FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN. Ett kunskapsunderlag. Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp

Transkript

1 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag Centerkvinnornas föräldraförsäkringsgrupp

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning... 1 Tabellförteckning... 2 Figurförteckning... 2 Så funkar föräldraförsäkringen... 3 Omfattning... 3 Föräldrapenning på deltid... 3 Mamma- och pappadagar... 3 Vem har rätt till föräldrapenning?... 4 En i taget... 4 Förändring från 1 januari Ersättningsnivåer... 4 Föräldrapenningen oförändrad i minst två år... 5 Sänkt sjukpenning efter ett år... 5 Rätt till ledighet från jobbet... 6 Anställningsskydd... 6 Företagande förälder... 6 Kollektivavtal... 7 Jämställdhetsbonus... 7 Förändring från 1 januari Pensionen... 8 Graviditetspenning... 8 Mammaledighet... 9 Tillfällig föräldrapenning i samband med födsel... 9 Tillfällig föräldrapenning... 9 Barnbidrag Historik kring föräldraförsäkringen Finansiering Dagens uttag av föräldraförsäkringen Andel av försäkringen som används Föräldraförsäkring vs. föräldraledighet Uttagna dagar på olika nivåer Medelersättning Jämställt uttag av föräldrapenning Utfall av reformerna Effekten av pappamånaderna

3 Höjt ersättningstak Jämställdhetsbonusen Effekter av uttaget av föräldraförsäkringen Sjukskrivningar Löneutveckling Familjestabilitet och barnafödande Internationell utblick Barnperspektivet Litteraturförteckning TABELLFÖRTECKNING Tabell 1 Typ av föräldraförsäkringsdagar... 4 Tabell 2 Flerbarnstilläggets storlek och totalt barnbidrag efter antal barn Tabell 3 Utveckling av antal föräldrapenningdagar för ett barn Tabell 4 Summerade fruktsamhetstal i europa. Antal barn som en kvinna beräknas föda under sin livstid Tabell 5 Pappans andel (procent) av uttagna nettodagar uppdelat på pappans utbildning Tabell 6 Andel (procent) dagar med ersättning på grundnivå av använda dagar med möjlighet till ersättning på inkomstrelaterad nivå Tabell 7 Genomsnittligt antal uttagna dagar på grundnivå uppdelat på kön och förälders utbildning Tabell 8 Genomsnittligt antal dagar på grundnivå uppdelat på kön och förälderns födelseregion Tabell 9 Andel barn (procent) som har föräldrar som delat föräldrapenninguttaget 40/60 mellan sig FIGURFÖRTECKNING Figur 1 Uttag av nettodagar uppdelat på mammans utbildning

4 FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Ett kunskapsunderlag SÅ FUNKAR FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Omfattning Föräldraförsäkringen betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn och ger möjlighet till föräldrar att vara ledig från arbetet och få ersättning i längre sammanhängande perioder, enstaka dagar eller delar av dagar. Föräldrapenning kan tas ut av den som är gravid från och med den 60:e dagen före beräknad förlossning. Föräldrapenningen kan sedan betalas ut längst tills barnet har fyllt åtta år eller avslutat sitt första skolår i grundskolan. För adoptivföräldrar gäller att föräldrapenningen kan tas ut inom åtta år från den dag då man börjar ta hand om barnet, men längst tills barnet har fyllt tio år. Vid tvillingfödsel betalas föräldrapenning ut i ytterligare 90 dagar på sjukpenning- eller grundnivå och i 90 dagar på lägstanivå. Vid födsel av fler än två barn samtidigt betalas Föräldrapenning ut på sjukpenning- eller grundnivå i ytterligare 180 dagar för varje barn utöver de två första. Föräldrapenning på deltid Föräldrapenningen kan betalas ut som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning. Hur mycket föräldrapenning man kan ta ut per dag beror på hur mycket man arbetar i förhållande till normal arbetstid för en heltidsarbetande inom yrket. Man kan alltså kombinera uttag av föräldrapenning med arbete. Man kan ta ut hel föräldrapenning om man inte arbetar alls, tre fjärdedels föräldrapenning om man arbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid, halv föräldrapenning om man arbetar högst hälften av normal arbetstid, en fjärdedels föräldrapenning om man arbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid och en åttondels föräldrapenning om man arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Man kan ta ut hel föräldrapenning på grund- eller lägstanivå om man arbetar upp till sju åttondelar av normal arbetstid. Mamma- och pappadagar Vid gemensam vårdnad har föräldrarna rätt till 240 dagar var med föräldrapenning. Av dessa är 60 dagar reserverade för var och en av föräldrarna. De övriga kan en av föräldrarna välja att avstå till den andra föräldern. Den som avstått föräldrapenningdagar kan ta tillbaka dagar som det ännu inte betalats ut ersättning för. Den som har ensam vårdnad om barnet har du rätt till alla 480 dagarna. 3

5 TABELL 1 TYP AV FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGSDAGAR Förälder 1 Förälder 2 Summa Låsta dagar Överlåtningsbara dagar Överlåtningsbara dagar Summa Dagar på sjukpenning-/grundnivå = min 180kr/dag max 935 kr/dag Dagar på lägstanivå =180kr/dag 390 dagar på sjukpenning- / grundnivå Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning betalas ut till barnets föräldrar eller till den som är särskilt förordnad vårdnadshavare. Föräldrapenning betalas också ut till blivande adoptivföräldrar. Dessutom betalas föräldrapenning ut till den som bor tillsammans med föräldern och dessutom antingen har eller har haft andra gemensamma barn med föräldern, är eller har varit gift med föräldern eller är eller har varit registrerad partner med föräldern. En i taget I samband med förlossningen kan båda föräldrarna vara lediga samtidigt, mamman med föräldrapenning och pappan med tillfällig föräldrapenning. Även i samband med mödravårdscentralens föräldrautbildningar kan båda föräldrarna delta samtidigt i utbildningen och få föräldrapenning för samma tid. I övrigt kan bara en förälder ta ut föräldrapenning åt gången. Det är dock möjligt att ta ut halva dagar och på så vis vara hemma halva dagen var. Förändring från 1 januari 2012 Från den första januari 2012 kommer emellertid en lagändring att börja gälla vilken innebär att ett barns föräldrar ska kunna få föräldrapenning samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår. De nuvarande 10 så kallade pappadagarna inom den tillfälliga föräldrapenningen kvarstår. Ersättningsnivåer Det finns tre olika ersättningsnivåer i föräldrapenningen. En baseras på hur stora inkomster man har, medan de andra två ger ett fast belopp per dag. Den första kallas sjukpenningnivå och baseras på hur stora inkomster man har den sjukpenninggrundande inkomsten. Den andra ersättningsnivån kallas grundnivå. Grundnivån är 180 kronor per dag. Den gäller om man har haft låga eller inga inkomster alls man har alltså ingen sjukpenninggrundande inkomst. Sjukpenning- och grundnivån gäller i 390 dagar, och de första 180 dagarna som betalas ut för ett barn är alltid dagar på sjukpenning- eller grundnivå. Också de Sjukpenning- och grundnivån gäller i 390 dagar, och de första 180 dagarna som betalas ut för ett barn är alltid dagar på sjukpenning- eller grundnivå. dagar som är reserverade för var och en av föräldrarna är på sjukpenning- eller grundnivå. Den tredje ersättningsnivån kallas lägstanivå och gäller för de resterande 90 dagarna. Lägstanivån är 180 kronor per dag för barn födda 1 juli 2006 och senare och 60 4

6 kronor per dag för barn födda före 1 juli Det betyder att i många fall ger grundnivå och lägstanivå samma ersättning. Om man har en sjukpenninggrundande inkomst är föräldrapenningen per dag knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten delat med 365. Den sjukpenninggrundande inkomsten är den beräknade årsinkomsten av arbete. Den sjukpenninggrundande inkomsten har dock ett tak på 7,5 prisbasbelopp. Just föräldrapenningen är dock ett undantag då den har ett tak på tio prisbasbelopp istället för 7,5. Prisbasbeloppet för 2012 är kronor. Det innebär att den högsta möjliga sjukpenninggrundande inkomsten för 2012 i detta fall blir kronor, alltså kr per månad. Med en 80 procentig ersättningsnivå ger det att den högsta möjliga ersättningen per dag är 935 kronor. Den högsta möjliga sjukpenninggrundande inkomsten för 2012 blir kronor, alltså kr per månad. Med en 80 procentig ersättningsnivå ger det att den högsta möjliga ersättningen per dag är 935 kronor. Ersättningen är skattepliktig vilket också innebär att den är semestergrundande och ger pensionsrätt. Föräldrapenningen genererar dock inget jobbskatteavdrag vilket får effekten att om en förälder tjänar kronor i månaden så får den ut kronor netto av sitt arbete med jobbskatteavdrag, samtidigt som samma inkomst av föräldrapenning endast ger kronor netto. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Föräldrapenningen oförändrad i minst två år Många småbarnsföräldrar väljer att gå ner i arbetstid, vilket leder till lägre inkomster. Man får ändå föräldrapenning beräknad utifrån samma sjukpenninggrundande inkomst som man hade vid barnets födelse ända tills barnet fyller två år. Om man blir gravid igen innan barnet uppnått ett år och nio månader, behåller föräldrarna samma föräldrapenning också efter barnets tvåårsdag, även om den sjukpenninggrundande inkomsten har sänkts. Det innebär att den storlek på föräldrapenningen som gällde för det första barnet kommer att gälla också för nästa barn i minst två år. Detta kan vara en av förklaringarna till varför många föräldrar i Sverige väljer att försöka få barn med täta intervaller. Att ha tätt mellan barnen innebär i sin tur ofta att en förälder, i de allra flesta fallen mamman, är frånvarande från arbetsmarknaden under en mycket lång sammanhängande period. Sänkt sjukpenning efter ett år Så länge barnet inte har fyllt ett år beräknas också sjukpenning och tillfällig föräldrapenning på den tidigare sjukpenninggrundande inkomsten. När barnet har fyllt ett år kan den sjukpenninggrundande inkomsten sänkas till samma nivå som den faktiska inkomsten. Det betyder att man i så fall får lägre ersättning när man till exempel är sjuk eller vårdar sjukt barn. Man kan dock undvika att den sjukpenninggrundande inkomsten sänks efter barnets ettårsdag. Den ligger kvar på samma nivå som tidigare om man tar ut hel föräldrapenning minst fem dagar per vecka, arbetar mindre än före barnets födelse 5

7 och tar ut föräldrapenning som motsvarar minskningen i arbetstid, studerar med studiestöd eller är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Rätt till ledighet från jobbet En förälder har rätt till ledighet till dess barnet är 18 månader oavsett om föräldern får föräldrapenning eller inte. Därutöver har föräldern rätt till hel ledighet medan föräldern får hel föräldrapenning och ledighet i samband med uttag av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Den som har ett barn under åtta års ålder eller barn som inte har slutat första skolåret, har rätt att förkorta den normala arbetstiden med upp till en fjärdedel. Varje förälder har rätt att vara ledig med stöd av föräldraledighetslagen. Även adoptivföräldrar omfattas av föräldraledighetslagen. Rätten att vara föräldraledig finns från och med anställningens första dag. Man har rätt att ta ut en sammanhängande ledighet eller att dela upp ledigheten på högst tre perioder varje kalenderår. Om arbetstagaren och arbetsgivaren är överens kan man dela upp ledigheten på fler perioder. När man ska vara föräldraledig från arbete, måste man senast två månader i förväg anmäla detta till din arbetsgivare. Man anmäler samtidigt hur länge man vill vara ledig. Anställningsskydd I föräldraledighetslagen finns särskilda bestämmelser som förbjuder en arbetsgivare att missgynna en arbetssökande eller en arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Företagande förälder Föräldraförsäkringen gäller även egenföretagare. Sedan den 1 juni 2010 har socialförsäkringen för egenföretagare uppdaterats för att göra den mer tillgänglig för företagare. De nya reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen för egenföretagare, dvs. personer som driver egen verksamhet i form av t.ex. enskild firma eller handelsbolag innebär ökad trygghet för nyföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen, att jämförelseinkomsten för egenföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen tagits bort och att man får tillfällig föräldrapenning på jämlika villkor som anställda. Egenföretagare omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede på 24 månader som innebär rätt till sjukpenninggrundande inkomst (SGI) motsvarande minst vad en anställd skulle få för ett liknande arbete. Längre uppbyggnadsskede kan beviljas efter prövning. Syftet är att underlätta övergången från anställning till företagande. Tidigare var det inte närmare reglerat hur SGI skulle beräknas för nyföretagare eller hur länge ett s.k. uppbyggnadsskede varar. Försäkringskassan gjorde då en bedömning i varje enskilt fall. Den särskilda begränsningsregeln, s.k. jämförelseinkomsten, för egenföretagare har tagits bort. Det innebär att egenföretagares SGI inte längre begränsas av vad en motsvarande anställd skulle ha fått, utan baseras på egenföretagarens faktiska inkomst. Tidigare kunde en egenföretagare inte få en högre ersättning än en motsvarande anställd skulle ha fått. 6

8 Egenföretagares årsarbetstid vid uttag av tillfällig föräldrapenning är 260 dagar och utges i högst fem dagar under en sjudagarsperiod. Ändringen har medfört höjd ersättning för egenföretagare. Syftet är att egenföretagare ska ha regler som mer liknar dem som gäller för anställda. Tidigare hade egenföretagare en lägre ersättning per dag vid uttag av tillfällig föräldrapenning jämfört med anställda. Då delades en egenföretagares årsinkomst med 365 till skillnad mot en anställds, med femdagarsvecka, som delades med 260. Kollektivavtal Det är vanligt med kollektivavtal som rör föräldraledighet. En del arbetsgivare kompletterar föräldrapenningen med föräldralön och/eller mellanskillnadsersättning. Statligt anställda har exempelvis en ersättning motsvarande 90 procent av lönen i elva månader, kommunalt och landstingsanställda 80 procent i nio månader. Den privatanställde tjänstemannen får i regel 90 procent i tre månader och den privatanställde arbetaren får i regel en ersättning motsvarande 90 procent under taket och 10 procent över taket. Jämställdhetsbonus Den 1 juli 2008 infördes en jämställdhetsbonus i form av en skattereduktion för de föräldrar som delar relativt jämställt på föräldrapenningen. Jämställdhetsbonusen är en summa pengar i form av ett skatteavdrag som man kan få året efter ledigheten. Ju jämnare föräldrarna delar på dagarna, desto större blir bonusen. Bonusen delas ut till den av föräldrarna som har tagit ut flest dagar med föräldrapenning om han eller hon arbetar eller studerar när den andra föräldern tar ut föräldrapenning. Om den förälder som inte tar ut föräldrapenning är arbetslös, sjukskriven eller föräldraledig för ett annat barn under den aktuella perioden blir det ingen bonus. För att få jämställdhetsbonus krävs att man har gemensam vårdnad om barnet när man tar ut föräldrapenning. Jämställdhetsbonusen är en summa pengar i form av ett skatteavdrag som man kan få året efter ledigheten. Ju jämnare föräldrarna delar på dagarna, desto större blir bonusen. Det är endast föräldrapenning enligt sjukpenningnivån som är bonusgrundande. Av de 390 dagarna (cirka 13 månader) som man kan få föräldrapenning på sjukpenningnivå eller grundnivå är 60 dagar reserverade för vardera föräldern. Dessa 60 dagar ger ingen bonus. Det är de återstående 270 dagarna föräldrarna kan få bonus för. Maximal bonus får föräldrarna alltså om de är föräldralediga 135 dagar var av dessa. Jämställdhetsbonusen är halva dagsinkomsten för den förälder som arbetar, men högst 100 kronor per dag. För att få full bonus krävs alltså en inkomst på minst 200 kronor per dag, vilket motsvarar ungefär kronor per månad. Beloppen gäller även de som har studielån eller studiebidrag. Om lönen/studielånet är mindre än 200 kronor per dag blir jämställdhetsbonusen lägre. Man kan få bonus i högst 135 dagar. Om föräldrarna delar lika på de 270 dagarna som kan överlåtas på den andra föräldern får de maximal bonus på kronor totalt. Räknar man in de 60 dagarna som inte ger bonus måste alltså varje 7

9 förälder vara hemma i 195 dagar med föräldrapenning på sjukpenning- eller grundnivå för att få maximal bonus. Vid flerbarnsfödsel kan jämställdhetsbonusen bli större. För ett barn är högsta bonus kronor, för tvillingar är det kronor, för trillingar kronor och för fyrlingar kronor. Försäkringskassan har skickat ut en blankett i början av februari till de föräldrar som kan vara berättigade till bonus. Föräldrarna har behövt ansöka om att få jämställdhetsbonus senast under februari året efter att bonusen tjänats in. Bonuspengarna har betalats ut i samband med slutskattebeskedet. Förändring från 1 januari 2012 Den 1 januari 2012 införs en förenkling av jämställdhetsbonusen. Då tas arbets- och inkomstkravet bort och föräldrar slipper ansöka om bonusen. Utbetalningen kommer att ske i samband med utbetalning av föräldrapenning från Försäkringskassan. När den förälder som tagit ut lägst antal dagar tar ut föräldrapenning på sjukpenningeller grundnivå får vardera föräldern 50 kr i jämställdhetsbonus per dag. Vid ett helt jämställt uttag av föräldrapenningen innebär det som hittills totalt kr i jämställdhetsbonus. Tid under vilken föräldrarna gör ett samtida uttag av föräldrapenning ska dock inte ge rätt till bonus. Detsamma gäller de första 60 dagarna för vilka en förälder ensam har tagit ut föräldrapenning, de så kallade reserverade dagarna. Om föräldrarna väljer att vara hemma samtidigt i 30 dagar under barnets första levnadsår, blir den totala bonussumman som högst kr. Pensionen När man är föräldraledig eller går ner i arbetstid därför att man har barn blir inkomsterna lägre och därigenom tjänar man in mindre till pensionen. Därför ges en extra pensionsrätt till föräldrar. Högre pensionsrätt gäller för de fyra första åren i ett barns liv, då blir pensionsrätten minst lika hög som året innan barnet föddes, den kan till och med bli något högre. Bara en av föräldrarna får pensionsrätt för den här tiden och bara för ett barn i taget. Den föräldern som tjänar minst pengar får pensionsrätten. Om man vill att den andra föräldern ska får rätten till pension måsten man ansöka om det. Det spelar ingen roll hur länge man har varit föräldraledig. GRAVIDITETSPENNING Man har rätt till graviditetspenning om man har ett fysiskt påfrestande arbete och arbetsförmågan på grund av graviditeten är nedsatt med minst en fjärdedel. Man har också rätt till graviditetspenning om man har ett arbete som man inte får utföra på grund av risker i arbetsmiljön. Riskfaktorer för gravida kvinnor kan till exempel vara arbetsuppgifter eller miljöer där man kommer i kontakt med skadliga ämnen som kan skada barnet. Man kan bara få graviditetspenning om arbetsgivaren inte kan omplacera vederbörande till ett lättare eller mindre riskfyllt arbete. 8

10 Graviditetspenning kan man få från och med 60 dagar innan beräknad förlossning fram till och med 11 dagar innan beräknad förlossning. Om man kan arbeta en del av dagen kan graviditetspenningen betalas ut som tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels graviditetspenning. MAMMALEDIGHET En mamma som arbetar har rätt att vara helt ledig i samband med barnets födelse. Man har rätt till ledighet under en sammanhängande tid av minst sju veckor före den beräknade tidpunkten för förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Man behöver inte ta ut föräldrapenning för att få vara mammaledig. TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING I SAMBAND MED FÖDSEL Den andra föräldern har rätt till tillfällig föräldrapenning i tio dagar i samband med barns födelse. Ersättning för de tio tillfälliga föräldrapenningdagarna kan tas ut samtidigt som mamman tar ut föräldrapenning. Dagarna kan tas ut ända till och med den sextionde dagen efter förlossningen. Man kan ta ut ersättning för tillfällig föräldrapenning i samband med födsel under hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels dag. En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels ersättning räknas som motsvarande andel av en dag. Det betyder att man kan välja att till exempel vara hemma i 20 halva dagar i stället. Ersättning för de tio tillfälliga föräldrapenningdagarna kan tas ut samtidigt som mamman tar ut föräldrapenning. Den tillfälliga föräldrapenningen i samband med födsel är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. TILLFÄLLIG FÖRÄLDRAPENNING Den tillfälliga föräldrapenningen ger ersättning när man behöver avstå från att arbeta för att vårda ett sjukt barn. Man kan också få ersättning när den som brukar ta hand om barnet är sjuk. Man kan få tillfällig föräldrapenning för barn som är under 12 år. Speciella regler gäller för barn som är yngre än 240 dagar. I motsats till den vanliga föräldrapenningen går tillfällig föräldrapenning i vissa fall att överlåta till andra än en förälder. Föräldrarna kan få tillfällig föräldrapenning under högst 120 dagar per barn och år. Efter 60 dagar kan man dock inte få ersättning vid ordinarie vårdares sjukdom eller smitta. 9

11 Man kan ta ut tillfällig föräldrapenning för en hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels arbetsdag. Om man blir sjuk samtidigt som barnet eller barnets ordinarie vårdare och därför varken kan arbeta eller vårda barnet, kan Försäkringskassan besluta, efter förälderns samtycke, att en annan person som avstår från att arbeta får tillfällig föräldrapenning för att vårda barnet. Det finns även en utvidgad tillfällig föräldrapenning som i första hand är till för ensamstående föräldrar. Med utvidgad föräldrapenning kan en annan person få tillfällig föräldrapenning för att ta hand om ett barn när föräldern är sjuk. Utvidgad föräldrapenning betalas ut tills barnet fyller tre år. Det finns inga krav på att barnet också ska vara sjukt. Den tillfälliga föräldrapenningen är knappt 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. BARNBIDRAG Barnbidraget är någonting som alla barn som bor i Sverige har rätt till. Det behöver man inte ansöka om utan det betalas ut helt automatiskt. Månaden efter att barnet är fött eller från och med att hon eller han är bosatt i Sverige trillar barnbidraget in på kontot helt skattefritt en gång i månaden och betalas ut till och med det kvartal då barnet fyller 16 år. Barnbidraget är kronor per barn. Hur stort flerbarnstillägget blir beror på hur många barnbidrag man får. Flerbarnstillägg betalas automatiskt ut om man får barnbidrag för minst två barn. TABELL 2 FLERBARNSTILLÄGGETS STORLEK OCH TOTALT BARNBIDRAG EFTER ANTAL BARN Totalt antal barn Bidrag Flerbarnstillägg Summa Källa: (Faktablad: Barnbidrag och flerbarnstillägg) Föräldrar som har gemensam rättslig vårdnad om sitt barn kan välja vem som ska få barnbidraget. Om föräldrarna inte väljer betalas pengarna ut till mamman. Är bägge föräldrarna av samma kön betalas det ut till den äldsta av föräldrarna. Om föräldrarna inte bor ihop, men har barnet hos sig ungefär halva tiden var kan de dela på barnbidraget. De måste då ha gemensam rättslig vårdnad om barnet och vara överens om att de ska dela på bidraget. Delat barnbidrag är 525 kronor per månad och barn. 10

12 Barnbidrag betalas ut till och med det kvartal barnet fyller 16 år. Om barnet studerar på gymnasiet betalar Centrala studiestödsnämnden (CSN) ut studiebidrag. Det betalas i så fall ut automatiskt utan ansökan. Studiebidraget kan delas på samma sätt som barnbidraget. HISTORIK KRING FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN 1937 infördes den generella moderskapspenningen. Samtidigt infördes också ett första behovsprövat barnbidrag som sedan blev ett allmänt barnbidrag Förskottering av underhållsbidrag till barn vars frånvarande pappa inte kunde betala underhållsbidraget infördes samtidigt infördes sedan föräldraförsäkringen. För att underlätta kvinnornas arbetsmarknadsanknytning lades betoningen i föräldrarna, på kvinnan och mannen som individer, tidigare fokus hade varit mest på kvinnorna års föräldraförsäkring var tänkt att vara en katalysator för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i samhället. Den nya föräldraförsäkringen innebar att moderskapspenningen togs bort och att papporna också fick rätt att vara hemma med sina barn och samtidigt få inkomstrelaterad ersättning från staten. Tanken att hälften av alla föräldrapenningdagar var ämnade åt respektive förälder har alltså funnits med föräldrapenningen sedan den infördes Nu blev försäkringen också pensionsgrundande och 1974 års föräldraförsäkring var tänkt att vara en katalysator för ökad jämställdhet mellan kvinnor och män i samhället. skattepliktig, till skillnad från den tidigare moderskapspenningen. Samtidigt byggdes också förskolan ut kraftigt i syfte att göra det möjligt för föräldrarna att kombinera familj med förvärvsarbete. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) TABELL 3 UTVECKLING AV ANTAL FÖRÄLDRAPENNINGDAGAR FÖR ETT BARN Infördes år Antal föräldrapenningdagar för ett barn Skillnad i antal dagar Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Av alla föräldrapenningdagar som betalades ut under 1974 så betalades cirka 0,5 procent av dessa ut till män och 99,5 procent till kvinnor, motsvarande siffror tjugo år senare var 11

13 cirka 10 procent av dagarna till män och 90 procent av dagarna till kvinnor. År 2010 betalades cirka 23 procent av föräldrapenningdagarna ut till män och cirka 77 procent av dagarna till kvinnor. FINANSIERING Föräldraförsäkringen finansieras i huvudsak av föräldraförsäkringsavgiften som ingår som en del i arbetsgivaravgifterna som arbetsgivarna betalar. Den totala arbetsgivaravgiften är 2011 på 31,42 procent varav föräldraförsäkringsavgiften utgör 2,2 procentenheter. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Sveriges utgifter för familjepolitikens socialförsäkringar uppgick 2010 till drygt 2 procent i förhållande till bruttonationalprodukten (BNP). Det är ungefär samma nivå som de övriga nordiska länderna vilket är i europeisk toppnivå. Motsvarande andel för Polen som har lägst andel i Europa är 0,7 procent. Utfallet av den relativt generösa familjepolitiken kan kopplas ihop med ett högt kvinnligt arbetsmarknadsdeltagande samt höga födelsetal. Exakt hur mycket den ekonomiska familjepolitiken bidragit till denna utveckling är svårt att skatta men rimligt att anta. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) 12

14 TABELL 4 SUMMERADE FRUKTSAMHETSTAL 1 I EUROPA. ANTAL BARN SOM EN KVINNA BERÄKNAS FÖDA UNDER SIN LIVSTID Island 2,30 2,08 2,15 Irland 2,11 1,89 2,10 Turkiet 2,10 Frankrike (2) 1,78 1,87 1,99 Norge 1,93 1,85 1,96 Sverige 2,13 1,54 1,91 Tjeckien 1,90 1,14 1,90 Storbritannien (1) 1,83 1,64 1,90 Danmark 1,67 1,77 1,89 Finland 1,78 1,73 1,85 Belgien (1) 1,62 1,67 1,82 Nederländerna 1,62 1,72 1,77 Estland 2,05 1,38 1,65 Luxemburg 1,60 1,76 1,61 EU-27 (1) 1,56 Slovenien 1,46 1,26 1,53 Grekland 1,40 1,26 1,51 Bulgarien 1,82 1,26 1,48 Schweiz 1,58 1,50 1,48 Litauen 2,03 1,39 1,47 Makedonien 1,47 Spanien 1,36 1,23 1,46 Cypern 2,41 1,64 1,46 Kroatien 1,46 Lettland 1,44 Malta 2,04 1,70 1,44 Liechtenstein 1,57 1,43 Italien 1,33 1,26 1,41 Österrike 1,46 1,36 1,41 Polen 2,06 1,35 1,39 Tyskland 1,38 1,38 Portugal 1,56 1,55 1,37 Ungern 1,87 1,32 1,35 Rumänien 1,83 1,31 1,35 Slovakien 2,09 1,30 1,32 (1) 2007 istället för 2008 (2) exklusive franska utomeuropeiska departement Källa (Försäkringskassan, 2011) 1 För fullt reproduktionstal krävs 2,1 barn per kvinna. Det innebär att befolkningen ökar utan att landet måste lita på immigration. 13

15 DAGENS UTTAG AV FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGEN Andel av försäkringen som används För barn födda 2004 hade föräldrarna när barnet fyllt fyra år i genomsnitt förbrukat 377,6 av de 480 dagarna vilket motsvarar 78,8 procent. Av dessa hade mammorna i genomsnitt tagit ut 312 av dagarna och papporna i genomsnitt tagit ut 65,6 dagar. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Pappornas uttag av dagar stiger upp till cirka 30 års ålder unga pappor tar alltså ut färre dagar än genomsnittspappan. Det motsatta gäller mammorna. De unga mammorna tar ut fler dagar än genomsnittsmamman. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Föräldrarnas utbildning påverkar i mycket stor grad uttaget av föräldrapenning. Pappornas uttag ökar tydligt med högre utbildning och mammornas uttag minskar tydligt med ökad utbildning. De lågutbildade mammorna tar ut klart flest dagar med föräldrapenning. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) FIGUR 1 UTTAG AV NETTODAGAR UPPDELAT PÅ MAMMANS UTBILDNING Förgymnasial Förgymnasial utbildning kortare än utbildning 9 (10) år 9 år Gymnasial utbildning Eftergymnasial Eftergymnasial utbildning kortare änutbildning två år eller två år längre Forskarutbildning Mammans uttag Pappans uttag Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) I genomsnitt har papporna tagit ut 17,7 procent av nettodagarna fram till att barnet fyllt fyra år. Även pappornas utbildning samvarierar i mycket hög grad med parets fördelning av föräldrapenningen. Pappornas andel av uttaget ökar tydligt med högre utbildning. Pappor med avklarad forskarutbildning tar i genomsnitt ut 24,4 procent av föräldrapenningdagarna, motsvarande siffra för pappor med kort förgymnasial utbildning är 10,3 procent. 14

16 TABELL 5 PAPPANS ANDEL (PROCENT) AV UTTAGNA NETTODAGAR UPPDELAT PÅ PAPPANS UTBILDNING Pappans utbildning Andel av nettodagar Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 10,3 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 13,7 Gymnasial utbildning 16,2 Eftergymnasial utbildning kortare än två år 19,0 Eftergymnasial utbildning två år eller längre 21,9 Forskarutbildning 24,2 Totalt 17,7 Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Föräldraförsäkring vs. föräldraledighet Användningen av föräldraförsäkringen ska inte sammanblandas med föräldraledighet dvs. hur länge en förälder är hemma med barnen. Sambandet mellan föräldrapenning och föräldraledighet är olika för mammor och pappor: Kvinnors uttag av föräldrapenningdagar är starkt korrelerat till familjens totala uttag av föräldrapenningdagar Kvinnors föräldraledighet och familjens totala längd på ledigheten är starkt korrelerade Kvinnors uttag av föräldrapenningdagar är inte starkt korrelerat till deras egen längd på föräldraledighet Pappors uttag av föräldrapenningdagar har däremot stark korrelation till deras föräldraledighetslängd. Pappor tar alltså i större utsträckning än mammor ut föräldrapenning för alla eller i stort sett alla dagar de är föräldralediga. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Uttagna dagar på olika nivåer För att få föräldrapenning på sjukpenningnivå så krävs det att föräldern har haft någon inkomst som det går att relatera till och att föräldern arbetat minst 240 dagar före förlossningen. I annat fall får föräldrarna sin ersättning baserad på den s.k. grundnivån vilket ger 180 kronor per dag eller maximalt kronor brutto per månad. Att en förälder saknar inkomst beror exempelvis på att föräldern inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden ännu, är arbetslös av andra skäl och/eller exempelvis att föräldern studerar. 15

17 TABELL 6 ANDEL (PROCENT) DAGAR MED ERSÄTTNING PÅ GRUNDNIVÅ AV ANVÄNDA DAGAR MED MÖJLIGHET TILL ERSÄTTNING PÅ INKOMSTRELATERAD NIVÅ. År Under 30 år 30 år och äldre Kvinnor Män Kvinnor Män Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Medelåldern för förstföderskor var år år och för kvinnor mellan 25 och 29 års ålder så betalades en knapp fjärdedel av alla dagar ut med en ersättning på grundnivå dvs. med 180 kronor per dag. För de kvinnor som är under 25 år betalades över hälften av dagarna som ska relatera till den försäkrades inkomst ut på motsvarande grundnivå. För äldre kvinnor ligger motsvarande andelar på procent. Männen har inte samma uttagsmönster även om yngre män ofta använder dagar som ersätts på grundnivå fast dessa män är relativt få i antal i förhållande till kvinnorna. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) I genomsnitt tar mammor ut 36,9 dagar på grundnivå och pappor tar ut 2,3 dagar på grundnivå. Den stora majoriteten föräldrar tar inte ut någon dag på grundnivå. Tydligt är att pappor, oavsett ålder, i mycket låg utsträckning tar ut dagar på grundnivå om dagarna egentligen berättigar till ersättning baserad på inkomst. Att inte få föräldrapenning baserat på inkomst är mycket tydligt ett problem som gäller unga mammor. 16

18 TABELL 7 GENOMSNITTLIGT ANTAL UTTAGNA DAGAR PÅ GRUNDNIVÅ UPPDELAT PÅ KÖN OCH FÖRÄLDERS UTBILDNING Förälderns utbildning Mammors antal dagar på grundnivå Pappors antal dagar på grundnivå Förgymnasial utbildning kortare än 9 år 206,7 11,8 Förgymnasial utbildning 9 (10) år 107,3 4,6 Gymnasial utbildning 23,7 1,3 Eftergymnasial utbildning kortare än två år 24,0 1,4 Eftergymnasial utbildning två år eller längre 16,0 1,4 Forskarutbildning 16,4 1,0 Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) TABELL 8 GENOMSNITTLIGT ANTAL DAGAR PÅ GRUNDNIVÅ UPPDELAT PÅ KÖN OCH FÖRÄLDERNS FÖDELSEREGION Förälderns födelseregion Mammors antal dagar på grundnivå Pappors antal dagar på grundnivå Mellanöstern, Nordafrika och Turkiet 171,9 9,5 Afrika söder om Sahara 155,5 9,2 Övriga Europa 125,5 8,7 Asien utan Mellanöstern 107,6 6,8 Sydamerika 86,2 6,0 EU 25 utom Norden 72,7 5,4 Nordamerika 72,2 6,6 Oceanien 48,4 4,8 Norden utom Sverige 32,4 2,7 Sverige 16,3 0,9 Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Medelersättning Den genomsnittliga ersättningen till föräldrar vars barn föddes 2004 var cirka 443 kronor per dag beräknat på alla föräldrar och alla dagtyper. Mammorna fick i genomsnitt 428 kronor per dag och papporna 553 kronor per dag i ersättning från Försäkringskassan. Till denna ersättning kommer för många föräldrar kompletterande ersättning från arbetsgivare. Jämställt uttag av föräldrapenning Föräldrarna väljer i mycket mindre utsträckning att dela jämställt på föräldrapenningdagarna under barnets första år jämfört med när barnen har passerat ett års ålder. Andelen barn som har föräldrar som delat jämställt på föräldrapenningdagarna redan när barnet är två år gammalt har mer än fördubblats under 2000-talet. Det finns en tydlig trend som visar att en större andel av föräldrarna delar jämställt på föräldrapenningdagarna och att ökningen är kraftigare för barn födda på 2000-talet än 17

19 barn födda på 1990-talet. Andelarna börjar närma sig cirka 10 procent av familjerna vilket dock får anses som en låg andel. TABELL 9 ANDEL BARN (PROCENT) SOM HAR FÖRÄLDRAR SOM DELAT FÖRÄLDRAPENNINGUTTAGET 40/60 MELLAN SIG. Barn födda år År 1 År 2 År 3 År 4 År 5 År 6 År 7 År ,1 2, ,1 3,2 3,4 3, ,1 2,8 2,9 3,1 3,1 3,3 3,5 3, ,8 2,8 3 3,1 3,2 3,4 3,6 3, ,6 3 3,1 3,3 3,5 3,7 3,9 4, ,7 3,3 3,6 3,7 3,9 4,2 4,5 4, ,8 4,1 4,3 4,5 4,7 5 5, ,2 4,7 5 5,3 5,5 5,8 6,1 6, ,5 5,6 6 6,3 6,6 6,9 7,4 8, ,6 6,5 7 7,3 7,6 8 8, ,7 7,2 7,8 8,1 8,4 8, ,4 8,8 9,1 9, ,3 8,9 9,4 9, ,3 9,6 10, ,6 10, ,7 Källa: (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) För att ett par ska räknas som att de tagit ut föräldrapenningdagarna jämställt ska den förälder som tagit ut flest dagar tagit ut max 60 procent av dagarna. Den andra föräldern måste följaktligen ha tagit ut minst 40 procent av dagarna hade mer än var femte treåring en pappa som använt noll dagar med föräldrapenning och mer än hälften av alla ettåringar en pappa som använt noll dagar med föräldrapenning. UTFALL AV REFORMERNA Effekten av pappamånaderna 1995 låstes en månad till vardera föräldern. Det vill säga månaden går inte att överlåta till den andra föräldern låstes ytterligare en månad. Effekterna är tydliga. Pappor till barn födda efter 2002 använder betydligt fler dagar än papporna till barn födda före Reformerna som innebar att först 30 dagar och sedan 60 dagar inte längre kunde avstås till den andra föräldern har inneburit att fler män använder fler dagar med föräldrapenning än vad män tidigare gjort för sina barn. (Föräldrapenning - försäkringsutveckling och analys) 18

20 Första året då möjlighet fanns för männen att ta ut föräldrapenning togs cirka en halv procent av föräldrapenningdagarna ut av män. Andelen föräldrapenningdagar som tagits ut av män har därefter sakta ökat under de dryga 35 år som gått sedan dess. År 2009 togs 22,3 procent av dagarna ut av män. (Föräldrapenning - försäkringsutveckling och analys) Flera olika reformer och insatser har under perioden från 1974 till 2010 genomförts i syfte att få männen att använda fler dagar med föräldrapenning så som höjt ersättningstak år 2006, jämställdhetsbonus 2008 samt olika informationskampanjer mm. Inga andra enskilda reformer har dock påverkat utvecklingen så snabbt och tydligt som de reserverade månaderna gjorde. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Inga andra enskilda reformer har dock påverkat utvecklingen så snabbt och tydligt som de reserverade månaderna gjorde. Den mest tydliga förändringen för barnen var att fler barn fick en pappa som var hemma åtminstone några dagar med föräldrapenning. Över hälften av barnen födda 1994 hade pappor som inte använt någon föräldrapenning. För barnen födda 1995 så var motsvarande andel cirka 20 procent. Andelen män som använde dagar med föräldrapenning tredubblades även över en årskull. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Den tydligaste förändringen i och med den andra pappamånaden 2002 var att andelen pappor som använde 60 dagar eller fler ökade med cirka 17 procentenheter över en enstaka årskull. Men samtidigt är det över hälften av papporna som inte ens använt de för sig låsta 60 dagarna med föräldrapenning när barnen fyllt fyra år. När barnen födda år 2002 sedan fyllde åtta år så hade deras pappor i genomsnitt använt 89 dagar med föräldrapenning vilket är 22 dagar fler än vad genomsnittet för årskullen innan var. (Socialförsäkringsrapport 2011:13; Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring?) Sedan införandet av den första och sedan den andra s.k. pappa- och mammamånaden har männen ökat sitt uttag snabbare än som var fallet före dessa reformer och kvinnorna minskat sitt uttag av föräldrapenningdagar. Höjt ersättningstak 2006 Den första juli år 2006 höjdes ersättningstaket inom föräldrapenningen från att tidigare försäkrat inkomster upp till motsvarande 7,5 prisbasbelopp till att nu omfatta inkomster upp till 10 prisbasbelopp. Höjningen motiverades bland annat som ett sätt att få män att använda fler dagar med föräldrapenning samt att bibehålla legitimiteten för försäkringen. Samtidigt har de flesta anställda föräldrar i Sverige i dag någon form av avtalsförsäkring via arbetsgivaren för inkomster över ersättningstaket. Statligt anställda har exempelvis en ersättning motsvarande 90 procent av lönen i elva månader, kommunalt och landstingsanställda 80 procent i nio månader. Den privatanställde tjänstemannen får i regel 90 procent i tre månader och den privatanställde arbetaren får i regel en ersättning motsvarande 90 procent under taket och 10 procent över taket. Dessa ersättningar leder 19