GENUSVETENSKAP A Uppsala

Relevanta dokument
Genusvetenskap GR (A), Feministisk teori och intersektionella maktanalyser A2, 15 hp

Litteraturlista för SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs gällande från och med höstterminen 2015

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Sociologi GR (A), 30 hp

Ekonomihögskolan Dnr: EHV 2009/130/514 KURSPLAN. Genusvetenskaplig grundkurs. Gender Science, basic course. Ekonomihögskolans styrelse.

Naturvetenskap 20% Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng Utbildningsområde Samhällsvetenskap 80% Inrättad.

SC1210, Sociologi: Klass, kön, etnicitet, 15,0 högskolepoäng Class, Gender, Ethnicity: Sociological Perspectives, 15.0 higher education credits

GNVA22, Genusvetenskap: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Kursplan. Sociologi A, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kursplan. Sociologi, grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Sociologi A, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Kurskod: MK003G Utbildningsområde: Tekniska området Humanistiska området Huvudområde: Medie- och

Kursplan. Sociologi, grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Sociologi, grundkurs, inriktning organisation och arbetsliv, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, Organization and Working Life, 30 Credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Kursplan. 1 (5) Mäns våld mot kvinnor - tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma, 15 hp, halvfart

Schema för kursen integration och mångkulturell sociologi

Sociologi GR (A), Risker och kriser i samhället, 30 hp

Sociologi GR (B), 30 hp

Socialt arbete AV, Etnicitet, Genus och Makt, 7,5 hp

SC1203, Organisationsteori och ledarskap, 15,0 högskolepoäng Organization and Management Theory, 15.0 higher education credits

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp

INSTITUTIONEN FÖR LITTERATUR, IDÉHISTORIA OCH RELIGION

Kurslitteratur. Mäns våld mot kvinnor tvärprofessionell kurs för yrkesverksamma 15 hp, halvfart 1 (5)

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Kursplanen är fastställd av Styrelsen för centrum för genusvetenskap att gälla från och med , höstterminen 2016.

Socialt arbete AV, Socialt arbete med familjer och barn, teoretiska perspektiv på intervention och förändring, 7,5 hp

Kursplan. Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för samhällsstudier

Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp

Kursplan 1(8) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA300 Dnr EHVd 2006:10 Beslutsdatum Juridik och genusvetenskap.

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kurs-PM. Mediernas utveckling och förändring VT Tobias Olsson och Lowe Hedman

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Kursplan. Personalarbetets teori, 15 högskolepoäng Personnel Work, Theory, 15 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

Statsvetenskap GR (A), 30 hp

Sociologi GR (A), Sociologi och Genus, 30 hp

KURSBESKRIVNING DELKURS C GRUNDKURS KRIGSVETENSKAP HT 2015 STRIDSKRAFTER OCH OPERATIV PLANERING

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Datum Förkunskapskrav och andra villkor för tillträde till kursen Sh A samt Eng B

Kursplan. Sociologi, grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

SC1106, Tillämpad sociologi, 15,0 högskolepoäng Applied Sociology, 15.0 higher education credits

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , höstterminen 2019.

Kursplan. Pedagogik, fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Education, Intermediate Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för film och litteratur

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Fakulteten för konst och humaniora Institutionen för kulturvetenskaper Prefektens beslutsmöte

Kursplan för kursen Samhället ur sociologiskt perspektiv: Från modernitet till globalisering, 7,5 hp, GN

Kursplan 1(2) Ekonomihögskolan. Kurskod GVA311 Dnr EHV 2002:154 Beslutsdatum Poängtal 10. Nivå Kursplanen gäller från

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

Undervisningsspråk: Svenska moment på andra skandinaviska språk och engelska kan förekomma. G1N, Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Pedagogik GR (A), Socialpedagogik, 15 hp

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Sociologi I, Grundläggande sociologi, 7,5 hp., GN VT-15 Senast uppdaterad

PDG019, Jämställdhetsarbete i förskola och skola teoretisk grund och pedagogisk praktik, 7,5 högskolepoäng

SOCA13, Sociologi: Socialpsykologi, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Sociologi GR (A), Arbetslivets sociologi, 30 hp

Kursplan. Kursens benämning: Militärteknik, Metod och självständigt arbete. Engelsk benämning: Military-Technology, Methods and Thesis

Kursplanen är fastställd av Nämnden för rehabiliteringsutbildning att gälla från och med , vårterminen 2016.

HR-arbete i teori och praktik

Sociologi GR (C), 30 hp

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

SOCA20, Sociologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Sociology: First Level, 30 credits Grundnivå / First Cycle

Sociologi GR (B), 30 hp

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN

Institutionen för ekonomi och IT Kurskod OLB300. Organisation and Leadership, Intermediate Level, 7.5 HE credits

Kursen är en obligatorisk kurs inom Kandidatprogrammet i equality and diversity management och ges termin 3.

Kursbeskrivning. Institutionen för folkhälsovetenskap. Kursnamn: Sociala faktorer och hälsa Högskolepoäng: 7.5 hp

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Referenser Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer? Stockholm: Natur och kultur.

Kursplan för Makt och social skiktning VT 09, 6 högskolepoäng. (Power and Social Stratification 6 ECTS)

Samhällsvetenskaplig grundkurs II, 30 högskolepoäng Basic Course in Social Sciences II, 30 Credits

Studiehandledning Sociala villkor och sociala problem II HT 2014

Gäller från och med höstterminen 2017 Fastställt av IS:

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

Historia GR (A), 30 hp

Svenska språket GR (A), Svenska som andraspråk A3, 7,5 hp

Religionsvetenskap GR (A), 30 hp

Kursplan. Kriminologi I, 30 högskolepoäng Criminology I, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Samhällsanalys och vetenskaplig kommunikation, 30 högskolepoäng Social Analysis and Scientific Communication, 30 Credits

Kursplan. Historia, grundkurs, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursplan för kurs på grundnivå

Institutionen för individ och samhälle Kurskod SCB300. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Kulturgeografi GR (A), Ekonomisk geografi och utveckling, 7,5 hp

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA SPRÅKET

Transkript:

GENUSVETENSKAP A Uppsala LÄSANVISNINGAR Uppsala universitet

Studierektor: Jenny Björklund Tel: 018-471 57 96 e-postadress: jenny.bjorklund@gender.uu.se Kursadministratör: AnnaKarin Kriström Tel: 018-471 22 77 e-postadress: annakarin.kristrom@gender.uu.se För mer information se Studentens ABC. (finns i pdf format på Studentportalen)

KURSPLAN Gender Research A 30 högskolepoäng Kurskod: 5GN004 Utbildningsnivå: Grundnivå Huvudområde(n) och successiv fördjupning: Genusvetenskap G1N Betygsskala: underkänd (U), godkänd (G), väl godkänd (VG). Inrättad: 2007-02-27 Inrättad av: Historisk-filosofiska fakultetsnämnden Reviderad: 2015-03-10 Reviderad av: Historisk-filosofiska fakultetsnämnden Kursplan gäller från: vecka 35, 2015 Behörighet: Hi A, Sh A (områdesbehörighet 1) Kursansvarig är. Mål Efter godkänd kurs ska studenten kunna: redogöra för och diskutera grundläggande genusvetenskapliga begrepp och frågeställningar redogöra för och diskutera grundläggande genusvetenskapliga teorier och forskningsområden tillämpa och problematisera grundläggande genusvetenskapliga begrepp och teorier göra genusvetenskapliga analyser av olika typer av empiriska material göra grundläggande informationssökningar och ha kännedom om enkel referenshantering skriftligen och muntligen kommunicera grundläggande kunskaper till andra Innehåll Kursen består av fyra delkurser som ger grundläggande kunskaper inom ämnet genusvetenskap. Den ger en introduktion till genusvetenskapliga teorier och genusforskning inom olika områden samt behandlar och problematiserar konstruktioner av kön och genus i relation till andra maktordningar.

Delkurs 1: Genusvetenskapens grunder, 7,5 hp. Delkursen ger en introduktion till begreppen kön och genus och andra nyckelbegrepp inom genusvetenskapen. Feminism som politisk rörelse diskuteras i ett historiskt perspektiv, och några aktuella teoribildningar inom genusvetenskapen introduceras. Delkurs 2: Sexualiteter och kroppar, 7,5 hp. Delkursen belyser och diskuterar olika aspekter av sexualiteter och kroppslighet med fokus på kön/genus, makt och politik ur ett historiskt och samtida perspektiv. Delkurs 3: Arbete, familj och politik, 7,5 hp. Delkursen introducerar aktuell genusforskning med olika perspektiv på arbete, familj och politik. Såväl lokala som globala förhållanden diskuteras, liksom samspelet mellan dem. Delkurs 4: Kulturella representationer, 7,5 hp. Delkursen ger kunskap om olika kulturella representationer av kön/genus och hur dessa kan analyseras, också i relation till andra maktordningar. Undervisning: Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och icke-lärarledda gruppövningar. Seminarierna är obligatoriska. Frånvaro från enstaka seminarium (1-2 per delkurs) kan i undantagsfall kompenseras genom särskild ersättningsuppgift, som meddelas av läraren och genomförs enligt instruktion och inom given tidsram. Examination Delkurs 1 examineras genom hemskrivning. Delkurs 2 examineras genom PM och hemskrivning. Delkurs 3 examineras genom fältarbete och PM. Delkurs 4 examineras genom muntlig redovisning av en uppgift. Samtliga delkurser bedöms med betygen Underkänd, Godkänd eller Väl godkänd. Betygskriterier delas ut vid kursstart. För studeranden som underkänts i prov anordnas en omtentamen inom ett par veckor efter ordinarie prov. Vid terminsslut anordnas ett tredje provtillfälle. Den som godkänts i prov får ej undergå förnyat prov för högre betyg. Ansvarig institution:

, HT17: examination A1 Examination: Max 15 poäng. Hemskrivning, 3 frågor (5 poäng och 3 s per fråga) Inlämning ordinarie examination: fredag 29 september kl. 15.00 Resultat anslås: tisdag 24 oktober Inlämning omskrivning: tisdag 21 november kl. 12.00 Resultat anslås: onsdag 6 december A2 Examination: Max 20 poäng. PM (10 poäng, 6 s) och hemskrivning, 2 frågor (5 poäng och 2 s per fråga) Inlämning ordinarie examination: fredag 3 november kl. 12.00 Resultat anslås: torsdag 23 november Inlämning omskrivning: fredag 15 december kl. 12.00 Resultat anslås: måndag den 8 januari A3 Examination: Max 15 poäng. Fältarbete (5 poäng, muntligt + 2 s) och PM (10 poäng, 4 5 s) Inlämning/redovisning fältrapport: tisdag 14 november kl. 12.00 Inlämning PM: fredag 1 december kl. 15.00 Resultat anslås: onsdag den 20 december Inlämning omskrivning: fredag 5 januari kl. 12.00 Resultat anslås: torsdag 18 januari A4 Examination: Betyg (ej poäng). Muntlig redovisning (+ 2 s) Inlämning underlag för redovisning: tisdag 9 januari kl. 12.00 Redovisning: torsdag 11 januari fredag 12 januari (enligt särskilt schema) Resultat anslås: onsdag 17 januari Inlämning av komplettering: fredag 26 januari kl. 12.00 Omskrivning: kontakta kursansvarig lärare Uppsamlingstillfälle: fredag 26 januari kl. 12.00 Till detta tillfälle går det att lämna in omskrivningar och rester för hela A-kursen. Observera att inga nya frågor anslås, utan det är omskrivningsfrågorna som gäller.

Delkurs A1, Genusvetenskapens grunder, 7,5 hp Kursansvarig: Klara Goedecke (KG) Lärare: Klara Goedecke (KG), Cecilia Rodéhn (CR), Nicole Ovesen (NO) klara.goedecke@gender.uu.se cecilia.rodehn@gender.uu.se nicole.ovesen@gender.uu.se Schema med datum, tider och lokaler: SE SCHEMALÄNK I STUDENTPORTALEN Period: 28 augusti 29 september LÄSANVISNINGAR: Litteratur att förbereda till respektive föreläsning, basgrupp och seminarium: * Finns i mappen Kursmaterial i Studentportalen. ** Finns i referenspärm på Cfg Texter utan stjärnor köpes, lånas på bibliotek eller laddas ned från nätet. Föreläsning 1: Introduktion till feminism och genusvetenskap I (KG) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 14 32 (kap. 1), 79 88 (kap 3 t.o.m. Genusdualism ), 121 133 (kap. 5). (39 s.) Esseveld, Johanna, och Lisbeth Larsson, red. 1996. Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur, s. 156 163. (7 s.) Föreläsning 2: Introduktion till feminism och genusvetenskap II (KG) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 88 120 (kap 3 fr.o.m. Arbetsdelningen mellan könen + kap. 4). (32 s.) Hirdman, Yvonne. 1988. Genussystemet: Reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Kvinnovetenskaplig tidskrift 9 (3): 49-63. (14 s.) (Laddas ned från: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/index) Se litteraturen till seminarium: Kön/genus Seminarium: Kön/genus (KG) Ah-King, Malin. 2012. Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. (72 s.) (Laddas ned från: http://www.skantzonline.com/hsv_externt/default.asp?pubcat=o) **Connell, Raewyn. W. 2003. Om genus. Göteborg: Daidalos, s. 43-58, 67-74. (22 s.) Ganetz, Hillevi. 2004. Skogens konung och djurens konung i TV Natur, kultur och genus i naturfilm. NORDICOM-information 26 (1): 3-16. (14s.) (Laddas ner från: http://www.nordicom.gu.se/sites/default/files/kapitel-pdf/25_003-016.pdf) Föreläsning 3: Historisk översikt och feministiska teorier I (KG) Esseveld, Johanna, och Lisbeth Larsson, red. 1996. Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur, s. 28 38. (10 s.) och s. 270 (1 s.) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 33 78 (kap. 2). (45 s.)

Föreläsning 4: Historisk översikt och feministiska teorier II (KG) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 33 78 (kap. 2). (45 s.) **Millett, Kate. (1971) 2012. Sexualpolitiken. Stockholm: Pocky, s. 32-64. (32 s.) Se litteraturen till seminarum: Klassiska texter Seminarium: Klassiska texter (KG) Esseveld, Johanna, och Lisbeth Larsson, red. 1996. Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur, s. 64 73, 136 144, 164 173, 184 193. (57 s.) *James, Selma, och Mariarosa Dalla Costa. 2002. Kvinnorna och samhällsomstörtningen. I Arbete, red. Lisa Pelling och Ingvar Strid, 80-97. Stockholm: Tidskriftsfören. Fronesis. (17 s.) Föreläsning 5: Introduktion till maskulinitetsteori (KG) Connell, Raewyn. W. 1995. Maskuliniteter. Stockholm: Daidalos, s. 15-68, 95-111 (kap. 1, 3). (69 s.) *Gottzén, Lukas, och Rickard Jonsson. 2012. Andra män. Malmö: Gleerups, s. 7-23. (16 s.) Se litteraturen till seminarium: Maskuliniteter Seminarium: Maskuliniteter (KG) Mendel-Enk, Stefan. 2005. Med uppenbar känsla för stil: Ett reportage om manlighet. Stockholm: Atlas. (128 s.) Föreläsning 6: Tredje vågens feminism (NO) Ambjörnsson, Fanny. 2016. Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur, s. 37-43, 92-99, 111-123 (30 s.) (2006 års upplaga s. 40-48, 109-118, 135-148) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, 134 150 (kap. 6). (16 s.) Föreläsning 7: Queerteori (NO) Ambjörnsson, Fanny. 2016. Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur, s. 13-37, 43-91 (93 s.) (2006 års upplaga s. 7-40, 48-108) Se litteraturen till seminarium: Judith Butler Seminarium: Judith Butler (NO) Butler, Judith. 2005. Könet brinner! Texter. I urval av Tiina Rosenberg, övers. Karin Lindeqvist. Stockholm: Natur och Kultur, s. 7-23, 37-85. (64 s.) Föreläsning 8: Postkolonialism och genus (CR) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 151 162 (kap. 7). (12 s.) Loomba, Ania. 2008. Kolonialism/Postkolonialism: En introduktion till ett forskningsfält. Övers. Oskar Söderlind. 2 uppl. Stockholm: Tankekraft, kap. 1, 2, 10, 13, 14. (76 s.) Se litteraturen till seminarium: Postkolonialism och genus

Seminarium: Postkolonialism och genus (CR) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda, s. 151 162 (kap. 7). (12 s.) Loomba, Ania. 2008. Kolonialism/Postkolonialism: En introduktion till ett forskningsfält. Övers. Oskar Söderlind. 2 uppl. Stockholm: Tankekraft, kap. 1, 2, 10, 13, 14. (76 s.) Lykke, Nina. 2003. Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift 24 (1): 47 56. (10 s.) (Laddas ned från: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/index) Föreläsning 9: Intersektionella perspektiv (CR) *hooks, bell. 2009. Black Women: Shaping Feminist Theory. I Still Brave: The Evolution of Black Women s Studies, red. Stanlie M. James, Frances Smith Foster och Beverly Guy-Sheftall, 31-44. New York: The Feminist Press. (13 s.) Lorde, Audre. 1997. The Uses of Anger: Women Responding to Anger. Women s Studies Quarterly 25 (1-2): 278-285. (7 s.) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) Lykke, Nina. 2003. Intersektionalitet ett användbart begrepp för genusforskningen. Kvinnovetenskaplig tidskrift 24 (1): 47 56. (10 s.) (Laddas ned från: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/index) Se litteraturen till seminarium: Intersektionella perspektiv Seminarium: Intersektionella perspektiv (CR) Ehrenreich, Barbara, och Arlie Russell Hochschild, red. 2003. Global Woman: Nannies, Maids, and Sex Workers in the New Economy. New York: Metropolitan, Introduction + en valfri artikel. (ca 30 s.) *hooks, bell. 2009. Black Women: Shaping Feminist Theory. I Still Brave: The Evolution of Black Women s Studies, red. Stanlie M. James, Frances Smith Foster och Beverly Guy-Sheftall, 31-44. New York: The Feminist Press. (13 s.) Lorde, Audre. 1997. The Uses of Anger: Women Responding to Anger. Women s Studies Quarterly 25 (1-2): 278-285. (7 s.) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter)

Delkurs A2, Sexualiteter och kroppar, 7,5 hp Kursansvarig: Ann-Sofie Lönngren Lärare: Ann-Sofie Lönngren (ASL) och Nicole Ovesen (NO) ann-sofie.lonngren@gender.uu.se nicole.ovesen@gender.uu.se Schema med datum, tider och lokaler: SE SCHEMALÄNK I STUDENTPORTALEN Period: 2 oktober 3 november LÄSANVISNINGAR: Litteratur att förbereda till respektive föreläsning, basgrupp och seminarium: * Finns under Kursmaterial i Studentportalen. ** Finns i referenspärm på Cfg Texter utan stjärnor köpes eller lånas på bibliotek. Föreläsning 1: Sexualiteter I (ASL) Mottier, Véronique. 2008. Sexuality: A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press, s. 25-127, samt kursivt s. 1-24. (103 s. + 24 s. kursivt) Föreläsning 2: Sexualiteter II (ASL) Jackson, Stevi, och Sue Scott. 2010. Theorising Sexuality. Maidenhead: Open University Press, kapitel 1, s. 5-23. (18 s.) (e-bok, laddas ner via UUB) Weitz, Rose, och Samantha Kwan, red. 2010. The Politics of Women s Bodies: Sexuality, Appearance, and Behavior. 3 uppl. New York: Oxford University Press. (Urval: Susan K. Cahn. From the Muscle Moll to the Butch Ballplayer: Mannishness, Lesbianism, and Homophobia in U.S. Women's Sports. ; Deborah L. Tolman. Daring to Desire: Culture and the Bodies of Adolescent Girls. ; Iris Marion Young. Breasted Experience: The Look and the Feeling. ) (52 s.) Se litteraturen till föreläsningarna om sexualiteter samt separat instruktion. Seminarium: Sexualiteter (ASL) Se litteraturen till föreläsningarna om sexualiteter. Föreläsning 3: Kroppslighet: en teoretisk översikt (ASL) Bordo, Susan. 2003. Unbearable Weight: Feminism, Western Culture, and the Body. Berkeley: University of California Press, s. 1-42. (41 s.) Weitz, Rose, och Samantha Kwan, red. 2010. The Politics of Women s Bodies: Sexuality, Appearance, and Behavior. 3 uppl. New York: Oxford University Press. (Urval: Rose Weitz. A History of Women s Bodies. ; Sandra Lee Bartky. Foucault, Femininity, and the Modernization of Patriarchal Power. ) (32 s.)

Föreläsning 4: Kroppsligheter: den disciplinerade kroppen (ASL) Bordo, Susan. 2003. Unbearable Weight: Feminism, Western Culture, and the Body. Berkeley: University of California Press, s. 165-212 samt 245-275. (77s.) Weitz, Rose, och Samantha Kwan, red. 2010. The Politics of Women s Bodies: Sexuality, Appearance, and Behavior. 3 uppl. New York: Oxford University Press. (Urval: Rose Weitz. Women and Their Hair: Seeking Power Through Resistance and Accommodation ; Samantha Kwan. Navigating Public Spaces: Gender, Race, and Body Privilege in Everyday Life ) (35 s.) Se litteraturen till föreläsningarna om kroppsligheter samt separat instruktion. Seminarium: Kroppsligheter: den naturliga kroppen? (ASL) Se litteraturen till föreläsningarna om kroppsligheter. Föreläsning 5: Funktionsförmåga och kroppsnormativitet (ASL) Apelmo, Elisabet. 2012. Crip heroes and social change. lambda nordica 17(1-2): 27-52. (25 s) (Laddas ned via lambdanordica.se) Malmberg, Denise. 2009. To Be Cocky Is to Challenge the Norms : The Impact of Bodynormativity on Bodily and Sexual Attraction in Relation to Being a Cripple. lambda nordica 17(1-2): 194-216. (22 s) (Laddas ned via lambdanordica.se) *Sörensdotter, Renita. 2015. Kroppar sedda utifrån cripteori. Kroppsfunktion. En antologi, red. Frida Sandström, 10-17. Stockholm: c.off. (7 s.) Banks, Joy. 2015. Gangsters and Wheelchairs: Urban teachers perceptions of disability, race and gender. Disability & Society. 30(4): 569-582. (13 s) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) Bahner, Julia. 2013. The power of discretion and the discretion of power: Personal assistents and sexual facilitation in disability services. Vulnerable groups & Inclusion. Vol 4. (22 s.) (Laddas ned via: http://www.societyhealthvulnerability.net/index.php/shv/article/view/20673/30677) Se litteraturen till föreläsningen om funktionsförmåga och kroppsnormativitet samt separat instruktion. Seminarium: Funktionsförmåga och kroppsnormativitet (ASL) Se litteraturen till föreläsningen om funktionsförmåga och kroppsnormativitet. Föreläsning 6: Transgender studies I (NO) Bremer, Signe. 2011. Kroppslinjer: Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg: Makadam, 12-94 och 214-222 (90 s.) Nord, Iwo, Signe Bremer och Erika Alm. 2016. Cisnormativitet och Feminism. Tidskrift för genusvetenskap 37(4): 3-13. (10 s.) (Laddas ned från: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/index) *Stryker, Susan. 2006. (De)subjugated Knowledges: An Introduction to Transgender Studies. I The Transgender Studies Reader, red. Susan Stryker och Stephen Whittle, 1-15. New York: Föreläsning 7: Transgender studies II (NO) **Siverskog, Anna. 2013. För oss blir ju hela livet en teater : Äldre transpersoners erfarenheter av åldrande och könsidentitet. I LHBTQ-personer och åldrande: Nordiska perspektiv, red. Janne Bromseth och Anna Siverskog, 141-162. Lund: Studentlitteratur. (21 s.)

**Bettcher, Talia Mae. 2013. Evil Deceivers and Make-Believers: On Transphobic Violence and the Politics of Illusion. I The Transgender Studies Reader 2, red. Susan Stryker och Aren Z. Aizura, 278-290. New York: Routledge. (13 s.) Se litteraturen till föreläsningarna om transgender studies samt separat instruktion. Seminarium: Transgender studies (NO) Se litteraturen till föreläsningarna om transgender studies. Föreläsning 8: Prostitution och sexarbete (NO) Parent, Colette, Chris Bruckert och Patrice Corriveau. 2013. Sex Work: Rethinking the Job, Respecting the Workers. Vancouver och Toronto: UBC Press. Urval: kapitel 1 och 3 (43 s.) (ebok, laddas ner via UUB) Lindqvist, Beatriz, och Mats Lindqvist. 2008. När kunden är kung: Effekter av en transnationell ekonomi. Umeå: Borea, s. 155-247, + s. 249-262 som läses kursivt. (92 s + 13 s kursivt) O Connell Davidson, Julia. 2002. The Rights and Wrongs of Prostitution. Hypatia 17 (2): 84-98. (14 s.) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) Föreläsning 9: Våld i nära relationer (NO) Cannon, Clare, Katie Lauve-Moon och Fred Buttell. 2015. Re-Theorizing Intimate Partner Violence through Post-Structural Feminism, Queer Theory, and the Sociology of gender. Soc. Sci. 4: 668-687. (19 s) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) **Jeffner, Stina. 1997. Liksom våldtäkt, typ : Om betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt. Uppsala: Uppsala universitet, s. 143-191. (48 s.) Westerstrand, Jenny. 2010. Kung slår dam: Våldsforskningsmetodologi i ett våldsamt jämställt Sverige. Sociologisk forskning 47 (3): 5-34. (30 s.) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) Sokoloff, Natalie J., och Ida Dupont. 2005. Domestic Violence at the Intersections of Race, Class, and Gender. Violence Against Women 11 (1): 38-64. (26 s) (Laddas ned via UUB, Tidskrifter) Se litteraturen till föreläsningarna om våld och sexarbete samt separat instruktion. Seminarium: Våld och sexarbete (NO) Se litteraturen till föreläsningarna om våld och sexarbete.

Delkurs A3, Arbete, familj och politik, 7,5 hp Kursansvarig: Ann-Sofie Lönngren Lärare: Ann-Sofie Lönngren (ASL), Anneli Häyrén (AH) och Kristina Andersson (KA) ann-sofie.lonngren@gender.uu.se anneli.hayren.@gender.uu.se kristina.andersson@gender.uu.se Schema med datum, tider och lokaler: SE SCHEMALÄNK I STUDENTPORTALEN Period: 6 november 1 december LÄSANVISNINGAR: Litteratur att förbereda till respektive föreläsning, basgrupp och seminarium: * Finns under Kursmaterial i Studentportalen. ** Finns i referenspärm på Cfg Texter utan stjärnor köpes eller lånas på bibliotek. Föreläsning 1: Genusperspektiv på familj, arbete och politik (ASL) Eduards, Maud. 2007. Kroppspolitik: Om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas, s. 29-79 (kap. 2). (50 s.) SCB. 2016. På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet. Stockholm: SCB (96 s) (Ladda ned från: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?publobjid=17386) Föreläsning 2: Organisation och kön I (AH) Diskrimineringslag 2008:567 (till fältarbetet) SCB. 2016. På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet. Stockholm: SCB (96 s) (Ladda ned från: http://www.scb.se/pages/publishingcalendarviewinfo 259923.aspx?publobjid=17386) Wahl, Anna, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sofie Linghag. 2011. Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (226 s.) Föreläsning 3: Organisation och kön II (AH) **Abrahamsson, Lena. 2009. Att återställa ordningen: Könsmönster och förändring i arbetsorganisationer. Umeå: Boréa, s. 151-197 (46 s.) Föreläsning 4: Organisation och kön III (AH) **Abrahamsson, Lena. 2009. Att återställa ordningen: Könsmönster och förändring i arbetsorganisationer. Umeå: Boréa, s. 151-197 (46 s.) Wahl, Anna, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sofie Linghag. 2011. Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (226 s.)

Föreläsning 5: Familjenormer, alternativa familjer och nationsskap (ASL) Bergman, Helena et. al., red. 2011. Föräldraskapets politik. Stockholm: Dialogos, s. 7-26 (kap. 1) (18 s.) och s. 55-84 (kap. 3) (28 s.) **Tyler May, Elaine. 2008. Homeward Bound: American Families and the Cold War Era. Rev. uppl. New York: Basic, s. 10-29; 119-142 (kap 1 och 6). (42 s.) **Weeks, Jeffrey. 2007. The World We Have Won: The Remaking of Erotic and Intimate Life. London: Routledge, s. 167-198. (31 s.) Föreläsning 6: Barn eller inte? (ASL) Eduards, Maud. 2007. Kroppspolitik: Om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas, s. 81-133 (kap. 3). (52 s.) **Engwall, Kristina, och Helen Peterson, red. 2010. Frivillig barnlöshet: Barnfrihet i en nordisk kontext. Stockholm: Dialogos, s. 257-291 (kap. 7). (34 s.) Se litteraturen till seminarium: Familj och föräldraskap Seminarium: Familj och föräldraskap (ASL) Bergman, Helena et. al., red. 2011. Föräldraskapets politik. Stockholm: Dialogos, s. 129-149 (kap. 6) (38 s), s. 219-244 (kap. 10) (25 s.), och s. 245-272 (Kap 11) (27 s.). *Plantin, Lars. 2003. Det nya faderskapet, ett faderskap för alla? Om kön, klass och faderskap. I Manlighetens många ansikten: Fäder, feminister, frisörer och andra män, red. Thomas Johansson och Jari Kuosmanen. Malmö: Liber, s. 164-180. (17 s.) Föreläsning 7: Intersektionella perspektiv på arbete I (KA) Martinsson, Lena. 2014. Intersektionell normkritik om jämställdhet, arbetsliv och omvandlingar avmakt. Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU: 2014:34. Kap 10: s 247-272 (25 s). Laddas ner här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/10/sou-201434/ Olsson, Annika. 2014. Arbetslivets villkorade jämställdhet. Varför jämställdhetsarbete och intersektionalitet hör ihop. Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU: 2014:34. Kap 4: s 87-114 (27 s). Laddas ner här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/10/sou-201434/ **Sörensdotter, Renita. 2008. Omsorgsarbete i omvandling. Genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten. Stockholm: Makadam. Urval: s 21-37 (16 s). Föreläsning 8: Intersektionella perspektiv på arbete II (KA) Mulinari, Paula. 2014. Tystnad och osynlighet. Hur hanteras diskriminering inom organisationer. Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU: 2014:34. Kap 9: s 223-246 (23 s). Laddas ner här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/10/sou-201434/ **Sörensdotter, Renita. 2008. Omsorgsarbete i omvandling. Genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten. Stockholm: Makadam. Urval kap 5, 6: s 144-220 s (76 s), 144-161 kan läsas kursivt. Se litteraturen till seminarium: Intersektionalitet och likabehandling

Seminarium: Intersektionalitet och likabehandling (KA) *Almén, Mikael. 2016. Jämställdhet med intersektionellt perspektiv. En handledning för dig som arbetar med jämställdhetsintegrering på myndighet. Göteborg: Nationella sekretariatet för genusforskning. (20 s). Edgren, Monika. 2014. Jämställdhet och mångfald som administrativa praktiker. Plan- och policydokument vid svenska lärosäten 1995-2013. Inte bara jämställdhet. Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU: 2014:34.Kap 2: s 35-60 (25 s). Laddas ner här: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2014/10/sou-201434/ Uppsala universitet: Program för lika villkor vid Uppsala universitet, Handlingsplan för likabehandling av studenter. Laddas ner här: http://www.uu.se/student/rattigheter Se litteraturen till seminarium: Nation, familj och politik Seminarium: Nation, familj och politik. Diskussion av PM-uppgift (ASL) **Engwall, Kristina, och Helen Peterson, red. 2010. Frivillig barnlöshet: Barnfrihet i en nordisk kontext. Stockholm: Dialogos, s. 105-161 (kap. 4). (56 s.) **Thapar-Björkert, Suruchi. 2013. Gender, Nations and Nationalism. I Oxford Handbook of Gender and Politics, red. Waylen et al, 803-828. Oxford: Oxford University Press. (25 s.)

Delkurs A4, Kulturella representationer, 7,5 hp Kursansvarig: Jenny Björklund Lärare: Jenny Björklund (JB), Marika Bogren (MB), Anders Johansson (AJ) jenny.bjorklund@gender.uu.se marika.bogren@nationalmuseum.se anders.johansson@gender.uu.se Schema med datum, tider och lokaler: SE SCHEMALÄNK I STUDENTPORTALEN Period: 4 december 12 januari LÄSANVISNINGAR: Litteratur att förbereda till respektive föreläsning, basgrupp och seminarium: * Finns under Kursmaterial i Studentportalen. ** Finns i referenspärm på Cfg Texter utan stjärnor köpes eller lånas på bibliotek. Föreläsning 1: Feministisk litteraturvetenskap (JB) Felski, Rita. 2003. Literature after Feminism. Chicago: University of Chicago Press, s. 1-22 (22 s.) *Larsson, Lisbeth. 1998. Feministisk litteraturkritik i förvandling. I Litteraturvetenskap: En inledning, red. Staffan Bergsten, 115-129. Lund: Studentlitteratur. (14 s.) Se litteratur till seminarium: Litteraturkritik och debatt Seminarium: Litteraturkritik och debatt (JB) Felski, Rita. 2003. Literature after Feminism. Chicago: University of Chicago Press, s. 135-169 (34 s.) **Cullhed, Elin. 2015 Metaforens verklighet: Knausgård kräver tystnad i utbyte mot sårad litteratur. Dagens Nyheter, 21 maj. **Knausgård, Karl Ove. 2015. Karl Ove Knausgårds rasande attack på Sverige. Dagens Nyheter, 19 maj. **Thente, Jonas. 2015. Det finns ingen Kulturman. Dagens Nyheter, 2 juni. **Witt-Brattström, Ebba. 2015. Kulturmännens trettonåriga alibi. Dagens Nyheter, 11 maj. Österholm, Maria Margareta. 2012. Ett flicklaboratorium i valda bitar: Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Stockholm: Rosenlarv, s. 17-51. (33 s.) Föreläsning 2: Konstens kanonkritik och institutionalisering (MB) **Fagerström, Linda. 2010. Kön, genus och design: Om en designerroll i förändring. Lund: Linda Fagerström, s. 29-33. (5 s) *Hedlin Hayden, Malin, och Jessica Sjöholm Skrubbe. 2010. Preface. I Feminism is Still Our Name, red. Malin Hedlin Hayden och Jessica Sjöholm Skrubbe, xiii-xviii. Newcastle upon Tyne: Cambridge Scholars Publishing. (6 s.)

**Nochlin, Linda. 2010. Why have there been no great women artists? I The Feminism and Visual Culture Reader, red. Amelia Jones. 2 uppl., 263-267. London: Routledge. (5 s.) *Pollock, Griselda. 2000. Kanoner och kulturkrig. Paletten 2000 (1): 3-6. (4 s.) Se litteratur till seminarium: Feministisk konstaktivism Seminarium: Feministisk konstaktivism (MB) Arnqvist Engsström, Frida. 2012. Craftivism-special: Betsy Greer reder ut begreppen. Hemslöjd, tillgänglig på: http://www.hemslojd-tidningen.se/zickermans/betsy-greer/ Arnqvist Engsström, Frida. 2012. Craftivism-special: Fuldesign. Hemslöjd, tillgänglig på: http://www.hemslojd-tidningen.se/zickermans/tag/craftivism/ **Fagerström, Linda. 2010. Kön, genus och design: Om en designerroll i förändring. Lund: Linda Fagerström, s. 40-84. (45 s.) (kursivt) *Hallin, Eva. 2005. Med motstånd mot förändring: Samtal med Sapphos döttrar, High Heel Sisters, Johanna Gustafsson och Fia-Stina Sandlund. I Konstfeminism: Strategier och effekter i Sverige från 1970-talet till idag, red. Anna Nyström et al, 156-165. Stockholm: Atlas förlag. (10 s.) Tillkommer: text, bild och film i urval från bl.a. Guerrilla Girls (http://www.guerrillagirls.com) och Slow Art (http://www.nationalmuseum.se/global/publikationer/nm_slowart_digital_fix_swe.pdf). Föreläsning 3: Konst, kropp, kön. Lust, last, blickar och begär (MB) **Berger, John. 2010. Ways of Seeing. I The Feminism and Visual Culture Reader, red. Amelia Jones. 2 uppl., 49-52. London: Routledge. (4 s.) **Nead, Lynda. 2010. Theorizing the Female Nude. I The Feminism and Visual Culture Reader, red. Amelia Jones. 2 uppl., 519-534. London: Routledge. (16 s.) **Solomon-Godeau, Abigail. 2001. Manliga bekymmer: Kris i representationen. I Feministiska konstteorier, red. Sara Arrhenius. Skriftserien Kairos 6, 195-220. Stockholm: Konsthögskolan. (24 s.) *Veiteberg, Jorunn. 2011. Naken eller kledd? Pamela Anderson mellom pornografi og kunst. I Genuspedagogiska gärningar: Subversiv och affirmativ aktion, red. Maria Carlgren et al, 153-158. Göteborg: Maria Carlgren. (6 s.) Se litteratur till seminarium: Workshop med teoricollage Seminarium: Workshop med teoricollage (MB) **Mulvey, Laura. 2001. Visuell lust och narrativ film. I Feministiska konstteorier, red. Sara Arrhenius. Skriftserien Kairos 6, 45-66. Stockholm: Konsthögskolan. (19 s.) *Rossi, Leena-Maija. 1995. Att re-turnera blicken. I Konst, kön och blick: Feministiska bildanalyser från renässans till postmodernism, red. Anna Lena Lindberg, 211-226. Stockholm: Norstedts. (15 s.) **Söderlind, Solfrid. 2011. Lust & last i konstens betraktarhistoria. I Lust & last: Utställningskatalog, red. Ulf Cederlöf och Ingrid Lindell, 10-28. Stockholm: Nationalmuseum. (18 s.) Basgrupp Se uppgift till seminarium: Queera läsningar

Seminarium: Queera läsningar (JB) Karkulehto, Sanna. 2012. Litteraturforskning och queerpolitisk läsning. I Queera läsningar, red. Katri Kivilaakso, Ann-Sofie Lönngren och Rita Paqvalén, 18-41. Stockholm: Rosenlarv. (23 s.) Stridsberg, Sara. 2005. Drömfakulteten. Stockholm: Bonniers. (364 s.) (pocketutgåvan gavs ut av Bonnierpocket 2006, det går bra med vilken som) Österlund, Mia. 2012. Queerfeministisk bilderboksanalys: Exemplet Lindenbaum. I Queera läsningar, red. Katri Kivilaakso, Ann-Sofie Lönngren och Rita Paqvalén, 252-277. Stockholm: Rosenlarv. (25 s.) Föreläsning 4: Genusperspektiv på medier och masskultur (AJ) Fagerström, Linda, och Maria Nilsson. 2008. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups, s. 7-24 (kursivt), 25-48, 119-131. (53 s. varav 18 kursivt) Föreläsning 5: TV: Såpor, serier och shower (AJ) Fagerström, Linda, och Maria Nilsson. 2008. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups, s. 90-117. (27 s.) Skåreus, Eva. 2011. Vinn deras hjärtan! Om genus och emotioner i TV-serien Klass 9A. Tidskrift för genusvetenskap 32 (2-3): 117-144 (27 s.) (Laddas ned från: http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/tgv/article/view/1004) Föreläsning 6: Reklam och veckotidningar (AJ) Fagerström, Linda, och Maria Nilsson. 2008. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerups, s. 49-89. (40 s.) **Hirdman, Anja. 2001. Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Stockholm: Atlas, s. 8-54. (47 s.) Basgrupp Se uppgift till seminarium: Medieanalys Seminarium: Medieanalys (AJ) Studenterna gör egna medieanalyser Webbföreläsning 7 och uppföljningstillfälle: Feministisk kulturell aktivism (JB/AJ) **Ambjörnsson, Fanny. 2011. Rosa: Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront, s. 172-214. (42 s.) **Butler, Octavia E. (1984) 1996. Bloodchild. I Bloodchild and Other Stories. Valfri utgåva. (ca 30 s.) Fagerström, Linda, och Maria Nilsson. 2008. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup, s. 133-159. (26 s.) Felski, Rita. 2003. Literature after Feminism. Chicago: University of Chicago Press, s. 23-56, 95-109. (47 s.) Österholm, Maria Margareta. 2012. Ett flicklaboratorium i valda bitar: Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Stockholm: Rosenlarv, s. 97-132. (35 s.)

Litteraturlista, 30 hp A1 Ah-King, Malin. 2012. Genusperspektiv på biologi. Stockholm: Högskoleverket. (72 s.) Ambjörnsson, Fanny. 2006. Vad är queer? Stockholm: Natur och Kultur. (i urval, ca 120 s.) Butler, Judith. 2005. Könet brinner! Texter. I urval av Tiina Rosenberg, övers. Karin Lindeqvist. Stockholm: Natur och Kultur. (i urval, ca 75 s.) Connell, R. W. 1999. Maskuliniteter. Övers. Åsa Lindén. Göteborg: Daidalos. (i urval, ca 70 s.) Gemzöe, Lena. 2014. Feminism. 2 uppl. Stockholm: Bilda. (223 s.) Ehrenreich, Barbara, och Arlie Russell Hochschild, red. 2003. Global Woman: Nannies, Maids, and Sex Workers in the New Economy. New York: Metropolitan. (i urval, ca 30 s.) Esseveld, Johanna, och Lisbeth Larsson, red. 1996. Kvinnopolitiska nyckeltexter. Lund: Studentlitteratur. (i urval, ca 70 s.) Loomba, Ania. 2008. Kolonialism/Postkolonialism: En introduktion till ett forskningsfält. Övers. Oskar Söderlind. 2 uppl. Stockholm: Tankekraft. (i urval, ca 75 s.) Mendel-Enk, Stefan. 2005. Med uppenbar känsla för stil: Ett reportage om manlighet. Stockholm: Atlas. (128 s.) (eller liknande text) Tillkommer: klassiska och aktuella genusvetenskapliga texter i urval (ca 150 s.) Totalt: 1013 s. A2 Bordo, Susan. 2003. Unbearable Weight: Feminism, Western Culture, and the Body. Berkeley: University of California Press. (i urval, ca 120 s.) Bremer, Signe. 2011. Kroppslinjer: Kön, transsexualism och kropp i berättelser om könskorrigering. Göteborg: Makadam. (i urval, ca 90 s.) Jeffner, Stina. 1997. Liksom våldtäkt, typ : Om betydelsen av kön och heterosexualitet för ungdomars förståelse av våldtäkt. Uppsala: Uppsala universitet. (i urval, ca 40 s.) Lindqvist, Beatriz, och Mats Lindqvist. 2008. När kunden är kung: Effekter av en transnationell ekonomi. Umeå: Borea. (i urval, ca 100 s.) Mottier, Véronique. 2008. Sexuality: A Very Short Introduction. Oxford: Oxford University Press. (i urval, ca 100 s.) Weitz, Rose, och Samantha Kwan, red. 2010. The Politics of Women s Bodies: Sexuality, Appearance, and Behavior. 3 uppl. New York: Oxford University Press. (i urval, ca 120 s.) Tillkommer: klassiska och aktuella genusvetenskapliga texter i urval (ca 400 s.) Totalt: 970 s. A3 Abrahamsson, Lena. 2009. Att återställa ordningen: Könsmönster och förändring i arbetsorganisationer. Umeå: Boréa. (i urval, ca 45 s.) Bergman, Helena et. al., red. 2011. Föräldraskapets politik. Stockholm: Dialogos. (i urval, ca 140 s.) Eduards, Maud. 2007. Kroppspolitik: Om moder Svea och andra kvinnor. Stockholm: Atlas. (i urval, ca 100 s.) Engwall, Kristina, och Helen Peterson, red. 2010. Frivillig barnlöshet: Barnfrihet i en nordisk kontext. Stockholm: Dialogos. (i urval, ca 90 s.) Inte bara jämställdhet: Intersektionella perspektiv på hinder och möjligheter i arbetslivet. SOU: 2014: 34. (i urval, ca 100 s.) Sörensdotter, Renita. 2008. Omsorgsarbete i omvandling. Genus, klass och etnicitet inom hemtjänsten. Stockholm: Makadam. (i urval, ca 90 s.)

Tyler May, Elaine. 2008. Homeward Bound: American Families and the Cold War Era. Rev. uppl. New York: Basic. (i urval, ca 40 s.) Wahl, Anna, Charlotte Holgersson, Pia Höök och Sofie Linghag. 2011. Det ordnar sig: Teorier om organisation och kön. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (226 s.) Weeks, Jeffrey. 2007. The World We Have Won: The Remaking of Erotic and Intimate Life. London: Routledge. (i urval, ca 30 s.) Tillkommer: klassiska och aktuella genusvetenskapliga texter i urval samt lagar och statistik (ca 135 s.) Totalt: 996 s. A4 Ambjörnsson, Fanny. 2011. Rosa: Den farliga färgen. Stockholm: Ordfront. (i urval, ca 45 s.) Arrhenius, Sara, red. 2001. Feministiska konstteorier. Skriftserien Kairos 6. Stockholm: Konsthögskolan. (i urval, ca 45 s.) Fagerström, Linda. 2010. Kön, genus och design: Om en designerroll i förändring. Lund: Linda Fagerström. (i urval, ca 50 s.) Fagerström, Linda, och Maria Nilsson. 2008. Genus, medier och masskultur. Malmö: Gleerup. (171 s.) Felski, Rita. 2003. Literature after Feminism. Chicago: University of Chicago Press. (i urval, ca 100 s.) Hirdman, Anja. 2001. Tilltalande bilder: Genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib aktuellt. Stockholm: Atlas. (i urval, ca 50 s.) Jones, Amelia, red. 2010. The Feminism and Visual Culture Reader. 2 uppl. London: Routledge. (i urval, ca 30 s.) Kivilaakso, Katri, Ann-Sofie Lönngren och Rita Paqvalén, red. 2012. Queera läsningar. Stockholm: Rosenlarv. (i urval, ca 50 s.) Stridsberg, Sara. 2005. Drömfakulteten, Stockholm: Bonniers. (364 s., eller annan roman) Österholm, Maria Margareta. 2012. Ett flicklaboratorium i valda bitar: Skeva flickor i svenskspråkig prosa från 1980 till 2005. Stockholm: Rosenlarv. (i urval, ca 70 s.) Tillkommer: klassiska och aktuella genusvetenskapliga texter i urval samt recensioner, litterära manifest, text, bild och film i urval från olika konstprojekt (ca 200 s.) Totalt: 1175 s. (varav 364 s. skönlitteratur)