Fortums användning och erfarenheter av riskanalyser i dammsäkerhetsarbetet

Relevanta dokument
RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering

RIDAS nyutgåva Claes-Olof Brandesten

Robusta dammkonstruktioner

Årsrapportering av dammsäkerhet

Information om konsekvensutredning

Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete

Dammar ansvar och tillsyn

Årlig dammsäkerhetsrapportering

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år

Lettens regleringsmagasin

Dammsäkerhet, flödeskommitténs riktlinjer, RIDAS

Dammsäkerhetsnivå, helhetsbedömning och föreläggande om säkerhetshöjande. En sammanställning av regeringens proposition 2013/14:38 Dammsäkerhet

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2017

Hantering av mätningar

Dammsäkerhet och säkerhetskultur

Svenska Kraftnät ska främja dammsäkerheten i landet. Kompetensförsörjning Beredskapsutveckling Tillsynsvägledning

DAMMSÄKERHET. Dammsäkerhetsutvärdering och program för tillståndskontroll - En studie av begrepp, arbetssätt och sammanhang Rapport 13:60

Vägledning för riskanalys vid farlig verksamhet (LSO 2 kap. 4 )

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2018

Nya föreskrifter och allmänna råd

RAPPORT 1(12) Version: Dammsäkerhet - pilotprojekt särskild granskning

Beredskapsplanering för dammbrott och höga flöden Ett pilotprojekt i Ljusnan

vattenanläggning är strikt underhållsansvarig för anläggningen.

Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet

Kommittédirektiv. Översyn av de statliga insatserna för dammsäkerhet. Dir. 2011:57. Beslut vid regeringssammanträde den 22 juni 2011

Bilaga Från standard till komponent

Utnyttjande av 3D-data i tillståndsbedömning/kontroll

Affärsverket svenska kraftnäts författningssamling Utgivare: chefsjurist Bertil Persson, Svenska kraftnät, Box 1200, Sundbyberg ISSN

Ärendenr: 2016/2257 Version: Plan för tillsynsvägledning dammsäkerhet

SVENSKA KRAFTNÄT. Ärendenr: 2015/ FoU Dammsäkerhet

Riskhantering i processen Investera och reinvestera transportsystemet

Definitioner - Risk. Riskhantering. Ville Bexander.

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2013

Vilka är det som ska utarbeta och upprätta en säkerhetsrapport? Gäller det alla Sevesoverksamheter?

Nya regler om styrning och riskhantering

Checklista för utvärdering av miljöledningssystem enligt ISO 14001:2004

Informationssäkerhetspolicy för Ånge kommun

Bilaga 3 till F:203. Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C. Bilaga 3. Säkerhet

Kontrollstation 2018 om dammsäkerhet Regeringsuppdrag, redovisades i juni 2018

Samma krav gäller som för ISO 14001

Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige

Metodik för analys och hantering av drivgods

Dammsäkerhetsklassificering

TSEM AB beviljades medel från Östkrafts Miljöfond april 2010 för att ta fram en rapport om jordfyllningsdammar.

/2066. Dammsäkerhetsutvecklingen i Sverige 2013

Riktlinjer för säkerhetsarbetet vid Uppsala universitet

Höljesdammen En resa genom dess historia till och med 2015

SÄKERHETSPOLICY FÖR VÄSTERVIKS KOMMUNKONCERN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE , 8

Säkerhetspolicy för Västerviks kommunkoncern

OHSAS Av Benny Halldin

Modernt Underhåll för ledare

Behöver vi all information?

Dammsäkerhet Utvärdering av försöksperiod Särskild granskning En sammanställning av erfarenheter och lärdomar

TILLBUDSRAPPORTERING

Riktlinje för intern styrning och kontroll avseende Norrköping Rådhus AB:s bolagskoncern

Säkerhetspolicy. för Katrineholms kommun. -KS/&0ô021b 3-ÓDVJ. Katrineholms kommun \. Kommunstyrelsens handling nr 18/2009 cjrj0: qq g' Förslag till

Övergripande riskhantering i Göteborgs Stad

Egenkontroll och tillsyn. Handbok med allmänna råd för flygplatser Naturvårdsverket

Revisionsrapport. Granskning av intern styrning och kontroll av informationssäkerheten vid Mälardalens högskola 2010.

System för BEDÖMNING AV DAMMSÄKERHETSANMÄRKNINGAR. Nyutgåva

Arbetet med intern kontroll inom KSK och förslag till tidplan för upprättade av intern kontrollplan under 2006

Förklarande text till revisionsrapport Sid 1 (5)

Riktlinjer för internkontroll

Kommunens författningssamling

Governance, Risk & Compliance EBA Guideline 44

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2012

ISO/IEC och Nyheter

Stabilitet och lönsamhet Systematiskt säkerhetsarbete, SSA. Efterlevnad Stabilitet Lönsamhet

DOM Stockholm

Miljöriskhantering enligt egenkontrollförordningen.

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2016

Göteborgs universitet Intern miljörevision. Exempel på frågor vid platsbesök

Dnr: 2011/78. Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2010

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum

Gemensam säkerhetsmetod för övervakning, EU 1078/2012. Claes Elgemyr, för GNS järnväg

Nytt kurstillfälle för Gasolföreståndare

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB Samhällets informationssäkerhet

Inga krav utöver ISO 14001

FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016

Flera olika lagstiftningar kräver RISKANALYS för gasanläggningar:

Dam safety A focus area for Svemin. Lars-Åke Lindahl

Fastighetsägares egenkontroll

Dnr: 2017/ Implementering av ny dammsäkerhetsreglering

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2014

15 Konsekvenser av utredningens förslag

Bolagsstyrningsrapport Gävle Energi AB

Dammsäkerhetsutveckling i Sverige år 2007

Systemsäkerhet och säkerhetskultur: Vilka är de gemensamma bristerna? Verksamhetsöverskridande och återkommande problem och brister

Sammanställning av rapportering avseende dammsäkerhet år 2015

Riktlinjer för internkontroll i Kalix kommun

Vad kan hända? Hur troligt är det? Hur stor blir skadan? Hur kan detta mätas? Hur hanteras osäkerheterna? Utbildning i riskanalyser Riskanalysmetoder

ISO 31000, ny standard i Trafikverket? Lennart Romin

Bilaga 3 Säkerhet. Bilaga 3 Säkerhet. Dnr Fasta och mobila operatörstjänster samt transmission -C

Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd

Policy för tekniska och organisatoriska åtgärder för dataskydd. 14 juni 2018 Peter Dickson

SÖDERTÄLJE KOMMUNALA FÖRFATTNINGSSAMLING

Policy för Essunga kommuns internkontroll

Skolor. Hälsoskyddsinfo 1:06 S

SwedCOLD 10 oktober 07

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

Transkript:

NNCOLDs Fagseminar Risikoanalyse 2017-11-14 Fortums användning och erfarenheter av riskanalyser i dammsäkerhetsarbetet Regelverk, Styrning, Omfattning, Erfarenheter och Utveckling på kort och lång sikt Mats Eriksson, Dam Safety Process Manager at Fortum

Innehåll 1. Fortums dammportfölj 2. Styrande ramverk i Sverige 3. Dammsäkerhetsprocess (riskhantering) 4. Felmoderna utgångspunkter för allt vårt arbete 5. Riskkontrollprogram 6. Dammsäkerhetsutvärderingsprocessen 7. Övergripande kravbild på riskutvärdering 8. Samlad säkerhetsbedömning 9. PFMA vårt arbetssätt vid fördjupad analys 10. Erfarenheter 11. Kommande utveckling på kort och sikt Appendix - Övergripande intern styrning av hos Fortum 2 12.11.2017 Mats Eriksson

1. Fortums portfölj av dammanläggningar Portföljen av dammanläggningar är uppdelad i klasser som baseras på risk för förlust av människoliv, stora samhällsstörningar och kostnader. 240 dammanläggningar i Sverige, Finland och Norge Dammsäkerhetsklassen styr investeringsbehov, underhållsaktiviteter och tillståndskontrollprogram. * New Dam classification system in Sweden due to new legislation from 2014-07-01. Reclassification process ongoing 2015-2018. 186 dammanläggningar finns med i Fortums system för samlad säkerhetsbedömning 3 12.11.2017 Mats Eriksson

2. Styrande regelverk och vägledningar Policies & Objectives Legalt ramverk i Sverige Dammsäkerhetsarbetet och säkerhetsnivåer styrs genom funktionella krav i våra lagar Energiföretagens vägledning för dammsäkerhetsarbete (RIDAS) ger vägledning to nå målen Flödeskommittens riktlinjer sätter kravnivån med avseende på hydrologiska laster Styrande lagar och förordningar (de mest relevanta) Miljöbalk [MB] SFS 1998:808 Förordning om verksamhetsutövares egenkontroll [FVE] SFS 1998:901 Förordning om dammsäkerhet SFS 2014:214. Förtydliga krav på dammägare/underhållsskyldiga av klassificerade dammar; Konsekvensutredning Säkerhetsledningssystem Helhetsbedömning av dammsäkerheten Årsrapport med avseende på avvikelser och åtgärdsplan Lag om skydd mot olyckor [LSO]..SFS 2003:778 Förordning om skydd mot olyckor [FSO]. SFS 2003:789 4 12.11.2017 Mats Eriksson

2. Styrande regelverk och vägledningar Policies & Objectives Industrins vägledningar för dammsäkerhet i Sverige RIDAS och Riktlinjer för bestämning av dimensionerade flöden för dammanläggningar Det legala ramverket i Sverige preciserar inte detaljerade krav på dammsäkerhetsarbetet och prestandakrav. Därför förblir RIDAS och riktlinjerna för flödesdimensionering viktiga vägledande dokument för dammägare. 5 12.11.2017 Mats Eriksson

3. Dammsäkerhetsprocess (anl.) Lagar och förordningar Strategisk inriktning Branschriktlinjer Dammsäkerhetspolicy Säkerhetsledning och QA Omvärldsbevakning Beakta resultat, tillstånd, avvikelser och risker A. Klassificering (vidmakthålla/se över) B.Riskkontrollprogram (plan för säker drift) B1. Akut- och kortsiktshantering B2. Långtidsplanläggning C. Anl.dokumentation (vidmakthålla/se över) Ja, återgå till rådande plan Ja, justera akut hantering Nej, uppdatera behovslista D. Riskutvärdering* och rapportering Nej, eller osäkert Nej E. Rek. åtgärd, planläggning och budgethantering Ja, följ projektet Prioriterat under nästa år? Är avvikelsen/ risken tolerabel? Akut hantering nödvändig? F. Utföra åtgärder (andra processer) Drift (TAO) Underhåll (AM) Investering (AD) Stora Projekt (HTP) Dokumentation (AM) IT och stödsystem (?) 6

4. Felmoderna utgångspunkten för allt dammsäkerhetsarbete Huvudfelmoder i Fortums system Failure mode* ÖA ÖL YA ID IG SF YÖ SB/SM Description Overtopping due to lack of installed spillway capacity Overtopping due clogging of spillway gates or loss of maneuver upon demand Surface erosion during spill (backwards erosion, undermining of foundation etc.) Internal erosion in dam structure Internal erosion in foundation Insufficient stability for embankment dam (SF) including bearing capacity of the foundation Other surface erosion including wave erosion of dam crest Insufficient stability for concrete dam (SB) and/or masonry dam (SM) including bearing capacity of the foundation 7

4. Felmoderna utgångspunkten för allt dammsäkerhetsarbete Felmoder i praktiken resultat och användning i riskkontrollprogrammet Vår syn är att definierade felmoder skall utgöra basen för; Övervakningsprogram inkl. instrumentering Inspektioner Förebyggande Underhåll Underhållsinvesteringar Investeringar i TYP (Ten Year Plan) Beredskapsplaner och övningar Eventuella operativa driftbegränsningar mht. dammsäkerhet 4 1 8 7 6 PFM 1: In-stabilities in the concrete infrastructures and foundation (SB) PFM 2: Stability in bed-rock and underground due to cracks (IG) PFM 4: Stability in the embankment (SB) PFM 6: Spillways not meeting design flood criteria (ÖA) PFM 7: Overtopping due to gate malfunction (ÖL) PFM 8: Internal Erosion (ID) in Earth fill dam due to sheet pile failure 2 8

5. Riskkontrollprogram Riskbehandling generellt Riskhantering Identifiera Analysera RISK Värdera Planlägg (Riskbehandling) Undvika (ingen verksamhet) Betala Åtgärda Följ upp Skydda Skador Ekonomiskt Organisatoriskt Tekniskt Överföra (försäkring, avtal) Fondera Skadebegränsande Skadeförebyggande Skadebegränsande Skadeförebyggande 9 11/10/2014 DSM - Dam Safety Management / Mats Eriksson

5. Riskkontrollprogram Barriärer knutet till verksamhetens processer Orsaker Oönskade händelser Drift- och övervakningsprocesser Underhåll Projekt Design/Konstruktion Konsekvenser Tekniska marginaler, redundans, beredskap, skydd, övervakning, tillståndskontroll, arbetssätt, praxis mm. Riskkontrollprogram (Planläggning för säker drift) = Riskbehandling 10 11/10/2014 DSM - Dam Safety Management / Mats Eriksson

6. Dammsäkerhetsutvärderingsprocessen förenklat 3) Övergripande Översyner Fortum skall på sikt ha en för alla KKL 1 och KKL 2: 1) DSU (Dammsäkerhetsutvärdering) Uppdateras i samband vart intervall för dammsäkerhetsutvärdering (9-18 år) 2) Info från tillsyn, övervakning, utredningar, projekt och händelser mm. En säkerhetsanalys som består av; En teknisk utvärdering Scenarioanalys (PFMA) Som understöds av; 2) Info från tillsyn, övervakning, utredningar och händelser 3) Övergripande översyner 4) Samlad säkerhetsbedömning (levande) mm.. Uppdateras i samband med DSU-intervall (9-18 år) 4) SAMLAD SÄKERHETSBEDÖMNING (levande)* Årlig uppdatering! 5) RISKKONTROLLPROGRAM (levande)* 11

7. Övergripande kravbild på riskutvärdering Riskutvärdering och rekommenderad riskkontroll Obligatoriskt (alla dammanläggningar)* - Samlad säkerhetsbedömning - Rekommenderat riskkontrollprogram Operativ och akut hantering Långtidsplan Fördjupad analys (KKL 1+, 1 och 2) - Teknisk utvärdering - Potentiell Felmodsanalys (PFMA) Underlag - Konsekvensklassificering och flödesdimensioneringsklassning - Drift, tillsyns och underhållsmanual (DTU) - Tidigare FDUer (FDU = Fördjupad dammsäkerhetsutvärdering) - Tillståndskontroll - Annan erfarenhetsåterföring * I sin absolut enklaste form består processen av en ingenjörsmässig bedömning av säkerheten med hänsyn till tillgänglig information samt ett enkelt förslag på åtgärder.

8. Samlad säkerhetbedömning Asset Manager Dams (Dam Safety Engineers) ansvar med avseende samlade säkerhetsbedömningar Upprätta och vidmakthålla en samlad säkerhetsbedömning på alla anläggning i sin portfölj Uppdatering den samlade säkerhetsbedömningen minst 1 ggr/år. Där hänsyn tas till ny information från; Driftmässig tillsyn Damminspektioner (DI) Fördjupade damminspektioner (FDI) Dammsäkerhetsutvärderingar(DSU) Kompletterande dammsäkerhetsutredningar/undersökningar utredningar(kdu) Händelser Mm. Instruktion finns som ger stöd för att göra den samlade säkerhetsbedömningen. 13

8. Samlad säkerhetsbedömning* Exempel: Samlad säkerhetsbedömning för dammanläggning X Flödesklass I, Konsekvensklass 1 Required level Tolerance level Safety level ÖA ÖL YA ID IG SF YÖ SB ÖV 5 n/a 4 X X X X X 3 X X X X 2 1 Un-acceptable level Dammanläggningen X är enligt nuvarande bedömning och rådande kunskap om anläggningen som mest sårbar med avseende på; Inre erosion i damm (ID) Inre erosion i grund (IG) samt; Otillräcklig motståndskraft mot erosion under pågående spilltappning vid höga flöden (YA) * Instruktion finns som stöd att utföra den samlade säkerhetsbedömingen och som förklarar vad de olika nivåerna betyder 14 25.6.2012 Power / Mats Eriksson

9. PFMA vårt arbetssätt vid fördjupad analys Arbetsgång 1. Förberedelser Praktiska Analysmässiga 2. Workshop Genomgång av anläggning och eventuellt projekt Genomgång av analysprocessen (vid behov) Genomgång av scenario som förberetts Utmana scenario med avseende på relevans Har något scenario glömts? Checklista används Utveckla felmodsbeskrivningarna Ta fram förslag på riskbehandling Genomför sårbarhetsbedömning 3. Rapportera Analysansvarig tillser att rapport tas fram som beskriver workshopens resultat 4. Uppdatera riskkontrollprogram 15 12.11.2017 Mats Eriksson

9. PFMA vårt arbetssätt vid fördjupad analys Sårbarhetsbedömning Anläggningens sårbarhet för identifierade felmoder utvärderas genom att ställa följande principiella frågor; 1. Till vilken grad uppfyller dammen/systemet rimliga krav på primära funktioner och prestanda med avseende på identifierat lastfall/scenario? 2. Hur kritiskt är det om dammens/systemets primära funktion skulle tappas med avseende på identifierat lastfall/scenario? 3. I vilken grad finns förmåga/möjlighet att upptäcka felutveckling och sätta in åtgärder som effektivt förhindrar fortsatt felutveckling med avseende på identifierat scenario/lastfall? 4. Hur ofta kan belastningsförutsättningen i studerat scenario uppkomma? Instruktion finns som ger kompletterande frågor som stöd för att ringa in nivån i respektive huvudfråga. 16

Exempel: PFMA från anläggning X 17

Exempel: PFMA från anläggning X Vänster fyllningsdamm - inre erosion/läckage samt stabilitet PFM 1 - Inre erosion/läckage i höger anslutning mot utskovspartiet PFM 2 - Injekteringsskärmen vid höger anslutning tappar sin funktion PFM 3 - Genombrott i panuren (älvfåran) PFM 4 - Genombrott i panuren (övriga delar) PFM 5 - Skada i panur vid mätrör för gamla Piezometrar PFM 6 - Inre erosion/läckage genom tätkärna (generellt) PFM 7 - Erosion av n/s slänt och/eller krön vid överdämning Betongkonstruktioner - Stabilitet PFM 8 - Instabilitet utskovsdamm i flödesriktningen PFM 9 - Oklarheter avseende partiell stabilitet för betongdammen Avbördningstillförlitlighet - Kapacitet PFM 10 - Otillräcklig avbördningskapacitet? Avbördningstillförlitlighet - Hydraulisk kontroll PFM 11 - Underminering av vänster ledmur under spill PFM 12 - Underminering av skibord vid höga spill PFM 13 - Erosion u/s slänt vid inströmning vid höga spill Avbördningstillförlitlighet - Reglerande funktion PFM 14a - Stationsfrånslag utan återstart ("sommar") PFM 14b - Stationsfrånslag utan återstart ("vinter") PFM 15 - Slagregn som ger behov av manöver lokalt PFM 16 - Dammbrott i Gryveldammen PFM 17 - Klass II-flöde PFM 18 - Dimensionerande flöde 18

Exempel: PFMA från anläggning X Identifierade felmoder - översikt PFM 4 PFM 4 19 Power / Mats Eriksson

Exempel: PFMA från anläggning X Identifierade felmoder - översikt 20 25.6.2012 Power / Mats Eriksson

10. Erfarenheter Det är väldigt få risker (om ens några) som kan behandlas fullt ut till en tillfredställande säkerhetsnivå med endast tekniska medel Det tar tid att bygga upp struktur och förståelse för god riskhantering Fokusera på målet dvs. Riskkontrollprogrammet annars ser man inte skogen för alla träd Vissa detaljer skall inte riskanalyseras de ska bara fungera. Hitta rätt nivå att göra analyserna på är inte helt lätt. Det råd vi kan ge är att utgå från utgå från anläggningens huvud- och delfunktioner och inte komponentnivå. Annars blir man aldrig klar! Eller om man så vill Låt inte det bästa hindra det goda som kan uppnås idag Kvantifierade (probablistiska) riskanalyser är: Svåra att försvara med endast stöd av expertbedömningar. Här krävs fysikaliska och simuleringsmodeller som stöd. Rekommenderar idag ej för jämförelser inom en dammportfölj eller med andra områden (värmekraft, kärnkraft) med behov av säkerhetsinvesteringar med hänsyn till osäkerheterna i analyserna. Användbara som relativa jämförelser vid urval av projektalternativ 21 12.11.2017 Mats Eriksson

10. Erfarenheter (forts.) Försvaret av den existerande anläggningen är påtagligt viktigare än att uppnå högre prestanda. Se till att den dagliga verksamheten fungerar! Beredskap Driftövervakning Tillståndskontroll Felavhjälpning Förebyggande underhåll Förbered analyserna noga Insamling av information Komptenstäckning Det vi inte vet utgör en osäkerhet! Även det måste behandlas! -> Kompletterande utredningar!! Riskanalysen utgör ett mycket bra stöd vid prioritering av åtgärder En metod löser inte alla analysbehov 22 12.11.2017 Mats Eriksson

11. Kommande utveckling på kort och sikt Kort sikt (Fortum); Bättre användning av UH-systemet Analys av målnivåer för organisatorisk respons (MDT, inställelsetider) Bättre lärande från funktionsprover Utökad övningsverksamhet Förbättra underhållsstrategin för åldrande dammanläggningar Längre sikt (Fortum); Systemanalyser Älvsystem Avbördningssystem Simuleringsmodeller av system Stödja situationsanpassat beslutsfattande Optimera kravnivån för avbördningssystemet Testa driftregler och driftbegränsningar 23 12.11.2017 Mats Eriksson

TACK! 24 12.11.2017 Mats Eriksson

Appendix Övergripande intern styrning av hos Fortum

Dammsäkerhetspolicy och styrande principer Policies & Objectives Fortums utgångspunkt för dammsäkerhetsarbetet är att undvika dammhaverier Fortums prioritet och inriktning för dammsäkerhetsarbete är att så långt rimligt skydda människors liv och hälsa samt samhället mot svåra påfrestningar, men beaktar även andra skyddsbehov. Dammsäkerheten hålls på god internationell nivå Detta innebär att följande principer vägleder arbetet: Sannolikheten för dammhaveri hålls på lägsta rimliga nivå, Konsekvensernas omfattning i händelse av ett dammhaveri styr de krav som ställs avseende dammsäkerhet, Konsekvenserna i händelse av dammhaveri reduceras genom god planering, Planering och styrning av dammsäkerhetsarbetet utgår från analys av riskerna i verksamheten och utvärdering av säkerheten. Dammsäkerhetsarbetet kännetecknas av fortlöpande förbättring och bedrivs med ett långsiktigt perspektiv 26 12.11.2017 Mats Eriksson

Dammsäkerhetspolicy och styrande principer Policies & Objectives Kompletterande principer i genomförandet Fortums dammanläggningar skall vara konstruerade, kontrollerade samt underhållna på ett sätt som säkerställer att vi följer all gällande lagstiftning och externa krav. Anläggningarna skall skötas på bästa möjliga sätt enligt branschens riktlinjer RIDAS samt andra framtagna riktlinjer för att uppnå största möjliga säkerhet. Den underliggande principen, att hantera samt minimera kvarvarande risker sammanhörande med våra dammanläggningar, gäller. Detta omfattar såväl den verksamhet som bedrivs vid anläggningarna som den verksamhet som bedrivs för säker vattenreglering. God säkerhet är en förutsättning för en effektiv vattenkraftproduktion. Risker ska hållas så låga som är rimligt genomförbara, "as low as resonable practicably" (the ALARPprinciple) Försiktighetsprincipen gäller, vilket innebär att åtgärder vidtas i proportion till konsekvensen av ett dammbrott och osäkerheterna i bedömningen av dammsäkerheten Utredningar ska genomföras i sådan omfattning att osäkerheterna vid bedömning av dammsäkerheten kan hanteras tillfredställande samt att metoder används som tar hänsyn till vald teknik, gällande organisation samt de människor som arbetar i verksamheten (MTO) 27 12.11.2017 Mats Eriksson

Strategisk inriktning på Fortums dammsäkerhetsarbete Inriktning - Lagstiftning - Policy Policies & - Mål Objectives och strategi Att utföra ett effektivt dammsäkerhetsarbete som innebär att vi vidtager de mått och steg som behövs för att kunna hantera dammanläggningarna på ett säkert sätt över tiden med rätt mängd av resurser. Konkreta dammsäkerhetsmål Strategiska aktiviteter Få kontroll på riskutsättningen och säkerställ rätt funktion för anläggningarna Säkerställ anläggningarnas funktion och tillgänglighet över tiden Samtliga förväntade driftsituationer skall kunna hanteras på ett säkert sätt 1. Förbättra säkerhetsvärderings procedurer samt förbättra dammövervakningen inklusive dammätningar 2. Fortsatt strategisk förbättring av dammanläggningarna 3. Förbättra helhetsperspektiv av underhållsplaneringen 4. Fortsatt hantering av dammsäkerhets relaterade händelser med erfarenhets återföring till organisationen 5. Skapa säker drift för identifierade driftsfall Säkerställ resurser och kompetens, planera och öva Ett säkerhetsledningssystem möjliggör för Fortum att kunna bedriva ett systematiskt förbättringsarbete 28 12.11.2017 Mats Eriksson