Socialförvaltningen Lisa Hartman-Wedin 2003-08-26 Utvecklingsplan för drog- och alkoholförebyggande arbete i Kramfors kommun under åren 2003 till 2005 Valda utvecklingsområden Skolan Struktur Tillgänglighet Fritid och föreningsliv Barn och unga från 0 till 25 år ska prioriteras inom alla fyra utvecklingsområden Viktiga faktorer att påverka Samsyn Nätverksbyggande Enhetliga riktlinjer - inom och mellan berörda organisationer och myndigheter i Kramfors kommun Viktiga risk- och skyddsfaktorer Individnivå Tidig alkoholdebut Hög konsumtion av hembränt sprit Användning av tobak Användning av narkotika Tidiga beteendestörningar Grupp- och familjenivå Vuxnas och ungdomars attityder till droger och alkohol Otydlig föräldraroll Tillgång av droger och alkohol Samhällsnivå Tillsynsfunktion Tillgång av droger och alkohol Kunskaper och kompetens Efterlevnad av alkohollagen, narkotikastrafflagen och tobakslagen 1
Nulägesbeskrivning Dokument och handlingar som har betydelse för valet av utvecklingsområdena Nationell handlingsplan för att förebygga alkoholskador Huvudinriktningen i regeringens plan är att stimulera utvecklingen av förebyggande insatser på kommunal nivå där insatser för barn och ungdomar är särskilt viktiga. Regeringen har satt upp några särskilt prioriterade mål: Ingen alkohol ska förekomma i trafiken, på arbetsplatser eller under graviditeten Uppväxten ska vara alkoholfri Alkoholdebuten ska skjutas upp Berusningsdrickandet ska minska Det ska finnas alkoholfria miljöer Den illegala alkoholhanteringen ska undanröjas Nationell handlingsplan mot narkotika Den svenska narkotikapolitiken bygger på en balans mellan insatser som både ska minska efterfrågan och begränsa tillgången på droger. Målet är att: Minska nyrekryteringen till missbruk Förmå fler missbrukare att upphöra med sitt missbruk Minska tillgången på narkotika Hälsopolitiskt program för Kramfors kommun 1997 Det övergripande målet är att Kramfors ska bli en kommun där alla samverkar för att öka medvetenheten i hälsofrågor och för at skapa en livsmiljö som stärker kommuninnevånarnas möjlighet att uppnå en god hälsa. Det drogpolitiska programmet går ut på följande: Det är viktigt att vara överens om vilka de negativa effekterna är och hur dessa kan begränsas samtidigt som de positiva känslor många har inför alkohol respekteras. Missbruk av andra droger som narkotika, dopingpreparat och läkemedel bör bekämpas. Bidra till att höja debutåldern för alkoholkonsumtion Tidigt uppmärksamma hög alkoholkonsumtion och annan droganvändning samt erbjuda stöd Etablera ett gott samarbete med restaurangansvariga och ha en aktiv tillsyn av serverings- och försäljningsställen Införa antidopingkontrakt i styrketräningshallarna 2
Landstingets folkhälsoprogram 1999 2002 Alla inriktningsmål ska särskilt syfta till jämlikhet i hälsa. Två inriktningsmål är att: Andelen tobaksfria personer i länet ska fortsätta att öka. Ett långsiktigt mål är att inga barn ska utsättas för tobaksrök under fosterliv och uppväxt och att alla barn och ungdomar under 18 år ska vara tobaksfria Alkoholkonsumtionen i länet ska fortsättningsvis minska. Av särskild betydelse är nykterhet vid graviditet, i ungdomsmiljöer, i trafik samt skola och arbetsliv. Allt drogmissbruk och alla användning av förbjudna droger ska kraftfullt motarbetas Intresseanmälan till Alkoholkommittén och Mobilisering mot narkotika om att medverka som försökskommun I det drog- och alkoholförebyggande arbetet vill Kramfors kommun ha hjälp med att Kraftsamla Strukturera upp det drog- och alkoholförebyggande arbetet Finna former för ett samordnat system Kompetensutveckla Sy ihop med folkhälsoarbetet Utveckla metoder i närmiljön Skapa fungerande handlingsplaner Socialförvaltningens förslag till åtgärder mot drogbekämpning i Kramfors kommun Mål Öka kunskapen om drogproblematiken och dess mekanismer Minska nyrekryteringen bland barn och ungdomar till drogmissbruk Samordna insatser arbeta för en vårdkedja Påverka ungdomars attityder Utveckla konkreta handlingsplaner både på individuell och generell nivå som är förankrade och trovärdiga Att göra arbetet mot droger till en angelägenhet som rör alla Socialnämndens visioner för individ- och familjeomsorgsförvaltningen För att stärka den enskildes möjligheter att leva ett självständigt liv ska behovet av sociala insatser minimeras genom förebyggande arbete. Detta innebär ett utåtriktat arbetssätt, aktiv uppsökande verksamhet samt utvecklad samverkan. Pågående aktiviteter I Kramfors kommun pågår redan ett förebyggande arbete mot barn, ungdomar och deras föräldrar. Föräldrar ses som centrala i det drogförebyggande arbetet men man har få tydliga rutiner för hur samarbetet ska se ut. 3
I det regionala rådet för alkohol- och drogfrågor har politikerna varit relativt aktiva. Man har haft upprop inför skolavslutningar och stora helger, annonser i tidningar, informationsmaterial till föräldrar samt anordnat presskonferenser och seminarier. Skolorna: Gymnasieskolan har under våren 2003 arbetat fram skolans drog- och alkoholpolicy. Policyn innehåller riktlinjer om hur skolan tillsammans med polis och socialtjänst ska hantera drog- och alkoholfrågor utifrån primär, sekundär och tertiär prevention. Gymnasiet arbetar också med ämnet Livskunskap Högstadieskolorna har förutom traditionell ANT-undervisning en rad olika insatser - SKVAL skolans val handlar om aktuella ämnen ur livet och vardagen. Ämnet syftar till att öka förståelsen för sig själv och andra genom kommunikation. - DATEN Skolsköterska, kurator eller fritidspedagog träffar klassen en lektion per vecka med olika teman såsom droger, alkohol, kärlek, krav och liknande. - Mobbinggrupp - Navet arbete med elever, föräldrar och lärare kring droger och alkohol Samverkansformer: Team 49 är ett samarbete mellan skolorna och socialförvaltningen där eleverna i årskurs 4 9 ingår ett avtal om att inte röka, snusa eller använda droger. Eleverna motiveras att stötta varandra i att inte snatta, mobba, vandalisera eller använda droger. Ungdomarna får olika rabatter i en rad affärer och kan ta del av olika arrangemang sponsrat av näringslivet i kommunen. Syftet är att skjuta upp alkoholdebuten och ständigt hitta nya vägar för att stödja skötsamma ungdomar. Förebyggarna ingår under insatssektionen, IFO. 2 socialsekreterare arbetar enbart drog- och alkoholförebyggande i nära samarbete med skola, polis och landsting samt en rad olika organisationer som arbetar med barn och ungdomar. Förutom fältarbete arbetar förebyggarna med information om droger och alkohol samt samtalsgrupper för exempelvis kvinnor, barn till separerade föräldrar och tonårspojkar i riskzonen. Stora ungdomsgruppen består av deltagare från skolan, IFO, polis, kyrkan och skolhälsovården och arbetar för att utveckla det drog- och alkoholförebyggande arbetet bland barn och ungdom. Fritid och föreningsliv I Kramfors kommun är fritids- och föreningsbidrag lagd till Fritidsutskottet under kommunstyrelsen. Fritidsverksamheten har ingen egen nämnd utan finns under tekniska nämnden. En fritidsgård finns på en av högstadieskolorna - övriga fritidsgårdar finns inom Unga Örnar, 4H och kyrkan. Övrig fritidsverksamhet finns inom idrott-, förenings-, och frivilligorganisationerna. Problembild Alkoholkonsumtionen ökar Drogmissbruket ökar Ökad användning av hembränt sprit 4
Skadegörelse har ökat Våldsbrotten har ökat De som upplever ovanstående problem är framförallt personal inom socialtjänst, skola och polis. Enskilda föräldrar uttrycker också stor oro över utvecklingen hos barn och ungdomar. Uppföljning och utvärdering I nuläget görs följande uppföljningar: - Drogvaneundersökningar i årskurs 9 vartannat år samt 2 och 3 på gymnasiet vartannat år Skolan Årskurs 0 9 alla skolor i Kramfors kommun Ådalsskolan gymnasium Bakgrund Sedan 1995 görs årligen en drogvaneundersökning i Västernorrlands kommuner. Ungdomar i årskurs 9 och i årskurs 2 och 3 på gymnasiet deltar i undersökningen. Under denna period har antalet ungdomar i Kramfors kommun som uppgett att de röker dagligen sjunkit. År 2001 uppger 60% av pojkarna och 74% av flickorna i åk 9 att de dricker alkohol. I åk 9 år 2001 uppger 70% av flickorna och endast 53 % av pojkarna att de druckit hembränt. Motsvarande siffra 1999 var 54% respektive 65%. Under perioden har antalet ungdomar i åk 9 och åk 2-3 på gymnasiet som uppger att de provat narkotika ökat. 1997 hade 1% av pojkarna och 3% av flickorna i åk 9 provat. Motsvarande siffra 2001 var 7% respektive 6%. Mer än var tredje förälder i Kramfors kommun förser sina mindreåriga barn med alkohol innan de går på fest. Hälften av föräldrarna bjuder sina mindreåriga barn på alkohol i hemmet. Ungefär hälften av de tillfrågade ungdomarna känner någon som kan erbjuda dem narkotika. Vilka risk- och skyddsfaktorer vill vi påverka? Skolk, inlärnings- och sociala problem i skolan Tidig tobaks- och alkoholdebut Otydlig föräldraroll Skolmiljö Drogfria miljöer Liberala attityder till droger och alkohol I flera skolor i Kramfors pågår redan ett omfattande drog- och alkoholförebyggande arbete. Man arbetar med ämnet Livskunskap, mentorskap, skoltrivsel, etik/moral, 5
antimobbing och antirökning. Man har kommit olika långt gällande drogpolicy och handlingsplaner. I det fortsatta förebyggande arbetet är det av stor vikt att tillvarata det arbetet som redan lagts ned - förstärka de positiva erfarenheterna och utveckla det pågående arbetet. Mål Minska användning av droger och alkohol bland barn och ungdomar i Kramfors kommun. Effektmål Öka ungdomars självkännedom och styrka att stå emot kompistryck Skjuta upp debutåldern för alkohol Öka ungdomars trivsel i skolan Minska förekomst av skolk Minska antalet ungdomar som dricker hembränt Minska andelen ungdomar som röker Minska andelen ungdomar som provar narkotika Öka andelen elever som har en negativ inställning till narkotika och andra droger Verksamhetsmål Ge lärare och skolpersonal fortbildning i hur man arbetar drog- och alkoholförebyggande i skolan Förstärka elevernas självkännedom genom social och emotionell träning Handlingsplaner med gemensamma mål i samtliga skolor Föräldraprogram Stärka relationerna mellan barn, ungdomar, föräldrar och vuxna i elevernas närmiljö Strategi Eleverna i Kramfors kommuns skolor ska genom kontinuerlig undervisning och regelbundna samtal stärkas i sina attityder mot droger och alkohol Eleverna ska vara delaktiga i planering och ges möjligheter att påverka det drogförebyggande arbetet i kommunen Föräldrar ska genom diskussioner i skolan ges möjlighet till ökade kunskaper om droger och alkohol Föräldrar ska genom diskussioner i skolan ges möjlighet att stärka sin föräldraroll. Föräldrar ska stärkas genom djupare kontakter med andra föräldrar Personal ska ges kunskaper om hur man leder samtalsgrupper Personalen ska stärkas genom att få verktyg och handlingsplaner som tydliggör regler och förhållningssätt mot droger och alkohol Planering av uppföljning och utvärdering ska utarbetas 6
Struktur Bakgrund Kramfors kommun uttrycker genom befintliga dokument och handlingar ett behov av att kraftsamla, förankra och mobilisera befolkningen i kampen mot droger och missbruk av alkohol. Genom att strukturera upp arbetet och upprätta handlingsplaner på alla nivåer hoppas man kunna skapa förutsättningar för att minska de negativa effekterna av drogoch alkoholmissbruk. Mål Genom att upprätta styrdokument på alla nivåer skapa en hållbar struktur och en gemensam syn på det drog- och alkoholförebyggande arbetet i Kramfors kommun. Effektmål Skapa samsyn inom och mellan myndigheter, verksamheter och organisationer Skolan, fritiden och arbetslivet ska ha en samsyn Myndigheter och organisationer ska visa ett klart och tydigt ställningstagande mot missbruk av narkotika och andra droger Serveringsställen ska visa ett tydligt ställningstagande mot överkonsumtion av alkohol Verksamhetsmål Kartläggning av drog- och alkoholsituationen i Kramfors kommun Skapa levande styrdokument med enkla effektmål som årligen ska följas upp Arbeta fram metoder för uppföljning och utvärdering Strategi Genom tvärsektoriella grupper, konferenser och seminarier utveckla handlingsplaner och gemensamma synsätt Genom arbetsgrupper inom olika organisationer och verksamheter skapa levande styrdokument Tillgänglighet Bakgrund Kramfors kommun har relativt många serveringstillstånd i förhållande till det låga invånarantalet. I kommunen finns 54% av alla behandlingsplatser för missbrukare i Västernorrlands län. Polismyndigheten har ett särskilt ansvar att arbeta med utbud och tillgång av illegala droger. 7
Risk- och skyddsfaktorer som kan påverkas Tillgång av droger och alkohol Tillgång av hembränt sprit Personal på serverings- och försäljningsställen som uppmärksammar och förhindrar överkonsumtion samt inte serverar alkohol till mindreåriga Mål Minska våldsbrott samt sociala, psykologiska och fysiska skador som är relaterade till droger och alkohol framförallt bland barn och ungdomar. Effektmål Att serveringspersonal inte serverar alkohol till mindreåriga Att försäljare inte säljer alkohol och tobak till mindreåriga Stoppa produktion och försäljning av hembränt sprit Stoppa försäljning av narkotika och andra illegala droger Stärka den kommunala tillsynsfunktionen Öka samarbetet med behandlingshemmen Skapa drogfria miljöer framförallt för ungdomar Påverka vuxnas och ungdomars attityder till droger och alkohol Minska antalet serveringstillstånd Stoppa langning Verksamhetsmål Att serveringspersonal får fortbildning i alkoholhantering Att personal som säljer folköl får fortbildning i alkoholhantering Skapa en samsyn hos försäljnings- och serveringspersonal i Kramfors kommun Att myndigheterna utarbetar riktlinjer för tillsyn av försäljnings- och serveringsställen Att försäljnings- och serveringsställen arbetar fram riktlinjer som överensstämmer med myndigheternas riktlinjer Att myndigheterna visar ett tydligt ställningstagande mot droger och alkohol Att utarbeta riktlinjer för hantering av klienter från behandlingshemmen som hoppar av behandlingen och stannar kvar i Kramfors Att myndigheterna regelbundet följer upp utvecklingen av drogsituationen inom kommunen Strategi Anordna utbildning för personal på serverings- och försäljningsställen Strama upp tillsynsfunktionen och tillståndsgivningen Polismyndigheten och socialtjänsten följer upp drogutvecklingen inom kommunen Genom media sprida en mer restriktiv syn på droger och alkohol Genom seminarier och konferenser stärka gemensamma synsätt 8
Fritid och föreningsliv Bakgrund I Kramfors kommun finns nästan 300 föreningar med olika inriktning. En del har inriktning mot barn och ungdomar såsom sport- och idrottsklubbar, fiske, ridning, dans och musik. Unga Örnar, 4H och Kyrkan har viss fritidsverksamhet för barn och ungdomar. Kulturenheten i Kramfors kommun arrangerar också en hel del kulturella aktiviteter. De förhållningssätt och normer som råder inom föreningslivet har betydelse för ungdomars attityder till droger och alkohol. Varje skola har en fritidspedagog som medvetet arbetar i drog- och alkoholförebyggande anda genom att bland annat uppmärksamma tidigt riskbeteende. Skyddsfaktorer som kan påverkas Strukturerade fritidsaktiviteter Drogfira miljöer Fritidsledare som goda förebilder Tydliga regler och normer mot droger och alkohol Riskfaktorer som kan påverkas Avsaknad av meningsfull fritidssysselsättning Avsaknad av aktivitetslokaler Mål Minska användning av droger och alkohol bland ungdomar i Kramfors kommun Verksamhetsmål Fritidspersonal skall erbjudas fortbildning i drog- och alkoholförebyggande arbete Stimulera föreningslivet att utveckla sitt drog- och alkoholförebyggande arbete Skapa flera drogfria miljöer där ungdomar kan träffas Skapa flera drogfria aktiviteter för ungdomar Se över regler inom kommunens fritids- och föreningsanläggningar Se över regler och rutiner på gym kring doping och styrketräning Se över kommunens regler för bidragsgivning till föreningslivet Strategi Verka för att stimulera föreningslivet att ta ett medvetet och aktivt ansvar för det förebyggande arbetet genom samarbete och stöd Skapa forum för samverkan mellan föreningarna i det förebyggande arbetet i Kramfors kommun Skapa forum för föreningarna att utveckla flera fritidssysselsättningar för barn och ungdom Initiera utbildning för idrottsledare i ämnet droger och alkohol och dess skadeverkningar 9
Kommunikationsplan Intern information och kommunikation Styrgruppsmöten 6 8 gånger per år Träff med arbetsgrupp för varje utvecklingsområde vardera 6-8 gånger per år Information till kommunstyrelsen 2 gånger per år Information till anställda inom IFO, skolan, näringslivet, landstinget och polisen vid personalsammanträden och träffar Gemensam konferens via First Class på intranätet där alla berörda kan delta i löpande information och diskussioner Extern information och kommunikation Information och kommunikation med föräldrar på föräldraträffar Särskilda satsningar riktade till föreningar och näringsliv Kick off planerad till oktober 2003-10-22 Konferenser och seminarier Information till och kommunikation med kommunens invånare Uppdaterad information om det förebyggande arbete på kommunens webbplats Mediebevakning av det förebyggande arbetets olika insatser och resultat Informationsfoldrar till föräldrar och ungdomar Samordning av insatser vid stora helger som Lucia, skolavslutning, stadsfest och Valborg Förankring och resultatredovisning av drogvaneundersökningar till elever, lärare och föräldrar Mediebevakning av drogvaneundersökningar Förankring av utvecklingsplanen i Kramfors kommun Utvecklingsområden Arbetet med att ta fram utvecklingsområden har skett under våren 2003. Samordnaren har tillsammans med förvaltningschef för socialförvaltningen och sektionschef för insatssektionen kommit fram till fyra förslag som behandlats i styrgruppen. Samordnaren har även haft täta diskussioner med nyckelpersoner från olika verksamheter. Som underlag för arbetet har följande använts: - Redan definierade önskemål om förbättring av kommunens brister i det drog- och alkoholförebyggande arbetet - En pågående kartläggning av drog- och alkoholsituationen i Kramfors kommun - Befintlig kunskap om det drog- och alkoholförebyggande arbetet i kommunen. 10
Utvecklingsplan Förslag till utvecklingsplan utifrån prioriterade utvecklingsområden skall delges styrgruppen senast 4 juli 2003. Planen skall där bearbetas för att sedan beslutas i Kommunstyrelsen 10 september 2003. Slutkommentar En arbetsgrupp för varje utvecklingsområde skall bildas i vilken det grundläggande förankringsarbetet skall ske. Under hösten 2003 kommer en åtgärdsplan att utarbetas. För att säkra upplevelsen av delaktighet, engagemang och påverkansmöjligheter inom och mellan organisationerna kommer en åtgärdsplan och en tidsplan att arbetas fram tillsammans med berörda parter. Inom varje utvecklingsområde kommer punkterna metoder, resurskrav och kostnader samt utvärdering/uppföljning att brytas ned och en noggrann planering görs av hur processen skall ske framöver. Detta ska göras tillsammans med arbetsgruppen för respektive utvecklingsområde och skall baseras på evidensbaserade preventiva metoder. Innan årets slut skall följande frågor vara besvarade: Vem gör vad? Hur ska planen genomföras? När ska delmomenten göras respektive vara klara? 11