Att sammanställa en generell bild av asbest och asbestrelaterade hälsorisker,

DATUM UPPDRAGSNUMMER 2512450436 TILL Nickel Mountain AB FRÅN Jason McGonigle / Erik Karlsson FRÅGOR OCH SVAR OM ASBEST I SAMBAND MED RÖNNBÄCKENPROJEKTET Bakgrund Nedan följer en sammanställning avseende asbest med anledning av att företaget identifierat förekomsten av asbestmineral i Rönnbäckenfyndigheterna. Gruvprojektet befinner sig i ett mycket tidigt skede och ett omfattande utrednings- och planeringsarbete återstår innan en mer komplett bild kan ges. Så långt möjligt har svaren uttryckts i icke-tekniska termer för att de skall vara lättare att ta till sig. Ändå har det i vissa frågor varit nödvändigt att sammanställa mer detaljerad information för att möjliggöra en djupare förståelse. De övergripande målen har varit; Att sammanställa en generell bild av asbest och asbestrelaterade hälsorisker, Att förklara att den geologiska definitionen av ett asbestmineral inte med nödvändighet innebär att det förekommer asbestfibrer som klassas som hälsofarliga, Att klargöra att Nickel Mountain hanterar frågeställningen kring asbest med samma allvar som man hanterar övriga miljö- och arbetsmiljöfrågeställningar samt att Nickel Mountain kommer att arbeta med frågan i den fortsatta planeringen inför en framtida verksamhet, Att förklara att den kunskap som finns i dagsläget om förekomst av asbestmineral i Rönnbäcken är begränsad på grund av det tidiga skede som projektet befinner sig i, Att klargöra att Nickel Mountain inte har för avsikt att undanhålla någon information i frågan, utan arbetar med öppenhet och transparens, Att upplysa om att asbest, liksom andra luftburna ämnen, förekommer helt naturligt och finns i luft över hela Sverige liksom i resten av världen vilket leder till att en nolltolerans mot asbest är omöjlig att nå, Att informera läsaren om att användningen av asbest i ett historiskt perspektiv varit vanlig både i Sverige, resten av Skandinavien och andra i-länder och att åtgärder ständigt bedrivs i Sverige och andra i-länder för att minimera riskerna med, och exponeringen för, asbest hos både arbetare och allmänhet, Att upplysa om att det finns ett strikt regelverk i Sverige, liksom i andra i-länder avseende asbest (AFS 2006:1) och andra luftföroreningar (AFS 2010:1, specifikt inriktad mot Berg- och Gruvarbete där hänvisning finns till föreskrifterna om hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, Golder Associates AB (Mailing address): P.O. Box 869, 971 26 Luleå (Physical address): Kungsgatan 5, 972 34 Luleå, Sweden Tel: +46 920 730 30 Fax: +46 920 730 31 www.golder.com Golder Associates: Kontor i Afrika, Asien, Australien, Europa samt Nord- och Sydamerika Org.nr 556326-2418 VAT.no SE556326241801 Styrelsens säte: Stockholm

föreskrifterna om användning av arbetsutrustning m.fl.) för att förhindra att arbetare liksom allmänhet utsätts för en skadlig exponering, Att förtydliga att gruvindustrin har stor erfarenhet av att kontrollera såväl damm som andra luftföroreningar, Att klargöra att Nickel Mountain kommer att anlita arbetsmiljö-, industrihygien- och asbestspecialister för att utveckla ett åtgärds- och ett handlingsprogram avseende fibrösa mineral i samband med att planerna för gruvan fortskrider, Att generellt klargöra för allmänheten och framtida medarbetare att Nickel Mountain är medvetna om riskerna och kommer att hantera frågan genom att införa nödvändiga åtgärder i planeringen av den framtida gruvan och därmed möta högt ställda krav på en ansvarsfullt bedriven verksamhet. Svaren har utformats av Golder Associates AB (Golder) utifrån Golders internationella erfarenhet av frågan samt baserad på underlagsmaterial om geologin i Rönnbäckenfyndigheterna. På Golder har arbetet utförts av Jason McGonigle och Erik Karlsson. En kort beskrivning av Golder, Jason McGonigle liksom Erik Karlsson följer. Golder är ett medarbetarägt globalt företag som erbjuder konsult-, design- och byggtjänster inom geoteknik, miljö och energisektorn. Vår målsättning - Ingenjörskonst för en hållbar samhällsutveckling ( Engineering Earth s Development Preserving Earth s Integrity ) - visar på vårt engagemang för service, teknisk excellens och hållbar utveckling. Golder erbjuder sina kunder över hela världen ett brett utbud av tjänster såsom avveckling och sanering, strategisk miljörådgivning och miljöledning, geo- och bergteknik, naturresurshantering och strategisk analys och projektering. Jason McGonigle är en senior Partner i Golder (Principal) och leder Golders Industrihygienavdelning i Kanada. Jason specialiserar sig på projekt avseende farliga industrimaterial för ett stort antal olika kunder. Jason har 16 års erfarenhet av asbesthantering och andra farliga material. Hans yrkeserfarenhet inkluderar utvärdering av asbest och andra farliga material på arbetsplatser, asbestidentifiering, utformning av skyddsåtgärder och hantering av asbest, luftburna föroreningsfrågor, utveckling och införande av specifikationer för farliga material, luftkvalitetsmätningar inomhus, utformning av riktlinjer för farliga material samt utbildningar för riskmedvetenhet. Erik Karlsson är seniorkonsult vid Golders kontor i Luleå. Erik är tekn. dr. samt geokemist från Luleå Tekniska Universitet och har arbetat med gruvindustrins avfall och miljöfrågor sedan 1997. Erik har arbetat med ett brett spektrum av frågeställningar från generella miljöfrågor, geokemiska utredningar, vattenbalanser, materialkarakteriseringar för gruvavfall, avfallshanteringsplaner, riskklassificeringar och efterbehandlingsplaner, MKBer samt tekniska beskrivningar för ansökningar till Miljödomstolen och för bearbetningskoncessioner. Vad är asbest? Beroende på om man utgår från ett geologiskt eller ett hälso- och säkerhetsperspektiv så definieras termen asbest olika. Båda dessa perspektiv diskuteras och beskrivs kortfattat nedan. Vad är asbest från ett geologiskt respektive hälso- och säkerhetsperspektiv? Från en geologisk synvinkel är termen asbest en benämning på en grupp hydratiserade silikatmineral som har en fibrös struktur. Dessa är naturligt förekommande och är relativt vanliga i jordskorpan. I vissa geologiska miljöer är de även mycket vanligt förekommande. Exempelvis har USA:s Geologiska 2/13

undersökning 1 sammanställt kartmaterial över historiska gruvor, tidigare prospekteringsprojekt liksom områden med naturligt förekommande asbestmineral 2. I åtminstone 35 av USA:s 50 delstater har man rapporterat om naturligt förekommande asbestmineral. Asbestens mineralegenskaper Det finns ca 5 000 mineral på jorden och av dessa så kan bara ett fåtal bilda asbest. Alla mineral har sin speciella kemiska sammansättning och sina varierande fysiska och kemiska egenskaper. Asbestmineral har en fibrös struktur (dvs mineralen förekommer i trådliknande form) och har varierande fysiska egenskaper såsom motståndskraft mot värme, slitstyrka, draghållfasthet, sönderdelning främst i längdled till tunnare fiber, flexibilitet liksom biologisk och kemisk motståndskraft osv. Ett asbestiformt 3 mineral är ett mineral som kan delas i längdled till finare och finare trådar/nålar (filament) eller med andra ord fibrer. När dessa mineral utsätts för ett tryck har de en tendens att böjas snarare än att brytas medan ett ej asbestiformt mineral, där kristallerna växer till som en mer massiv kropp, kommer att splittras. På grund av dessa egenskaper har asbestmineral brutits kommersiellt och användes förr i mycket stor utsträckning i exempelvis byggmaterial över hela världen, inklusive Sverige. Dessa mineral bryts dock inte längre för kommersiella tillämpningar i västvärlden. Eftersom de är naturligt förekommande och ofta påträffas i sprickor, omvandlingszoner eller inneslutningar när man bryter andra mineral, huvudsakligen i metamorfa 4 och vulkaniska bergarter, kan man ibland vara tvungen att hantera asbestmineral. Utifrån ett hälso- och säkerhetsperspektiv har Arbetsmiljöverket infört ett strikt regelverk för sex olika typer av asbestmineral : krysotil, kummingtonit- grünerit (amosit), krokidolit, antofyllit, aktinolit och tremolit. För dessa mineral har man definierat en farlig asbestfiber utifrån dess längd till breddförhållande. Detta innebär att den måste ha en kvot mellan längd och bredd av minst 3:1 samt ha en längd större än 5 µm (mikrometer) och bredden skall inte överstiga 3 µm 5. Fiber som inte uppfyller dessa kriterier anses inte vara hälsofarliga. Toxicitet Ett stort antal studier över hela världen har visat att exponering för asbest kan leda till en ökad risk för uppkomst av asbestrelaterade sjukdomar. Därför anses exponering för dessa asbestmineral vara en hälsorisk och platsspecifika åtgärder måste vidtas för att minska dessa risker och uppfylla gällande regelverk. Det har fastställts att toxiciteten vid asbestexponering liksom ett eventuellt sjukdomsutbrott är beroende på asbestkoncentrationen i luften och hur länge man är exponerad. Fiberdosen (hur länge man varit exponerad och vilken koncentration man utsatts för), fiberns dimension (längd till bredd-kvoten) samt fiberns biopersistens 6 bestämmer tillsammans risken med exponeringen. På grund av detta har myndigheter inrättat regelverk som bestämmer vilken mängd man får utsättas för på arbetet (exempelvis i samband med asbestsanering, AFS 2006:01 Asbest 7 ) liksom för de som kan komma i kontakt med eller befinna sig i närheten av ett område med asbestförekomst. Det är viktigt att notera att eftersom asbest är ett naturligt förekommande mineral så går det inte att uppnå ett fullständigt skydd mot exponering. Målet med de upprättade reglerna är att minimera risken för och följderna av en eventuell exponering. 1 United States Geological Survey, USGS 2 http://pubs.usgs.gov/of/2005/1189/ http://pubs.usgs.gov/of/2006/1211/ http://pubs.usgs.gov/of/2007/1182/ http://pubs.usgs.gov/of/2008/1095/ http://pubs.usgs.gov/of/2010/1041/ 3 Asbestiform = ett fibröst mineral med astbestliknande egenskaper dvs ett mineral där fibrerna har hög draghållfasthet och flexibilitet 4 omvandlade 5 AFS 2006:1 sida 20 6 Hög biopersistens innebär att fibrernas längd och diameter och därmed sammanhängande förmåga att tränga in i andningsorgan och lungvävnad samt fibrernas motståndskraft att förbli i lungvävnad utan att lösas upp eller borttransporteras av lungvävnadens försvarsmekanismer är stor 7 http://www.av.se/teman/asbest/regler/ besökt 2012-11-13 3/13

Hur användes asbest i Sverige? Användningen blev allmänt förekommande efter andra världskriget då stora mängder importerades för användning som byggnadsmaterial i hem, kontor och båtar. År 1976 var Sverige ett av de första länderna i världen som begränsade asbestanvändning men under tre årtionden dessförinnan hade asbestanvändningen en stor användning. 1982 införde Sverige även regler som förbjöd dess användning, tillverkning samt införde arbetsmiljöregler för att minska risken för yrkesutövare och allmänhet. Mycket stränga arbetsmiljöregler har sedan införts för att minimera asbestexponeringen för anställda och allmänhet. Dessa regler inkluderar bland annat dammätningar, filterutrustning och personlig skyddsutrustning (exempelvis andningsskydd och skyddskläder) och i en del fall inneslutning för att förhindra spridning av damm som kan innehålla asbest. Som ett exempel, under byggnadsrenoveringar kan exponering för asbest vara en betydande risk för anställda liksom allmänheten i närområdet. Att arbeta i slutna utrymmen med asbestfiber i luften kan resultera i en betydande asbestexponering och öka riskerna för framtida sjukdomsutbrott. Detta är en risk som även kan gälla för allmänheten i närområdet. På grund av dessa potentiella risker införs åtgärder och kontrollprogram för att begränsa asbestexponeringen till tillåtliga nivåer. Där det är tillämpbart kan det förväntas att liknande åtgärder och kontroller måste användas i ett gruvprojekt då asbest påträffats. Närmare beskrivning av dessa åtgärder återkommer längre ned i dokumentet. Hur kan man exponeras för asbest? Allmänheten Historiskt sett har asbestmineral används i tusentals byggnader, dessutom har det använts i ett mycket stort antal produkter såsom isoleringsmaterial, bromsskivor, tak- och golvplattor, kläder mm. Som nämndes ovan så uppkommer en betydande risk för asbestexponering genom att asbestfiber frigörs under renoveringseller rivningsarbeten eller annan verksamhet som påverkar asbestmaterialet. På grund av detta har strikta arbetsmiljöregler införts och upprätthålls. Människor som är i direktkontakt med asbest utan nödvändiga skyddsåtgärder som exempelvis gruvarbetare eller arbetare som arbetar med att sanera asbesthaltiga material kan exponeras för höga koncentrationer. Idag är det tillåtna gränsvärdet i Sverige för asbest i luft 0,1 asbestfiber/cm 3 (8). Även i exempelvis USA 9, Australien 10 och British Columbia, Alberta, och Ontario i Kanada har man samma gränsvärde. Bakgrundshalter av asbest i luft Asbest är naturligt förekommande i berggrunden och kan således även förekomma i erosionsjordar. Genom vind kan det sedan bli luftburet. Exempelvis har man i US Departement of Health and Human Services, Public Health Services, Agency for Toxic Substances and Disease Registry s publikation Toxicological profile for Asbestos från september 2001 noterat att små mängder asbestmineral som representerar en liten, om ens någon, hälsorisk kan uppmätas i nästan vilken luft som helst. Till exempel är 10 asbestfibrer ett normalt värde i en kubikmeter luft utomhus på landsbygd. Typiska fiberhalter i städer är ca 10 gånger högre eller 100 asbestfibrer/m 3 eller 0,0001 asbestfiber/cm 3. Såvitt vi vet finns inga bakgrundshalter i luft rapporterade för Sverige men det finns en del andra studier som indikerar att bakgrundshalter för asbest är i storleksordningen 0,0003-0,006 f/ml. Notera att enheterna f/cc, f/ml och f/cm 3, fiber/cm 3 uttrycker samma måttenhet. 8 AFS 2006:1 9 100 000 fiber/m 3 vid 8 timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka, http://www.atsdr.cdc.gov/toxfaqs/tf.asp?id=29&tid=4, Agency for Toxic Substances and Disease Registry (ATSDR). 2001. Toxicological Profile for Asbestos. Update. Atlanta, GA: U.S. Department of Health and Human Services, Public Health Service. 10 http://www.dmp.wa.gov.au/6751.aspx#7021 4/13

En del studier har även antytt att den luftburna asbestfiberkoncentrationen i städer kan leda till att en genomsnittlig person andas in så mycket som upp till en miljon asbestfiber varje år 11. De här studierna visar också att inandningen av asbestfiber inte nödvändigtvis leder till sjukdom eller dödsfall. Gruvindustri Vid den tidpunkt i Sverige då man började undersöka samt införa arbetsmiljöregler för asbest (under tidigt 1980-tal) hade de flesta av de svenska gruvorna redan hunnit avvecklats. Därför är kunskapen om asbestmineral i svensk gruvindustri inte lika stor som exempelvis kunskapen om förekomst och riskmoment vid en rivning av en byggnad med asbest. Idag är till exempel de aktiva svenska gruvorna förelagda att följa ett strikt regelverk avseende ventilation och dammbekämpning. Dessa åtgärder har kanske inte primärt införts för att skydda arbetare mot asbest utan mot andra risker som tungmetaller och silikater vilka kan leda till en sjukdom som heter silikos eller stendammslunga. En effekt av införandet av dessa skyddsåtgärder är att de även betydligt minskar risken för asbestexponering. Som tidigare diskuterats förekommer asbestmineral naturligt i anslutning till ett stort antal malmtyper och kan i samband med brytning av dessa frigöras. Detaljerade undersökningar av USA:s myndighet Mine Safety and Health Administration (MSHA 12 ) tyder på att det inte finns någon påtaglig generell riskexponering för asbestfibrer inom gruvindustrin. Baserat på en nyligen genomförd obligatorisk undersökning har man kommit till slutsatsen att asbestexponeringen inom gruvsektorn är liten, vilket presenteras i rapporten Asbestos Exposure Limit, Final Rule 13. Vilka medicinska risker medför exponering för asbestfibrer? Det är i huvudsak tre sjukdomstillstånd som är associerade till asbestexponering (utdrag från AFS 2006:01); Asbestos (Pulmonary fibrosis) Asbestos innebär en ökning av mängden bindväv i lungorna (lungfibros), som leder till nedsättning av lungfunktionen och till invaliditet på grund av andningssvårigheter. Asbestos drabbar bara den som utsatts för mycket höga halter asbest under lång tid. Asbestos finns i olika svårighetsgrader och om sjukdomen upptäcks tidigt kan man genom att stoppa exponeringen göra att sjukdomen avstannar eller fortskrider mycket långsamt. Hälsokontroller av asbestexponerade innehåller undersökningar som ska upptäcka denna sjukdom tidigt, bl.a. lungröntgen och spirometri (mätning av lungkapaciteten). Mesotheliomas Mesoteliom är en mycket allvarlig tumörform och varje år drabbas ett drygt hundratal personer i Sverige. Flertalet av dessa har fått sjukdomen genom yrkesmässig asbestexponering långt tillbaka i tiden. Mesoteliom uppträder först många år efter det att asbestexponeringen började (vanligen 20 40 år). Den kan förekomma även efter låggradig exponering. Mesoteliom kan sitta i lungsäcken eller i bukhinnan. Lungcancer - Asbest kan också orsaka lungcancer. Sådan lungcancer skiljer sig inte åt från den som uppträder i samband med rökning. Risken beror på hur mycket asbest man utsatts för. Vissa undersökningar visar att t.ex. isoleringsarbetare som under många år arbetat med asbest har haft en ca femfaldig riskökning för lungcancer. Personer som har arbetat länge på skeppsvarv med asbest har ofta haft en fördubblad risk. Både rökare och ickerökare drabbas. Eftersom rökare löper redan från början 11 Berry G, Rogers AJ, Pooley FD. (1989) Mesotheliomas asbestos exposure and lung burden. I Bignon J, Peto J, Saracci R, editors. Non-occupational exposure to mineral fibres, IARC Scientific Publications no. 90. Lyon: IARC. pp. 486 96. ISBN 92 832 1190 1. 12 http://www.msha.gov/ 13 http://www.msha.gov/regs/fedreg/final/2008finl/e8-3828.asp 5/13

en betydligt högre risk innebär det att risken för rökande asbestarbetare är särskilt hög. Grupper med lägre exponering har lägre risk. Även andra tillstånd existerar, exempelvis pleuraplack Pleuraplack - Om asbestfibrer fastnat på lungsäcksbladet kan detta leda till förtjockningar av bindväv, s.k. pleuraplack, som senare kan förkalkas. Förtjockningarna bildas i lungsäcken mot diafragman, men även vid hjärtsäcken. Plack kan även bildas i bukhinnan, sannolikt genom nedsvald asbest. Pleuraplack ger i regel inte upphov till besvär eller funktionsnedsättning, men undantag finns. Förtjockningarna bör betraktas som ett tecken på asbestexponering. Lungsäcksutgjutningarna ger i regel inte heller upphov till besvär, men de tenderar att återkomma. Faran med asbesthantering vid de nivåer av asbesthaltigt damm som kan vara aktuella i Sverige idag är framför allt risken för mesoteliom. Pleuraplack är också förhållandevis vanligt vid låg exponering. Som nämns ovan är pleuraplack i sig en harmlös skada men används som en indikator på att man tidigare har utsatts för exponering av exempelvis asbest och att det kan föreligga en risk för att på sikt utveckla även någon av de andra asbestrelaterade sjukdomarna. Information avseende hälsoeffekterna orsakade av asbestfibrer hos människor kommer huvudsakligen från studier genomförda på människor som historiskt har varit exponerade för asbestfibrer (större än eller lika med 5 µm längd)... arbetare som regelbundet andats in asbestfibrer med en längd större än eller lika med 5 µm kan utveckla ärrvävnad i lungorna och i de hinnor som omger lungorna, U.S. Department of Health and Human Services, Public Health Services, Agency for Toxic Substances and Disease Registry, publikation Toxicological Profile for Asbestos. Daterad September, 2001, Avsnitt 1.5, sida 5. Det är också viktigt att komma ihåg att asbestorsakade sjukdomar även har en mycket lång latensperiod på mellan 20-50 år. Oskyddade arbetare som utsätts för asbestfibrer löper en ökad risk för att utveckla en asbestrelaterad sjukdom. Det finns ett antal faktorer som påverkar risken för att utveckla någon av ovanstående sjukdomar efter exponering. Dessa är bland annat genetiska anlag, livsstil, rökning m fl. Det är dock inte möjligt att förutsäga vem som är mer mottaglig och lättare kan utveckla sjukdomen. Därför har man infört strikta regler för att skydda arbetare och allmänhet avseende asbestexponering. Är asbestfiber osynlig? Som nämnts i en tidigare fråga, är en av de unika egenskaperna hos en asbestfiber dess förmåga att separera i längdled. Av denna anledning kan asbestfiber delas upp i mindre och mindre fibrer och i många fall kan de bli så små att de inte kan ses med blotta ögat (dvs. mikroskopiska). Det är viktigt att förstå att även andra fibrer, inte bara asbestfibrer, också kan vara mikroskopiska. Detta illustreras i allmänhet när solen lyser in genom ett fönster och i luften svävande luftburna partiklar blir synliga. Innan solljuset lyste upp rummet var dammet / partiklarna osynliga och rummet verkade dammfritt. Utifrån ett asbestfiber- och gruvdriftsperspektiv är asbestfibrer den andel som klassificeras av arbetsmiljöverket som farliga ur ett hälsoperspektiv och därmed har ett längd till bredd-förhållande på minst 3:1 och en längd på mer än 5 µm och en bredd som inte överstiger 3 µm. Som jämförelse kan nämnas att ett huvudhårstrå normal har en tjocklek av mellan 70-100 µm. Fibrer av denna storlek är inte synliga för blotta ögat, dock kan stora buntar av fibrer som klumpats ihop vara synliga. Hur bedriver man verksamhet i en gruva som innehåller krysotilasbest? Gruvaktiviteter som sprängning, krossning och malning kan leda till att en del asbestfibrer sprids till luft. Det är dock viktigt att känna till att alla verksamheter underkastas skyldighet att se till att gällande regler och lagar avseende hälsa och säkerhet uppfylls (inte bara avseende asbest) och skall tillse att halterna hålls under de gränsvärden som finns och så lågt som är praktiskt genomförbart. 6/13

För att uppnå detta fastställer man orsak, utvärderar resultat och mätningar samt tar fram skyddsåtgärder. De flesta åtgärder som man kan komma att införa är åtgärder som redan idag används vid asbestsanering i Sverige och resten av I-världen. Att det förekommer asbestinnehållande material i en byggnad innebär inte per automatik att det finns en exponeringsrisk för de som bor i byggnaden eller för allmänheten. Så länge som risken är bedömd och eventuella skyddsåtgärder vidtagna vid situationer som kan leda till en spridning av asbestfibrer till luft så kan det asbestinnehållande materialet finnas kvar eftersom exponeringsrisken är försumbar. Samma grundprincip tillämpas vid gruvdrift; under förutsättning att risken är bedömd och eventuella skyddsåtgärder genomförda så är riskerna för arbetare och allmänhet försumbara. Nedan följer några exempel på ett antal preliminära förebyggande åtgärder som kan komma att övervägas av bolaget för att förhindra en eventuell exponering av arbetare och allmänhet för asbestfibrer. Riktlinjer för hantering av fibrösa mineral (inklusive asbest) inom gruvindustrin finns för övrigt redan framtagna i andra länder med samma krav på fiberinnehåll i luft som i Sverige, exempelvis Australien 14 ; Identifiering och utvärdering de geologiska undersökningarna indikerade i ett tidigt skede förekomst av fiber i en del av borrkärnorna. Detta ledde till att det bedömdes finnas en potentiell risk för asbestexponering i samband med preparering av borrkärnor vid analyslaboratoriet som använts (ALS Minerals i Piteå). ALS Minerals informerades innan prover började skickas dit från detta projekt och ALS Minerals gjorde en riskbedömning i samråd med Arbetsmiljöverket lokalt och i Stockholm om vilka skyddsåtgärder som bedömdes nödvändiga för att utföra arbetet på ett säkert sätt. Arbetsmiljöverket har inspekterat och hade ingen erinran att göra. ALS Minerals har ett speciellt rum för krossning och pulverisering av proverna, de anställda som utför jobbet har alla erhållit utbildning om asbest av certifierade utbildare. De arbetar under utsug, med andningsmasker rekommenderade av arbetsmiljöverket. Andningsmaskerna rekommenderas vara av helmask typ TH3 eller TM3 med en minsta säkerhetsfaktor på 200. Sågning av borrkärnor med vattenbegjuten klinga utförs i närliggande lokal, även där används de rekommenderade andningsmaskerna och lokalen våtstädas innan den används för prover utan asbest. Dammätningar på halten asbest i luft görs regelbundet av ALS Minerals inom deras reguljära arbetsmiljöarbete. Alla dammätningar på asbestfibrer i luft i ALS Minerals lokaler där sågning, krossning och pulverisering har skett av borrkärnor från Rönnbäckenprojektet har visat på nivåer under gränsvärdet (0,1 asbestfiber/cm 3 ). Det är viktigt att komma ihåg att Nickel Mountain är i ett mycket tidigt skede av gruvprojektets utveckling men att man förbereder sig för att utreda framtida åtgärder som skall hantera denna möjliga risk. Rent praktiskt innebär detta att bolaget skall utarbeta en handlingsplan som baseras på särskilt framtagna riktlinjer omfattande specifika dammbekämpande åtgärder, användning av personlig skyddsutrustning, genomförande av besiktningar, luftkvalitetsmätning (på arbetsplats samt i omgivningen), liksom ett generellt kontrollprogram mm. Sammantaget leder detta till att gruvan avser kontrollera och förhindra den eventuella spridningen av asbestfibrer/damning. Undvika/förhindra Ifall man känner till förekomsten av lokala delområden med asbestmineral kan gruvplaneraren om möjligt försöka undvika att bryta dessa delområden för att förhindra att risken för asbestspridning till luft uppkommer. Gruvplaneraren använder då sin geologiska kunskap om gruvan tillsammans med resultat från prospekterings- och produktionsborrning samt gruvkartering för att planera en brytning som undviker de lokala förekomsterna av asbestmineral. Detta kan dock vara svårt i praktiken och det varierar från gruva till gruva om det är en lämplig metod eller ej. I detta exempel är gruvpersonalen medveten om att det förekommer asbestmineral och förebyggande åtgärder kan således vidtas, t.ex. genom att antingen begränsa friläggningen i de delar som innehåller dessa mineral eller att vidta särskilda skyddsåtgärder vid brytning. 14 http://www.dmp.wa.gov.au/documents/guidelines/msh_g_managementoffibrousminerals.pdf 7/13

Generell dammbekämpning/kontroll den primära luftföroreningen vid svenska gruvor har i allmänhet varit partikulärt damm. Damm bildas vid i princip alla olika steg i en gruvverksamhet. Dammbekämpning sker kontinuerligt i all gruvverksamhet. Normalt sker detta i huvudsak med vatten och ibland för att förstärka dammbindning även med salt och speciella bindemedel som blandas med vatten. Viktiga anläggningar kapslas in och förses med dammfilter och förekommande fall även vattendysor (bildar vattendimma). Gruvverksamheten åläggs ett kontrollprogram för säkra att gällande villkor följs. Kontrollpunkter för damm (samt andra parametrar t ex vatten, markvibrationer etc.) upprättas både inom och utom gruvområdet. Ofta är det över 40 kontrollpunkter för en gruva. Där görs kontinuerligt mätningar för att se till att givna villkor följs. Kontrollprogrammet kan sträcka sig 10-tals km från gruvområdet. Mätningar görs även på anställda med jämna mellanrum som då får bära en portabel mätutrustning för damm under en viss tid. Merparten av det damm som uppkommer har en diameter större än 10 µm och deponeras inom en radie av ett par hundra meter från platsen där det uppkom. Mindre partiklar kan transporteras betydligt längre men det finns dock ett antal metoder som tagits fram för att förhindra denna dammspridning. Exempel på dessa är; Kross, bandtransportörer, malmlador mm utrustas med vattensprinklers eller dimridåer Vattenbegjutning efter sprängning och under lastning för minska dammspridning vid behov Gruvans vägar byggs enbart med material, d.v.s. gråberg som inte innehåller asbestmineral Gruvans vägar underhålls och vattenbegjuts vid behov efter väderleksförhållandena Hastighetsgränser fastställs och respekteras inom området Gruvtruckar med hytter som har övertryck och luftfilter används På borrutrustning används vatteninjektering eller s.k. rotoclones Lokala väderförhållanden följs för att förutsäga risken för dammspridning och därmed underlätta planeringen av motåtgärder Krossning och materialhantering kan kapslas in och förses med avsug som leder till dammavskiljare. Det finns ett antal olika åtgärder för att minska damning från sandmagasin, till exempel förtjockning eller paste deponering genom vilken sanden förtjockas och blir mer kompakt. Andra exempel på åtgärder som kan vidtas för att hantera asbest/dammspridning är exempelvis användningen av anpassade ventilationssystem (såväl i maskiner som generellt i byggnader). Exempelvis så kan malningen av malmen i kvarnen vara den enskilda del som kan leda till att malm innehållande asbestmineral kan omvandlas till asbestfibrer som har ett längd-breddförhållande om minst 3:1 samt en längd av minst 5 µm. På grund av detta kommer varje enskilt steg i processen att utvärderas med avseende på risken för uppkomst och exponering av skadliga asbestfibrer. Det dammar generellt från upplag med gråberg, men mestadels utgörs detta damm av grova partiklar som deponeras (faller till marken) inom närområdet. Dessa källor är således generellt lättare att hantera. Då man hanterar asbestmineral och asbesthaltiga material bör man vara medveten om risken att man tar med sig asbest från arbetsplatsen på exempelvis kläder. De åtgärder som kan vidtas för att förhindra detta varierar men några exempel är att man använder sig av engångsoveraller, obligatorisk dusch på gruvan, att utrustning måste tvättas m.m. I detta tidiga skede av gruvans planering kommer ovanstående åtgärder att kunna vara en del av den preliminära handlingsplanen för bolaget. 8/13

Det är dock viktigt att understryka att de åtgärder som beskrivs ovan utgör endast exempel och måste utredas noga innan detaljerade åtgärder kan preciseras för just Rönnbäckenprojektet. Projektet befinner sig egentligen i ett alltför tidigt skede för att kunna ge exempel på åtgärder eller tekniker som är lämpligast specifikt för Rönnbäckenprojektet eftersom dessa ännu inte utvärderats. Nickel Mountain kommer att utvärdera möjliga tekniker och alternativ i samband med de omfattande studier och detaljerade undersökningar som krävs för att få miljötillstånd, vilka ännu inte påbörjats och som bedöms ta minst ett och halvt år att genomföra. Resultaten från dessa studier och undersökningar kommer att utgöra underlag för att sammanställa en ansökan om miljötillstånd. Finns det någon teknik som idag är känd och som är lämplig för att hantera asbest så att den är ofarlig före, under och efter gruvbrytningen? Ja, det finns väl dokumenterade åtgärder avseende generell dammbekämpning som kan tillämpas. Erfarenheterna från detta visar att om de används korrekt så bör de leda till en god kontroll över dammspridning och därigenom även eventuell luftburen asbest både i gruvan och till omgivningen. Nickel Mountain planerar att ta del av riktlinjer, erfarenheter och åtgärder från andra gruvor med förekomst av liknande asbestfibrer och utvärdera möjliga tekniker och alternativ för att säkert kunna undvika asbestexponering. Det är viktigt att förstå att man befinner sig i ett tidigt skede av projektet och att dessa studier kommer att ta tid. Hur uppträder asbest i Rönnbäcken? I det tidiga skede som det här rör sig om har Nickel Mountains geologer observerat fibrer i vissa delar av mineraliseringen. Det var ingen överraskning eftersom det är väl känt att serpentinmineralet antigorit, som har samma kemiska sammansättning som krysotil, kan förekomma som krysotilasbest i sprickzoner. Den visuella borrkärnekarteringen har därför även omfattat visuell loggning av sprickor med fibrösa mineral. För närvarande är erfarenheten att förekomsten av fiber huvudsakligen är lokaliserad till dessa sprickzoner. Hur har Nickel Mountain informerat om innehållet av asbest i Rönnbäcken? Nickel Mountain har i tekniska rapporter och på sin webbplats skrivit om förekomsten av asbestfibrer. Beskrivningen har dock varit kortfattad på grund av den begränsade information företaget har haft om förekomsten och omfattningen av asbestfiber i fyndigheterna. Hittills har den massmediala debatten fokuserat på surt lakvatten och risken för tungmetallförorening av vattendrag, vilket är ett mer traditionellt problem för gruvorna i Västerbotten. Det finns en mängd olika frågor som måste utredas innan det är dags att ansöka om miljötillstånd för en gruvbrytning i Rönnbäcken. Förekomsten av ett asbestproblem, hur allvarligt det är, om det behövs skyddsåtgärder och i så fall hur de skall införas är exempel på frågeställningar som måste utredas. Med ett så begränsat underlag som vi än så länge har, har vi inte känt oss mogna att beskriva frågan. Bolaget är dock väl medvetet om att kraven på att risken för personal och allmänhet måste vara på en mycket låg nivå för att ett miljötillstånd till brytningen skall kunna ges. Bolaget avser att sätta asbestfrågan högt upp på dagordningen i samband med ansökan om miljötillstånd och vid de obligatoriska samråden med sakägare och berörda parter inför ansökan. Innan en rapport, som behandlar alla asbestfrågorna, kan presenteras måste emellertid ytterligare utrednings- och sammanställningsarbete genomföras med anlitande av externa experter. De hittills genomförda och rapporterade analyserna är endast vägledande men kommer att utgöra grunden för de planerade framtida undersökningarna. Ytterligare information ges i svaret till följande fråga nedan, "Vilken asbesthalt och information har Nickel Mountain uppgett i rapporter? 9/13

Under vilka geologiska förhållanden kan asbestfibrer bildas? Beroende på den ursprungliga mineralsammansättningen är det två olika grupper av mineral som kan bilda asbest. Den första är amfibolgruppen med mineralen aktinolit, cummingtonit- grünerit (amosit), antofyllit, krokidolit och tremolit och den andra är serpentingruppen med mineralet krysotil. Historiskt har amfibolgruppen ansetts vara den medicinskt sett farligaste, särskilt då krokidolit (blå asbest). Amfibolasbest har inte påträffats i Rönnbäckenfyndigheterna. Den lokala geologin i Björkvattsdalen där Rönnbäckenfyndigheterna ligger, kan beskrivas som veckade och omvandlade sedimentära och vulkaniska bergarter med inslag av ultramafiska bergarter och det är i dessa ultramafiska bergarter som nickelmineraliseringen förekommer. De ultramafiska bergarterna består främst av serpentin som är ett omvandlingmineral efter olivin, vilket i sin tur är ett nickel/magnesium/järn/kiselmineral. De ultramafiska bergarterna har under lång tid utsatts för hög temperatur och högt tryck varvid olivinen långsamt omvandlats genom en kemisk process som kallas serpentisering. Detta har lett till att det har bildats nya mineral som antigorit, klorit, kalcit, dolomit, brucit, magnetit och nickelsulfider. I sprickor som bildats under bergets rörelser kan krysotilfibrer växa och dessa kan i sin tur vara av asbesttyp. De omgivande bergarterna (d.v.s. gråberget ) i anslutning till Rönnbäckenfyndigheterna (d.v.s. mineraliseringen ) består huvudsakligen av omvandlade sedimentära bergarter, samt (men mindre vanligt förekommande) omvandlade vulkaniska bergarter som enklast kan kallas grönstenar. Vid kartering av borrkärnor och andra undersökningar har inga asbestfibrer påträffats i dessa omgivande bergarter Är det sant att malm och gråberg i Rönnbäcken domineras av asbest? Fibrösa mineral har inte upptäckts i det omgivande gråberget vid den visuella karteringen. Vad gäller mineraliseringen har de visuella karteringar som hittills gjorts av Nickel Mountains personal visat att fibrer har främst påträffats i lokala sprickzoner i begränsad omfattning, där de enskilda sprickorna vanligen är några millimeter tjocka. Nickel Mountains geologer observerade på ett mycket tidigt stadium närvaro av fibrer i vissa zoner av mineraliseringen. Detta var inte överraskande eftersom värdberget i huvudsak består av serpentinmineralet antigorit, vilket har samma kemiska sammansättning som asbestmineralet krysotil som under rätt förhållanden kan bildas i sprickzoner. Den visuella karteringen av borrkärnorna kompletterades därför med en kartläggning av fiberförekomst. Geologerna klassificerade borrkärnorna i fyra klasser efter en internt utarbetad skala av fiberförekomst. Skalan indikerar förekomst av fibrer där 0 betyder ingen observation, 1 betyder enstaka fiberobservation över ett tvåmetersintervall och 3 betyder frekvent återkommande fibrer över ett tvåmetersintervall. Det är dock inte möjligt att visuellt bedöma vilken typ eller andel fiber som förekommer. Vid den geologiska karteringen av de mineraliserade borrkärnorna har företagets personal visuellt identifierat möjlig förekomst av fibrer i ca 12 % av tvåmetersintervallen, d.v.s. de som klassats över klass 0. Detta indikerar att merparten av borrkärnorna inte innehåller fibrer. I debatten om Rönnbäcken har det förekommit olika siffror om hur mycket asbest det kan finnas i fyndigheterna. Dessa siffor är hämtade ur tekniska rapporter på Nickel Mountains hemsida, men riskerar att bli tagna ur sitt sammanhang. Asbesthalterna som redovisats i de tekniska rapporterna är baserade på ett mycket begränsat antal stickprover från borrkärnor med visuellt karterad frekvent förekomst (3 på bedömningsskalan) av fibrer (se QUMEX - KVANTITATIV FIBERMÄTNING nedan). Man bör därför vara försiktig innan man drar allt för långtgående slutsatser baserat på detta begränsade underlag. 10/13

Ytterligare undersökningar och analyser återstår för att kartlägga förekomst och halt av asbestfibrer i Rönnbäcken. Hur mycket asbestfibrer finns i fyndigheten? Som nämnts ovan tyder resultaten på att förekomsten av asbest i Rönnbäcken är lokaliserad till sprickzoner och att hittills presenterade analysresultat är baserade på ett mycket begränsat underlag och kan inte betraktas som representativa för Rönnbäckenfyndigheterna. Förekommer asbest i mängder som skiljer detta projekt från andra gruvprojekt i Sverige? Vad vi förstår så är asbestförekomst i en fyndighet som Rönnbäcken en ny erfarenhet för Sverige men inte i gruvor belägna i andra delar av världen. Det finns exempel på förekomst av asbest i samband med brytning av olika malmkroppar, exempelvis från guld- och kolgruvor i t ex Kanada och Australien. I en del fall har förekomsten av asbestfiber inte identifierats förrän gruvan startat produktion. Ett exempel på detta är den nyligen startade gruvan Meadowbank Gold Mine i Nunavut i den nordöstra arktiska delen av Kanada där man för närvarande utreder förekomsten av asbest och avser införa skyddsåtgärder för att skydda de anställda och hantera dammet. Förekomsten av asbestfibrer har dock identifierats i ett tidigt skede i Rönnbäcken och detta ger bolaget möjlighet att utreda frågan i god tid före en ansökan om miljötillstånd. Vilken asbesthalt och information har Nickel Mountain uppgett i rapporter? I den PEA 15 som utarbetats för bolaget har de undersökningar som hittills genomförts avseende förekomsten av asbestmineral samt fibermätningar beskrivits. Denna rapport är framtagen enligt det kanadensiska regelverket NI 43-101 av SRK Consulting (Sweden) AB, en större oberoende global gruvkonsultfirma. Nedan följer en svensk översättning av de relevanta styckena ur denna rapport som finns tillgänglig på bolagets hemsida 16. Utdragen är hämtade från kapitel 7.4 samt kapitel 7.4.1. Mineralisering Nickelsulfidmineraliseringen förekommer i serpentiniserade ultramafiska bergarter vilka är omvandlade duniter och peridotiter. Bergartens mineralogi domineras av antigorit, olivin, pyroxen, klorit, karbonater (huvudsakligen kalcit och dolomit), magnetit, och kromit. EKSTRÖM - optisk mikroskopi Elva prover från sex borrkärnor, två från Rönnbäcksnäset och fyra från Vinberget, skickades till Ekström 17 för traditionell mineralogisk tunnslipsmikroskopering samt för Scanning Electron Mikroskop / Energy Dispersive Spectroskopy (SEM / EDS) analys av sulfider. Bergartsbildande mineral Samtliga prover dominerades av serpentin, förutom ett prov från Rönnbäcksnäset (RON 5801) som visade sig bestå av klorit med mindre mängder pyroxen. Karbonat befanns vara vanligt i prover från Vinberget. Krysotilasbest identifierades i tre av proverna. EKSTRÖM - KVALITATIV FIBERMÄTNING 15 Preliminary Economic Assessment = Preliminär Ekonomisk Utvärdering 16 http://www.nickelmountain.se/eng/wp-content/uploads//se355_r%c3%b6nnb%c3%a4cken-pea_dec-final.pdf 17 Ekström Mineral AB 11/13

Två prover från borrkärnor, VIN30 vid 219,2 m och RON58 vid 52,3 m valdes ut för kvalitativ fiberanalys och undersöktes med optisk mikroskopi av Ekström för ljusbrytning, anisotropi, utsläckning, töjning och pleochroism. Båda proverna uppvisade samma optiska egenskaper som krysotil. QUMEX - KVANTITATIV FIBERMÄTNING Prover togs ut från speciellt fiberrika delar i kärnorna och skickades till Qumex för kvantitativ analys. Proverna bereddes, krossades, och pulveriserades enligt standardintervallet, analys av två meter borrkärnelängd. Dessa prover utvärderades i elektronmikroskop med en förstoring av 250 gånger, 25 fält per prov utvärderades avseende fiberinnehåll (volymenheter i procent). Vilka studier har Nickel Mountain hittills gjort för att undersöka halterna av hälsofarlig asbestfiber? För närvarande är den huvudsakliga verksamheten med potentiell risk för dammexponering borrkärnekarteringslokalen i Skellefteå. De studier som hittills har genomförts har fokuserat på att följa gällande föreskrifter för verksamhet med innehåll av asbestfibrer vid denna. Dammätningar från denna lokal har hittills inte indikerat några förhöjda halter av luftburen asbest över gränsvärdet (0,1 µm/cm 3 ). Som tidigare diskuterats är planeringen av gruvan i ett mycket tidigt skede, men en riskbaserad metodik för beslut av framtida undersökningar kommer att följas. Detta tillvägagångssätt består vanligtvis av följande moment; Identifiering av risker Riskbedömning Bedömning av eventuella skyddsåtgärder Övervakning av personal och deras arbetsplatser Utveckla en strategi för kontroll av luftkvalité för att hantera oro hos anställda och allmänhet En mycket viktig aspekt för den framtida gruvverksamheten är att minimera mängden luftburet damm, inklusive asbestfibrer och då särskilt i områden där människor arbetar och inom gruvans närområde. Rönnbäckengruvan är inte i drift och av förklarliga skäl har då inte heller några mätningar kunnat genomföras men bolaget är medvetet om de potentiella riskerna i samband med förekomsten av asbestmineral och avser därför utarbeta en handlingsplan. Denna skall innehålla en strategi som omfattar möjliga åtgärder, information, utbildning, dammbegränsande åtgärder och luftkvalitétsmätning m.m. Tillsammans kommer dessa att bidra till att på ett säkert sätt hantera förekomsten av asbest. Hur stort hinder för ett framtida miljötillstånd tror du förekomsten av asbest är? Asbest är en arbetsplatsrisk som liknar andra arbetsplatsrisker. Bolaget är medvetet om denna risk och de arbetsmiljöfrågor som är relaterade till den. Bolaget är övertygat om att frågeställningen bör hanteras genom att man bygger vidare på befintliga strategier avseende dammbegränsande åtgärder. Preliminärt kommer detta att ske genom införandet av särskilda åtgärder för att förhindra uppkomst och spridning av asbest och andra föroreningar till anställda och allmänheten. Det är viktigt att inse att gruvindustrin har lång erfarenhet av att begränsa förekomsten av damm och andra föroreningar såsom kisel och tungmetaller. 12/13

Till sin hjälp med just asbest kommer bolaget att anlita externa experter, bland annat specialister på arbetsmiljö, industrihygien och asbest, som är väl lämpade för att hantera asbestidentifiering, risk och skyddsåtgärder i olika miljöer. Dessa kompetenser kommer att hjälpa bolaget att utarbeta en ändamålsenlig plan för att på ett säkert sätt hantera förekomsten av asbest. Luleå 2012-11-16 Jason McGonigle / Erik Karlsson Jan Hermansson EK/JH g:\projekt\2012\1270436_nickelmountain_asbest\rapporter\slutrapport 20121123\asbest qa 20121123 jsfbjsfb revisions1223.docx 13/13