Vägledning 2009:3 Version 4. Jämställdhetsbonus

Transkript

1 Jämställdhetsbonus Gäller för föräldrapenning som tas ut före den 1 januari 2012

2 Vägledningarna innehåller en samlad information om vad som gäller på ett visst område och är ett stöd i handläggningen. En vägledning kan innehålla beskrivningar av författningsbestämmelser allmänna råd förarbeten rättspraxis JO:s beslut En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas. Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Omtryck görs bara vid större ändringar. Mindre ändringar arbetas in i den elektroniska versionen. Den elektroniska versionen hittar du på försäkringskassan/ Ladda ner vägledningar. Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia. Upplysningar: Försäkringskassan Huvudkontoret Enheten för föräldraförmåner Version 4. Beslutad Finns ej i tryckt form

3 Innehåll Förkortningar...4 Sammanfattning...5 Läsanvisningar Inledning Villkor för att omfattas av jämställdhetsbonus EU-rätten Vilka barn omfattas? Personkretsen Vårdnadshavare Särskilt förordnad vårdnadshavare Adoptivföräldrar Rätten till jämställdhetsbonus Vårdnadshavarperioder Föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- och grundnivå och lägstanivå Beräkning av nettodagar Bonusdagar Beräkning av antalet bonusdagar Bonusgrundande inkomster Inkomster från förvärvsarbete Studiemedel Övriga ersättningar Beräkning av jämställdhetsbonusen Ansökan beslut kreditering rättelse Ansökan Inkomstuppgifter Försäkringskassan beslutar om bonus Skatteverket krediterar skattekontot Rättelse av felaktigt beslut Metodstöd Beräkning av bonusdagar...22 Källförteckning...24 Sakregister

4 Förkortningar FB Föräldrabalken IL Inkomstskattelagen (1999:1229) LJB Prop. SFB Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Proposition Socialförsäkringsbalken 4

5 Sammanfattning Den här vägledningen beskriver de bestämmelser om jämställdhetsbonus som gällde före den 1 januari Den gäller således bara för uttag av föräldrapenning som skett till och med den 31 december Från och med den 1 januari 2012 gäller andra bestämmelser om jämställdhetsbonus. De beskrivs i vägledning 2011:2. Jämställdhetsbonusen är en jämställdhetsåtgärd. Den är tänkt att vara ett incitament för att få föräldrar att i högre utsträckning dela på föräldrapenningdagarna, men har också till syfte att öka jämställdheten på arbetsmarknaden. Föräldern får jämställdhetsbonusen som en skattekreditering. Att jämställdhetsbonusen är utformad på det sättet är för att den ska stimulera den förälder som tagit ut flest dagar med föräldrapenning att gå tillbaka till förvärvsarbete. Jämställdhetsbonus ges till den förälder som vid slutet av det år som bonusen avser har tagit ut flest föräldrapenningdagar. Jämställdhetsbonusen beräknas dock utifrån det antal dagar som den andra föräldern har tagit ut. Det är bara föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- eller grundnivå som ligger till grund för jämställdhetsbonus. Dagar med föräldrapenning enligt lägstanivå kan inte ligga till grund för jämställdhetsbonus. För att jämställdhetsbonus ska kunna lämnas måste båda föräldrarna ha tagit ut minst 60 föräldrapenningdagar var. Det spelar ingen roll om de är enligt sjukpenningnivå eller enligt grundnivå. Jämställdhetsbonus tillämpas på föräldrapenning som betalas ut för barn som är födda efter den 30 juni Jämställdhetsbonus lämnas även för adopterade barn där föräldern fått barnet i sin vård efter 30 juni Eftersom jämställdhetsbonusen inte anses som en socialförsäkringsförmån omfattas den varken av reglerna om försäkringstillhörighet eller av EU-förordningarna 883/2004 och 1408/71. 5

6 Läsanvisningar Denna vägledning ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i handläggningen av jämställdhetsbonus. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal. Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå hur lagen ska tillämpas. Hänvisningar I vägledningen finns hänvisningar till lagar och förarbeten samt andra vägledningar. Hänvisningarna finns antingen angivna i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till den mening eller det stycke den avser. I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar de lagar, förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen. Exempel Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas. Att hitta rätt i vägledningen I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister. Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av vägledningens kapitel och avsnitt. Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar. 6

7 1 Inledning Jämställdhetsbonus syftar till att förbättra förutsättningarna för både män och kvinnor att ta ett aktivt och jämlikt ansvar för föräldraskapet. Den ska även lägga grunden för att minska de omotiverade skillnaderna mellan mäns och kvinnors förutsättningar i arbetslivet. I det här dokumentet finns huvudsakligen information som handlar om jämställdhetsbonus. Uppgifter om föräldrapenning, på vilken jämställdhetsbonusen grundas, finns i vägledning (2002:1) Föräldrapenning. 7

8 2 Villkor för att omfattas av jämställdhetsbonus Jämställdhetsbonusen är en särskild stimulansåtgärd vars syfte är att öka jämställdheten mellan föräldrar och uppmuntra dem till att delta i arbetslivet. Den är inte en del av socialförsäkringen och berörs inte heller av regler om försäkringstillhörighet. (Prop. 2007/08:93, Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform, s. 29) Förälderns rätt till jämställdhetsbonus baseras dock på uttaget av föräldrapenning som omfattas av reglerna om försäkringstillhörighet i socialförsäkringsbalken (SFB). 2.1 EU-rätten Jämställdhetsbonus är inte en socialförsäkringsförmån enligt EU-förordning 883/2004 eller förordning 1408/71. Det innebär att förordningarna inte är tillämpliga på jämställdhetsbonus. Jämställdhetsbonus går inte heller att hänföra till någon annan förordning som gäller i förhållande till EUmedborgare. Bonusen är inte tänkt att vara ett försörjningsstöd. Den är inte heller avsedd att täcka några speciella kostnader. Den syftar i sig inte heller till att ge föräldrarna möjlighet att vara hemma med ett barn, utan ska bara vara ett ekonomiskt incitament för barnets vårdnadshavare att fördela uttaget av föräldrapenningen så jämt som möjligt mellan sig. (Prop. 2007/08:93, s. 29) 2.2 Vilka barn omfattas? Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus (LJB) tillämpas på föräldrapenning som betalas ut för: barn som är födda efter den 30 juni adopterade barn där föräldern fått barnet i sin vård efter 30 juni 2008 (övergångsbestämmelse till LJB [2009:522]). 8

9 3 Personkretsen Föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn har rätt till jämställdhetsbonus. I de fall en förälder har ensam vårdnad om barnet, saknar den andra föräldern självständig rätt till föräldrapenning. I ett sådant fall ingår inte någon av föräldrarna i den personkrets som medför rätt till jämställdhetsbonus. (3 LJB och prop. 2007/08:93, s. 35) Med föräldrar som har gemensam vårdnad om ett barn likställs särskilt förordnade vårdnadshavare och adoptivföräldrar. Se vidare under avsnitt 3.2 och 3.3. Det finns inte något krav på att vårdnadshavarna ska vara gifta med varandra eller sambor (prop. 2007/08:93, s. 22). I efterföljande avsnitt i denna vägledning kommer vårdnadshavare, särskild förordnad vårdnadshavare och adoptivförälder fortsättningsvis att benämnas endast som förälder. 3.1 Vårdnadshavare Föräldrabalkens (FB) regler om vårdnadshavare innebär i korthet följande. Om ett barns föräldrar är gifta med varandra när barnet föds får föräldrarna gemensam vårdnad. Vid äktenskapsskillnad fortsätter föräldrarna att ha gemensam vårdnad om barnet, om inte en domstol beslutar något annat, antingen genom ett interimistiskt beslut eller genom en dom. Ett par som gemensamt adopterar ett barn får automatiskt också gemensam vårdnad. Om ett barns föräldrar inte är gifta med varandra när barnet föds blir modern ensam vårdnadshavare. Föräldrarna kan få gemensam vårdnad om barnet om de gör en anmälan till Skatteverket eller genom ett domstolsbeslut. Om barnets föräldrar gifter sig med varandra efter barnets födelse får föräldrarna gemensam vårdnad om barnet i och med giftermålet. 3.2 Särskilt förordnad vårdnadshavare När det gäller jämställdhetsbonus och föräldrapenningförmåner likställs med föräldrar en särskilt förordnad vårdnadshavare som vårdar barnet (3 andra stycket LJB). En domstol kan besluta att en annan person än föräldern ska vara vårdnadshavare. En särskilt förordnad vårdnadshavare som inte är förälder är en person som av domstol särskilt har förordnats som vårdnadshavare. Av FB framgår att en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare kan ha vårdnaden 9

10 om ett barn, om inte föräldrarna eller en av föräldrarna har vårdnaden. (11 kap. 4 SFB och 6 kap. 2 FB) Skatteverket eller i förekommande fall domstol aviserar Försäkringskassan om ändrade vårdnadshavarförhållanden. 3.3 Adoptivföräldrar När det gäller jämställdhetsbonus och föräldrapenningförmåner likställs adoptivföräldrar med föräldrar och vårdnadshavare (3 andra stycket LJB). Adoptivbarn ska anses som barn till den som adopterat barnet och inte till de biologiska föräldrarna. Om en make adopterar den andre makens barn eller adoptivbarn ska barnet anses som deras gemensamma barn. (4 kap. 8 FB) 10

11 4 Rätten till jämställdhetsbonus Jämställdhetsbonus lämnas kalenderårsvis till den förälder som vid det aktuella årets slut har tagit ut föräldrapenning under flest dagar sedan barnets födelse (den berättigade föräldern) (5 LJB). Detta gäller oavsett om föräldern har tagit ut föräldrapenning på grundnivå eller sjukpenningnivå (prop. 2007/08:93 s. 20). Den förälder som är berättigad till jämställdhetsbonus får bonus i lika många dagar som den andra föräldern har tagit ut föräldrapenning sedan barnets födelse. Dessa dagar kallas bonusdagar. De 60 dagarna som är reserverade för respektive förälder berättigar inte till bonus (7 LJB). Om föräldrarna vid det aktuella årets slut har tagit ut föräldrapenning under lika många dagar är det den yngste föräldern som har rätt till jämställdhetsbonusen (5 LJB). Jämställdhetsbonus lämnas per barn, inte per förälder. Vid flerbarnsfödsel lämnas jämställdhetsbonus gemensamt för barnen (5 LJB). Den här vägledningen beskriver de bestämmelser om jämställdhetsbonus som gällde före den 1 januari Den gäller således bara för uttag av föräldrapenning som skett till och med den 31 december Från och med den 1 januari 2012 gäller andra bestämmelser om jämställdhetsbonus. De beskrivs i vägledning 2011: Vårdnadshavarperioder Jämställdhetsbonus lämnas endast för föräldrapenningdagar som tas ut under en period då två personer har gemensam vårdnad om barnet. Om föräldrapenningdagar tas ut under en period när det bara finns en vårdnadshavare så kan dessa dagar inte ligga till grund för jämställdhetsbonus (prop. 2007/08:93 s. 22). Detta gäller även dagar som tas ut av en ensam vårdnadshavare under ett år då det under någon del av året finns två personer som har gemensam vårdnad. Katrin och Stefan har gemensam vårdnad om dottern Lina under perioden januari till juli. Katrin får därefter ensam vårdnad om Lina. Katrin tar ut 22 föräldrapenningdagar från augusti till årsskiftet. När Katrin ansöker om jämställdhetsbonus kan Försäkringskassan inte ta med dessa 22 dagar i beräkningen av Katrins jämställdhetsbonus. Det beror på att Katrin och Stefan inte hade gemensam vårdnad under denna period. 11

12 Mohammad har ensam vårdnad om dottern Josefina från februari till oktober. Därefter får även Josefinas mamma Johanna vårdnaden om Josefina. Under perioden med ensam vårdnad av Josefina tog Mohammad ut 40 föräldrapenningdagar. Försäkringskassan kan inte ta med dessa dagar i beräkningen av jämställdhetsbonus, eftersom Mohammad och Johanna inte hade gemensam vårdnad under denna period. Det gäller även om Mohammad eller Johanna senare kan få jämställdhetsbonus för dagar de tar ut. 4.2 Föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- och grundnivå och lägstanivå Det är endast föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- eller grundnivå som kan ligga till grund för jämställdhetsbonus (4 LJB). Dagar med föräldrapenning enligt lägstanivå ska inte ligga till grund för beräkning av bonusdagar eftersom de kan kombineras med arbete motsvarande sju åttondels dag. Även föräldrapenning enligt grundnivån kan kombineras med arbete på detta sätt, men bör ändå kunna ligga till grund för beräkning av bonusdagar. Orsaken till det är att de föräldrar som bara har rätt till grundnivån annars inte skulle ha möjlighet att få jämställdhetsbonus. (Prop. 2007/08:93 s. 20) I denna vägledning kommer föräldrapenning utbetald enligt sjukpenningoch grundnivå fortsättningsvis att benämnas endast som föräldrapenning. 4.3 Beräkning av nettodagar En förälder kan ta ut föräldrapenning för hela dagar eller delar av dagar. I vilken omfattning föräldrapenning kan betalas ut avgörs av hur mycket föräldern arbetar i förhållande till normal arbetstid. (12 kap. 9 SFB) Vid beräkningen av antalet dagar med rätt till jämställdhetsbonus räknas en dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning som motsvarande andel av en dag. Beräkningen av nettodagar för föräldrapenning innebär att dagar med partiell föräldrapenning räknas om till hela dagar. Till exempel så räknas två dagar med halv föräldrapenning ihop till en dag, fyra dagar med en fjärdedels till en dag och så vidare. Samma metod ska användas även när det gäller beräkningen av jämställdhetsbonusen. (Prop. 2007/08:93, s. 20) Nettodagsberäkningen görs per månad. Om antalet dagar inte går jämnt ut på månadsbasis ska dagar med halv föräldrapenning avrundas uppåt (11 LJB). Detta innebär att föräldern kan få fler bonusdagar än antalet uttagna föräldrapenningdagar. 12

13 4.4 Bonusdagar En bonusdag motsvarar normalt en dag med föräldrapenning. Vid beräkningen av antalet bonusdagar ska dock de första 60 dagarna med föräldrapenning inte räknas med. (7 LJB och prop. 2007/08:93, s. 37) Dessa dagar motsvarar de föräldrapenningdagar som inte kan avstås till den andre föräldern. Detta innebär att bonusdagarna börjar räknas först efter det att föräldrarna har tagit ut 60 föräldrapenningdagar var. (Prop. 2007/08:93 s. 20) Antalet föräldrapenningdagar som kan berättiga till bonus blir som mest 135 dagar. De reserverade 60 föräldrapenningdagarna räknas av från det totala antalet sjukpenningnivådagar. För att samtliga återstående dagar ska berättiga till bonus måste föräldrarna dela lika på dem. Det betyder att de tar ut 135 dagar var. Karin och Kalle har sonen Josef. Första året tar Karin ut de första 100 föräldrapenningdagarna och Kalle de därpå följande 60 dagarna. Eftersom Kalle inte har tagit ut mer än 60 dagar kan ingen av föräldrarna få jämställdhetsbonus för första året. Nästkommande år tar Kalle ut ytterligare 60 föräldrapenningdagar. Han har då sammanlagt tagit ut 120 dagar. Karin tar inte ut några fler dagar. Kalle har tagit ut flest föräldrapenningdagar och blir berättigad till 40 bonusdagar ( = 40 bonusdagar). Vid tvillingfödsel får föräldrarna ytterligare 180 föräldrapenningdagar, varav 90 sjukpenningdagar och 90 lägstanivådagar. Det är bara de extra 90 sjukpenningdagarna som berättigar till jämställdhetsbonus. Det betyder att vid tvillingfödsel kan familjen som mest få ytterligare 45 bonusdagar. Bonusen beräknas gemensamt för barnen vid flerbarnsfödslar (5 LJB). Det betyder att jämställdhetsbonus lämnas en gång per år med anledning av det gemensamma föräldrapenninguttaget för barnen. Antalet bonusdagar per månad kommer i de flesta fall att motsvara antalet uttagna föräldrapenningdagar under den månaden, förutsatt att föräldrarna dessförinnan har tagit ut 60 dagar var med föräldrapenning. 4.5 Beräkning av antalet bonusdagar Beräkningen av antalet bonusdagar görs genom att varje förälders nettodagar räknas samman. När Försäkringskassan räknar samman antalet dagar så räknas alla dagar från barnets födelse fram till det aktuella årets slut. (8 LJB) Vid beräkningen av jämställdhetsbonus räknar man med de föräldrapenningdagar som betalats ut för föregående kalenderår och de som är utbetalda senast den 31 januari det år bedömningen genomförs. Dagar utbetalda efter 13

14 den 31 januari för föregående kalenderår räknas med i nästkommande års bedömning av jämställdhetsbonus. (11 LJB och prop. 2007/08:93 s. 39) Eva har begärt föräldrapenning för både november och december Dagarna för november betalas ut i januari 2010 och ingår därmed i beräkningen av bonusdagar för Dagarna för december betalas inte ut förrän i februari, och ingår därför inte i beräkningen av bonusdagar för Dessa dagar ingår i stället i beräkningen av bonusdagar för Avdrag för tidigare års dagar ska göras oavsett om föräldern ansökte om dem eller inte (8 LJB). När Försäkringskassan gör en avräkning för tidigare års bonusdagar ska man även dra av bonusdagar som föräldern haft rätt till, men inte ansökt om i tid. Sådana dagar kan aldrig, trots att föräldern inte fått dem, räknas med i jämställdhetsbonusen för senare år. (Prop. 2007/08:93 s. 21) Stina och Mårten har gemensam vårdnad om dottern Ellinor. Det första året tog Stina ut 90 dagar och Mårten 70 dagar. Stina tog därmed ut flest föräldrapenningdagar och hade därför rätt till bonus. För att bestämma antalet bonusdagar för Stina tar Försäkringskassan Mårtens 70 dagar och drar av de inledande 60 dagarna. Stina får därmed 10 bonusdagar (70 60 = 10 bonusdagar). Året därpå har Stina sammanlagt, inräknat dagarna från första året, tagit ut 120 dagar. Mårten har sammanlagt tagit ut 150 dagar. Mårten har därmed tagit ut så många dagar att han är den som har rätt till bonus. För att bestämma antalet bonusdagar för Mårten tar Försäkringskassan de 120 dagar som Stina har tagit ut och drar av de inledande 60 dagarna och de 10 dagar som Stina fick bonus för under föregående år. Mårten får därmed 50 bonusdagar ( = 50 bonusdagar). Samuel och Lina har gemensam vårdnad om dottern Julia. Samuel har tagit ut 90 föräldrapenningdagar och Lina har tagit ut 80 dagar för föregående år. Försäkringskassan bedömer att Samuel är berättigad till bonus för 20 dagar och skickar ansökan till honom. Samuel skickar inte tillbaka blanketten till Försäkringskassan. 14

15 Nästa år har Samuel sammanlagt tagit ut 100 dagar och Lina 110 dagar. Lina blir då berättigad till bonus för 20 dagar. Försäkringskassan räknar av de 20 dagar som Samuel haft rätt till, trots att han inte ansökte om jämställdhetsbonus ( = 20 bonusdagar). För att räkna fram antalet bonusdagar, se metodstöd Bonusgrundande inkomster Det är i första hand inkomst från förvärvsarbete och studiemedel som räknas som bonusgrundande inkomst. (9 LJB) Inkomster från förvärvsarbete Inkomst av anställning eller annat förvärvsarbete där inkomsten är pensionsgrundande i Sverige kan ligga till grund för den bonusgrundande inkomsten. (67 kap. 6 första stycket inkomstskattelagen [1999:1229], fortsättningsvis förkortad IL) Inkomst av anställning Som inkomst av anställning räknas lön och annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst (59 kap. 8 SFB). Andra skattepliktiga förmåner är i detta sammanhang utbetald semesterlön, semesterersättning och föräldralön. Semesterlön och semesterersättning betalas ut av arbetsgivaren för dagar då föräldern är semesterledig. Föräldralön betalas ut av arbetsgivaren för dagar då föräldern är föräldraledig. Dessa tre ersättningar är pensionsgrundande och skattepliktiga i Sverige och uppfyller därmed kraven för att vara bonusgrundande. (59 kap. 8 SFB) Inkomst utomlands Inkomst intjänad i ett annat land kan vara pensionsgrundande i Sverige, även om den inte beskattas i Sverige. Den räknas då som inkomst från annat förvärvsarbete. Det gäller lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person, om arbetsgivaren inte har ett sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 i IL, och den försäkrade och arbetsgivaren har slutit avtal som avses i 2 kap. 8 socialavgiftslagen (2000:980) att arbetsgivaravgifter inte ska betalas på lönen eller ersättningen. (59 kap. 21 SFB) En särskild kontrolluppgift (KU 14) ska också ha lämnats in av arbetsgivaren till Skatteverket. Är alla dessa villkor uppfyllda är inkomsten bonusgrundande. 15

16 Andra inkomster Även dessa inkomster räknas som inkomst av förvärvsarbete och är bonusgrundande: Marie Curie-stipendier utbildningsbidrag till doktorander dagpenning till totalförsvarspliktiga bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen så föreskriver. (67 kap. 6 IL) Studiemedel Med studiemedel menas studielån och studiebidrag (3 kap. 1 studiestödslagen [1999:1395]). Innan beräkningen av bonusnivån genomförs måste studiemedlet räknas om till ett månadsbelopp. (9 LJB) Övriga ersättningar Ersättning från Försäkringskassan, förutom dagpenning till totalförsvarspliktiga, är inte bonusgrundande. Andra ersättningar, som t.ex. dagpenning från arbetslöshetskassa och aktivitetsstöd, räknas inte heller som arbetsinkomster i detta sammanhang och är därför inte bonusgrundande. (67 kap. 6 första stycket IL) 4.7 Beräkning av jämställdhetsbonusen Jämställdhetsbonus beräknas genom att antalet bonusdagar multipliceras med det framräknade bonusbeloppet per dag för respektive månad (9 LJB). Bonusbeloppet beräknas sedan utifrån den arbetsinkomst som den förälder som är berättigad till bonus har haft de månader som bonusdagarna inföll. Månadsinkomsten räknas om till en dagsinkomst genom att den delas med antalet dagar i månaden som föräldern inte har tagit ut föräldrapenning. Bonusbeloppet är halva dagsinkomsten, men kan som mest uppgå till 100 kronor per dag. För att få full bonus krävs en dagsinkomst på 200 kronor, vilket motsvarar en månadsinkomst på cirka kronor (9 LJB). Sara och Mikaela har gemensam vårdnad om sonen Kim. Under deras första år tog Sara ut 100 föräldrapenningdagar och Mikaela tog ut 120 föräldrapenningdagar. Mikaela blir då berättigad till 40 bonusdagar. 20 av dessa infaller i november och 20 i december. För att få rätt till en bonusgrundande inkomst måste Mikaela antingen ha haft inkomst från arbete eller studerat med studiemedel de aktuella månaderna. 16

17 Mikaela har en arbetsinkomst på kronor i både november och december. Försäkringskassan räknar ut ett bonusbelopp för båda månaderna och beräknar Mikaelas bonus. För att få fram dagsinkomsten divideras månadsinkomsten på kronor med antalet kalenderdagar i november, 30 dagar. Dagsinkomsten blir 667 kronor. Bonusbeloppet är hälften av dagsinkomsten, 333 kronor. Men bonusen kan inte vara högre än 100 kronor. Alltså får Mikaela 100 kronor per dag i bonus. För hela november blir det 100 kronor x 20 dagar = kronor. Samma beräkning görs för december. Maja 25 år och Sergej 27 år har gemensam vårdnad om tvillingdöttrarna Elvira och Lovisa. De har varit hemma på heltid med var sitt barn och tagit ut full föräldrapenning. Vid årets slut har båda tagit ut 90 dagar var. Eftersom de har tagit ut lika många föräldrapenningdagar blir Maja berättigad till bonus, eftersom hon är yngst. Maja skickar in begäran om jämställdhetsbonus till Försäkringskassan och bifogar utbetalningarna av föräldrapenning som inkomstunderlag. Men Försäkringskassan avslår Majas ansökan. Föräldrapenning räknas inte som inkomst av arbete vid beräkningen av jämställdhetsbonus. Eftersom Maja inte hade några andra inkomster under året kan hon inte få någon bonus. Arvid är delvis arbetslös och under året har han och hustrun Maria tagit ut föräldrapenning för dottern Jasmine. Försäkringskassans sammanställning av Arvids och Marias uttag av föräldrapenning för föregående år visar att Arvid blir bonusberättigad. Arvid kontaktar Försäkringskassan och frågar om han kan få någon jämställdhetsbonus. Försäkringskassan meddelar att han kan få det. Men bonusen kommer bara att grundas på hans arbetsinkomster, inte på hans arbetslöshetsersättning. 17

18 5 Ansökan beslut kreditering rättelse Detta kapitel beskriver: Ansökan om jämställdhetsbonus Försäkringskassans beslut Skatteverkets kreditering av skattekontot Rättelse av felaktiga beslut I metodstödet beskrivs övergripande den praktiska handläggningen av ärenden om jämställdhetsbonus, se metodstöd 5.5. Den här vägledningen beskriver de bestämmelser om jämställdhetsbonus som gällde före den 1 januari Den gäller således bara för uttag av föräldrapenning som skett till och med den 31 december Från och med den 1 januari 2012 gäller andra bestämmelser om jämställdhetsbonus. De beskrivs i vägledning 2011: Ansökan I början av februari skickar Försäkringskassan blanketten FK7411 Begäran uppgifter för jämställdhetsbonus till de föräldrar som är berättigade till jämställdhetsbonus. Blanketten skickas ut efter att Försäkringskassan sammanställt föregående års uttag av föräldrapenningdagar enligt sjukpenning- eller grundnivå för de barn som är födda eller adopterade där föräldrarna fått barnet i sin vård efter den 30 juni Ansökan ska komma in till Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år som uttaget av föräldrapenning gjordes. Om den försäkrades ansökan kommer in till Försäkringskassan efter den 1 mars medför det att jämställdhetsbonus inte kan beviljas för det kalenderår som ansökan avser. Detta betyder att den förälder som är berättigad till bonus har ungefär en månad på sig att komma in med sin begäran. (12 LJB och prop. 2007/08:93, s. 39) Beata är berättigad till bonus för föregående års uttag av föräldrapenning. Försäkringskassan skickade ut en ansökan till henne i början av februari. Beata skickade in ansökan till Försäkringskassan den 15 mars. Försäkringskassan avvisar Beatas ansökan om jämställdhetsbonus, eftersom den kom in för sent till Försäkringskassan. 18

19 5.1.1 Inkomstuppgifter Den som ansöker om jämställdhetsbonus ska styrka sina inkomster för samtliga månader där bonusdagar infallit. Den som har en anställning ska styrka sina inkomster genom att bifoga ett lönebesked eller annan skriftlig dokumentation, exempelvis ett intyg från arbetsgivaren om det innehåller de uppgifter som behövs. Av dokumentationen ska framgå vilken tid arbetsinkomsten avser. Den som har inkomst av annat förvärvsarbete (egen verksamhet) ska bifoga skriftliga uppgifter om sina månadsinkomster. Om det inte går att lämna månadsuppgifter kan man bifoga deklaration eller någon annan handling som styrker årsinkomsten, så att en månadsinkomst kan fastställas. Av dokumentationen ska framgå vilken tid arbetsinkomsten avser. Den som fått studiemedel den eller de månader som bonusdagarna infallit ska styrka detta genom att bifoga beslutade utbetalningar av studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN). Av dokumentationen ska framgå för vilken tid och med vilket belopp studiestödet har betalats ut. (13 LJB och prop. 2007/08:93, s. 39) En arbetsgivare är skyldig att på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan. Det handlar om uppgifter som avser en namngiven person och sådana förhållanden som är av betydelse för tillämpningen av SFB. (17 LJB) 5.2 Försäkringskassan beslutar om bonus Försäkringskassan beslutar i ärenden om jämställdhetsbonus (2 LJB). När ansökan kommit in till Försäkringskassan ska handläggaren besluta om föräldern kan få jämställdhetsbonus. Handläggaren måste kontrollera att ett antal villkor är uppfyllda och att det finns tillräckliga uppgifter för att besluta om bonus. Finns tillräckliga uppgifter för beslut, beräknar och beslutar handläggaren om bonus. (2 LJB) Försäkringskassan handlägger och beslutar om jämställdhetsbonus i ÄHS. 5.3 Skatteverket krediterar skattekontot Försäkringskassan ska meddela Skatteverket vilka föräldrar som blivit berättigade till bonus för föregående år och med vilket belopp. Uppgifterna ska lämnas till Skatteverket senast den 1 maj året efter det år som bonusen avser. (14 andra stycket LJB) Skatteverket sätter sedan in det fastställa beloppet på den berättigade förälderns skattekonto. Det avräknas sedan mot förälderns slutliga skatt. Det innebär att förälderns skattekonto krediteras. (14 första stycket LJB) 19

20 Miranda är berättigad till 20 bonusdagar för föregående år. Dagarna inföll i oktober. Miranda skickar in ansökan till Försäkringskassan och bifogar ett lönebesked för den aktuella månaden. Försäkringskassan fastställer hennes bonusgrundande inkomst och bonusbelopp. Därefter meddelas Skatteverket vilket bonusbelopp Miranda har rätt till för föregående år. Jean är berättigad till 30 bonusdagar för föregående år. Dessa inföll i juni och juli. Jean är sedan många år egen företagare, och han skickar med sin preliminära deklaration som bilaga till sin begäran om jämställdhetsbonus. Försäkringskassan fastställer hans bonusgrundande inkomst och bonusbelopp. Därefter meddelas Skatteverket vilket bonusbelopp Jean har rätt till för föregående år. 5.4 Rättelse av felaktigt beslut Om det kommer fram att en bedömning och ett beslut för ett år inte är korrekt måste Försäkringskassan göra en ny bedömning och beräkna jämställdhetsbonus på nytt för det aktuella året. Om ändringen innebär att jämställdhetsbonusen skulle ha varit högre eller lägre, ska ett nytt beslut om jämställdhetsbonus fattas (17 LJB jämförd med 113 kap. 3, 5 och 6 SFB). Försäkringskassan skickar det nya beslutet om belopp för bonusen till Skatteverket. Har Skatteverket ännu inte beslutat om slutgiltig skatt byts det tidigare beslutet ut mot det nya, och beloppet sätts in på skattekontot i samband med slutskattebeskedet. Om det nya beslutet om jämställdhetsbonus är högre än det tidigare och Skatteverket redan har beslutat om slutgiltig skatt när det nya beslutet kommer, kommer det överskjutande beloppet i det nya beslutet att sättas in på skattekontot omgående. Om Försäkringskassan skickar ett nytt beslut om minskad jämställdhetsbonus till Skatteverket när slutskattebeskedet redan är klart kan Skatteverket inte hantera det nya beloppet. Skatteverket meddelar då Försäkringskassan detta (15 LJB). Har Försäkringskassan skickat ett beslut om jämställdhetsbonus som efter utredning visar sig vara felaktigt, ska Försäkringskassan utreda om den som fått bonus är återbetalningsskyldig. Försäkringskassan kan dock, om det finns särskilda skäl, helt eller delvis efterskänka krav på återbetalning (16 LJB). Försäkringskassan beslutar om omprövning och ändring, samt överklagande utifrån gällande regler enligt SFB (17 LJB). 20

21 5.5 Metodstöd En stor del av handläggningen av jämställdhetsbonus är automatiserad. Handläggaren av jämställdhetsbonus bedömer rätten till jämställdhetsbonus när ansökan har kommit in till Försäkringskassan. Det är handläggningssystemet för jämställdhetsbonus som beräknar antalet bonusdagar, i vilken månad bonusdagarna infaller och med vilket belopp bonusen ska betalas ut. Fortsättningsvis kommer handläggningssystemet att benämnas endast som systemet. Vid den årliga bedömningen som genomförs i början av februari varje år gör systemet följande förbestämda aktiviteter. Ingen handläggning sker från handläggarens sida. Metodstödet är skrivet utifrån i vilken ordning de olika arbetsmomenten genomförs. Därför skiftar fokus i metodstödet mellan systemet och handläggaren i de olika arbetsmomenten. Systemet identifierar de barn som kan ge bonus för aktuellt år fastställer vårdnadshavare och vårdnadshavarperioder bedömer vilken vårdnadshavare som kan ha rätt till bonus fastställer antal bonusdagar, se vidare skickar automatiskt ut en blankett till de vårdnadshavare som bedöms ha rätt till bonus tolkar angivna månadsinkomster från begäran och registrerar dessa i handläggningsbilden uppdatera/ändra inkomst. Handläggaren kontrollerar att ansökan om jämställdhetsbonus har kommit in till Försäkringskassan senast den 1 mars året efter det år bonusen avser kontrollerar att ansökan är underskriven och att det finns styrkta inkomstuppgifter för de aktuella bonusmånaderna kontrollerar att registrerade månadsinkomster i handläggningsbilden uppdatera/ändra inkomst stämmer överens med de inkomstuppgifter som har skickats in bedömer rätten till bonus beräknar bonusbelopp med hjälp av handläggningssystemet kontrollerar att inkomsten som är registrerad för bonusmånaderna i handläggningssystemet stämmer överens med inkomstuppgifterna som föräldern har skickat in. Det är handläggningssystemet som utför själva beräkningen av bonusbeloppet. 21

22 Systemet beräknar bonusbeloppet genom att hämta antalet bonusdagar för samtliga bonusmånader. Månadsinkomsten delas med antalet kalenderdagar som föräldrapenning inte betalats ut för, vilket ger en dagsinkomst. Dagsinkomsten halveras, vilket ger ett bonusbelopp per dag för den månaden. Antalet bonusdagar multipliceras med bonusbeloppet per dag, vilket ger bonusbeloppet för månaden. Om det finns flera månader där bonusdagar infaller, gör systemet denna beräkning för samtliga månader. Handläggaren beslutar om delvis avslag eller helt avslag och skickar beslut till föräldern beslutar om att bevilja bonus för samtliga månader. Handläggningssystemet skickar ett maskinellt beslutsbrev till föräldern. Systemet skickar samtliga beslutade bonusbelopp i en datafil till Skatteverket för kreditering senast den 1 maj Beräkning av bonusdagar Normalt sett räknar systemet fram eventuella bonusdagar vid den årliga bedömningen. Om du behöver räkna fram antalet bonusdagar manuellt gör du på följande sätt: Identifiera den vårdnadshavare som tagit ut flest föräldrapenningdagar Räkna samman antalet uttagna föräldrapenningdagar för den förälder som inte är berättigad till bonus Räkna bort de reserverade 60 dagarna Räkna bort fastställda bonusdagar för tidigare år. Kvar blir eventuella nya bonusdagar. Jakob och Sara har gemensam vårdnad om sonen Christian. Det första året tog Sara ut 110 dagar och Jakob 80 dagar. Sara tog därmed ut flest föräldrapenningdagar och hade därför rätt till bonus. För att bestämma antalet bonusdagar för Sara tar Försäkringskassan Jakobs 80 dagar och drar av de inledande 60 dagarna. Sara får därmed 20 bonusdagar (80 60 = 20 bonusdagar). 22

23 Året därpå har Sara sammanlagt, inräknat dagarna från första året, tagit ut 130 dagar. Jakob har sammanlagt tagit ut 140 dagar. Jakob har därmed tagit ut så många dagar att han är den som har rätt till bonus. För att bestämma antalet bonusdagar för Jakob tar Försäkringskassan de 130 dagar som Sara har tagit ut och drar av de inledande 60 dagarna och de 20 dagar som Sara fick bonus för under föregående år. Jakob får därmed 50 bonusdagar ( = 50 bonusdagar). 23

24 Källförteckning EU-förordningar och beslut Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen Lagar Socialförsäkringsbalken Lagen (2008:313) om jämställdhetsbonus Studiestödslagen (1999:1395) Inkomstskattelagen (1999:1229) Skattebetalningslagen (1997:483) Förvaltningslagen (1986:223) Föräldrabalken (1949:381) Propositioner Prop. 2007/08:93 Jämställdhetsbonus familjepolitisk reform Vägledningar Vägledning 2002:1 Föräldrapenning Vägledning 2011:2 Jämställdhetsbonus (gäller för föräldrapenning som tas ut från den 1 januari 2012) 24

25 Sakregister Adopterade barn...5, 8 Adoptivbarn...10 Adoptivföräldrar...9, 10 Ansökan...18 Avräkning...14 Beräkning...16 Berättigad...11 Berättigade...19 Beslut...19 Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden...16 Bonusbeloppet...16 Bonusdagar...11, 12, 13, 14, 16, 19 Bonusgrundande...16 Bonusgrundande inkomster...15 Dagpenning till totalförsvarspliktiga...16 Dagsinkomst...16 Domstol...10 Ensam vårdnad...9 Ensam vårdnadshavare...11 Flerbarnsfödsel...11 Flerbarnsfödslar...13 Föregående kalenderår...13 Förordning 1408/71...5, 8 Förordning 883/ , 8 Försäkringskassan beslutar om bonus...19 Försäkringstillhörighet...5, 8 Försörjningsstöd...8 Förälder...5, 9, 11 Föräldralön...15 Föräldrapenning...5, 8, 9, 12 Föräldrapenningdagar...18 Föräldrar...10 Föräldraskapet

26 Gemensam vårdnad...9, 11 Grundnivå...5, 11 Grundnivån...12 Incitament...5, 8 Inkomster från förvärvsarbete...15 Inkomster utomlands...15 Inkomstuppgifter...19 Jämställdhetsbonus...5, 9, 10, 11, 19, 20 Jämställdhetsåtgärd...5 Kalenderår...18 Kalenderårsvis...11 Lägstanivå...5, 12 Marie Curie-stipendier...16 Metodstöd...21 Nettodagar...12, 13 Omprövning...20 Personkretsen...9 Rättelse av felaktigt beslut...20 Sambor...9 Semesterersättning...15 Semesterlön...15 Sjukpenning- och grundnivå...12 Sjukpenningnivå...5, 11, 12 Skattekonto...19 Skattekreditering...5 Skatteverket...10, 19, 20 Skatteverket krediterar skattekontot...19 Socialförsäkringsförmån...5, 8 Stimulansåtgärd...8 Studiebidrag...16 Studielån...16 Studiemedel...16, 19 Särskilt förordnad vårdnadshavare

27 Tvillingfödsel...13 Utbildningsbidrag till doktorander...16 Vilka barn omfattas...8 Vårdnadshavare...9 Vårdnadshavarperioder...11 Yngste förälder...11 Återbetalningsskyldig...20 Ändring...20 Överklagande...20 Övriga ersättningar