Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen

Social Insurance Report Föräldrars syn på Försäkringskassans information om föräldraförsäkringen Resultat från en enkätundersökning hösten 2009 ISSN 1654-8574

Utgivare: Upplysningar: Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Fredrik Svensson 010-116 94 04 fredrik.svensson@forsakringskassan.se www.forsakringskassan.se

Förord Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2009 i uppdrag att rapportera om Försäkringskassans information till föräldrar om föräldrapenningen och undersöka om föräldrarna upplever denna information som tillgänglig och tillräcklig. Under hösten 2009 genomförde Försäkringskassan en enkätundersökning riktad till nyblivna föräldrar med syfte att besvara ovanstående frågor. Resultaten från undersökningen presenteras i Försäkringskassans årsredovisning för 2009. För en något djupare analys och för att kunna belysa ett antal kringfrågor inkluderades i enkäten dessutom frågor om föräldrarna och deras kunskaper om föräldraförsäkringen. Resultaten från hela enkäten, och en utförlig beskrivning av metoden samt gjorda slutsatser, presenteras i denna rapport. Resultaten från undersökningen speglar informationsläget sommaren 2009. Sedan dess har ytterligare informationsinsatser genomförts, som införandet av en ny informationsstrategi ständig närvaro vilket innebär att mer satsas på information på de platser där föräldrar söker information exempelvis bannerannonser på föräldrasajter och annonser i föräldratidningar. Fredrik Svensson har genomfört analysen och skrivit rapporten. Jan Almqvist Verksamhetsområdeschef Försäkringsutveckling

Innehåll Sammanfattning... 5 1 Inledning... 6 2 Metod... 9 3 Var inhämtar föräldrarna information från Försäkringskassan?... 10 4 Är Försäkringskassans information tillgänglig och tillräcklig?... 12 5 Hur upplever föräldrarna informationens kvalitet?... 15 6 Vilka kunskaper har föräldrarnas om föräldraförsäkringen?... 17 7 Diskussion och slutsatser... 20 Referenser... 23 Bilaga 1... 24 Bilaga 2 Deltagit/Använt/Uppmärksammat... 38 Bilaga 3 Tillgänglighet... 42 Bilaga 4 Upplevd informationskvalitet... 45 Bilaga 5 Tillräcklighet... 50 Bilaga 6 Kunskap om föräldraförsäkringen... 51

Sammanfattning Under hösten 2009 genomförde Försäkringskassan en enkätundersökning riktad till nyblivna föräldrar med syfte att besvara frågor om Försäkringskassans information till föräldrar om föräldrapenningen samt för att undersöka om föräldrarna upplever denna information som tillgänglig och tillräcklig. Resultaten är uppdelade i var föräldrarna inhämtar information, hur de uppfattar informationens tillgänglighet och tillräcklighet, hur de upplever informationens kvalitet och vilka kunskaper de har om föräldraförsäkringen. Resultaten presenteras konsekvent uppdelat på föräldrarnas kön, utbildning och födelseland. När det gäller föräldrarnas informationsinhämtande är de tydligaste resultaten att föräldrarna inhämtar information från en mängd av Försäkringskassans informationskanaler och att mammorna i detta är de mer aktiva. Det mest använda är planeringsverktyget med e-legitimation. Alla informationskanalerna uppfattas av en majoritet av föräldrarna som lättillgängliga eller mycket lättillgängliga. Att få kontakt med Försäkringskassan per telefon upplevs som mest problematiskt. När det gäller den samlade informationens tillräcklighet är det relativt många, 46 procent av mammorna och 50 procent av papporna, som inte tycker att informationen från Försäkringskassan är tillräcklig. När det gäller informationens kvalitet och i vilken utsträckning informationen bidrar till att kunna fördela föräldrapenningen ger föräldrarna höga betyg till planeringsverktyget, chatten med Försäkringskassans handläggare och det personliga mötet med handläggare. Sämst uppfattas tjänsten Hanna, på Försäkringskassans hemsida. Föräldrarnas kunskaper om föräldraförsäkringen mäts med åtta kunskapsfrågor med slutna svarsalternativ. I genomsnitt har föräldrarna 3,6 korrekta svar på frågorna. Mammorna har signifikant fler korrekta svar men det finns inga signifikanta skillnader mellan föräldrarna med avseende på de andra grupper som jämförts. Andelen korrekta svar uppdelat på fråga varierar kraftigt; 94 procent vet att det finns dagar som pappan inte kan avstå till mamman, medan endast 1 procent känner till jämställdhetsbonusens funktionssätt. De låga kunskaperna inom vissa områden relateras till nya reformers möjlighet att påverka beteendemönster och hur Försäkringskassan bättre kan informera föräldrar för att ge de bättre förutsättningar att på ett informerat sätt ta beslut rörande deras föräldraledighet. 5

1 Inledning Försäkringskassan fick i regleringsbrevet för 2009 i uppdrag att rapportera om försäkringskassans information till föräldrar om föräldrapenningen och undersöka huruvida föräldrarna upplever denna information som tillgänglig och tillräcklig. Föräldrar ska genom Försäkringskassans information få bättre förutsättningar att välja hur man vill fördela föräldrapenningdagarna mellan sig. Försäkringskassan ska rapportera genomförda insatser samt om föräldrarna upplever informationen som tillräcklig och tillgänglig. Se Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försäkringskassan. Med anledning av uppdraget har Försäkringskassan gjort en enkät som besvarats av nyblivna föräldrar. I denna rapport följer en mer utförlig beskrivning och analys av resultaten från denna enkät. Uppdraget har återrapporterats i Försäkringskassans årsredovisning för 2009 i en kortare form. Rapportens syfte är att undersöka var olika grupper av föräldrarna inhämtar information om föräldraförsäkringen, hur de uppfattar informationen med avseende på tillgänglighet och tillräcklighet, hur de uppfattar informationens kvalitet och vilka kunskaper de har om föräldraförsäkringen. Föräldrapenningen Föräldrapenningens främsta syfte är att stödja båda föräldrarnas möjlighet att kombinera föräldraskap och förvärvsarbete eller studier. Föräldrar kan få föräldrapenning med anledning av barns födelse eller adoption under sammanlagt 480 dagar per barn. För 390 av dagarna är ersättningen relaterad till förälderns sjukpenninggrundande inkomst (så kallade sjukpenningnivådagar), för dessa dagar finns en grundnivå på 180 kronor per dag för föräldrar med låga eller inga inkomster. För de resterande 90 dagarna är ersättningen satt till 180 kronor för alla oavsett tidigare inkomst, så kallade lägstanivådagar. Om föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet har var och en rätt till hälften av det totala antalet föräldrapenningdagar. En förälder kan dock överlåta föräldrapenningdagar till den andra föräldern med undantag för 60 dagar på sjukpenningnivå som är reserverade för vardera föräldern. Föräldrapenningen kan tas ut tills barnet fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår. Ersättningen från Försäkringskassan uppgår till 77,6 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (80 procent av 97 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten). Den högsta ersättningen baseras på 10 prisbasbelopp, vilket år 2010 motsvarar 901 kronor per dag 6

Uttagets fördelning Kvinnorna har sedan föräldrapenningen infördes 1974 tagit ut fler dagar än männen. Männens andel har dock ökat över tid, 1974 tog männen ut 0,5 procent av alla utbetalda dagar, 2009 hade andelen ökat till 22,3 procent. Det finns sannolikt flera förklaringar till pappornas gradvis större andel av föräldrapenninguttaget. Flera reformer med syftet att öka pappornas uttag har införts sedan 1974. I januari 1995 öronmärktes 30 dagar med föräldrapenning till varje förälder och 2002 reserverades ytterligare 30 dagar. Taket i föräldraförsäkringen höjdes från 7,5 till 10 prisbasbelopp 2006 och 2008 infördes en jämställdhetsbonus som via skattekontot premierar ett jämställt uttag av föräldrapenningdagarna. Viktigaste av dessa har antagligen varit införandet av de 60 reserverade dagarna till vardera föräldern (RFV 2002, Ekberg et al 2005, Eriksson 2005). Sannolikt har också långsamma värderingsförändringar i samhället gjort det mer accepterat och förväntat för pappor att vara lediga med sina barn bidragit. Försäkringskassans information till föräldrar Försäkringskassan har under flera år verkat för att föräldraförsäkringen ska bli mer begriplig för föräldrar som kommer i kontakt med försäkringen. Tidigare studier visar att det som regel är mamman som har den bästa kunskapen om föräldrapenning och att föräldrarnas uttag av föräldrapenningdagar ofta planeras tidigt i graviditeten (RFV 2003). Det är därför vikigt att blivande föräldrar nås av Försäkringskassans information så tidigt som möjligt och att Försäkringskassans information finns där de blivande föräldrarna söker kunskap. Genom kunskap om föräldraförsäkringens syfte och regler skapas bättre förutsättningar att välja hur man vill fördela föräldrapenningdagarna mellan sig. Som ett led i att utöka föräldrars kunskap och förståelse inom föräldraförsäkringen har Försäkringskassan tagit fram Föräldraguiden, en interaktiv snabbkurs i föräldraförsäkringen. Försäkringskassan bjuder in blivande föräldrar eller nyblivna föräldrar till informationsträffar. Där ges information om föräldraförsäkringens regler och hur föräldrarna kan ta ut föräldrapenningdagarna. Även Försäkringskassans internettjänst, digitala assistent Hanna, självbetjäning via telefon, broschyrer och faktablad innehåller information om detta. På Försäkringskassans webbplats erbjuds föräldrar dessutom att chatta med handläggare om föräldraförsäkringen. Vidare har Försäkringskassan under 2009 särskilt lyft fram jämställdhetsbonusen i annonser, i tryckt press och i digitala media. Under hösten 2009 skickade Försäkringskassan för nionde året i rad ut ett informationsbrev till föräldrar som har ett visst antal dagar kvar att ta ut för ett eller flera barn. Under andra halvan av 2009 implementerades informationsstrategin Ständig närvaro för föräldraförsäkringen. Den innebär att finnas med information på de platser där blivande föräldrar och föräldrar söker information, till exempel med bannerannonser på föräldrasajter på internet eller med annonser i föräldratidningar, och att göra det året om. Tanken är att när de blivande föräldrarna börjar söka information, då ska Försäkringskassans information finnas där, oavsett när den enskilde kunden börjar söka information. Tidigare har mycket kraft lagts på större informationsinsatser 7

ett par gånger per år vilka varit effektiva under de veckor de har genomförts men mindre framgångsrika för de blivande föräldrar som söker information under de veckor det inte genomförts någon informationsinsats. I juni 2009 lanserades också Försäkringskassans Föräldraguide; en snabbkurs i föräldraförsäkringen på nätet. Sidan innehåller korta filmer om föräldraförsäkringen, en chattfunktion och länkar till fördjupning och beräkningsmöjligheter. Det finns ett stort antal tidigare undersökningar av hur Försäkringskassans kunder uppfattar Försäkringskassan i en mängd olika avseenden, se till exempel undersökningar av Augur Marknadsanalys (2008), Centrum för Marknadsanalys (2008) och Försäkringskassans årliga kundundersökning (Försäkringskassan 2009). Dessa är typiskt av mer generell karaktär och inte direkt jämförbara med föreliggande undersökning. Försäkringskassans informationsarbete och kundernas informationsinhämtande har tidigare analyserats av TNS Gallup (2009) på uppdrag av Försäkringskassan. En studie med särskild inriktning mot Försäkringskassans föräldrautbildning på nätet gjordes av Augur 2009. I studien av TNS Gallup visas till exempel att den största delen kunderna (48 %) i första hand väljer att kontakta Försäkringskassan per telefon. Den näst största kundgruppen (28 %) väljer att i först försöka inhämta information via Försäkringskassans hemsida. Kunskapsdelen av denna undersökning kan i viss utsträckning jämföras med RFV (2003). Någon stratifierad undersökning av tillräcklig storlek för att kunna jämföra olika mindre gruppers kunskaper om föräldraförsäkringen har inte gjorts. Inte heller denna undersökning är tillräckligt stor för att på ett helt övertygande sätt kunna jämföra till exempel utlandsfödda och svenskfödda föräldrars kunskaper. Studien från 2003 visar dock på relativt stora skillnader i kunskaper mellan olika utbildningskategorier. Utrikesföddas uppfattningar om Försäkringskassans information har tidigare analyserats kvalitativt (Kommunicera 2007) och kvantitativt (Försäkringskassan 2008). Dessa och andra kvantitativa undersökningar visar samstämmigt att utlandsfödda är mer positivt inställda till Försäkringskassan i en mängd olika avseenden. Formuleringen förutsättningar i Försäkringskassans uppdrag innebär ett tydligt fokus på information till föräldrar om föräldraförsäkringen. Att ge föräldrar förutsättningar att välja hur de vill fördela föräldrapenningen mellan sig måste rimligtvis betyda att de måsta ha goda kunskaper om föräldrapenningens regler och de incitament som finns för ett mer jämställt uttag. Utan denna kunskap kan föräldrar inte ta informerade beslut och inte heller kan de antas reagera på nya regler och incitament. Rapporten är disponerad enligt följande: Efter inledningen presenteras metoden och den enkät som tagits fram för ändamålet. I nästkommande avsnitt presenteras hur många av föräldrarna som inhämtat information från Försäkringskassans olika informationskanaler. Det fjärde avsnittet fokuserar på föräldrarnas uppfattning om informationens tillgänglighet och tillräcklighet. I det femte avsnittet 8

presenteras hur föräldrarna upplever informationskvalitet. I ett sjätte, och sista empiriska avsnitt, presenteras den del av enkäten som avser mäta föräldrarnas kunskaper om föräldraförsäkringen. Rapporten avslutas med en allmän diskussion om hur resultaten av undersökningen kan användas för att förbättra Försäkringskassans information till föräldrar och hur information och kunskaper påverkar nya reformers möjlighet att påverka uttaget av föräldrapenning. 2 Metod För att besvara frågorna enligt syftet har en telefonintervjuundersökning gjorts. Enkäten återfinns i bilaga 1. Mellan 2009-10-26 och 2009-11-06 intervjuades 506 nyblivna föräldrar till barn födda under juni månad 2009. Urvalsramen begränsades ytterligare till att endast inkludera föräldrar till barn med genensam vårdnad samt genom att exkludera tvillingar och adopterade barn. Detta resulterade i en urvalsram på 3 211 föräldrar. Denna urvalsram togs fram av Försäkringskassan och telefonnummersattes av TNS-SIFO. Utfallet blev 1813 föräldrar. Skillnaden mellan 3 211 och 1 813 förklaras i huvudsak av Försäkringskassans inte helt aktuella adressuppgifter. Konsekvenser av detta blir att personer som nyligen flyttat inte kan hittas och få ett telefonnummer. Det är svårt att säga i vilken utsträckning detta bortfall är systematiskt och hur det i så fall påverkar undersökningens resultat. Bland dessa 1813 föräldrar har TNS-SIFO ringt upp ett slumpmässigt urval tills dess att det totala antalet kompletta intervjuer uppgick till 506. I denna process valde 88 personer att inte deltaga i undersökningen, ytterligare 75 kunde inte nås på telefon under intervjuperioden och 15 intervjuer kunde inte genomföras på grund av förälderns bristande kunskaper i svenska. Ur ett tillgänglighetsperspektiv är det naturligtvis problematiskt att gruppen med dåliga kunskaper i svenska inte representeras i undersökningen. För att fånga denna grupps erfarenheter av Försäkringskassans information krävs dock andra undersökningsmetoder. Av de 506 föräldrarna som besvarade enkäten var 46 (9 %) födda i ett annat land än Sverige. Denna grupp är underrepresenterad i undersökningen. Av barnen som föddes 2007 hade 22 procent en mamma född utanför Sverige (SCB, 2008). I urvalsramen, bestående av 3 211 föräldrar, var 15 procent födda i ett annat land än Sverige. Skillnaden mellan 22 procent och 15 procent förklaras sannolikt med kriterierna för urvalet presenterade ovan. Skillnaden mellan urvalsramens 15 procent och det slutgiltiga urvalets 9 procent utlandsfödda beror i första hand på de 15 föräldrar med dåliga kunskaper i svenska som inte kunde genomföra telefonintervjun. Det slutgiltiga urvalet bestod av 248 pappor och 258 mammor med en genomsnittsålder på 31 år. Föräldrarna som hade en avslutad gymnasieutbildning var 202 och 290 hade en högskoleutbildning som högsta utbildning. Endast 14 föräldrar hade högst grundskoleutbildning. Vidare bodde 497 tillsammans med barnets andra förälder. All information som redovisas i rapporten är hämtad från enkäten utom uppgifter om föräldrarnas födelseland som har lagts till från Försäkrings- 9

kassans databaser ur vilka också urvalet gjorts. Medelvärdesskillnader har signifikanstestats med t-test och skillnader i frekvenser mellan olika grupper har signifikanstestats med chi-2 test. För att skillnaderna skall kallas signifikanta måste de uppnå minst 95-procentnivå (p<0,05). I de fyra nedanstående empiriska avsnitten redovisas resultaten av enkäten med fokus på vilka informationskanaler som använts, om informationen uppfattas som tillgänglig och tillräcklig, hur de upplevde informationens kvalitet och föräldrarnas kunskaper om föräldraförsäkringen. Föräldrarnas svar på enskilda frågor återfinns i bilagorna 2 6. Undersökningens begränsade urvalsstorlek gör att resultatredovisningen fokuserar på deskription och skillnader mellan grupper. Resultatredovisningen baseras i huvudsak på jämförelse mellan mammor och pappor, olika utbildningsnivåer samt svensk- respektive utlandsfödda föräldrar. 3 Var inhämtar föräldrarna information från Försäkringskassan? Försäkringskassan erbjuder information om föräldraförsäkringen via en mängd kanaler. För att undersöka i vilken utsträckning dessa används har föräldrarna i enkäten frågats om åtta olika kanaler. De föräldrar som svarat Nej på respektive fråga har fått en följdfråga där de fått förklara varför de inte använt respektive informationskanal. Svaren på denna följdfråga finns redovisade i Bilaga 2. De som svarat Ja, och följaktligen använt sig av respektive informationskanal, har fått följdfrågor om hur de upplevt informationen i olika avseende. Föräldrarna i studien frågas huruvida de: 1. Deltagit på Försäkringskassans informationsträff 2. Haft kontakt med Försäkringskassan per telefon 3. Träffat Försäkringskassans personal 4. Använt tjänsten Hanna 5. Använt Försäkringskassans Chatt 6. Använt Försäkringskassans planeringsverktyg på Internet genom att logga in med e-legitimation 7. Läst någon av Försäkringskassans broschyrer eller faktablad 8. Uppmärksammat Försäkringskassans informationskampanjer I diagram 1 nedan redovisas hur stor andel av mammor och pappor som inhämtat information från var och en av de åtta olika informationskanalerna. De tre flitigast använda informationskanalerna är planeringsverktyget, telefonkontakt och Försäkringskassans broschyrer och faktablad. Relativt få har använt Försäkringskassans 'Chatt', personligen träffat Försäkringskassans personal och uppmärksammat Försäkringskassans informationskampanjer. 10

Diagram 1 Andelar mammor och pappor som använt respektive informationskanal Andel mammor och pappor som... Använt Försäkringskassans planeringsverktyg på Internet 61 85 * Haft kontakt med Försäkringskassan per telefon Läst någon av Försäkringskassans broschyrer eller faktablad 56 63 74 82 * * Deltagit på Försäkringskassans informationsträff för föräldrar 50 55 Använt tjänsten 'Hanna' på Försäkringskassans hemsida 31 56 * Mammor Pappor Använt Försäkringskassans 'Chatt' 9 18 * Uppmärksammat Försäkringskassans informationskampanjer 12 13 Träffat Försäkringskassans personal för ett personligt möte 7 8 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 Andel i % (*) Signifikant skillnad på minst 95-procentnivå. Tydligt är att mammorna generellt sätt är betydligt mer aktiva i att inhämta information för att planera sin föräldraledighet. Skillnaderna mellan mammors och pappors informationsinhämtande är signifikanta (p<0,05) när det gäller planeringsverktyget, telefonkontakt, broschyrer och faktablad, Hanna samt chatten. Mammornas större aktivitet i informationsinhämtande syns också i att de har större kunskaper om föräldraförsäkringen, se avsnitt 6. Denna skillnad verkar dock ha minskat i relation till tidigare undersökningar (RFV 2003). Pappornas lägre aktivitet och kunskaper kan också delvis förklaras av att de vanligen tar ut sina föräldrapenningdagar senare efter barnets födelse och därför ännu inte haft så mycket kontakt med Försäkringskassan. Urvalet är baserat på föräldrar till barn födda i juni 2009 så barnen var då undersökningen gjordes under ett halvt år gamla. 11

Föräldrarnas utbildningsnivå påverkar i relativt stor utsträckning var de inhämtar information om föräldraförsäkringen. Föräldrar med hög utbildning är statistiskt signifikant (p<0,05) överrepresenterade när det gäller informationsträffen, planeringsverktyget och Försäkringskassans broschyrer eller faktablad. Föräldrar med låg utbildning är överrepresenterade bland dem som personligen träffar Försäkringskassans handläggare. De 46 föräldrar som är födda i annat land än Sverige skiljer sig med två undantag inte signifikant från de som är födda i Sverige med avseende på i vilken utsträckning de använder Försäkringskassans informationskanaler. De använder dock i signifikant mindre uträckning planeringsverktyget med e-legitimation, 54 procent respektive 75 procent (p<0,01). När det gäller Försäkringskassans broschyrer eller faktablad använder utlandsfödda dessa i större utsträckning än de svenskfödda föräldrarna, 83 procent respektive 68 procent (p<0,01). 4 Är Försäkringskassans information tillgänglig och tillräcklig? För att få reda på i vilken utsträckning föräldrarna uppfattar informationen som tillgänglig har de föräldrar som använt sig av respektive informationskanal frågats om hur lättillgänglig de tyckte informationen var. Eftersom tillgänglighet till exempelvis en informationsträff eller till ett internetbaserat planeringsverktyg är av olika karaktär så var det nödvändigt att anpassa frågorna till den specifika informationskanalen. Frågorna är således inte identiska men har besvarats med samma fyrgradiga skala med svarsalternativen Mycket svårt, Svårt, Lätt och Mycket lätt. Frågorna framgår i diagrammet nedan och dess exakta formuleringar framgår av enkäten i Bilaga 1. I diagrammet nedan har svarsalternativen Mycket svårt och Svårt kombinerats. Baserat på svaren från de föräldrar som använt sig av respektive informationskanal framgår det att de uppfattar det som svårast att nå Försäkringskassan på telefon, få svar från 'Hanna' samt att hitta rätt information i Försäkringskassans broschyrer och faktablad. Att komma till informationsträffen på en lämplig plats, få svar från 'Chatten', och få träffa Försäkringskassans personal upplever få som svårt. Det skall dock sägas att väldigt få föräldrar träffar Försäkringskassans personal, det stora flertalet kontaktar Försäkringskassans personal per telefon. 12

Diagram 2 Upplevd tillgänglighet till respektive informationskanal Andel föräldrar som tycker det är svårt eller mycket svårt att... Nå Försäkringskassan per telefon Få svar från Försäkringskassans tjänst 'Hanna' 36 34 33 48 Hitta rätt information i broschyrer och faktablad 25 30 Få lämplig tid för Försäkringskassans informationsträff Använda det e-legitimationsbaserade planeringsverktyget 19 24 26 25 Mammor Pappor Komma till Försäkringskassans informationsträff på en lämplig plats Få svar från Försäkringskassans Chatt Få ett personligt möte med Försäkringskassans personal 11 10 12 17 17 17 0 10 20 30 40 50 Andel i % Det finns inga signifikanta skillnader i hur mammor och pappor upplever tillgängligheten till de olika informationskanalerna. Störst skillnad, i procentenheter räknat, är den upplevda tillgängligheten till Försäkringskassan per telefon. Notera att svaren endast baseras på föräldrar som varit i kontakt med respektive informationskanal. Med undantaget att högskoleutbildade tyckte det var lättare att hitta rätt information i Försäkringskassans skriftliga material (p<0,05) finns inget samband mellan föräldrarnas utbildning och upplevd tillgänglighet. Grupperna av föräldrar som är födda utanför Sverige och samtidigt använt sig av respektive informationskanal är för små för att jämföra med motsvarande grupp av svenskfödda föräldrar. Baserat på en kombination av föräldrarnas användande och hur de uppfattar tillgängligheten framstår telefonkontakt med Försäkringskassan som det största problemet. Många använder detta kontaktsätt och många uppfattar det som svårtillgängligt. På den andra sidan av skalan återfinns planeringsverktyget, som både används och uppfattas som lättanvänt av nästan 4/5 av alla föräldrar. Varje enskild informationskanal kan inte rimligen antas vara tillräcklig för att föräldrarna på ett informerat sätt skall kunna planera sin föräldraledighet. 13

I stället har föräldrarna frågats om de bedömer Försäkringskassans samlade information som tillräcklig. Enligt svaren, som presenteras i diagrammet nedan, finns inga stora skillnader mellan mammor och pappor. Det är dock tydligt att relativt många, 46 procent av mammorna och 50 procent av papporna, inte tycker att informationen från Försäkringskassan är tillräcklig (en kombination av svaren Inte alls, I mycket liten utsträckning och I liten utsträckning). Diagram 3 Är informationen från Försäkringskassan tillräcklig? Anser du att Försäkringskassans samlade information om föräldraförsäkringen är tillräcklig för att på ett bra sätt kunna planera föräldrapenningdagarna? I mycket stor utsträckning 9 7 I stor utsträckning I liten utsträckning 33 32 46 43 Mammor Pappor Inte alls/i mycket liten utsträckning 13 18 0 10 20 30 40 50 Andelar i % I diagrammet ovan är 11 Vet ej svar exkluderade och svarsalternativen Inte alls och I mycket liten utsträckning har slagits ihop. Den första tolkningen av detta är naturligtvis att Försäkringskassans information är bristfällig och behöver förbättras. Den andra tolkningen, som inte behöver betyda att den första tolkningen är felaktig, är att familjers beslut om föräldraledighet är ett mycket komplext familjeekonomiskt beslut som påverkas av stor mängd individuella omständigheter och har svåröverskådliga ekonomiska och icke-ekonomiska effekter. Om Försäkringskassans information skall uppfattas som mer tillräcklig av föräldrarna bör den, enligt denna tolkning, breddas till att även innefatta förmåner och villkor som inte direkt har med Försäkringskassans föräldraförsäkring att göra. I ett sådant, mer omfattande informationsuppdrag, kan till exempel avtalsförsäkringar, pension, vårdnadsbidrag, skatteeffekter etc. ingå. Det finns ett statistiskt signifikant (p<0,05) samband mellan föräldrarnas utbildning och i vilken utsträckning de anser informationen tillräcklig. Föräldrarna med avslutad högskoleutbildning anser att informationen är tillräcklig i högre utsträckning än de båda övriga grupperna. 14

De 46 föräldrar som är födda i annat land än Sverige skiljer sig inte signifikant från de som är födda i Sverige med avseende på i vilken utsträckning de uppfattar Försäkringskassans information som tillräcklig. 5 Hur upplever föräldrarna informationens kvalitet? För att få en uppfattning av hur föräldrarna uppfattar informationen i de olika informationskanalerna har de föräldrar som använt respektive informationskanal frågats hur de uppfattat informationen samt i vilken utsträckning den påverkat hur de planerat sin föräldraledighet. För det första frågades om hur information uppfattades med de fyra svarsalternativen Mycket dålig, Dålig, Bra och Mycket bra. För det andra frågades i vilken utsträckning informationen gav bättre förutsättningar att planera föräldrapenningdagarna med de fem svarsalternativen Inte alls, I mycket liten utsträckning, I liten utsträckning, I stor utsträckning, I mycket stor utsträckning. För att reducera informationsmängden presenteras här bara medelvärden för de olika informationskanalerna för de båda frågorna. De fullständiga svaren presenteras i Bilaga 4. Resultaten för samtliga föräldrar som använt sig av respektive informationskanal presenteras i diagram 4 och 5 nedan. Diagram 4 Upplevd informationskvalitet Hur upplevde föräldrarna informationen? Försäkringskassans Chatt 3,0 3,1 Personliga mötet med Försäkringskassan Planeringsverktyget 2,9 3,0 3,1 3,1 Försäkringskassan per telefon Försäkringskassan i media Försäkringskassans informationsträff Skriftliga informationen 3,0 2,9 2,9 2,8 2,9 2,9 2,8 2,8 Mammor Pappor Tjänsten 'Hanna' 2,6 2,6 1 2 3 4 1. Mycket dålig, 2. Dålig, 3. Bra och 4. Mycket bra. Överlag så uppfattar föräldrarna, både mammor och pappor, informationen från Försäkringskassan som Bra. Avviker negativt från detta gör möjligen informationen från Hanna. Noterbart är att tjänsten Hanna även i detta och nedanstående avseende får sämst betyg av dem som använt tjänsten. 15

Med undantaget att högskoleutbildade uppfattar planeringsverktyget något mer positivt (p<0,05) än övriga grupper finns inga tydliga samband mellan föräldrarnas utbildning och hur de bedömer Försäkringskassans information via de olika kanalerna. Grupperna föräldrar som är födda i annat land än Sverige och använt respektive informationskanal är i allmänhet så små att det inte går att säga att gruppen avviker från de svenskfödda föräldrarna. Det samma gäller nedanstående fråga. Diagram 5 Gav informationen bättre förutsättningar att fördela föräldraledigheten Gav informationen föräldrarna bättre förutsättningar att fördela föräldraledigheten? Planeringsverktyget Personliga mötet med Försäkringskassan 2,7 3,3 3,1 3,2 Försäkringskassans informationsträff Skriftliga informationen Försäkringskassan i media 2,9 3,0 2,7 2,9 2,4 2,7 Mammor Pappor Försäkringskassans Chatt 2,0 2,6 Försäkringskassan per telefon Tjänsten 'Hanna' 2,2 2,3 2,0 2,3 1 2 3 4 5 1. Inte alls, 2. I mycket liten utsträckning, 3. I liten utsträckning, 4. I stor utsträckning, 5. I mycket stor utsträckning. Den informationskanal som föräldrarna anser ha störst betydelse för hur de skall fördela föräldraledigheten mellan sig är planeringsverktyget med e-legitimation. Eftersom detta verktyg i stor utsträckning är utformat i just detta syfte, samt bygger på individuella uppgifter, är detta inte så konstigt. I kombination med att en stor andel av föräldrarna använder verktyget gör att det är särskilt viktigt i relation till hur föräldrarna planerar och fördela sin föräldraledighet. Med ett undantag finns ingen koppling mellan utbildningsnivå och vilken informationskanal man anser påverkat möjligheterna att planera sin föräldraledighet. Föräldrar med lägre utbildning verkar dock anse att telefonkontakten haft större betydelse (p<0,05) för planeringen. 16

6 Vilka kunskaper har föräldrarnas om föräldraförsäkringen? För att mäta föräldrarnas kunskaper om föräldraförsäkringen har det i enkäten ställts åtta kunskapsfrågor med slutna svartalternativ. Frågorna framgår av tabellen nedan. Svarsalternativen framgår av enkäten i Bilaga 1, frågor 10 17. Det fanns även ett svarsalternativ Annat, men rätt svar fanns alltid bland de färdiga svarsalternativen. Fråga 13 och 15 har svarsalternativen Ja och Nej med följdfrågorna 14 respektive 16 för svarsalternativ Ja. En förälder svarat fel (=Nej) på fråga 13 och 15 kan således inte svara rätt på respektive följdfråga. I tabell 1 nedan framgår hur stor andel av alla föräldrarna som svarat rätt på respektive fråga. Öppna svar som möjligen kunnat tolkas som korrekta eller nästan korrekta är inte inkluderad. Tabell 1 Föräldrarnas kunskaper om föräldraförsäkringen Fråga Nr Fråga Andel korrekta svar (%) Pappor Mammor Totalt 10 Hur många dagar har föräldrarna tillsammans rätt till föräldrapenning från Försäkringskassan vid ett barns födelse? 38 56 46 * 11 Hur många dagar har pappan rätt till föräldrapenning vid ett barns födelse om mamman inte avstår några av sina dagar till honom? 17 23 20 12 Hur många dagar har mamman rätt till föräldrapenning vid ett barns födelse om pappan inte avstår några av sina dagar till henne? 21 28 24 13 Finns det dagar med föräldrapenning som är reserverade enbart för mamman som hon inte kan avstå till pappan? 73 74 73 14 Vet du hur många dagar det är? Ref till fråga 13. 32 45 39 * 15 Finns det dagar med föräldrapenning som är reserverade enbart för pappan som han inte kan avstå till mamman? 93 95 94 16 Vet du hur många dagar det är? Ref till fråga 15. 54 67 61 * 17 Hur skall föräldrarna fördela föräldrapenningdagarna mellan sig för att kunna ansöka om jämställdhetsbonus? 2 0 1 (*) Signifikant skillnad på minst 95-procentnivå. Som framgår av tabellen ovan varierar andelen korrekta svar mycket mellan frågorna. Endast en procent känner till hur dagarna måste fördelas för att kunna ansöka om jämställdhetsbonus medan nästan alla (94 %) känner till att det finns dagar som är helt reserverade för pappan. När det gäller frågan om jämställdhetsbonusen så kan det dock tilläggas att flera av föräldrarnas egna svar ändå tyder på att de bitvis känner till hur bonusen är tänkt att fungera. Svar av typen Ju jämnare desto mer bonus och Så lika som 17

möjligt, om man delar hälften får man max tyder på att man ändå har viss insikt i hur bonusen fungerar. Andra egna svar tyder å andra sidan på att föräldrarna missuppfattat bonusens struktur. Vilket också det faktum att 40 procent hävdar att svarsalternativet Båda ska ta ut exakt lika många dagar är korrekt tyder på. Om så få känner till bonusens regler är det naturligtvis mycket svårt att tänka sig att bonusens införande skulle påverka föräldrarnas uttag av föräldrapenning. Möjligen är frågan för teknisk och för svårt ställd. Å andra sidan är 60-dagarsgränsen helt grundläggande och en förutsättning för att överhuvudtaget kunna ansöka om bonusen. Det kan tilläggas att en djupare analys av föräldrarnas svar, inklusive de egenformulerade svaren, skulle ge en något positivare bild av föräldrarnas kunskaper. Att klassificera de egenformulerade svaren som rätt eller fel ger dock svåra gränsdragningsproblem och därför redovisas nedan bara de helt korrekta svaren. Chi-2 test av kopplingen mellan kön och de åtta individuella kunskapsfrågorna visar på signifikanta skillnader i tre av frågorna. På frågorna 10, 14 och 16 har en signifikant (p<0,05) större andel av mammorna svarat korrekt. När det gäller de fem övriga frågorna är skillnaderna inte signifikanta. Mammors och pappors antal korrekta svar redovisas i diagram 6 nedan. Mammor är överrepresenterade bland de högre poängen och pappor bland de lägre poängen i den vänstra delen av diagrammet. Diagram 6 Mammors och pappors antal korrekta svar på kunskapsfrågorna Antal korrekta svar på kunskapsfrågorna Andel i % 30 25 20 15 10 5 0 28 25 23 21 19 14 13 12 12 9 7 4 5 3 2 3 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Mammor Pappor Antal rätt I genomsnitt hade mammorna 3,8 korrekta svar och papporna 3,3 korrekta svar. Denna skillnad är signifikant (p<0,001). Även om det inte är direkt jämförbart så förefaller denna skillnad ha minskat i relation till tidigare studier (RFV 2003). Antalet korrekta svar uppdelat på högsta avslutade utbildning redovisas i diagram 7 nedan. 18

Diagram 7 Tre olika utbildningsnivåer och antalet korrekta svar på kunskapsfrågorna 30 Antal korrekta svar på kunskapsfrågorna 25 Andel i % 20 15 10 5 Grundskola Gymnasie Högskola 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Antal rätt Inga tydliga skillnader går att utläsa ur diagrammet. Eftersom det i undersökningen bara ingick 14 personer med endast grundskoleutbildning så går det inte att säga att denna grupps medelvärde (3,3) är signifikant lägre än de båda andra utbildningskategorierna. I diagram 8 nedan redovisas därför bara grupperna med gymnasieutbildning respektive högskoleutbildning. Diagram 8 Två olika utbildningsnivåer och antalet korrekta svar på kunskapsfrågorna Antal korrekta svar på kunskapsfrågorna 30 25 26 26 22 22 Andel i % 20 15 10 5 0 18 16 1213 13 7 8 7 3 4 3 1 0 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 Gymnasie Högskola Antal rätt 19

Inga tydliga skillnader går att utläsa ur diagrammet. I genomsnitt hade föräldrarna med gymnasieutbildning 3,7 korrekta svar och de med högskoleutbildning 3,5 korrekta svar. T-test visar denna skillnad är inte signifikant (p=0,25). De 46 föräldrar som är födda i annat land än Sverige skiljer sig inte från dem som är födda i Sverige med avseende på kunskaper. De utlandsfödda hade 3,59 och de svenskfödda 3,58 korrekta svar i genomsnitt. Undersökningen är för liten för att ytterligare bryta ner gruppen utlandsfödda men det är viktigt att komma ihåg att 15 intervjuer inte kunde genomföras på grund av bristande svenskakunskaper och det är möjligt att det hade uppstått en skillnad mellan grupperna om denna grupp inkluderats. 7 Diskussion och slutsatser Försäkringskassans undersökning av hur nyblivna föräldrar uppfattar Försäkringskassans information visar tydligt att många föräldrar inhämtar information från flera informationskanaler. I detta är mammorna mer aktiva och har också större kunskaper om föräldraförsäkringen än papporna. Föräldrar med hög utbildning är statistiskt signifikant överrepresenterade när det gäller informationsträffen, planeringsverktyget och Försäkringskassans broschyrer eller faktablad. Föräldrar med låg utbildning är överrepresenterade bland dem som personligen träffar Försäkringskassans handläggare. Informationen i alla informationskanalerna uppfattas av en majoritet av föräldrarna som lättillgänglig. Nästan hälften av föräldrarna anser dock att Försäkringskassans information inte är tillräcklig för att planera och fördela sin föräldraledighet. Det är dock svårt att avgöra om detta beror på att informationen är bristfällig eller på att besluten rörande föräldraledighetens fördelning är så komplexa att ett fullgott informationsunderlag helt enkelt är svårt att uppnå. Enligt en bred definition av tillräcklig kan det vara svårt för Försäkringskassan att erbjuda tillräcklig information. Rimligen bör Försäkringskassan informera om allt som har med föräldraförsäkringen att göra samt upplysa om, och hänvisa till, andra förmåner och var information om dessa kan hittas. Eller så skulle annan relevant information kunna ges ökat utrymme vid Försäkringskassans informationsträffar, i den skriftliga informationen och kanske inkluderas i ett utökat planeringsverktyg med e-legitimation. När det gäller upplevd informationskvalitet så varierar denna lite mellan de grupper som studerats i denna undersökning. Kunskaperna om föräldraförsäkringen stämmer i viss utsträckning överens med tidigare undersökningar (RFV 2003). Skillnaden mellan mammor och pappor är fortfarande signifikant men ser ut att ha minskat, även om undersökningarna inte är helt jämförbara. Kunskapsskillnaderna mellan olika utbildningskategorier ser också ut att ha minskat liksom möjligen 20

skillnaderna mellan svenskfödda och utlandsfödda föräldrar. Vissa av kunskapsfrågorna har besvarats korrekt av en påfallande låg andel föräldrar. Mest iögonfallande är kanske att endast en procent av föräldrarna svarat rätt på frågan om jämställdhetsbonusen. Relativt tekniska kunskaper om föräldraförsäkringen är en förutsättning för att reformer, med tekniskt komplicerade regler, skall kunna påverka föräldrarnas uttag av föräldrapenning. Tidigare studier visar på intressanta kopplingar mellan komplicerade regler, kunskapen om regler och i vilken utsträckning man kan förvänta sig att regelförändringar leder till önskade beteendeförändringar. Globaliseringsrådet (2008) pekar till exempel på att ett komplicerat svåröverskådligt skattesystem kan komma att påverka effekten av olika skattereformer, såsom jobbskatteavdraget. Komplicerade regelsystem gör det svårare för föräldrar att sätta sin in i regelsystem. Detta leder sannolikt till låga kunskaper om försäkringen i fråga och därmed svårigheter att ta informerade beslut. Med detta som bakgrund är det inte svårt att tänka sig att reformer av tekniskt komplicerad karaktär inte får önskade effekter. Föräldrarnas låga kunskaper på flera av kunskapsfrågorna bör relateras till det faktum att effektutvärderingar inte sällan visar att reformer inte uppnår önskad effekt. Att jämställdhetsbonusen hitintills inte haft någon synbar effekt på föräldrarnas fördelning av föräldrapenningen (Försäkringskassan 2010) är till exempel inte särskilt överraskande i ljuset av att en överväldigande majoritet av föräldrarna inte känner till dess funktionssätt och således inte heller kan antas påverkas av reformen. Andra studier (Augur 2009) visar att handläggningsprocesser som kräver mycket insatser från kunderna, såsom kravet på intyg till tillfällig föräldrapenning, riskerar att leda till underutnyttjade av förmånen i fråga. I fallet jämställdhetsbonusen riskerar kombinationen komplicerade regler, låga kunskaper och komplicerade ansökningsförfarande leda till lågt utnyttjande. I allmänhet avviker inte föräldrar som är födda i utlandet från de föräldrar som är födda i Sverige i någon större utsträckning. Gruppen är dock så liten i undersökningen att det inte är möjligt att ytterligare analysera interna skillnader i gruppen utlandsfödda föräldrar. Sannolikt finns stora skillnader mellan subgrupper inom denna grupp. Gruppen är också underrepresenterad i undersökningen, 9 procent i undersökningen mot 15 procent i urvalsramen. Lägger man till de 15 personer som inte deltog i undersökningen på grund av bristande kunskaper i svenska så motsvarar de utlandsfödda 12 procent. Det bör noteras att undersökningens storlek och ostratifierade urval begränsar möjligheten att studera subgrupper i urvalet. Generellt tyder resultaten i undersökningen på att olika gruppers uppfattning om Försäkringskassans information och dess kunskaper om föräldraförsäkringen inte varierar särskilt mycket och möjligen är minskande. För att säkerställa denna slutsats krävs dock en större undersökning med ett stratifierat urval. 21

I enighet med Försäkringskassans nya informationsstrategi Ständig närvaro planeras det framöver att läggas mindre resurser på enskilda informationskampanjer. I stället kommet det att satsas mer på information på de platser där blivande föräldrar och föräldrar söker information, till exempel med bannerannonser på föräldrasajter och annonser i föräldratidningar. I kombination till detta behövs sannolikt mer information om nya reformer om sannolikheten ska öka för att dessa skall leda till önskade effekter. 22

Referenser Augur Marknadsanalys (2008) Varumärkesstudie En kvalitativ undersökning för Försäkringskassan om passiva och aktiva kunders uppfattning om myndighetens varumärke. Augur Marknadsanalys (2009) Föräldrautbildning på nätet En kvalitativ avstämning av utkast till Försäkringskassans nya föräldrautbildning. Centrum för Marknadsanalys (2008) Kundundersökning 2008 Telefonkundtjänst. Ekberg, J, Eriksson, R and Friebel, G (2004) Parental Leave A Policy Evaluation of the Swedish Daddy Month Reform. Discussion Paper Series, IZA, DP No 1617, Institute for the Study of Labor, Bonn. Eriksson, R (2005) Parental Leave in Sweden: The Effects of the Second Daddy Month. Working Paper 9/2005, Institutet för social forskning, Stockholms universitet, Stockholm. Försäkringskassan (2006) Skilda vägar Föräldrars kunskaper om vårdnad, boende, umgänge och underhåll. Försäkringskassan (2009) Kundundersökningen 2008. Socialförsäkringsrapport 2009:13. Försäkringskassan (2009) Försäkringskassans årsredovisning 2008. Försäkringskassan (2010) Jämställdhetsbonusen en effektutvärdering. Socialförsäkringsrapport 2010 (kommande) Globaliseringsrådet (2008) Opinionsundersökning om skatter. Arbetspapper. Kommunicera (2007) Resultat från en kvalitativ marknadsundersökning om utrikesföddas synpunkter på Försäkringskassans avseende kundbemötande och information. RFV (2003) Mamma vet bäst En kunskapsmätning om föräldrapenning och föräldraledighet. RFV (2003) Socialförsäkringsboken 2003. Mamma, pappa, barn tid och pengar. Borås: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB. Riksrevisionen (2009) Jobbskatteavdraget. RiR 2009:20. Socialdepartementet (2009) Regleringsbrev för budgetåret 2009 avseende Försäkringskassan. SCB (2008) Barnafödande bland inrikes och utrikes födda. Demografiska Rapporter 2008:2. TNS Gallup (2009) Försäkringskassan Nollmätning kommunikationsmål. 23

Bilaga 1 Försäkringskassan Föräldrapenning Telefonintervjuer Slutligt formulär 2009-10-08 Inledning God dag/hej, mitt namn är... och jag ringer från SIFO. SIFO genomför på uppdrag av Försäkringskassan en undersökning bland föräldrar som fått sitt första barn. Det Försäkringskassan är intresserad av att veta är hur du som förälder uppfattar informationen kring föräldrapenningen. Syftet med informationen är att ge föräldrar bättre förutsättningar att välja hur man vill fördela föräldrapenningen mellan sig. Intervjun tar drygt 10 minuter. Har du tid nu? INSTRUKTION TILL DP: Om IP inte vill deltaga pga. språkproblem eller om intervjun blir avbruten pga. av detta gå till fråga 22. INSTRUKTION TILL DP: SLUMPMÄSSIGT ROTERA FRÅGEBLOCKEN 1 8 ALLA Fråga1a: Har du med anledning av din föräldraledighet deltagit i Försäkringskassans informationsträff för föräldrar? LÄS EJ UPP 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte/vill inte uppge OM NEJ F1a Fråga 1b: Varför har du inte deltagit i Försäkringskassans informationsträff för föräldrar? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 6. 24

1. Kände inte till att det fanns informationsträffar för föräldrar 2. Hade inte behov av att gå på en informationsträff för föräldrar 3. Försökte men det har av olika anledningar inte fungerat/har inte haft tid 4. Blev inte inbjuden 5. Annat 6. Vet inte/vill inte uppge OM JA F1a Fråga 1c: Hur upplevde du möjligheten att boka en tid som passade dig till Försäkringskassans informationsträff för föräldrar? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket svårt 2. Svårt 3. Lätt 4. Mycket lätt 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F1a Fråga 1d: Hur upplevde du möjligheten att deltaga i en informationsträff med Försäkringskassan på en plats som passade dig? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket svårt 2. Svårt 3. Lätt 4. Mycket lätt 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F1a Fråga 1e: Hur upplevde du den information som gavs vid Försäkringskassans informationsträff för föräldrar? Var innehållet? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Bra 4. Mycket bra 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F1a Fråga 1f: Gav informationsträffen för föräldrar er bättre förutsättningar att välja hur ni vill fördela föräldrapenningdagarna mellan er? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 6. 25

1. Inte alls 2. I mycket liten utsträckning 3. I liten utsträckning 4. I stor utsträckning 5. I mycket stor utsträckning 6. Vet inte/vill inte uppge ALLA Fråga 2a: Har du med anledning av din föräldraledighet haft kontakt med Försäkringskassan per telefon? LÄS EJ UPP SVARSALTERNATIVEN 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte/vill inte uppge OM NEJ F2a Fråga 2b: Varför har du inte haft kontakt med Försäkringskassan per telefon? LÄS UPP SVARSALTERNATIVE. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 4. 1. Hade inte behov av att ringa 2. Försökte men kom inte fram/för lång väntetid 3. Annat 4. Vet inte/vill inte uppge OM JA F2a Fråga 2c: Hur upplever du möjligheten att nå Försäkringskassan per telefon? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket svårt 2. Svårt 3. Lätt 4. Mycket lätt 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F2a Fråga 2d: Hur upplevde du den information som gavs från Försäkringskassan per telefon? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 26

1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Bra 4. Mycket bra 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F2a Fråga 2e: Gav telefonkontakten med Försäkringskassan er bättre förutsättningar att välja hur ni vill fördela föräldrapenningdagarna mellan er? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 6. 1. Inte alls 2. I mycket liten utsträckning 3. I liten utsträckning 4. I stor utsträckning 5. I mycket stor utsträckning 6. Vet inte/vill inte uppge ALLA Fråga 3a: Har du med anledning av din föräldraledighet träffat Försäkringskassans personal för ett personligt möte dvs. förutom informationsträffen? LÄS EJ UPP SVARSALTERNATIVEN 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte/vill inte uppge OM NEJ F3a Fråga 3b: Varför har du inte träffat Försäkringskassans personal för ett personligt möte? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Kände inte till att jag kunde boka ett personligt möte 2. Hade inte behov av att boka ett personligt möte 3. Försökte boka men fick ingen tid som passade 4. Annat 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F3a Fråga 3c: Hur upplever du möjligheten att få ett personligt möte med Försäkringskassans personal? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 27

1. Mycket svårt 2. Svårt 3. Lätt 4. Mycket lätt 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F3a Fråga 3d: Hur upplevde du den information som du fick vid det personliga mötet med Försäkringskassan? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Bra 4. Mycket bra 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F3a Fråga 3e: Gav den information som du fick vid det personliga mötet dig och den andra föräldern bättre förutsättningar att välja hur ni vill fördela föräldrapenningdagarna mellan er? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 6. 1. Inte alls 2. I mycket liten utsträckning 3. I liten utsträckning 4. I stor utsträckning 5. I mycket stor utsträckning 6. Vet inte/vill inte uppge ALLA Fråga 4a: Har du med anledning av din föräldraledighet använt tjänsten Hanna på Försäkringskassans hemsida? INTERVJUARINSTRUKTION: HANNA ÄR FÖRSÄKRINGSKASSANS DIGITALA KUNDCENTERMEDARBETARE. HON SVARAR PÅ DINA FRÅGOR OCH HJÄLPER DIG ATT HITTA INFORMATION OCH TJÄNSTER PÅ FÖRSÄKRINGSKASSANS HEMSIDA. LÄS EJ UPP SVARSALTERNATIVEN 1. Ja 2. Nej 3. Vet inte/vill inte uppge OM NEJ F4a Fråga 4b: Varför har du inte använt tjänsten Hanna på Försäkringskassans hemsida? 28

LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DICK EJ UPP SVARSALT. 6. 1. Kände ej till tjänsten 2. Hade inte behov av tjänsten 3. Försökte använda den men det fungerade inte 4. Annat 5. Har ej tillgång till Internet 6. Vet inte/vill inte uppge OM JA F4a Fråga 4c: Hur upplever du möjligheten att få svar från Försäkringskassans tjänst Hanna? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket svårt 2. Svårt 3. Lätt 4. Mycket lätt 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F4a Fråga 4d: Hur upplevde du den information som du fick från tjänsten Hanna? LÄS UPP SVARSALTERNATIVEN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 5. 1. Mycket dålig 2. Dålig 3. Bra 4. Mycket bra 5. Vet inte/vill inte uppge OM JA F4a Fråga 4e: Gav den information som du fick från tjänsten Hanna er bättre förutsättningar att välja hur ni vill fördela föräldrapenningdagarna mellan er? LÄS UPP SKALAN. LÄS DOCK EJ UPP SVARSALT. 6. 1. Inte alls 2. I mycket liten utsträckning 3. I liten utsträckning 4. I stor utsträckning 5. I mycket stor utsträckning 6. Vet inte/vill inte uppge 29