Arbetsgrupp Energi Energi på landsbygden
Innehållsförteckning Arbetsplan för arbetsgruppen energi på landsbygden 1 Bakgrund och uppdrag... 3 2 Mål... 5 2.1 Effektmål... 5 2.2 Produktmål... 5 2.3 Tidplan... 5 2.4 Målgrupper... 5 3 Projektplanering... 6 3.1 Leveransplanering... 6 3.1.1 Kartläggning av /en samlad bild/omvärldsbevakning identifiera luckor... 6 3.1.2 Urval av goda exempel... 6 3.1.3 Analysera... 7 3.1.4 Framtagande av informationsmaterial... 7 3.1.5 Identifiering av grupper att sprida informationen till... 7 3.1.6 Spridning av informationen... 7 3.1.7 Uppföljning av hur de lärande exemplen och metodkunskaperna används - utvärdering... 8 3.1.8 Fortsatt arbete... 8 3.1.9 Utvärdering av arbetsgruppens arbete... 8 3.1.10 Översikt leveransobjekt... 9 3.2 Kommunikationsplan... 9 4 Kopplingar och avgränsningar... 11 4.1.1 Nya medlemmar till Landsbygdsnätverket... 11 4.1.2 Kontakt med andra arbetsgrupper... 11 4.1.3 Kontakter med andra projekt... 11 4.1.4 Kontakter med projekt inom övriga EU-finansierade program... 11 4.1.5 Kontakter med europeiska landsbygdsnätverket... 11 4.1.6 Kontakter med Landsbygdsnätverkets vetenskapliga råd... 11 5 Budget... 12 6 Organisation, ansvar och bemanning... 13 6.1 Ansvar och befogenheter i arbetsgrupperna... 13 6.2 Ekonomiska ramar, befogenheter och rutiner... 13 2
1 Bakgrund och uppdrag Genom landsbygdsprogrammet ska vi medverka till att möta de stora miljöutmaningarna. Eftersom programmet tillförs nya resurser så krävs extra mobilisering för att de ska användas och göra nytta. De utpekade utmaningarna är klimat, förnybar energi, biologisk mångfald och hållbar vattenkvalitet. Vi behöver veta mer om metoder som gör att landsbygdsbor, brukare, företagare och projektägare kan jobba med olika miljöåtgärder, som också främjar landsbygdsutveckling, på ett framgångsrikt sätt. Redan idag läggs betydande resurser på att öka metodkunnandet bland producenterna. Exempel på detta är projektet Greppa näringen. Det finns dock områden där det behövs mer metodkunskaper och goda exempel på hur vi på landsbygden kan bidra till att möta miljöutmaningarna genom att utveckla förnybar energi samt genom miljömedveten konsumtion. Därför har vi inom nätverket under 2010 prioriterat insatser som leder till att: Goda exempel och metoder kartläggs och analyseras. Det gäller i första hand exempel på och metoder om hur landsbygdsbor, brukare, företagare och projektägare genom miljömedveten konsumtion kan möta klimathoten och utveckla förnybar energi. Men vid behov gäller det också exempel och metoder på produktion som leder till att vi möter miljöutmaningarna. I synnerhet lärande exempel på produktion av förnybar energi. De goda exempel och metoder som vi kartlagt ska genom information, dialog och samarbete leda till att nätverksmedlemmar får mer kunskap om metoderna, att fler kan tillämpa dessa metoder och att mer resurser därmed läggas på insatser som underlättar för landsbygdsbor, brukare, företagare och projektägare att genom miljömedvetet agerande bidra till att möta klimathoten och utveckla förnybar energi. Ett exempel på aktivitet som ska genomföras är: En arbetsgrupp inrättas för att kartlägga och analysera goda exempel och metoder. Gruppen får också i ansvar att sprida dessa så att de kommer till användning. Gruppen kan initiera en utlysning av nätverkscheckar för erfarenhetsutbyte och lärande om metoder på området. Gruppen ska också följa upp att de goda exemplen och metoderna används och kommer till nytta. Andra exempel på möjliga aktiviteter är: Skogsinspiratörerna Tema i nyhetsbrev Gruppen tillsammans med nätverkets kansli ansvarar för att aktörer som är viktiga, men idag inte aktiva i nätverket, involveras i arbetet. Metodkunskaper hämtas från expertis som finns i det europeiska nätverket. Sprida goda exempel genom nominering och utnämning av Ullbagge i kategorin årets miljösatsning. Delta i europeiskt pilotprojekt om att samla goda exempel på bioenergiprojekt. Med utgångspunkt från energigruppens arbete kommer nätverket under 2011 prioritera att: Fördjupa analysen kring varför de kartlagda goda exemplen och metoderna för små- och mellanstora lokala lösningar kring förnybar energi är framgångsrika. 3
Arbetsplan för arbetsgruppen energi på landsbygden Ta fram kunskaps- och informationsmaterial med utgångspunkt i de goda exemplen och metoderna. Detta sker till viss del inom ramen för en redan beslutad nätverkscheck med inriktning på energilösningar i samlingslokaler. Arbeta för att det framtagna materialet sprids via möten och webben. Gruppen kommer att utveckla samarbetet med Bioenergiportalen. Gruppen kommer att verka för att de goda exemplen och metoderna blir till lärande exempel och att de synliggörs på Kreativ landsbygd, Energiutblick och den stora Leaderträffen. Detta sker till viss del genom en redan beslutad nätverkscheck för att medverka på Energiutblick. Hämta hem metodkunskaper inom ramen för det europeiska nätverket.. Följa upp om exemplen och metoderna inspirerat till fler lärande överförbara exempel och metoder och hur dessa i så fall använts. Förbereda genomförandet av lokala workshops/dialoger enligt 24 hours race-konceptet för att bygga engagemang ute på plats i lokalsamhällena/byarna och att stimulera lokala energilösningar med helhetstänk och hur man kan ställa om. Aktiviteterna ska leda till att: Fler aktörer i lokalsamhällen/byar - via länsstyrelserna, kommunerna och LAG - blir inspirerade och kunnigare på att producera och konsumera förnybar energi. Fler aktörer i lokalsamhällen/byar - via länsstyrelserna, kommunerna och LAG - kan tillämpa de framgångsrika metodtipsen. Därmed hoppas vi att vi har bidragit till en ökande produktion och konsumtion av förnybar energi i liten- och mellanstor skala och en på sikt ökad sysselsättning inom förnybar energi på landsbygden. Vi hoppas också att vi har bidragit till samhällets omställning till förnybar energi. 4
2 Mål 2.1 Effektmål Arbetsplan för arbetsgruppen energi på landsbygden Effektmålen behöver inte uppnås inom ramen för gruppens arbete, men målen tjänar som en vision för arbetet. Öka sysselsättningen på landsbygden m.h.a. förnybar energi och energieffektivisering Öka energieffektiviseringen och minska användningen av fossila bränslen på landsbygden. Öka produktionen av förnybar energi på landsbygden (t.ex. vindkraft, solkraft, biogas, flis) Göra lokalsamhällen oberoende av icke förnybara energikällor genom att de närproducerar förnybar energi. Detta är viktigt för att stärka den lokala ekonomin och minska sårbarheten. 2.2 Produktmål 1. Identifiera målgrupper 2. Ta fram en samlad bild över hur lokalsamhällen/byar/bygder arbetat fram bra energilösningar 3. Hitta lärande exempel 4. Analysera exemplen 5. Ta fram informationsmaterial 6. Sprid de lärande exemplen och metodkunskaperna 7. Följ upp hur de lärande exemplen och metodkunskaperna används. 2.3 Tidplan En ordförande tillsattes i slutet av mars 2010. Övriga gruppmedlemmar valdes ut under maj 2010. Arbetet inom arbetsgruppen ska sedan pågå fram till och med december 2011, med en förlängning för att genomföra lokala workshops enligt 24 hours race-konceptet under 2012. 2.4 Målgrupper Lärande exempel och metodkunskaper ska förutom till nätverkets medlemsorganisationer spridas till: lokala parter/utvecklingsgrupper näringsliv/företrädare för företagare kommuner Leaderkanslier länsstyrelsen/handläggare av landsbygdsstöd och länsstyrelsernas energisamordnare som inte är på landsbygdssidan andra mellanledsaktörer 5
3 Projektplanering En arbetsgrupp tillsattes i slutet av maj 2010 och ett första möte hölls före sommaren 2010 (juni). Därefter hade arbetsgruppen ytterligare tre möten under 2010 (september, oktober och december). Under 2011 kommer gruppen att ha fyra möten (februari, maj, augusti och november) och vid behov ev några telefonmöten. 3.1Leveransplanering 3.1.1Kartläggning av /en samlad bild/omvärldsbevakning identifiera luckor Arbetsgruppen ska genomföra en kartläggning av goda exempel på energilösningar för lokalsamhällen/byar/bygder, vilket kan innebära helhetslösningar för allt ifrån företag till regioner. Gruppen ska kartlägga exempel på hur lokala energisystem har kopplats ihop och lyfta fram exempel med systemtänk. Det handlar om förnybar energi såsom vindkraft, vattenkraft, solkraft, biobränsle, biodrivmedel, biogas, närvärme, energilagring och energieffektivisering. Energibalans är ett koncept att ta med vid kartläggningen och även senare i analysskedet. En analys ska göras av framgångsfaktorer och svårigheter och om det går vilka luckor som finns i omställningen av Sverige till förnybar energi. Arbetsgruppen valde inriktning på arbetet under första telefonmötet: Arbetsgruppen ska genom webbutbildningar och möten arbeta mot leaderkanslier, kommuner och länsstyrelser. Vi ska verka för att små- och mellanstora lösningar kring förnybar energi ses som en potential och att energifrågor ses ur ett helhetsperspektiv. Markfrågor och samhällsplanering kan ses som problematiska och bör särskilt lyftas. Vi ska visa exempel på när energifrågor har hanterats på ett bra sätt och enskilda myndighetsföreträdare som gjort bra insatser ska lyftas. Därefter har inriktningen ändrats efter gruppens möte samt mötet med styrgruppsrepresentanter, båda i februari 2011. Vi lämnar webbutbildningar till förmån för annat. Kartläggningen måste också utökas och dokumenteras. 3.1.2 Urval av goda exempel Först ska en kartläggning av lokalsamhällen/byar/bygder som arbetat fram bra energilösningar göras. Denna ska inkludera så väl småskaliga närvärmelösningar som mer storskaliga (exempelvis Biofuel Region) och kan innebära helhetslösningar för allt ifrån företag till lokalsamhällen, byar och regioner. Gruppen ska kartlägga exempel på hur lokala energisystem har kopplats ihop och lyfta fram exempel med systemtänk. Alla i arbetsgruppen ska bidra och skicka in förslag. Förslagen sammanställs av ordföranden. Gruppens förslag bör skickas till ordföranden senast i mitten på april 2011. Sammanställningen görs sedan klar inför arbetsgruppens möte i maj 2011. De kartlagda lösningarna ska analyseras med avseende på överförbarhet till andra lokalsamhällen, och baserat på analysen ska goda exempel väljas ut. Arbetsgruppen ska också tydliggöra varför ett exempel är eller inte är överförbart. Detta påbörjades under arbetsgruppens möte i september 2010 och fortsätter under våren 2011. Ordförande (eller någon annan av arbetsgruppens medlemmar) har i uppgift att noggrant dokumentera diskussionen och detta material ska sedan utgöra underlag för det fortsatta arbetet. 6
De arbetsgruppsmedlemmar som föreslagit lösningar som arbetsgruppen valt att arbeta vidare med som goda exempel har i uppgift att vid behov ta fram mer material om de specifika fallen. 3.1.3 Analysera I analysen av de goda exemplen ska vi fokusera på följande. o Undersök om de exemplen är överförbara till andra bygder och vilka lärdomar som kan dras. o Tydliggör varför ett exempel är eller inte är överförbart. o Överförbara lärdomar dokumenteras i form av metoder/processer. o Analysera och dra slutsatser om vad som behövs för att de lärande exemplen och metodkunskaperna ska kunna spridas till fler som tillämpar lärdomarna och metodkunskaperna och hur dessa lärande exempel och metodkunskaperna bäst sprids. o Identifiera behov av samarbete mellan olika aktörer för att lokalsamhällen ska arbeta fram bra energilösningar samt se till att sådant samarbete kommer igång. Dessutom tittar vi på följande. Varför de är bra? Framgångsfaktorer och drivkrafter Vad kan bli ännu bättre? Hur kan man sy ihop de lokala försörjningssystemen? Vilka luckor finns i omställningen av Sverige till förnybar energi? 3.1.4 Framtagande av informationsmaterial Vi tar fram följande material: Kort rapport med övergripande bild över det vi kan beskriva Korta rapporter om de goda exemplen Kort rapport med fördjupade analyser inklusive fullständig lista med goda exempel Bildspel med våra resultat Fiktiv artikel med en helhetslösning för ett lokalsamhälle. Film om vad som kommer fram i analysen [Just nu utan finansiering] 3.1.5 Identifiering av grupper att sprida informationen till En sammanställning behöver göras av de specifika personer som ska kontaktas och vem som kontaktar dem. Vilka länsstyrelser, kommuner och Leader-kanslier ska vi i första hand vända oss till? Och vilka är våra kontaktpersoner inom de olika organisationerna? I många län finns olika energinätverk/konstellationer som vi bör ta fram via Lst, LRF m fl. 3.1.6 Spridning av informationen 3.1.6.1 Befintliga kanaler Vi ska alla sprida informationen i våra egna organisationer och försöka nå de personer i våra organisationer som vi har identifierat. 3.1.6.2 Seminarier och mässor Några av de goda exemplen som vi har identifierat planerar vi att visa upp/har vi visat upp på följande seminarier och mässor: 7
Landsbygdsnätverket Nätverksträff i Stockholm, november 2010 (ansvariga för vår insats Dan och Karina) Kreativ landsbygd, februari 2011 (ansvariga för vår insats Camilla, Anna, Karina) Energiutblick, mars 2011 (ansvariga för vår insats Dan och Karina gruppen medverkar) Landsbygdsnätverkets Leaderträff i Storsjöbygden, mars/april 2011 (ansvariga för vår insats Karina och Camilla) Finansieringen täcks inom gruppens befintliga budget och via en beviljad nätverkscheck. 3.1.6.3 Lokala workshops/dialoger liknande 24 hours race-konceptet Energigruppen ska göra motsvarande satsning som arbetsgruppen stödja entreprenörer genomför under våren 2011 1, nämligen ett 24 hours race - fast på temat förnybar energi. Vi vill åka ut till fem ställen i Sverige och använda motsvarande upplägg som arbetsgruppen stödja entreprenörer gjort. Vår målgrupp är lokalsamhällen/byar och vi skulle samla intresserade aktörer t.ex. LAG, hembygdsföreningar, idrottsföreningar, pensionärsföreningar, invandrarföreningar, företagare, representanter från kommuner och länsstyrelser m.fl. och tillsammans med dem alla genomföra det sk. entreprenörsspelet. Syftet är att bygga engagemang ute på plats i lokalsamhällena/byarna och att stimulera lokala energilösningar med helhetstänk och hur man kan ställa om till förnybar energi. Vi vill dela med oss av de svårigheter vi identifierat och visa på de framgångsfaktorer som vi funnit. Grunden för detta är de goda exempel vi vaskar fram och den fördjupade analys av dessa som gruppen håller på att arbeta fram under 2011. Med utgångspunkt i detta skulle vi vilja gå vidare med hjälp av det sk. entreprenörsspelet för att ta fram en modell för VAD som behöver göras för att möta de behov som finns för att få till stånd en omställning till förnybar energi i lokalsamhället, HUR det ska göras, VEM som gör det och NÄR i tiden det ska genomföras. Målet är att gå från teori och analys till praktisk handling ute i det lokala samhället/byn och att de berörda aktörerna där blir inspirerade och känner ökat engagemang och finner nya möjligheter i omställningsarbetet. 3.1.7 Uppföljning av hur de lärande exemplen och metodkunskaperna används - utvärdering Informationsspridningsarbetet bör utvärderas av dem som varit i kontakt med aktörerna baserat på en utvärderingsmall och sammanställs sedan av ordföranden. 3.1.8 Fortsatt arbete Arbetsgruppen ska bestämma hur arbetet med informationsspridning ska fortsätta sedan gruppen avslutat sitt arbete. Planen får sedan färdigställas av ordföranden. 3.1.9 Utvärdering av arbetsgruppens arbete Inför det sista arbetsgruppsmötet ska utvärderingarna av informationsinsatserna finnas färdig för godkännande och likaså planen för hur arbetet ska fortsätta efter 2011. 1 Det finns många entreprenörer och eldsjälar på landsbygden med goda idéer. Men för att gå från idé till handling behövs ofta rådgivning och coachning från annat håll. Så hur kan man bättre stödja entreprenörer och eldsjälar att gå från idé till handling? 24 hours race är en typ av workshop som adresserar och tar hand om denna fråga. Tillsammans samlas de som är en möjlig resurs för entreprenören och eldsjälen. I 24 hours race får deltagarna en gemensam kunskap om behoven bland entreprenörerna och eldsjälarna i regionen. Med hjälp av det sk. entreprenörsspelet tar deltagarna fram en modell för VAD som behöver göras för att möta behoven, HUR det skall göras, VEM som gör det och NÄR i tiden det ska genomföras. 8
Ordföranden ska också ha tagit fram ett förslag till redovisning av arbetsgruppens insats, inklusive analys av framgångsfaktorer och vad som hade kunnat göras bättre. Under mötet färdigställs denna. 3.1.10 Översikt leveransobjekt Aktivitet Produkt När/Klar Ansvarig genomförare Tillsättning av arbetsgrupp Arbetsgrupp Maj 2010 Karin Hjerpe Maria Gustafsson Dan Melander Urval av goda exempel Ett antal goda exempel om vilka vi ska sprida information September 2010 Arbetsgrupp Kartläggning av energilösningar Bruttolista över potentiella goda exempel April 2011 Arbetsgrupp Urval av fler goda exempel Ett antal goda exempel om vilka vi ska sprida information Maj 2011 Arbetsgrupp Framtagande av utkast till informationsmaterial Första utkast till informationsmaterial Maj 2011 Arbetsgrupp Val av form och ungefärligt innehåll på informationsmaterial En produktbeskrivning som är så pass detaljerad att den kan lämnas vidare till extern uppdragstagare som tar fram materialet Maj 2011 Arbetsgrupp Färdigställande av informationsmaterial Färdigt informationsmaterial Maj september 2011 Arbetsgrupp eller uppdragstagare Spridning av informationsmaterial Informationsmaterialet testat, vid behov uppdaterat och spritt Oktober december 2011 Arbetsgrupp eller uppdragstagare Lokala workshops/dialoger Oktober 2011 december 2012 Arbetsgrupp eller uppdragstagare Utvärdering av informationsspridning Utvärdering December 2011 Arbetsgrupp Framtagande av framtidsplan Plan för hur informations-insatsen ska fortgå efter det att arbetsgruppen avslutat sitt arbete December 2011 Arbetsgrupp Utvärdering av arbetsgruppens arbete December 2011 Arbetsgrupp 3.2 Kommunikationsplan Det finns fler aktörer inom Landsbygdsnätverket som är viktiga och bör få inblick i gruppens arbete, så som Hela Sverige ska leva, Bygdegårdarnas Riksförbund och Hushållningssällskapet. Dessutom finns ett antal viktiga intressenter som inte ingår i Landsbygdsnätverket, exempelvis Uthållig kommun, representanter från regionala energikontor, vindkraftsintressenter såsom svensk vindkraftsförening, intressenter inom småskalig vattenkraft. I våra kommunikationsinsatser bör vi ha dessa i särskild åtanke. 9
Aktiviteter Följande bör finnas på Landsbygdsnätverkets hemsida Information om arbetsgruppen En uppdaterad arbetsplan Minnesanteckningar från mötena (kortrapporter) Information om arbetsgruppen i Landsbygdsnätverkets nyhetskalender Minnesanteckningar m.m. på Jordbruksverkets databibliotek Ansvarig Ordföranden Ordföranden och Anna Ordföranden och Anna Seminarier och mässor (se 3.1.6.2) Spridning av informationen via befintliga kanaler. Arbetsgruppen 10
4 Kopplingar och avgränsningar Kopplingar och avgränsningar till andra aktiviteter och grupper inom nätverket samt organisationer utanför nätverket redovisas här. 4.1.1Nya medlemmar till Landsbygdsnätverket Energimyndigheten skulle behöva delta i arbetsgruppen, eftersom de är förvaltningsmyndighet för frågor om användning och tillförsel av energi. Genom Energimyndighetens deltagande i arbetsgruppen kan vi bland annat få kunskap om solenergi och vattenkraft (som kanske inte inryms inom de huvudsakliga arbetsområdena för övriga organisationer som finns företrädda inom arbetsgruppen) samt energibesparing och energieffektivisering. Det vore även önskvärt att ha med en representant för energirådgivare i arbetsgruppen. Denna person skulle kunna bidra med värdefull kunskap om energieffektiviseringsåtgärder, men också om informationsspridning och vilka behov som finns hos såväl mellanledsaktörer som slutlig målgrupp. 4.1.2 Kontakt med andra arbetsgrupper Arbetsgruppen kan ha nytta av att samverka med arbetsgruppen kapitalförsörjning, vars mål är att bidra till att riskkapital och lånekapital finns tillgängligt för investeringar i de lokala ekonomierna, till både sociala och kommersiella utvecklingsprojekt. Vidare bör arbetsgruppen ha nära kontakt med arbetsgrupp som arbetar med planfrågor. Det är sannolikt så att nya energilösningar kan ge upphov till intressekonflikter gällande markanvändning. Arbetsgruppen kan också bidra med information till referensgruppen för miljöersättningar. 4.1.3Kontakter med andra projekt Arbetsgruppen kommer att ta fram goda exempel på energilösningar. Ledamöterna kommer att nyttja sina olika kontaktnät för att få fram förslag. I samband med detta kommer kontakt tas med andra projekt. 4.1.4 Kontakter med projekt inom övriga EU-finansierade program I samband med urval av lämpliga exempel kommer vi bland annat att titta på vilka nationella och regionala projekt som finansierats inom landsbygdsprogrammet, samt vilka leader-projekt som beviljats finansiering. 4.1.5 Kontakter med europeiska landsbygdsnätverket En av arbetsgruppens ledamöter sitter med i en europeisk temagrupp som arbetar med skog. Fokus ligger på lokala till mellanstora bioenergilösningar och medlemmarna ska dra nytta av de olika erfarenheter som finns i olika länder. Arbetsgruppen kommer att följa temagruppens arbete och se vad vi kan ha nytta av. 4.1.6 Kontakter med Landsbygdsnätverkets vetenskapliga råd Av de forskare som sitter med i Landsbygdsnätverkets vetenskapliga råd skulle arbetsgruppen kunna ha särskild nytta av Katarina Eckerberg vid Stockholm Environmental Institut och Erik Westholm vid Institutet för framtidsstudier. Hur och när behov uppstår återstår dock att se. 11
5 Budget BUDGET 2011 Arbetsplan för arbetsgruppen energi på landsbygden Aktiviteter Budgeterade kostnader (kr) Arvode, möten 89 500 Resor, logi 74 000 Kommunikation 61 500 Seminarier, konferenser 15 000 Summa 221 000 BUDGET 2011/12 Aktivitetsområde Budgeterade kostnader (kr) Lokala workshops/dialog 200 000 Äskanden 2011 Aktivitetsområde Budgeterade kostnader (kr) Film 200 000 12
6 Organisation, ansvar och bemanning Namn Organisation Telefon E-post Ordförande Karin Hjerpe Jordbruksverket 036-15 61 85 karin.hjerpe@jordbruksverket.se Camilla L. Tolke Jordbruksverket 036 15 57 23 camilla.tolke@jordbruksverket.se Kanslirepresentant Anna Lööv Landsbygdsnätverkets kansli 036-15 60 63 anna.loov@jordbruksverket.se Övriga ledamöter Dan Melander Etik och Energi 070-399 66 17 dan.melander@etikochenergi.se Arne Andersson Energimyndigheten 016-544 21 45 arne.andersson@energimyndigheten.se Lars Åstrand Lantmäteriet 063-14 10 19 lars.astrand@lm.se Fredrik Fredriksson Länsstyrelsen 031 60 59 76 fredrik.fredrikson@lansstyrelsen.se 070-36 44 336 Andreas Hägglund Lantbrukarnas Riksförbund 063-55 10 89 andreas.hagglund@lrf.se 070-380 15 36 Hans Nilsson Sveriges energirådgivare 070-237 08 62 hans@fourfact.se 08-650 67 33 Elisabet Åfors Skogsstyrelsen 0155-26 49 76 elisabet.afors@skogsstyrelsen.se Karina Veinhede Leaderrepresentant 0150-66 25 50 070-821 16 16 karina@granslandet.se Landsbygdsnätverkets kansli: Koordinator Beata Allen Landsbygdsnätverket 036-15 59 28 beata.allen@jordbruksverket.se Informatör Jessica Hagård Landsbygdsnätverket 036-15 61 16 Jessica.hagard@jordbruksverket.se Administratör Marie Söderström Landsbygdsnätverket 036-15 62 13 marie.söderström@jordbruksverket.se Styrgrupp : Peter Melin Jordbruksverket 036-15 51 82 Peter.melin@jordbruksverket.se Christel Benfalk Länsstyrelsen 018-19 53 84 Christel.benfalk@lansstyrelsen.se Ewa Engdahl Sveriges kommuner och 0491-291 01 Ewa.Engdahl@kommun.hogsby.se landsting Inger Normark Tillväxtanalys 010-447 44 58 Inger.Normark@tillvaxtanalys.se Linda Birkedal Naturskyddsföreningen 070-530 36 86 linda.birkedal@naturskyddsforeningen.se Åke Clason Hushållningssällskapet 08-545 278 01 Ake.clason@hush.se Christina Linderholm Företagarna 08-406 18 89 Christina.linderholm@foretagarna.se Staffan Bond Hela Sverige ska leva 0250-227 41 Staffan.bond@bygde.net Thomas Norrby Sveriges Lantbruksuniversitet 0705-67 18 89 Thomas.norrby@sol.slu.se Thomas Bertilsson Lantbrukarnas Riksförbund 08-787 54 26 Thomas.bertilsson@lrf.se Ylva Kortekaas Vi Unga 0767-904 379 Ylvakortekaas@hotmail.com Maroun Aoun Internationella 070-496 98 26 Maroun.aoun@ifs.a.se Företagarföreningen i Sverige Christer Hederberg Leader 070-536 40 87 Christer@arbetsmiljoakuten.se 6.1 Ansvar och befogenheter i arbetsgrupperna Läs om detta i riktlinjerna, bilaga 1. 6.2 Ekonomiska ramar, befogenheter och rutiner Läs om detta i riktlinjerna, bilaga 1. 13