Låg kunskap om jämställdhetsbonus

Transkript

1 Social Insurance Report Låg kunskap om jämställdhetsbonus En enkätstudie 2013 ISSN

2 Utgivare: Upplysningar: Webbplats: Försäkringskassan Analys och prognos Hans Andersson

3 Förord Avdelningen för Analys och prognos på försäkringskassan producerar löpande statistik, prognoser och analyser för att bidra till ökad kunskap kring socialförsäkringens effekter för individ och samhälle. Som en del i detta görs även särskilda analysrapporter publicerade inom ramen för serien Socialförsäkringsrapport. I den här rapporten redovisas föräldrars kunskap om jämställdhetsbonusen och de regelförenklingar som trädde i kraft 1 januari Rapporten fyller en kunskapslucka eftersom tidigare kunskapsmätning om bonusen saknas. Resultaten diskuteras i relation till försäkringskassans information samt jämställdhetsbonusens ekonomiska incitament. Pappors uttag av föräldrapenning redovisas för barn födda innan och efter regelförenklingar trädde i kraft. Hans Andersson och Sten Olsson, båda analytiker på avdelningen för Analys och prognos, har gjort rapporten. Stockholm i februari 2014 Jan Larsson Verksamhetsområdeschef Avdelningen för analys och prognos

4 Innehåll Sammanfattning... 5 Summary... 7 Förenklad jämställdhetsbonus... 8 Uppdraget att redovisa föräldrars kunskaper och bonusens effekter rapportens utgångsläge... 9 Information och incitament hur ska kunskap om bonusen tolkas? Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus och föräldrapenning Lönsamt att dela lika? Vilken betydelse har ekonomin för fördelningen av föräldrapenning? Låg kunskap om bonusens regler resultat av kunskapsmätningen Vad känner föräldrar till om jämställdhetsbonus? Kunskap om jämställdhetsbonus i jämförelse med föräldrapenning Föräldrars åsikter och påverkan av bonus Vilka informationskanaler väljer föräldrar? Har pappors uttag av föräldrapenning ökat sedan bonusen förenklades? Låg kunskap om jämställdhetsbonus slutsatser Bristande information eller bristande incitament? Bilaga 1. Jämställdhetsbonusens regler Bilaga 2. Urval, metod och genomförande Bilaga 3. Bortfall Bilaga 4. Beräkningar av familjeinkomster Bilaga 5. Redovisning av kunskapsfrågor Bilaga 6. Uttagsdata föräldrapenning Bilaga 7. Figurer och tabeller från resultatredovisningen Referenser... 57

5 Sammanfattning Försäkringskassan har i regleringsbrevet för budgetåret 2013 fått i uppdrag av regeringen att redovisa föräldrars kunskap om den förenklade jämställdhetsbonus som trädde i kraft 1 januari 2012 samt hur den påverkar föräldrars uttag av föräldrapenning. Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus med högst kronor per barn för de föräldrar med gemensam vårdnad som delar lika på föräldrapenningen. Mot bakgrund av att bonusen inte hade påvisbar effekt på uttaget enligt studier från 2010 och 2012, samt att bonusen kritiserades för komplicerade regler, infördes regelförenklingar En telefonenkätundersökning av nyblivna småbarnsföräldrar har genomförts. Pappors uttag av föräldrapenning redovisas för barn födda före och efter regelförenklingarna trädde i kraft. Resultaten i rapporten visar att majoriteten av föräldrar saknar tillräcklig kunskap om jämställdhetsbonusen för att till fullo veta vad de kan förvänta sig ekonomiskt samt hur och när bonus utbetalas. Flertalet föräldrar känner inte till de regelförenklingar om månatliga utbetalningar och slopat ansökningsförfarande som trädde i kraft Kunskapen om hur man ska fördela föräldrapenningen för att kvalificera sig för bonus är bitvis god, men det finns risk för missförstånd kring vilka dagar som genererar bonus. Majoriteten av föräldrar känner inte till att så kallade lägstanivådagar och dubbeldagar inte genererar jämställdhetsbonus. Kunskapsnivån är densamma oavsett förälderns kön, utbildning, inkomst, ålder, boendekommun och födelseland. Rapporten saknar underlag för att med säkerhet säga vad den låga kunskapsnivån beror på. En möjlig förklaring skulle kunna vara att bonusen inte skapar tillräckligt starka ekonomiska incitament och att detta medför ett svagt intresse att informera sig om den. Försäkringskassan tillhandahåller information om jämställdhetsbonusen, men den används inte till fullo. Dessutom finns det ingen skillnad i kunskapsnivå mellan de föräldrar som sade sig ha påverkats av bonusen att dela mer lika på föräldrapenningdagarna, jämfört med de som svarat att de inte har påverkats av bonusen. Pappors uttag av föräldrapenning har i jämförelse med tidigare år inte ökat för barn som är födda efter regelförenklingarna som trädde i kraft 1 januari Det går inte att fastställa någon effekt som bonusen har på pappors uttag eftersom en lämplig jämförelsegrupp saknas. Att pappors uttag inte har ökat ligger i linje med tidigare studier från 2010 och 2012 som visat att jämställdhetsbonusen dittills inte hade påverkat föräldrars fördelning av föräldrapenning. Samtida uttag av föräldrapenning, så kallade dubbeldagar har inte räknats med i föräldrapenninguttaget. Detta med anledning av att dubbeldagar inte är bonusgrundande. 5

6 Eftersom sambandet mellan bonusen och dess påverkan på föräldrarnas uttag av föräldrapenning inte går att fastställa, går det inte heller att avgöra om avsikterna i regeringens proposition (2007/08:93, Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform) har uppfyllts om att jämställdhetsbonusen ska uppmuntra föräldrar att dela mer lika på föräldrapenningen. 6

7 Summary The Government s appropriation directions for financial year 2013 tasked Försäkringskassan to report on the simplified gender equality bonus, which entered into force on 1 January 2012, and the ways that it had affected the use of parental benefit. Försäkringskassan conducted a phone survey of 1,182 people who had recently had children. Use of parental benefit by fathers is presented for children born both before and after the simplified regulations entered into force. The results of the survey indicate that most respondents knew too little about the bonus to fully assess its financial implications or to have a firm grasp of the payment procedure and frequency. Only a minority of the respondents were aware of the simplified regulations concerning monthly payment that entered into force in 2012, much less the fact that they no longer needed to go through an application process. While some respondents were knowledgeable about the rules for sharing parental benefit in order to qualify, they tended to misunderstand what kinds of days generate a bonus. A majority of respondents were unaware that minimum level days and double days do not generate a bonus. No correlation was found between a respondent s gender, educational level, income, age, municipality or native country and their familiarity with the bonus. If the bonus is going to serve the purpose for which it was intended and lead to equal sharing of parental benefit, both mothers and fathers will have to be aware of its existence and perceive its financial incentives as so attractive that they want to find out more about it. One possible reason for the lack of knowledge may be that the bonus does create insufficient financial incentives, so that parents are not particularly motivated to learn more about what it has to offer. The overall evidence suggests that Försäkringskassan provides parents with enough information about the bonus but that they do not take full advantage of it. The use of parental benefit (excluding double days) by fathers has not increased for children covered by the simplified regulations that entered into force on 1 January While there is no way of determining the impact of the bonus on the degree to which fathers have used parental benefit, the lack of increase is fully consistent with studies in 2010 and 2012 showing that it had not influenced allocation of the benefit between women and men. Given that no cause-effect relationship can be established between the bonus and use of parental benefit, Försäkringskassan cannot say whether the intention of the Government Bill (2007/08:93, Gender Equality Bonus: A Family Policy Reform) that women and men be encouraged to share the benefit equally has been realized. 7

8 Förenklad jämställdhetsbonus Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus i form av en skattereduktion med högst kronor per barn för de föräldrar med gemensam vårdnad som delar lika på föräldrapenningen. Bonus genereras när båda föräldrarna tagit ut mer än 60 dagar med föräldrapenning för barnet. Ju mer lika föräldrarna delar på föräldrapenningdagarna, desto högre blir bonusen. 1 Bonusen syftade i 2008 års version, till att uppmuntra föräldrar att i högre utsträckning dela på föräldrapenningdagarna. Avsikten var även att öka jämställdheten på arbetsmarknaden genom att stimulera den föräldern som tagit ut flest dagar att återgå i arbete. För att bli berättigad till bonus var därför den ena föräldern skyldig att styrka arbetsinkomst eller inkomst av studiemedel för samma tidsperioder som den andra föräldern tagit ut föräldrapenning. 2 Studier 2010 och 2012 visade att jämställdhetsbonusen dittills saknade effekt på fördelningen av föräldrapenningdagarna mellan föräldrar. Komplicerade regler och ett invecklat ansökningsförfarande ansågs som möjliga förklaringar till utebliven effekt. 3 Dessutom påpekades att andra faktorer såsom könsroller eller attityder på arbetsplatser som påverkar mammans och pappans fördelning av föräldrapenning, är så starka att bonusbeloppet är alltför lågt för att ha någon inverkan. 4 Förändringar av bonusen föreslogs: regelförenklingar, högre bonusbelopp samt att utbetalning bör ske i anslutning till att bonusdagarna uppstår. 5 Mot bakgrund av kritiken, infördes regelförenklingar från 1 januari Ansökningsförfarandet slopades och även kravet på arbetsinkomst eller inkomst av studier för den förälder som inte var föräldraledig. Detta möjliggjorde för bonusen att utbetalas automatiskt i anslutning till när bonusdagarna uppstår istället för via årlig skattereduktion. Maximal bonus per barn är som tidigare kronor. Till följd av att kravet på arbetsinkomst slopades, förändrades bonusens syfte till att stärka det gemensamma för Se bilaga 1 för jämställdhetsbonusens regelverk. Prop. 2007/08:93 och Prop. 2010/11: års lagförslag syftade till att stimulera den föräldern som tagit ut mest föräldrapenningdagar att återgå till arbetet, medan 2010 års lagförslag formulerar det i termer av att underlätta kvinnors återgång i arbete. Försäkringskassan 2010a. Inspektionen för socialförsäkringen Försäkringskassan 2010a. Prop. 2010/11:146. 8

9 äldraskapet genom ett jämnare fördelat uttag av föräldrapenning mellan föräldrarna. 7 Uppdraget att redovisa föräldrars kunskaper och bonusens effekter rapportens utgångsläge I regleringsbrevet för budgetåret 2013 anges att Försäkringskassan ska redovisa föräldrarnas kunskaper om den förenklade jämställdhetsbonus som trädde i kraft den 1 jan 2012 och hur den påverkar föräldrarnas uttag av föräldrapenning. Uppdraget ska redovisas till regeringskansliet (socialdepartementet) senast den 24 februari Utgångsläget inför Försäkringskassans svar på detta uppdrag är följande: Tidigare kunskapsmätningar ägnade enbart åt jämställdhetsbonusen saknas. Däremot har en fråga om jämställdhetsbonus ställts i samband med kunskapsmätning 2010 om föräldrapenning. Endast 1 procent svarade rätt på frågan om jämställdhetsbonus. 8 I en studie 2010 riktad mot de föräldrar som avstod från att ansöka om bonusen, framkom att de uppfattade reglerna som komplicerade samt att en stor andel inte kände till att bonusen existerade. 9 Dessa studier ger en fingervisning om att kunskapen och kännedomen om jämställdhetsbonusen varit låg innan regelförenklingarna trädde i kraft. I den här rapporten kommer Försäkringskassan att redovisa föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen generellt samt de regelförenklingar som infördes En telefonenkätundersökning med småbarnsföräldrar har genomförts. Enkäten mäter kunskap om bonusens utformning och regler. Bortfallsredovisning finns i bilaga 3. Angående bonusens eventuella påverkan på föräldrars uttag, är de tidigare studierna från 2010 och 2012 baserade på föräldrapenninguttag omfattade av de tidigare reglerna vilket reser frågan om bonusen påverkat föräldrars uttag efter regelförenklingarna trädde i kraft 1 januari Bonusens påverkan på uttaget av föräldrapenning från och med 2012 kan dock inte fastställas vilket även Inspektionen för socialförsäkringen har Det ursprungliga syftet (Prop. 2007/08:93) att stimulera en snabbare återgång till arbetslivet under förutsättning en förälder är föräldraledig och den andra arbetar eller studerar med studiemedel, ändrades till att endast fokusera på fördelningen av föräldrapenningen som en indikator på hur ansvaret för föräldraskapet fördelas, påverkar förutsättningarna för en jämställd arbetslivskarriär (Prop. 2010/11:146). Frågan löd Hur skall föräldrarna fördela föräldrapenningdagarna mellan sig för att kunna ansöka om jämställdhetsbonus? Rätt svarsalternativ: Båda ska ta ut mer än 60 dagar var. Frågans formulering påverkade möjligtvis påverkade andelen korrekta svar. Hade frågan istället formulerats hur många dagar måste föräldrarna minst ta ut vardera för att kunna ansöka om bonus hade sannolikt fler svarat rätt (Försäkringskassan 2010a). 34 % av de föräldrar som av Försäkringskassans bedömdes vara berättigade till bonus under 2009, ansökte ej om bonusen (4 484 av föräldrar). 34 % svarade att de inte tagit del av någon information. 76 % svarade att de kände till bonusen ganska eller mycket dåligt (Försäkringskassan 2010c). 9

10 konstaterat i remissvar. 10 En orsak till detta är att regelförenklingarna omfattar uttag av föräldrapenning för barn födda även innan Till skillnad från då jämställdhetsbonusen lanserades 2008, kan en effekt före respektive efter reformens införande inte mätas. 12 Dessutom försvårar lanseringen av dubbeldagar som gäller från 1 januari 2012, möjligheten att belägga kausalt samband mellan förenklad jämställdhetsbonus och uttag av föräldrapenningdagar. 13 Utifrån dessa begränsade förutsättningar kommer denna rapport att redovisa uttag av föräldrapenning för barn födda innan respektive efter regelförenklingarna trädde i kraft för barn som uppnått 6, 12 och 18 månaders ålder. Det är viktigt att påpeka att oavsett om föräldrapenninguttaget för pappor ökat eller minskat under 2012 och 2013 i jämförelse med barn födda innan regelförenklingarna trädde i kraft, kan inga kausala samband beläggas. 10 Inspektionen för socialförsäkringen Den förenklade jämställdhetsbonusen omfattar barn födda efter 30 juni 2008 eller adopterade barn där föräldrarna fått barnet i sin vård efter 30 juni Den förenklade bonusen kan därför påverka uttaget av föräldrapenning även för dessa barn vilket gör att barn födda innan 1 jan 2012 inte kan användas som jämförelsegrupp. 12 Tidigare utvärderingar jämförde barn födda 2 veckor innan och efter reformens införande. Barn födda innan användes som jämförelsegrupp (Försäkringskassan 2010c, Inspektionen för socialförsäkringen 2012). 13 Under barnets första år kan båda föräldrarna ta ut upp till 30 dagar föräldrapenning för samma dagar och samma barn, s.k. dubbeldagar. De 60 reserverade föräldrapenningdagarna till vardera föräldern, kan inte tas ut som dubbeldagar, och dubbeldagarna är inte bonusgrundande. 10

11 Information och incitament hur ska kunskap om bonusen tolkas? Rapporten ska i första hand redovisa föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen men även ge förslag på möjliga förklaringar till resultaten. En utgångspunkt för att bonusen ska kunna påverka föräldrars uttag, är att föräldrar känner till den samt att bonusens ekonomiska incitament är tillräckligt starka. Den fortsatta rapporten kommer att besvara följande frågor: Vilken kunskap har föräldrar om jämställdhetsbonusen? Vilken information tillhandahåller Försäkringskassan om jämställdhetsbonus? Hur kan kunskapsnivån förklaras utifrån Försäkringskassans information och bonusens ekonomiska incitament? Har uttaget av föräldrapenning förändrats efter regelförenklingarnas införande? Rapporten har ingen avsikt att analysera ekonomins påverkan på uttaget, utan snarare att utifrån tidigare studier och några familjeekonomiska exempel, redovisa argument för och emot bärkraften i ekonomiska incitament. Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus och föräldrapenning I Försäkringskassans regleringsbrev för budgetåret 2013 slås fast att: Försäkringskassans information ska ge föräldrar goda kunskaper om föräldraförsäkringens regelverk och därmed skapa förutsättningar för valfrihet, ett jämställt föräldraskap och makt över livssituationen. 14 Jämställdhetsbonusen är formellt sett inte en socialförsäkringsförmån och tillhör därmed heller inte formellt föräldraförsäkringen. 15 Den behandlas dock som en del av föräldraförsäkringen, både organisatoriskt och informationsmässigt. Dessutom är jämställdhetsbonusen sammankopplad med föräldrapenningen. Detta innebär en begränsning i hur informationen kan utformas med tanke på att bonusen inte ansöks om, utan genereras av uttaget av föräldrapenningen. Information om jämställdhetsbonusen ges i första hand via Försäkringskassans webbplats tillsammans med information om föräldrapenning, bland annat via kassakollen, föräldraguiden, planeringsverktyget samt i 14 Mål Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn. 15 Jämställdhetsbonusen är ingen socialförsäkringsförmån och omfattas varken av reglerna om försäkringstillhörighet eller av EU-förordningarna 884/2001 och 1408/71 (Vägledning 2011:2, Version 2). Föräldraförsäkringen består av föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning samt graviditetspenning. 11

12 utbildningsfilmer om föräldrapenning. Dessa tjänster har stegvis byggts ut och förbättrats sedan När bonusen trädde i kraft 2008, uppmärksammades detta genom kampanj i media, såväl i tryckt press och digital media. Ingen kampanj lanserades vid regelförenklingarna Informationen är utformad med ambitionen att blivande föräldrar ska ha kännedom om föräldrapenningen och jämställdhetsbonusen innan eller i nära anslutning till barnets födsel. Blivande mödrar som sänt in ett moderskapsintyg till Försäkringskassan får ett så kallat startbrev med information om vilka tjänster som finns på Försäkringskassans webbplats. Webbplatsen är Försäkringskassans primära informationskanal inom föräldraförsäkringen eftersom den bedöms matcha föräldrars behov. I Försäkringskassans kund- och kanalstrategi uppmärksammas att familjer med barn är grupper med mycket stora ärendevolymer samt att de använder internet och självbetjäningen i hög utsträckning. Strategin är därför att erbjuda dessa och kundgrupper med liknande behov möjlighet att sköta sina ärenden och kontakter via webbplatsens självbetjäningstjänster. Föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning är hittills de mest utbyggda förmånerna på webbplatsens självbetjäning eftersom dessa ärenden i jämförelse med andra förmåner såsom sjukpenning och assistansersättning, är förhållandevis enkla och gruppen föräldrar har lågt servicebehov. En studie 2014 har bekräftat att denna strategi uppskattas av föräldrar då webbplatsen är förstahandsvalet av informationskanal samt att de ofta använder och ger goda betyg åt Försäkringskassans internettjänster. En studie från 2010 visar liknande resultat om att webbplatsen är den mest använda kanalen. Studien visar även att samtliga informationskanaler uppfattas som lättillgängliga eller mycket lättillgängliga förutom telefonkontakter med kundcenter. Nästan hälften av föräldrar anser dock att Försäkringskassans information inte är tillräcklig för att planera och fördela sin föräldraledighet. 17 En jämförelse mellan jämställdhetsbonus och föräldrapenning Att jämställdhetsbonusen är sammankopplad med föräldrapenningen har både för- och nackdelar. Nackdelen är att jämställdhetsbonusen inte utgör en egen kategori i exempelvis Försäkringskassans kund- och kanalstrategi samt studien från 2014 av de försäkrades val och omdömen om informationskanaler. På grund av detta saknas kunskap om vad de försäkrade specifikt anser om Försäkringskassans information om jämställdhetsbonus. Fördelen att informationen om bonus ges integrerat med föräldrapenningen, är att bonusen kan jämföras mot föräldrapenning. Om kunskapsnivån för bonusen och föräldrapenningen eventuellt skiljer sig åt, ger detta en ledtråd om att kunskapsnivån sannolikt inte kan förklaras av Försäkringskassans information, utan snarare av andra orsaker. 16 Försäkringskassans kund- och kanalstrategi bygger på en kundsegmentering baserad på en enkätundersökning riktad mot personer. Segmenteringen syftar bl.a. till att ta reda på hur olika kundgrupper vill ha kontakt och vad de tycker om de kontakter de har. 17 Försäkringskassan 2010a, Försäkringskassan 2014, kommande. 12

13 Lönsamt att dela lika? Jämställdhetsbonusens syfte är att uppmuntra till ett förändrat beteende med ekonomiska incitament. Ett antagande är att de flesta familjer ska vinna ekonomiskt på att dela föräldrapenningen lika i jämförelse med ett snedfördelat uttag. 18 Som tidigare studier 2010, 2012 påpekat, är det oklart om bonusens ekonomiska incitament är tillräckliga för att påverka föräldrars fördelning av föräldrapenningen. Trots detta bör de antaganden som ligger bakom bonusen belysas med några exempel på det familjeekonomiska utfallet för ett genomsnittligt föräldrapar som får sitt första barn. Efter detta kommer tidigare studier av orsakerna till föräldrars fördelning av föräldrapenning att diskuteras. Mot bakgrund av att män vanligtvis har högre inkomst än kvinnor, antas föräldrar väga in familjeekonomin i fördelningen av föräldrapenning. 19 Enligt denna logik tar mamman ut merparten av föräldrapenningdagarna eftersom familjens inkomstbortfall då blir lägre års proposition till jämställdhetsbonusen exemplifierar med ett typfall där mannen och kvinnan har kronor respektive kronor i månadsinkomst och att familjeinkomsten inklusive bonus blir kronor högre de månader pappan stannar hemma jämfört med att kvinnan tar ut all föräldrapenning själv. Även 2011 års proposition till regelförenklingarna för jämställdhetsbonusen utgår från liknande antagande att det på grund av löneskillnaderna mellan föräldrarna, är för kostsamt att dela lika men att bonusen vanligtvis kompenserar detta inkomstbortfall. Det familjeekonomiska utfallet påverkas av mammans och pappans inkomster, både absolut sett och i relation till varandra, samt hur stor andel av föräldraledigheten som är betald och obetald. En studie från 2013 uppskattar den totala längden på föräldraledigheten till cirka 1,6 gånger längre under barnets första två år än vad dagarna av föräldrapenning visar. 20 Bakgrunden är att föräldrapenningen inte behöver tas ut 7 dagar per vecka samt gynnsamma regler för skydd av förälderns ersättningsnivåer. 21 Det familjeekonomiska utfallet påverkas slutligen även av föräldrarnas eventuella utfyllnadsavtal hos arbetsgivaren. Jämnt och ojämnt fördelat uttag av föräldrapenning några exempel Här följer några exempel på de familjeekonomiska utfallen för ett jämnt och ojämnt fördelat uttag av föräldrapenningen för förstagångsföräldrar som motsvarar riksgenomsnittet vad gäller föräldrars ålder vid första barnets 18 Prop. 2007/08:93, Prop. 2010/11: Riksförsäkringsverket 2003, Försäkringskassan 2010d föräldrar tillfrågades om total längd på föräldraledighet. Kvinnor är föräldralediga 459 dagar (15,3 månader) men tar ut 284 dagar (9,5 månader) föräldrapenning. Män är föräldralediga 113 dagar (3,8 månader) men tar ut 66 dagar (2,2 månader) föräldrapenning (Försäkringskassan 2013b). 21 Inspektionen för socialförsäkringen 2013, Försäkringskassan 2013b. 13

14 födsel, medianinkomst samt skattesats. Exemplen är begränsade till uttag under 1 års tid. Beräknat på ett föräldrapar som får sitt första barn när mamman och pappan är 29 respektive 31 år och där mammans och pappans månadsinkomst är respektive kronor och där båda föräldrarna tar ut föräldrapenning 7 dagar i veckan, blir familjeinkomsten efter skatt högre om föräldrarna under ett år tar ut föräldrapenningen under 6 månader var istället för att pappan tar 2 månader och mamman 10 månader föräldrapenning. 22 I tabell 1 framgår att familjens nettoinkomst per år blir cirka kronor högre utan bonus och cirka kronor högre med bonus vid ett jämnt fördelat uttag. Tvärt emot antagandet om att familjeinkomsten blir lägre om familjen delar lika, så blir familjeinkomsten högre. Och bonusen tillkommer på kronor. Eftersom antal dagar föräldrapenning per vecka påverkar utfallet, följer här samma exempel men nu beräknat på 5 dagar per vecka. Eftersom 5 dagars uttag per vecka är vanligare än 7 dagars uttag per vecka, avspeglar detta exempel i högre utsträckning de faktiska omständigheterna för många föräldrar. 23 Familjeinkomsten blir cirka 100 kronor lägre utan bonus och cirka kronor högre med bonus vid ett jämnt fördelat uttag jämfört mot ett ojämnt fördelat uttag. I detta fall stämmer tidigare antaganden om att familjeinkomsten blir lägre om föräldrarna delar lika på föräldrapenningen om bonusen inte räknas med. Bonusen kompenserar dock mer än hela inkomstbortfallet och genererar en högre familjeinkomst. Om pappan och mamman istället har månadsinkomster på respektive kronor blir familjens nettoinkomst vid lika uttag cirka kronor lägre vid 7 dagars uttag per vecka utan bonus och högre med bonus. Vid 5 dagars uttag per vecka blir familjeinkomsten cirka kronor lägre utan bonus och cirka 400 kronor lägre med bonus. När skillnaden i inkomst mellan föräldrarna ökar, leder ett jämnt fördelat uttag till en lägre familjeinkomst vilket bekräftar antagandet om att familjen tjänar ekonomiskt på att den med lägre inkomst tar ut merparten av föräldrapenningen. Vid uttag om 5 dagar per vecka kompenserar bonusen inte längre hela inkomstbortfallet vid lika uttag eftersom den totala familjeinkomsten med bonusen inräknad, blir 400 kronor lägre. 22 Medianinkomsten baserar på inkomst av arbete och faktiskt arbetstid, ej omräknad till heltid. Exemplen är beräknade med beräkningsverktyget på skatteverkets webbsida. Den genomsnittliga skattesatsen i Sverige är 32,88 % vilket inkluderar den genomsnittliga kommunalskatten 31,6 %, avgift till Svenska kyrkan 1,0 % samt begravningsavgift 0,22 %. Skatteuppgifter avser 2012 (Skatteverket). Avgift till Svenska kyrkan inkluderas i beräkningen eftersom 67,5 % av Svenska medborgare är medlemmar 2012 (Svenska kyrkan). 23 Inspektionen för socialförsäkringen

15 Tabell 1 Familjeinkomst Familjeinkomst netto/år Skillnad Bonus Totalt Hon , han dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån Hon , han dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån dagar/vecka Han 2 mån, hon 10 mån Han 6 mån, hon 6 mån Dessa exempel ger en fingervisning om att bonusen kan kompensera inkomstbortfall så länge inkomstskillnaderna mellan föräldrarna inte blir för stora. I de fall där föräldrarna har exakt samma inkomst, är ekonomiska förtjänsten störst eftersom familjeinkomsten utan bonus blir densamma oavsett vem av föräldrarna som är föräldraledig. Bonusen blir i dessa fall en ren ekonomisk förtjänst. Föräldrarnas inkomstnivå har möjligtvis också betydelse. Familjer med höga inkomster har större ekonomiskt utrymme i jämförelse med föräldrar med låga inkomster, att fördela föräldrapenningen på ett sätt som inte maximerar familjeinkomsten. Fortsatta beräkningar av familjeekonomiska utfall med samtliga kombinationer av uttag per vecka, utfyllnadsavtal samt storlek på föräldrarnas inkomster behövs för att närmare beskriva de ekonomiska utfallen och dess brytpunkter. Det kan emellertid ifrågasättas om föräldrar känner till de familjeekonomiska konsekvenserna av sitt uttag, och om detta har någon betydelse för hur de väljer att fördela föräldrapenningen. Vilken betydelse har ekonomin för fördelningen av föräldrapenning? Fördelningen av föräldrapenning är en komplex fråga som rymmer mer än ekonomiska utfall huruvida bonusen kompenserar ett jämnt fördelat uttag av föräldrapenningen eller inte. Som tidigare studie 2012 påpekat, måste ekonomiska incitament vägas mot övriga motiv till att föräldrar fördelar merparten av föräldrapenningdagarna på mamman. I detta sammanhang bör skillnaden mot tidigare reformer uppmärksammas. För att skynda på utvecklingen mot ett jämställt uttag reserverades 30 dagar med föräldrapenning för vardera föräldern 1995, vilket utökades till 60 dagar Båda reformerna ökade mäns uttag av 15

16 föräldrapenningdagar. 24 Jämställdhetsbonusen är däremot valfri vilket ligger i linje med familjepolitiska ambitioner om ökad valfrihet för föräldrar. 25 Valfriheten ställer emellertid krav på att bonusen skapar incitament starka nog att påverka föräldrars fördelning eftersom den konkurrerar med övriga orsaker som påverkar mammans och pappans fördelning av föräldrapenningen. Påverkar ekonomiska motiv fördelningen av föräldrapenning mellan föräldrar? En studie från 2013 av föräldrars par egenskapers 26 betydelse för jämställt uttag av föräldrapenning, har visat att könstillhörigheten är den enskilt viktigaste förklaringen till hur föräldrar fördelar föräldrapenningdagarna mellan sig. En mamma tar alltså inte ut fler föräldrapenningdagar än pappan p.g.a. hennes lägre inkomst, utan p.g.a. att hon är kvinna. Studiens resultat visar bland annat att sannolikheten för ett jämställt uttag ökar om föräldrarna är jämbördiga i ålder, utbildningsnivå och inkomst oavsett inkomstnivå. I en studie från 2003 där föräldrar tillfrågats, anges dock ekonomin som ett av de tyngst vägande motiven till att mamman tar ut merparten av föräldrapenningdagarna. 27 Detta bygger på ett antagande hos föräldrar att inkomstbortfallet då blir lägre. Att ovan nämnda studier visar olika resultat, bottnar i skilda metoder och data. Resultat från enkätstudier baseras på informanters svar och kan ha en mängd orsaker. Enkätsvar är alltid färgade eftersom den svarande påverkas av rådande normer kring jämställdhet och fördelning av föräldrapenning. Det är möjligt att den som intervjuas vill rationalisera sina val och ange motiv som är legitima. Med hjälp av data på uttaget av föräldrapenning kan däremot bakgrundsvariablernas (kön, utbildning, inkomst etc.) samvariation med uttaget isoleras och mätas vilket ger ett underlag för att uttala sig om ett statistiskt säkerställt samband mellan exempelvis könstillhörighet, inkomst, utbildning och uttag av föräldrapenningdagar. 24 Mäns uttag ökade med 10 dagar på sjukpenningnivå efter 1995 års reform och med 6,3 dagar på sjukpenningnivå efter 2002 års reform. Föräldrar till barn födda 2 veckor innan respektive efter reformernas ikraftträdande jämfördes (Inspektionen för socialförsäkringen 2012). 25 Prop. 2007/08: Par egenskaper innebär att föräldrarnas inkomst, utbildningsnivå, ålder m.m. sätts i relation till den andra föräldern % av tillfrågade mammor, samt 29 % av tillfrågade pappor angav ekonomin som motiv till vald fördelning av föräldrapenning. Övriga motiv för mammor var önskan att vara hemma större delen av föräldraledigheten (27 %), annan orsak såsom amning (19 %), pappans svårigheter att kombinera arbete och föräldraledighet (18 %). Övriga motiv för pappor var annan orsak inklusive amning (22 %), svårigheter att kombinera arbete och föräldraledighet (21 %), mamman önskade ta ut merparten (14 %) (Riksförsäkringsverket 2003). 16

17 Låg kunskap om bonusens regler resultat av kunskapsmätningen För att mäta föräldrars kunskaper om jämställdhetsbonusen har småbarnsföräldrar besvarat en telefonenkätundersökning med bland annat 4 frågor och 6 påståenden om jämställdhetsbonus (dessa benämns frågor hädanefter). På samtliga frågor har svarsalternativen lästs upp för föräldern. De två första frågorna har fyra svarsalternativ, resterande har två alternativ. Frågorna syftar till att fånga in det föräldrar bör känna till om bonusen såsom beloppet samt förutsättningarna för att kvalificera sig till den. Två av frågorna berör regelförenklingarna 2012, slopat ansökningsförfarande samt månatlig utbetalning. Resterande frågor handlar om jämställdhetsbonusen generellt, detta med anledning av tidigare kunskapsmätning saknas. Kunskapsmätningen innehåller även 3 frågor om föräldrapenningen. Se bilaga 2 för beskrivning av urval. Förutom kunskapsmätningen har föräldrar även tillfrågats om sina åsikter om bonusen och dess effekter samt på vilket eller vilka sätt de tagit del av information från Försäkringskassan och vad de tycker om den. Resultaten från kunskapsmätningen presenteras först, följt av åsikter om bonusen avslutat med informationskanaler. Vad känner föräldrar till om jämställdhetsbonus? I tabell 2 nedan redovisas fyra frågor som berör jämställdhetsbonusens belopp och utbetalning. Föräldrars kunskapsnivå är låg. 1/3 känner till maximalt bonusbelopp och 15 procent av mammorna och 20 procent av papporna känner till bonusbeloppet per dag. Färre än hälften känner till att bonusen inte behöver ansökas om och mindre än en tredjedel känner till att bonusen betalas ut månatligen. Majoriteten av föräldrar känner därmed inte till regelförenklingarna som trädde i kraft Det finns ingen skillnad i andelen pappor och mammor med korrekta svar förutom på frågan om bonusbeloppet där det finns en statistiskt säkerställd skillnad. 17

18 Tabell 2 Andel rätta svar (%). Rätta svar inom parentes. N = 1182 Fråga Pappor Mammor Totalt Känner du till hur stor bonus föräldrarna kan få tillsammans, som mest per barn? ( kr) Känner du till hur stor bonusen är per dag, räknat på båda föräldrarna tillsammans? (100 kr) Känner du till vad du måste göra för att få bonusen utbetald? (Ingen ansökan behövs) Känner du till hur ofta bonusen betalas ut? (Månatligen) Statistiskt säkerställda skillnader mellan pappor och mammor på 5 %-nivå är kursiverade (T-test av genomsnittsvärden). Frågorna i tabell 3 nedan berör villkoren för att kvalificera sig för bonus. 75 procent av föräldrar känner till att de måste ta ut fler än 60 dagar var för att få bonus samt att bonusen blir högre ju jämnare föräldrapenningdagarna fördelas. Det finns dock en risk att föräldrar trots detta planerar fördelningen av föräldrapenning felaktigt. Detta med anledning av att de flesta föräldrar inte känner till att lägstanivå- och dubbeldagar inte genererar bonus. Flertalet föräldrar känner dessutom inte till att jämställdhetsbonus endast gäller barn med gemensam vårdnad. Något fler än hälften kände till att bonus genereras även om föräldrapenningdagarna inte tas ut under samma år. Resultaten för de 10 kunskapsfrågorna visar att flertalet föräldrar saknar tillräcklig kunskap om jämställdhetsbonusen för att till fullo veta vad de kan förvänta sig ekonomiskt samt hur och när bonus utbetalas. Kunskapen om hur föräldrar ska fördela föräldrapenningen mellan varandra för att kvalificera sig för bonus är bitvis god, men överlag finns risk för missförstånd, framförallt kring lägstanivådagar och i viss mån dubbeldagar och uttag fördelat över flera år. Tabell 3 Andel rätta svar (%). Rätta svar inom parentes. N = 1182 Påstående sant eller falskt Pappor Mammor Totalt Endast föräldrar med gemensam vårdnad om barnet kan få bonus. (Sant) Föräldrarna måste ta ut fler än 60 föräldradagar var för att få bonus. (Sant) Båda föräldrarna måste ta ut föräldradagar under samma år för att få bonus. (Falskt) Ju mer lika föräldrarna delar på föräldradagarna, desto större blir bonusen. (Sant) Uttag av lägstanivådagar, d.v.s. dagar som ger ett belopp på 180 kr per dag, ger bonus på samma sätt som övriga föräldradagar. (Falskt) Föräldradagar som tas ut av båda föräldrarna samtidigt, så kallade dubbeldagar, ger bonus på samma sätt som övriga föräldradagar. (Falskt) Skillnader mellan pappor och mammor är inte statistiskt signifikanta på 5 %-nivå (T-test av genomsnittsvärden). 18

19 I figur 1 nedan framgår att mammor svarade rätt i genomsnitt på 4,4 frågor, pappor svarade rätt i genomsnitt på 4,6 frågor. Skillnaden på 0,2 rätta svar är inte statistiskt signifikant. Över 50 procent av föräldrarnas resultat är samlade mellan 4 till 6 rätta svar varav 5 rätta svar är det vanligaste resultatet. Pappornas och mammornas rätta svar är något olika fördelade där en något högre andel pappor har 0 rätt samt 5 10 rätta svar. I genomsnitt svarade samtliga föräldrar rätt på 4,5 frågor. Föräldrars kön, utbildning, inkomst, ålder, födelseland samt boendekommun har en mycket begränsad påverkan på resultatet. Samtliga grupper utom de med grundskoleutbildning och boende i glesbygdskommun avviker högst 0,1 rätta svar från genomsnittet på 4,5 rätta svar. Resultaten visar att det inte finns några statistiskt säkerställda skillnader i föräldrars kunskapsnivå utifrån nämnda bakgrundsfaktorer (Se bilaga 7, figur 1). Figur 1 Antal korrekta svar. N = 1182 Gissning eller kunskap föräldrars kännedom om bonusen innan kunskapsmätningen Det finns en fara i att ställa frågor med endast två svarsalternativ. Risken finns att föräldrar gissar sig till svaren på samtliga frågor, vilket i denna kunskapsmätning skulle ge ett förväntat resultat på 4,5 rätta svar. 28 För att utesluta att föräldrar gissat svaren, tillfrågades de hur väl de kände till bonusen före denna intervju vilket sedan jämfördes mot antal rätta svar på kunskapsmätningen. I figur 2 framgår att 18 procent av föräldrar aldrig hört talas om bonusen och 25 procent endast kände till den till namnet. 45 procent kände till den litegrann. Cirka 10 procent svarade att de kände till den ganska väl och 1 procent av föräldrar kände till den mycket väl frågor med 50 % sannolikhet samt 2 frågor med 25 % sannolikhet att gissa rätt. 19

20 Figur 2 Hur väl kände du till bonusen före denna intervju? N =1182 Föräldrars resultat överensstämmer i grova drag med den egna uppfattningen om hur väl de kände till bonusen. Resultaten i tabell 4 visar att de som sade sig känna till bonusen mycket väl hade 7,2 rätta svar i en fallande trend ner till de som aldrig hade hört talas om den med 2,7 rätta svar. Resultaten styrker därmed att enkäten mäter kunskap snarare än att föräldrar gissat sig till svaren. Skillnader i medelvärdet för de som kände till den mycket väl och ganska väl är inte statistiskt signifikant med anledning av att endast 11 föräldrar svarat att de kände till den mycket väl. Föräldrars skattning av den egna kunskapen om bonusen har använts som filter för fyra stycken av de återstående frågorna. Endast de som svarade att de kände till den lite, ganska eller mycket väl har svarat på fråga knutet till figur 4 7. Tabell 4 Hur väl kände du till bonusen före denna intervju? N = 1182 Antal rätta svar Andel (%) föräldrar Aldrig hört talas om den 2,7 18 Kände till den men bara till namnet 3,7 25 Kände till den lite 5,1 45 Kände till den ganska väl 6,5 10 Kände till den mycket väl 7,2 1 Totalt 4,5 100 Statistiskt säkerställda skillnader på 5 %-nivå är kursiverade (variansanalys av genomsnittsvärden). Kunskap om jämställdhetsbonus i jämförelse med föräldrapenning Jämställdhetsbonusen är som tidigare påpekats, sammankopplad med föräldrapenningen och dess regelverk. Det är därför relevant att jämföra kunskapsnivån mellan föräldrapenning och jämställdhetsbonus för att få ett riktmärke för vilken kunskapsnivå som är rimlig. 20