbjuden. Sänt CV:n till databasen men ej vetat vad för övriga tjänster finns tillhanda. För låg profil i marknadsföring av konkret nytta. Ekonomforum har mycket att göra för att komma upp till HKKK:s rekry standard! Ekonomforum borde marknadsföra sig betydligt mera bland arbetsgivare! Även grunda en internetbaserad jobbanslagstavla i realtid. Aningen diffust vad Ekonomforum riktigt praktiskt kan göra för de studerande. Dåliga företagsbesök. Dålig koppling/tillgång till systemet. Ser väldigt outvecklat ut. Man behöver för mycket bemödan för att utnyttja tjänsten. Det var för jobbigt att komma in på databaser, både CV och platser. Man borde komma in i databaser oberoende var man befinner sig, t.ex. med matrikel nr och password. Jag hade inte jobbat somrarna + hade udda biämne, hade alltså inga möjligheter i en CV-databas 15
Lack of knowledge. Dom har blivit mycket obekanta. Jag vet inte riktigt vad Ekonomforum är, har inte haft behov el. intresse för att ta reda på. I didn t know about it. Har ej ansett att jag skulle ha stor nytta av det. Har ej vetat tillräckligt om verksamheten Inte vetat riktigt hur det fungerar Har inte haft behov hittils. Har inte behövt. Hade arbete redan innan avlagd examen. Jag har aldrig tänkt på möjligheten. Fick sommarjobb efter år 2, och blev kvar där= behövde inte. De tre senaste åren har jag studerat/jobbat på andra orter än Ekonomforum finns. Har inte haft behov av det. No need to. Inget behov. Ekonomforums tjänster inte helt enkelt kommits ihåg. Inte haft behov Ej behov. Tidsbrist. I never got acquainted with it. Har inte varit i behov av karriärvägledning och jobbsökande eftersom jag redan i tidigt skede av studierna riktat in mig på fortsatta studier. Har inte nuläget haft behov av att använda Ekonomforums tjänster. Jag har fortsatt mina studier efter magistersexamen. Jag studerar på heltid och har därför inte sökt jobb. Har inte varit intresserad av det. Jag har inte hunnit få behov, har alltid haft något arbete på gång. Jag sökte aldrig jobb aktivt utan fick min första arbetsplats genast när jag sökte till revisionsbranschen. Hade inget behov av dessa tjänster då. Har inte behövt. Hade jobb redan efter första året på Hanken Har ej ansett dem giva mervärde. Har inte haft tid. Har inte passat mina behov. Jag fick arbete direkt Ej funnits behov. Det har inte blivit av. Ingen särskild orsak. I left Finland right after graduation and moved to the U.S. Inget direkt behov Inte känt behov av dem. Jag har arbetat hela tiden vid sidan av mina studier så behovet har varit litet. Brist på tid. Ej vetat. I worked for the company already before I started my studies. 16
Har inte funnit några lämpliga arbeten via Ekonomforum. Kändes främmande, få arbetsplatser. Större utbud på marknaden. Jag har kollat anslagstavlan, men inte hittat ett arbete som passat mig, långt p.g.a. att jag ville byta bransch, något mer kreativt och skapande. Jag ansåg att Ekonomforum inte hade något som intresserade mej. (Arbetena var på fel ort t.ex.) Övriga kommentarer: Utbildningen har varit god och nog inverkat i alla skeden i mitt arbetsliv. Blev förs.chef genast efter att jag fick examen undan, före det var jag i andra uppgifter. Jag fick examen för två år sedan och är mycket missnöjd med mina chanser att få jobb. Jag har sökt hundratals jobb både i Finland och Sverige och jobbar fortfarande med rutinuppgifter i ett call center. Det är näst intill omöjligt att få en ekonomtjänst utan arbetserfarenhet. Därför måste man skaffa arbetserfarenhet på lägre nivå först. Jag har faktiskt idag fått nytt arbete. Fast anställning på bokföringsbyrå i Vasa. Det är viktigt att inte sikta direkt på toppen, för att kunna förstå en bransch väl lönar det sig att börja på lägre nivå. Tycker själv att det är konstigt att jag fick jobb efter en ½-års kurs i layout och bildbehandling på Korsnäs kuscenter och INTE p.g.a. min utbildning på Hanken. Tycker att Hanken är för teoretisk, man är inte förberedd för arbetslivet när man får examen. Man kan bara teori, ingenting praktiskt. Det har jag lärt mig nu via kursen och jobbet. Jag tycker att situationen på arbetsmarknaden är helt hopplös, det gäller att utnyttja kontakter, vilka jag inte hade vid utexaminering. Hård konkurrens om arbetsplatserna eftersom så många utexaminerade. Svårt att komma fram/lysa då ofta 200-300 sökande per arbetsplats i huvudstadsregionen. Verkar mycket svårt att få ett permanent arbetsförhållande. Har själv haft över 10 visstids anställningar under senaste 2-3 år. Kan bara konstatera att det är tuffa tider då man försöker hitta sin första fasta tjänst. Lönar sig att fixa jobb i god tid, gärna medan man ännu studerar. Arbetslöshet är ingen dans på rosor! Jag tycker inte att utbildningen har förberett mig för arbetslivet i tillräckligt stor grad. Det är väldigt svåra tester man ska igenom för att få jobb, sådana tester hade jag aldrig hört/sett på Hanken. En akademisk utbildning och goda vitsord är en förutsättning för att huvudtaget få komma på intervju. För att konkurrera ut 100-200 17
andra kandidater krävs mycket annat. Sådant som man inte lär sig på Hanken. Detta kunde Hanken bli bättre på. I would like to thank my teachers and the staff of Hanken for the quality education I received, thanks to which I am a respected professional now. Thanks a lot to Hanken and my mentor Prof. C. Grönroos for their support and top of the world knowledge. 18