Naturtypkartläggning i Åbyfjorden (Lysekil & Sotenäs kommuner) och Tvedestrand kommun Ewa Lawett, Länsstyrelsen i Västra Götalands län Jan Atle Knutsen, Fylkesmannen i Aust Agder Hav møter Land klima vann planlegging sammen Hav möter Land klimat vatten samhällsplanering tillsammans 2010-10-25 1
Tvedestrand och Åbyfjorden skillnader och likheter Tvedestrand Åbyfjorden Ganska stort Rätt så litet Kartlagt av forskare, förvaltare och Kartlagt av förvaltare och forskare allmänhet (brukarenkät) Aktiv kustzonsförvaltning Kommunal fördjupad ÖP + förvaltningsplan (Natura 2000) Förbudszoner och bevaringszoner Natura 2000 - +biotopskydd med specifikt regelverk? Kartläggning och klassificering enligt handbok Flera stora ålgräsområden och rel. goda lokala stammar av kusttorsk, hummer Kartläggning och klassificering (förenklad) En handfull små ålgräsområden av skiftande kvalitet, lokalt kusttorskbestånd utfiskat!?
TVEDESTRAND KOMMUNE Ca 6000 innbyggere Ca 2000 fritidsboliger 217 km2 landareal 162 små og store øyer 214 km strandlinje 64 km2 sjøareal
Åbyfjorden mellan Lysekil och Sotenäs kommuner Planområde (FÖP): 45,7 km2 Havsområde (Natura 2000): ca 10 km2
Hva vi har gjort i Tvedestrand for å tilegne oss biologisk kunnskap Kartlegging av biologiske verdier i sjø 2003 Kartlegging av naturtyper på land (kystsonen) 2003 Marin kartlegging og verdiklassifisering 2008 Kartlegging av naturtyper på land 2011 Aktiv forvaltning av marine verdier i kystsonen 2009 2013
Naturtypkartläggning i Åbyfjorden Sammanställning av befintliga underlag från äldre inventeringar (lövskog, ängs o hagmarker, nyckelbiotoper, arter mm) i FÖP arbetet Kvalitetssäkring av Natura 2000 naturtyper i databas (BIDOS) fjärranalys (flygbilstolkning) 2010 2011 satellitbildanalys (bild år 2008) befintliga äldre inventeringar marin miljö (5 hårdbottenstationer 2007) justering / bearbetning i GIS (2011) Inventering av ålgräsängar (5 lokaler), video och dyk (2012) Satellitbildsanalys av ålgräs flerår 2007 2012 (2013) (HmL) Kvalitetsklassificering av inventerade ålgräsängar (2013)
Fylkesmannen i Aust Agder Raet nasjonalpark Mai 2013 Fagtur MD - Dalen hotell 2. juni 2008
Naturtypsklassificering Norges system (håndbok 19) Kriterier Grunnlag for verdisetting Økologiske kriterier Naturtyperikdom Størrelse Alder Produksjonsrate Økologisk funksjon Grad av sjeldenhet Grad av sällsynthet Grad av truethet Hotbild Kulturbetingede kriterier Estetikk Bruk og bruksområder Lite avvik fra naturtilstand med hensyn på funksjon Sjelden i regionen Sjelden nasjonalt Lite avvik fra naturtilstand med hensyn på artsmangfold Små forekomster Sårbarhet (lang restitusjonstid) I tilbakegang Gir naturforståelse Betydning som friluftsområde Bruk i undervisning / forskning Lange dataserier kunnskap om utvikling
Fylkesmannen i Aust Agder Raet nasjonalpark Mai2013 Ved verdisetting benyttes et system med inndeling i tre klasser, benevnt A, B, og C: A svært viktig B viktig C lokalt viktig * Nationellt Regionalt Lokalt Fagtur MD - Dalen hotell 2. juni 2008
Naturtyper Åbyfjorden (Natura 2000)
Ålgräs Åbyfjorden gamla och nya data
Satellitbildanalys ålgräs 2008 2011 (5 år) Exempel från Styrsvik (Äng 1) Åbyfjorden (Lysekils kommun)
Klassificering av marina naturtyper Sverige Exempel Ålgräs Marbipp Skyddad ålgräsäng Skagerrak och Kattegatt Klass 1 2 Påverkansg rad / Kvalitet Mått och gränsvärden Ålgräs är vanligt ned till 8 m djup Opåverkad Biomassan av ålgräsblad är runt 400 g torrvikt/m2 Obetydligt Inga algmattor förekommer påverkat Vuxna märlkräftor (Gammarus locusta) är talrika (100 indiv./m 2 )* Mycket högt antal sjögräsassocierade djur Något påverkad Ålgräs vanlig ned till 6 m djup Biomassan av ålgräsblad är runt 200 g torrvikt/m 2 Små algmattor förekommer sporadiskt Vuxna märlkräftor är vanliga (50 ind/m 2 )* Högt antal sjögräsassocierade djur Ålgräs förekommer ned till 5 m 3 Tydligt påverkad Biomassan av ålgräsblad är runt 100 g torrvikt/m 2 Stora algmattor vanliga, svavelbakterier förekommer Äng klass (Sv) klass (No) Vuxna märlkräftor sällsynta (<10 ind/m 2 )* Reducerat antal sjögräsassocierade djur 1 Styrsvik 3 A 2 Bua Hed 2 A 4 Kraftigt påverkad Inget ålgräs förekommer djupare än 3 m Enstaka ålgräsplantor (<50 g torrvikt/m 2 ) Algmattor dominerar botten, vanligt med svavelbakterier Vuxna märlkräftor förekommer ej* 3 4 Risö 2 el 3 A Lågt antal sjögräsassocierade djur Inget eller mycket lite levande ålgräs 5 Fodenäs 3 el 4 B el C 5 Samhället utslaget Inga eller mycket få sjögräsassocierade djur Botten är antingen täckt av algmattor och svavelbakteriemattor, eller så är sedimentet naket och utsatt för erosion
Hur använder vi detta? muligheter för Naturförvaltning och Kystzonsplanering!?
Tack!