Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun

Inspektionsrapport från Skolverket 2006:118 Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Bes lut Kommunrapport S kolrapporter

Innehåll Beslut Kommunrapport Skolrapporter Bilaga Aspöskolan och Rosenfeldtskolan F 6 Fridlevstad skola och Tvings skola F 6 Hasslö skola F 6 Holmsjö skola F 6 Hästöskolan F 6 Jämjö kyrkskola och Torhamns skola F 6 Jändelskolan och Fågelmara skola F 6 Jändelskolan 7 9 Kättilsmåla skola och Vedebyskolan F 9 Lyckebyskolan F 6 Nättrabyskolan F 9 Ramdala skola och Skrävle skola F 6 Rödebyskolan och Strömsbergs skola F 9 Saltöskolan F 6 Spandelstorpskolan F 5 Sturköskolan F 9 Sunnadalskolan och Backaboskolan F 9 Tullskolan F 6 Verköskolan F 3 Wämöskolan 7 9 Östra Torpskolan F 6 af Chapmangymnasiet Ehrensvärdska gymnasiet Fischerströmska gymnasiet TIME-gymnasiet Törnströmska gymnasiet Vuxenutbildningen

Beslut 1 (8) Karlskrona kommun Östra Hamngatan 7 b 371 83 KARLSKRONA 2006-12-07 Dnr 53-2005:3061 Genomförd utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Skolverket har genomfört inspektion i Karlskrona kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, barn- och ungdomsutbildningen samt vuxnas lärande. Besök gjordes i kommunens skolor och andra verksamheter under perioden den 1 februari till den 1 september 2006. Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen granskar utbildningens kvalitet samt bedömer om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar tre områden; verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionsrapporten syftar dock inte till att ge en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan prioriterar särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och exempel på kriterier för bedömningen finns publicerade på Skolverkets webbplats (www.skolverket.se). Av bilagda rapporter framgår vilka skolor och verksamheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom en övergripande rapport om kommunens hela ansvarsområde för förskoleverksamheten, skolan, skolbarnsomsorgen och vuxnas lärande finns även rapporter om varje kommunal skola i kommunen. Detta beslut redovisar övergripande brister i kommunen, brister på skol- och verksamhetsnivå som kommunen snarast måste åtgärda (bristområden) samt kommunövergripande områden där kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten (förbättringsområden). I skolrapporterna framförs ytterligare förbättringsområden avseende kvaliteten på skol- och verksamhetsnivå där kommunen i det fortsatta kvalitetsarbetet ansvarar för att förbättringar och utveckling av verksamheterna kommer till stånd. Senast inom tre månader från dagen för beslutet, dvs. senast den 7 mars 2007 skall Karlskrona kommun redovisa till Skolverket, enheten i Lund, vilka åtgärder som vidtagits mot brister i kommunen samt brister på skol- och verksamhetsnivå. I bilaga till beslutet anges vilka skolor och verksamheter som berörs. Postadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-527 332 00 Fax: 08-527 336 90 skolverket@skolverket.se www.skolverket.se

Beslut 2006-12-07 2 (8) Dnr 53-2005:3061 Skolverket avser även att vid kommande inspektionstillfällen följa upp effekterna av inspektionen på kommunnivå samt på skol- och verksamhetsnivå. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att Karlskrona kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Skolverket bedömer att barn och elever överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Skolmiljöerna i Karlskrona för barn, elever och studerande präglas av trygghet, trivsel, och arbetsro. Elevernas och de studerandes möjligheter till inflytande och delaktighet varierar dock, liksom kännedomen om mål och betygskriterier. Elever och studerande i Karlskrona når kunskapsresultat i huvudsak i nivå med rikssnittet, men det är angeläget att kommunen fortsätter det påbörjade arbetet med att försöka förbättra kunskapsresultaten i olika skolformer. Analysen av orsaker till skillnader i kunskapsresultat bör utvecklas. Kommunen har ett pågående kvalitetsarbete i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning, och detta arbete bör fortsätta. Rutinerna för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras inom flertalet grundskolor med yngre elever. I gymnasieskolan måste utvecklingssamtal hållas med alla elever. Den pedagogiska verksamheten inom kommunens förskolor och fritidshem och inom de obligatoriska och de frivilliga skolformerna håller en god och jämn kvalitet som ligger i linje med de nationella riktlinjerna, och kommunen gör insatser för att utveckla och förbättra verksamheten ytterligare. Skolverkets inspektörer har i kommunens skolor sett exempel på varierad och kvalificerad undervisning. På flera grundskolor ges eleverna goda möjligheter att utvärdera sitt lärande och att sätta upp egna mål genom arbetet med individuella utvecklingsplaner. Många skolor bedriver också ett aktivt hälsofrämjande arbete. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun aktivt strävar efter att tidigt identifiera stödbehov inom grundskolan. Det finns både på central och lokal nivå god kännedom om var behoven är som störst, och flexibla anpassningar görs utifrån elevernas behov. Individanpassningen inom särskolan är god. Det finns bra rutiner för övergång och samverkan mellan grundskolan och det individuella programmet (IV) för elever med stödbehov. Vuxenutbildningen har goda rutiner för att kartlägga de studerandes förkunskaper och behov, och erbjuder en god individanpassning. Kommunen måste dock se till att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet i såväl den obligatoriska skolan som i gymnasieskolan får sådant stöd. Inom gymnasieskolan måste elever med stödbehov ges stöd utan dröjsmål. Kommunen måste se över och förtydliga rutinerna vid placering av grundskolelever i särskild undervisningsgrupp.

Beslut 2006-12-07 3 (8) Dnr 53-2005:3061 Rektorerna är överlag väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen, men skolledarnas möjligheter att tillsammans med personalen diskutera angelägna utvecklingsfrågor behöver uppmärksammas i samtliga skolformer. Samverkan inom och mellan olika skolformer bör utvecklas ytterligare. Kommunen driver genom de båda nämnderna ett aktivt kvalitetsarbete. De två kommunövergripande kvalitetsredovisningarna uppfyller förordningens krav och är både informativa och lättillgängliga. Det finns en tydlig koppling mellan läroplanerna för förskolan och det obligatoriska skolväsendet, barn- och ungdomsnämndens skolplan, enheternas lokala arbetsplaner och andra måldokument samt de årliga kvalitetsredovisningarna. Arbetet med att utveckla kvalitetsredovisningarna inom gymnasieskolan bör dock fortsätta, och kommunens uppföljning av kvalitet och resultat inom särskolan bör utvecklas. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun aktivt verkar för en god kvalitet inom kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Det finns också goda förutsättningar för att upprätthålla en god kvalitet i dessa verksamheter. Tillgången till utbildad personal är god i kommunen. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun erbjuder förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enlighet med författningarnas krav. I kommunens skolor har elever och studerande i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. På många grundskolor bedrivs ett bra arbete kring undervisningen i teknik och naturorienterande ämnen, vilket innebär att eleverna ges goda möjligheter att nå målen för årskurs 5 i dessa ämnen. I gymnasieskolan är de individuella valen samordnade mellan de olika skolorna, vilket ger eleverna goda valmöjligheter. Organisationen kring elevens val, språkval samt hem- och konsumentkunskap behöver dock ses över i grundskolan. I gymnasieskolan bör arbetet med att utveckla alternativ inom det individuella programmet och övergången mellan IV och de nationella programmen fortsätta. De studerande inom särvux har inte möjlighet att nå målen i de ämnen som skall erbjudas. Kommunen har initierat en översyn kring modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk som enligt Skolverkets bedömning är angelägen mot bakgrund av konstaterade brister, och som bör omfatta hela barn- och ungdomsutbildningen. Elever och studerande har god tillgång till skolbibliotek, och kommunen har gjort särskilda satsningar för att modern IT-utrustning och pedagogiska program skall vara tillgängliga för alla barn, elever och studerande. Kommunen ger också god information om utbildningsutbudet via sin webbplats.

Beslut 2006-12-07 4 (8) Dnr 53-2005:3061 Skolverket bedömer att följande övergripande brister måste åtgärdas. - Kommunens rutiner vid placering av grundskoleelever i särskild undervisningsgrupp (de s.k. resursskolorna) uppfyller inte författningarnas krav (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elever i behov av särskilt stöd i gymnasieskolan ges inte alltid sådant stöd, och möjligheterna att snabbt sätta in stödinsatser är begränsade (1 kap. 2 skollagen, 8 kap. 1 gymnasieförordningen). I bilaga till beslutet anges sådana brister på skol- och verksamhetsnivå som måste åtgärdas. Vidare bedömer Skolverket att följande övergripande områden är i behov av förbättringsinsatser. - Kommunen bör fortsätta arbetet med att försöka förbättra kunskapsresultaten och utveckla analysen av orsaker till skillnader i kunskapsresultat inom och mellan skolor och mellan elever/studerande. - Kommunens påbörjade översyn av modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråkundervisning i skolan bör fortsätta. - Kommunen bör verka för att barn i förskolan ges bättre möjlighet att utveckla både svenska språket och sitt modersmål. - Kommunens ansträngningar för att kartlägga behov av stöd i form av studiehandledning på modersmålet och vid behov erbjuda sådant stöd bör förbättras i grundskolan och gymnasieskolan. - Rutinerna för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras i flertalet grundskolor med yngre elever. - Kommunens uppföljning av resultaten inom särskolan och inom det individuella programmet bör utvecklas. - Elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen bör förbättras i samtliga skolformer. - Elevernas och de studerandes möjlighet till inflytande och delaktighet över utbildningen bör förbättras i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning. - Kommunens påbörjade arbete för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning i samtliga skolformer bör fortsätta. - Samverkan mellan personalen inom och mellan skolformer bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör uppmärksamma att personalen är förtrogen med författningarnas krav avseende rätten till stöd, utvecklingssamtal och klassråd i gymnasieskolan.

Beslut 2006-12-07 5 (8) Dnr 53-2005:3061 - Möjligheterna att göra anpassningar utifrån elevers stödbehov bör förbättras i gymnasieskolan. - Kvalitetsredovisningarna från gymnasieskolorna bör utvecklas ytterligare. - Kommunen bör se över organisationen kring elevens val, språkval och hemoch konsumentkunskap i grundskolan. - Kommunens påbörjade arbete med att utveckla fler alternativ inom ramen för gymnasieskolans individuella program och med att utveckla övergångarna mellan individuellt och nationellt program bör fortsätta. - Kommunen bör följa upp att eleverna inom gymnasieskolan får minst den garanterade undervisningstiden. - Kommunen bör mer aktivt verka för att sfi-studerande skall ges möjligheter att öva det svenska språket i arbetslivet och att sfi kan kombineras med andra aktiviteter såsom arbetslivsorientering, validering, praktik eller annan utbildning. - Kommunens insatser för att rekrytera studerande till särvux bör stärkas. På Skolverkets vägnar Marie-Hélène Ahnborg Avdelningschef Helena Plantin Undervisningsråd I ärendets slutliga handläggning har också deltagit enhetschef Björn Persson, undervisningsråd Cecilia Hanö och jurist Ulrika Lindmark. Kopia till Enligt fastställd sändlista Bilaga Förteckning över skolor och verksamheter där Skolverket kräver åtgärder

Bilaga 6 (8) Följande brister vid respektive skola eller verksamhet måste åtgärdas Grundskolor Hästöskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Elevens val genomförs inte i enlighet med författningarna. Eleverna har inte möjlighet att göra ett medvetet val ur ett allsidigt urval av skolans ämnen (2 kap. 19 och 20 grundskoleförordningen). Jändelskolan 4 6 och Fågelmaraskolan - Eleverna ges inte möjlighet att nå målen för årskurs 5 i ämnet hem- och konsumentkunskap på Fågelmara skola (2 kap. 6 grundskoleförordningen, kursplanen för ämnet hem- och konsumentkunskap). - Elevens val genomförs inte enligt författningarna på Jändelskolan 4 6. Eleverna har inte möjlighet att göra ett medvetet val ur ett allsidigt urval av skolans ämnen (2 kap. 19, 20 grundskoleförordningen). - Alla elever får inte det stöd som de har rätt till (4 kap. 1 skollagen, 5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Rödebyskolan - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp med överklagandehänvisning till föräldrarna saknas i vissa fall (5 kap. 5 och 8 kap. 1 grundskoleförordningen). - Skolan har inte rätt att stänga av elever under en veckas tid och istället ge eleven särskild undervisning i hemmet och särskild undervisning i hemmet får inte utgöra en lösning för elever som på grund av sitt beteende inte fungerar i skolsituationen (3 kap. 11 och 10 kap. 3 skollagen). Sturköskolan - Elevens val erbjuds inte i enlighet med författningarna (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen).

Bilaga 7 (8) Sunnadalskolan - Stöd i form av studiehandledning på modersmålet anordnas inte för alla elever i behov av sådant stöd (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Tullskolan - Samtliga elever som är berättigade till svenska som andraspråk får inte denna undervisning (2 kap. 15 grundskoleförordningen). Tvings skola - Elevens val genomförs inte enligt författningarna. Eleverna har inte möjlighet att göra ett medvetet val ur ett allsidigt urval av skolans ämnen (2 kap. 19 20 grundskoleförordningen). - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen). Vedebyskolan - Stöd i form av studiehandledning på modersmålet anordnas inte för alla elever i behov av sådant stöd (5 kap. 2 grundskoleförordningen). Wämöskolan - Elevens val genomförs inte enligt författningarna, eftersom delar av elevens val inte genomförs under lärares ledning (1 kap. 2 och 2 kap. 19 grundskoleförordningen). Gymnasieskolor Af Chapmangymnasiet - Utvecklingssamtal genomförs inte med alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Lokala kurser får inte omfatta kurser i demokrati som utgår från läroplansmål och som inte är tillgängliga för alla (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Stödinsatser ges inte sådan omfattning och form att de blir tillgängliga för alla elever i behov av stöd (8 kap. 1 gymnasieförordningen). - Val av inriktning sker redan i årskurs 9 i grundskolan (5 kap. 2 skollagen, 5 kap. 1 gymnasieförordningen, Lpf 94 avsnitt 2.6). Ehrensvärdska gymnasiet - Lokala kurser får inte omfatta kurser i demokrati som utgår från läroplansmål och som inte är tillgängliga för alla (2 kap. 14 gymnasieförordningen). - Utrymmet för valbara kurser i Teknikprogrammet är inte förenligt med gällande bestämmelser (5 kap. 17 gymnasieförordningen, Skolverkets föreskrift 2000:1).

Bilaga 8 (8) - För varje klass finns inte ett klassråd (4 kap. 3 gymnasieförordningen). - Utvecklingssamtal genomförs inte med alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - Betyg på projektarbete sätts inte för alla elever av läraren i samråd med en medbedömare som har erfarenhet av det kunskapsområde som projektarbetet avser (7 kap. 3 gymnasieförordningen). Fischerströmska gymnasiet - Modersmålsundervisning erbjuds inte (5 kap. 7 gymnasieförordningen). TIME-gymnasiet - Utvecklingssamtal genomförs inte med alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). Törnströmska gymnasiet - Utvecklingssamtal genomförs inte med alla elever minst en gång per termin (7 kap. 19 gymnasieförordningen). - För varje klass finns inte ett klassråd (4 kap. 3 gymnasieförordningen). Särvux - De studerande inom särvux har inte möjlighet att nå målen i de ämnen som anges i särvuxförordningen (2 kap. 8 9 a särvuxförordningen). Vuxenutbildningen - Individuella studieplaner upprättas inte för alla studerande (2 kap. 13 komvuxförordningen). - Stöd i form av studiehandledning på modersmålet anordnas inte för studerande på sfu i behov av sådant stöd (8 kap. 5 gymnasieförordningen).

Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Utbildningsinspektion i Karlskrona kommun Innehåll Dnr 53-2005:3061 Inledning...1 Underlag...1 Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället...2 Sammanfattande bedömning...3 Bedömning av resultaten...5 Bedömning av verksamheten...9 Bedömning av förutsättningarna för utbildningen...16 Inledning Skolverket har granskat verksamheten inom förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning i Karlskrona kommun. Skolverket sände den 22 november 2005 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Kommunens styrelse och centrala förvaltning för verksamheterna och samtliga skolor har besökts under perioden februari till september 2006. De ansvariga inspektörerna framgår i slutet av denna rapport och rapporter från skolorna. Inspektionen riktas mot hur verksamheten genomförs samt dess förutsättningar och resultat. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och riktlinjerna i läroplaner och övriga författningar för det offentliga skolväsendet. Närmare information om inspektionen finns i separata material och på Skolverkets webbsida (www.skolverket.se/inspektion). De rekommendationer och krav på åtgärder som inspektörerna anger i den sammanfattande bedömningen i denna rapport framgår även av Skolverkets beslut enligt separat skrivelse till huvudmannen för skolan/skolorna. Denna skriftliga rapport kompletteras med muntlig återrapportering av inspektörerna till företrädare för huvudmannen och verksamheterna. Underlag Underlaget för inspektörernas bedömningar är dels dokument från kommunen och skolorna, dels den information som inspektörerna samlat in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Även annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat utgör underlag. I Karlskrona kommun genomfördes intervjuer med representanter för elever, föräldrar, pedagoger, elevvårdande 1

personal, rektorer, förvaltningstjänstemän, politiker i barn- och ungdomsnämnden respektive utbildningsnämnden samt företrädare för kommunledningen. Inspektörerna har besökt samtliga kommunala skolenheter, där de besökt lektioner och även fört informella samtal med elever och personal. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg har inspekterats på en övergripande nivå. Inspektörerna har granskat kommunens ansvarstagande för kvaliteten inom dessa verksamheter genom dokumentstudier och intervjuer med ett urval föräldrar, personal och skolledare samt med företrädare för förvaltning och ansvarig nämnd. I samband med skolbesöken har inspektörerna även gjort ett antal besök på fritidshem och besökt ett par förskolor. Underlag från inspektioner i de kommunala skolorna redovisas i separata skolrapporter. Under hösten 2006 genomförs inspektion i de fristående grundskolorna Galären och Svettpärlan i Karlskrona kommun. Rapporter och beslut för dessa huvudmän expedieras separat, och sänds till Karlskrona kommun för kännedom. Verksamhetens omfattning och organisation vid inspektionstillfället Karlskrona kommun Antal barn/elever/studerande Förskoleverksamhet 2940 Skolbarnsomsorg 2163 Förskoleklass 580 Grundskola 5659 Särskola 80 Gymnasieskola 2372 Gymnasiesärskola 60 Kommunal vuxenutbildning, komvux 679 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda, särvux 25 Svenskundervisning för invandrare 102 Karlskrona kommun hade 61 383 invånare år 2005. Folkmängden har ökat under de senaste åren till följd av både inflyttning och födelseöverskott. Detta har ställt krav bl.a. på en utbyggnad av barnomsorgen. Statistiska Centralbyråns statistik visar att de flesta arbetstillfällen finns inom vård och omsorg, tillverkningsindustri samt handel och kommunikation. 36 procent av befolkningen i åldersgruppen 20 64 år har eftergymnasial utbildning. Motsvarande siffra för riket är 34 procent. Barn- och ungdomsnämnden har ansvar för barnomsorg, förskoleklass, grundskola, obligatorisk särskola, gymnasiesärskola och särvux. Inom dessa verksamheter finns 37 rektorer. Deras respektive enheter ingår i sex större geografiska samverkansområden, med gemensam administration. En av rektorerna i samverkansområdet är rektor med samordningsansvar, med ansvar för att rektorerna samverkar kring resursfördelningen till de ingående enheterna. Kommunens särskoleverksamhet, omfattande grundsärskola, träningsskola, gymnasiesärskola och särvux, leds av två rektorer. En av dessa rektorer är också rektor för kommunens två resursskolor för elever i behov av stöd. S.k. förberedelseklasser för elever som inte behärskar svenska språket finns i ett av 2

samverkansområdena. En grundskola deltar i försöksverksamhet med lokal styrelse, och fyra deltar i försöksverksamhet med utbildning utan timplan. Utbildningsnämnden har ansvar för gymnasieskola, vuxenutbildning och undervisningsdelen av sfi, medan kommunstyrelsens arbetsmarknadsenhet ansvarar för praktikdelen av sfi. Inom gymnasieskolan finns på fyra av de fem skolenheterna en rektor/chef, och ett varierande antal programrektorer. Inom vuxenutbildningen finns en rektor/chef och en rektor med utvecklingsansvar, som tillika är rektor för Time-gymnasiet. Inom förvaltningen pågår försöksverksamhet med lokal styrelse med elevmajoritet på alla skolor. De två förvaltningarna leds av varsin förvaltningschef, som har stöd av bl.a. kvalitetsansvariga tjänstemän. Till barn- och ungdomsförvaltningen hör Resurscentrum, ett centralt resursteam för verksamheten inom barnomsorgen och den obligatoriska skolan. En relativt stor andel elever går i fristående skolor, ca 12 procent i fristående grundskolor och ca 10 procent i fristående gymnasieskolor. 71 procent av barnen var år 2005 inskrivna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg, varav 12 procent i familjedaghem och 11 procent i förskolor och fritidshem i enskild regi. Särskolans verksamhet, resursskolorna, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg beskrivs och bedöms endast i denna rapport. Sammanfattande bedömning Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån skollagen och övriga skolförfattningar. Inspektionen riktas mot resultaten, kvaliteten i verksamheten och några av förutsättningarna för lärandet. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun genomför förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och utbildning i de obligatoriska och frivilliga skolformerna i huvudsak i enlighet med de nationella målen och kraven. Skolverket bedömer att barn och elever överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Skolmiljöerna i Karlskrona för barn, elever och studerande präglas av trygghet, trivsel, och arbetsro. Elevernas och de studerandes möjligheter till inflytande och delaktighet varierar dock, liksom kännedomen om mål och betygskriterier. Elever och studerande i Karlskrona når kunskapsresultat i huvudsak i nivå med genomsnittet för riket, men det är angeläget att kommunen fortsätter det påbörjade arbetet med att försöka förbättra kunskapsresultaten i olika skolformer. Analysen av orsaker till skillnader i kunskapsresultat bör utvecklas. Kommunen har ett pågående kvalitetsarbete i grundskola, gymnasieskola och vuxenutbildning för att garantera en likvärdig bedömning och betygssättning, och detta arbete bör fortsätta. Rutinerna för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras inom flertalet grundskolor med yngre elever. I gymnasieskolan måste utvecklingssamtal hållas med alla elever. 3

Den pedagogiska verksamheten inom kommunens förskolor och fritidshem och inom de obligatoriska och de frivilliga skolformerna håller en god och jämn kvalitet som ligger i linje med de nationella riktlinjerna, och kommunen gör insatser för att utveckla och förbättra verksamheten ytterligare. Skolverkets inspektörer har i kommunens skolor sett exempel på varierad och kvalificerad undervisning. På flera grundskolor ges eleverna goda möjligheter att utvärdera sitt lärande och att sätta upp egna mål genom arbetet med individuella utvecklingsplaner. Många skolor bedriver också ett aktivt hälsofrämjande arbete. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun aktivt strävar efter att tidigt identifiera stödbehov inom grundskolan. Det finns både på central och lokal nivå god kännedom om var behoven är som störst, och flexibla anpassningar görs utifrån elevernas behov. Individanpassningen inom särskolan är god. Det finns bra rutiner för övergång och samverkan mellan grundskolan och det individuella programmet (IV) för elever med stödbehov. Vuxenutbildningen har goda rutiner för att kartlägga de studerandes förkunskaper och behov, och erbjuder en god individanpassning. Kommunen måste dock se till att alla elever i behov av studiehandledning på modersmålet i såväl den obligatoriska skolan som i gymnasieskolan får sådant stöd. Inom gymnasieskolan måste elever med stödbehov ges stöd utan dröjsmål. Kommunen måste se över och förtydliga rutinerna vid placering av grundskolelever i särskild undervisningsgrupp. Rektorerna är överlag väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla verksamheten för att nå de nationella målen, men skolledarnas möjligheter att tillsammans med personalen diskutera angelägna utvecklingsfrågor behöver uppmärksammas i samtliga skolformer. Samverkan inom och mellan olika skolformer bör utvecklas ytterligare. Kommunen driver genom de båda nämnderna ett aktivt kvalitetsarbete. De två kommunövergripande kvalitetsredovisningarna uppfyller förordningens krav och är både informativa och lättillgängliga. Det finns en tydlig koppling mellan läroplanerna för förskolan och det obligatoriska skolväsendet, barn- och ungdomsnämndens skolplan, enheternas lokala arbetsplaner och andra måldokument samt de årliga kvalitetsredovisningarna. Arbetet med att utveckla kvalitetsredovisningarna inom gymnasieskolan bör dock fortsätta, och kommunens uppföljning av kvalitet och resultat inom särskolan bör utvecklas. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun aktivt verkar för en god kvalitet inom kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Det finns också goda förutsättningar för att upprätthålla en god kvalitet i dessa verksamheter. Tillgången till utbildad personal är god i kommunen. Skolverket bedömer att Karlskrona kommun erbjuder förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg i enlighet med författningarnas krav. I kommunens skolor har elever och studerande i huvudsak tillgång till utbildning i enlighet med författningarnas krav. På många grundskolor bedrivs ett bra arbete kring undervisningen i teknik och naturorienterande ämnen, vilket innebär att eleverna ges goda möjligheter att nå målen för årskurs 5 i dessa ämnen. I gymnasieskolan är de individuella valen samordnade mellan de olika skolorna, vilket ger eleverna goda valmöjligheter. Organisationen kring elevens val, språkval samt hem- och konsumentkunskap behöver dock ses över i grundskolan. I gymnasieskolan bör arbetet med att utveckla alternativ inom det individuella programmet och övergången mellan IV och de nationella programmen fortsätta. De studerande inom särvux har inte möjlighet att nå målen i de ämnen som skall erbjudas. 4

Kommunen har initierat en översyn kring modersmålsstöd i förskolan och modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och svenska som andraspråk som enligt Skolverkets bedömning är angelägen mot bakgrund av konstaterade brister, och som bör omfatta hela barn- och ungdomsutbildningen. Elever och studerande har god tillgång till skolbibliotek, och kommunen har gjort särskilda satsningar för att modern IT-utrustning och pedagogiska program skall vara tillgängliga för alla barn, elever och studerande. Kommunen ger också god information om utbildningsutbudet via sin webbplats. I Skolverkets beslut finns närmare redovisat inom vilka områden i verksamheten som kommunen bör initiera ett utvecklingsarbete och vidta nödvändiga åtgärder för att förbättra kvaliteten. Vidare redovisas i beslutet sådana brister i verksamheten som kommunen snarast måste åtgärda. I skolrapporterna framförs ytterligare brister i verksamheterna samt påpekanden och rekommendationer avseende kvaliteten. Bedömning av resultaten Inspektörerna har granskat om barnen och eleverna i de olika verksamheterna utvecklas och når kunskaper, normer och värden enligt de nationella målen för lärandet, särskilt angivna i läroplanerna för förskolan (Lpfö 98), det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94) och det frivilliga skolväsendet (Lpf 94). Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg I rektorsområdenas kvalitetsredovisningar redovisar förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen resultat av det arbete som bedrivs. Regelbundet genomförda enkäter till föräldrar med barn i förskolan på lokal och central nivå uppvisar goda resultat. Enligt en föräldraundersökning, genomförd av barn- och ungdomsförvaltningen år 2005, är föräldrarnas bild av förskolan mycket positiv. Föräldrarna ger enligt undersökningen bilden av en förskola där barnen är trygga och har roligt, och där verksamheten utformas efter barnens behov. Lärandemiljön ger variation och utmaningar. Förvaltningen har utifrån undersökningen identifierat två utvecklingsområden för det fortsatta arbetet: förbättrad daglig kontakt mellan personal och föräldrar och ytterligare information till föräldrar om förskolans mål. Den positiva bilden överensstämmer med den bild som framkommit i inspektörernas intervjuer. Förskolorna bidrar till att stärka både flickors och pojkars självkänsla. Barnen uppmuntras att komma med egna idéer och att ta egna initiativ. Förskolorna bidrar också till att utveckla barnens språkliga förmåga, självständighet och förmåga att samarbeta med andra. En påbörjad satsning, med ytterligare fokus på språklig medvetenhet, matematik och tidigt stöd, förväntas på sikt ge utdelning i form av förbättrade kunskapsresultat i grundskolan. Inspektionen i skolbarnsomsorgen visar att barnen ges möjligheter till inflytande och ansvarstagande genom att de kan påverka verksamhetens innehåll. Personalen ger barnen redskap att hantera konflikter och kan uppmärksamma eventuella kränkningar. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskola och skolbarnsomsorg utvecklar barnens och elevernas förmågor och färdigheter i enlighet med de nationella riktlinjerna. 5

Grundskolan Från och med den 1 april 2006 gäller lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (se vidare i kapitel Bedömning av verksamheten). Enligt den attitydundersökning som barn- och ungdomsförvaltningen genomfört bland elever och föräldrar i årskurs 9 våren 2005, är elevers och föräldrars attityder till skolan övervägande positiv. Kommunen drar dock slutsatsen att man måste arbeta vidare bland annat med att skapa bättre arbetsro och förebygga rasism och kränkningar. Resultaten härvidlag har förbättrats sedan tidigare attitydundersökningar, men fortfarande anser en relativt hög andel elever i årskurs 9 att det förekommer rasism och att skolorna kan göra mer för att motverka mobbning och kränkningar. Genom särskilda skrivningar i skolplanen och i en särskild integrationsplan vill barnoch ungdomsnämnden förstärka arbetet med att öka kontakterna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund och förebygga främlingsfientlighet. Inspektionsbesök och intervjuer visar att ett aktivt arbete med normer och värden ger goda resultat. Arbetsron upplevs av intervjuade elever och lärare för det mesta vara god, men kan behöva förbättras på några skolor. Intervjuade föräldrar har stort förtroende för personalen och upplever att barn och elever är trygga. Inspektörerna bedömer att skolmiljöerna i Karlskrona kommun överlag präglas av trygghet och trivsel. Inspektörerna bedömer att eleverna i kommunens grundskolor på flertalet skolor ges goda möjligheter att utvärdera sitt lärande och sin förmåga att arbeta självständigt och med andra genom arbetet med individuella utvecklingsplaner (se vidare kapitel Bedömning av verksamheten). Elevernas kännedom om målen för utbildningen och betygskriterierna varierar dock på flertalet skolor, och behöver förbättras. Som framgår av de olika skolrapporterna, varierar också elevernas möjligheter till inflytande och delaktighet över undervisningen mellan skolor och lärare, och bör därför ses över. Kunskapsresultaten inom kommunens grundskolor varierar, och kommunen arbetar på olika sätt för att försöka minska skillnaderna och förbättra resultaten. På några skolor med yngre elever är måluppfyllelsen på t.ex. nationella ämnesprov för skolår 5 fullständig, medan resultaten är betydligt lägre på andra håll. Betygsresultaten i årskurs 9 uppvisar också skillnader mellan olika skolor, mellan ämnen och mellan elevgrupper, t.ex. mellan flickor och pojkar och mellan elever med svensk och utländsk bakgrund. Kommunen arbetar för att kartlägga elevernas kunskaper och kunna rikta resurser rätt bl.a. genom Resurscentrums arbete. Rutiner för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik behöver utvecklas på flertalet grundskolor med yngre elever. Andelen elever i kommunen med behörighet till gymnasieskolan (godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik) var 88 procent år 2005, vilket i stort sett motsvarar snittet i kommungruppen och riket. Kommunens resultat låg dock lägre jämfört med de två föregående åren. Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen i årskurs 9 har varierat under de senaste åren. År 2005 hade 74 procent av eleverna fått minst betyget Godkänd i samtliga ämnen, vilket är i nivå med snittet i kommungruppen och riket. Skillnaden mellan andelen elever i kommunen som når målen i samtliga ämnen och som blir behöriga till nationellt program i gymnasieskolan motsvarar således rikssnittet, men skillnaderna varierar mellan de olika skolorna, vilket kan 6

behöva uppmärksammas. Det genomsnittliga meritvärdet 1 år 2005 var 195,6 (rikssnitt 204,9), vilket är lägre jämfört med tidigare år. Enligt Skolverkets analysverktyg Salsa 2 ligger kommunens resultat under modellberäknat värde, med hänsyn tagen till de olika bakgrundsfaktorerna. På flertalet skolor görs inga djupare analyser av orsaker till resultaten eller av skillnader i resultat mellan t.ex. pojkar och flickor eller mellan olika ämnen eller olika lärare. Sådana analyser bör enligt inspektörerna utvecklas, liksom ytterligare analyser av orsaker till skillnader mellan skolor. Bedömningsdiskussioner mellan lärare kring de nationella ämnesproven i årskurs 5 och 9 och överensstämmelsen mellan nationella ämnesprov och betyg kan vara ett led i detta arbete. Kommunen kan ytterligare behöva analysera i vilken mån avsaknad av stöd i form av studiehandledning på modersmålet och tillgången till svenska som andraspråkundervisning påverkar kunskapsresultaten bland elever med utländsk bakgrund. Att framöver följa upp de satsningar som kommunen har gjort i förskolan (se s. 5) i syfte att förbättra kunskapsresultaten kan enligt inspektörernas bedömning ge värdefulla bidrag till pedagogiska diskussioner kring måluppfyllelsen framöver. Särskolan Särskolans resultat redovisas i särskolans rektorsområdes egen kvalitetsredovisning, men inte i barn- och ungdomsnämndens kvalitetsredovisning. Enligt inspektörernas bedömning bör kommunens uppföljning av särskolans verksamhet och resultat utvecklas. Inspektörerna bedömer dock att eleverna inom särskolan ges såväl god omsorg som utmaningar för vidare utveckling. Eleverna utvecklar kunskaper, färdigheter och förmågor utifrån sina individuella förutsättningar. Inom gymnasiesärskolan bör dock kunskapsmålen förtydligas och diskuteras ytterligare. Angående måluppfyllelsen inom särvux, se kapitel Bedömning av förutsättningarna för utbildningen. Gymnasieskola och vuxenutbildning Från och med den 1 april 2006 gäller lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (se vidare i kapitel Bedömning av verksamheten). Enligt utbildningsförvaltningens kvalitetsredovisning och enligt intervjuerna har ett medvetet arbete med integrationsfrågor bidragit till att s.k. kulturrelaterade konflikter har minskat. Verksamheten i gymnasieskolan och vuxenutbildningen präglas enligt inspektörernas bedömning av god trivsel bland elever och studerande. Relationerna mellan elever/studerande och mellan elever/studerande och personal är goda, och arbetsron är bra. Av de olika skolrapporterna framgår att kunskapsresultaten i gymnasieskolorna varierar mellan skolor och program, och utbildningsförvaltningen har i sin kvalitetsredovisning för år 2005 angett ett antal åtgärder för att öka måluppfyllelsen. 1 Meritvärdet utgör summan av elevens betygsvärden i de 16 bästa betygen från elevens slutbetyg i grundskolan. 2 Salsa = Skolverkets analysverktyg för statistiska sambandsanalyser. Det modellberäknade värdet i Salsa tar hänsyn till olika bakgrundsfaktorer som föräldrarnas utbildningsnivå, andelen elever med utländsk bakgrund och fördelningen pojkar/flickor i kommunen. 7

Enligt utbildningsnämndens skolplan skall minst 80 procent av eleverna ha fullföljt gymnasieutbildning inom fyra år. År 2005 nåddes inte detta mål fullt ut, då andelen elever med slutbetyg sjönk till 78 procent mot 80 procent år 2004, och resultatet ligger under genomsnittet för kommungruppen och riket. Ett antal program höjde dock sin andel elever med slutbetyg. Av eleverna med slutbetyg fick 93 procent högskolebehörighet, vilket ligger över snittet för kommungruppen och riket (89 procent). Andelen elever med minst betyget Godkänd i alla kurser är enligt kommunens egen bedömning låg, förutom på naturvetenskaps- och samhällsprogrammet. Enligt skolplanen skall det genomsnittliga betyget vara minst 14,5 poäng. Slutbetygens medelvärde ökade till 14,3 år 2005 mot 14,0 år 2004, men skolplanens mål nåddes alltså inte fullt ut. Den genomsnittliga betygspoängen år 2005 låg dock något över snittet i kommungruppen och riket. Analys av studieresultaten görs i olika hög grad på gymnasieskolorna. I den mån jämförelser görs mellan resultat på nationella prov och slutbetygen i kurserna finns det enligt rektorerna en god överensstämmelse. Sådana jämförelser görs dock inte alltid. Förvaltningen påtalar i kvalitetsredovisningen att skolornas resultatanalys bör utvecklas, och inspektörerna delar denna bedömning. Andelen elever på det individuella programmet (IV) som går över till nationellt program på gymnasieskolan har de senaste åren varit ca 60 procent. En mer systematisk uppföljning av elevernas resultat på IV saknas dock, och bör enligt inspektörernas bedömning utvecklas. Genomströmningen inom den gymnasiala vuxenutbildningen bedöms av kommunen och av inspektörerna som god. Andelen deltagare som slutfört sina kurser var 78 procent år 2005, vilket ligger över snittet för kommungruppen och riket. Resultaten inom grundläggande vuxenutbildning är lägre, och olika insatser görs för att försöka förbättra resultaten. 79 procent av de sfi-studerande som påbörjar D-nivån når godkänt resultat. I kvalitetsredovisningen analyseras resultaten och åtgärder för ökad måluppfyllelse, främst inom grundläggande vuxenutbildning, anges. De studerandes kännedom om mål och betygskriterier inom vuxenutbildningen varierar mellan kurser och lärare och bör förbättras. Som framgår av de olika skolrapporterna, varierar elevernas och de studerandes möjligheter till inflytande och delaktighet mellan skolor och lärare, och bör ses över. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att barn och elever överlag når goda resultat i fråga om utveckling av de normer, värden och förmågor som läroplanerna anger. Inspektörerna bedömer att elever och studerande i Karlskrona kommun når kunskapsresultat i huvudsak i nivå med eller något under rikssnittet, beroende på vad det är som mäts. Det är angeläget att kommunen fortsätter det påbörjade arbetet med att försöka förbättra elevernas kunskapsresultat i vissa samverkansområden, på vissa gymnasieprogram och inom grundläggande vuxenutbildning. Analysen av orsaker till skillnader i kunskapsresultat bör utvecklas. Rutinerna för att följa elevernas kunskapsutveckling i andra ämnen än svenska, engelska och matematik bör förbättras inom flertalet grundskolor med årskurserna 1 6. Kommunens uppföljning av särskolans verksamhet och resultat bör utvecklas, liksom resultatuppföljningen inom IV. 8

I samtliga skolformer behöver elevernas och de studerandes kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande och delaktighet förbättras. Bedömning av verksamheten Inspektörerna har bl.a. granskat ledningen av verksamheten och den interna kommunikationen; kvalitetsarbetet; rättssäkerheten; individanpassning och stöd; utvärdering av lärandet, bedömning och betygssättning. Bedömningen av kvaliteten inom dessa områden görs utifrån riktlinjer i skollagen, i läroplanerna och i andra förordningar för det offentliga skolväsendet. Kommunfullmäktige antog nu gällande skolplaner för de båda nämndernas ansvarsområde i januari 2004. Kommunen verkar för att skapa en förtrogenhet om verksamheten inom de båda nämnderna genom att ansvariga politiker får kontinuerlig utbildning inom de politiska sakområdena. Det finns också kontaktpolitiker för olika skolor. Systemet för återrapportering från nämnderna till kommunstyrelsen fungerar bra. Kvaliteten i verksamheterna mäts bl.a. genom jämförande utvärderingar inom ramen för ett samarbete med kommunerna Halmstad, Kristianstad, Växjö och Kalmar samt Kalmarsunds gymnasieförbund. Kommunrevisionen har under år 2006 utvärderat hur skolplanen fungerar som styrinstrument, och inspektörerna har tagit del av revisorernas rapport. Inspektörerna bedömer att kommunen genom de båda förvaltningarna driver ett aktivt kvalitetsarbete. De två kommunövergripande kvalitetsredovisningarna från de båda nämndernas respektive ansvarsområden uppfyller kraven i förordningen om kvalitetsredovisning, och är enligt inspektörernas bedömning mycket informativa och lättillgängliga. Kvalitetsredovisningarna ger enligt kommunledningen oftast god information som underlag för beslut. Från och med den 1 april 2006 skall varje verksamhet ha en likabehandlingsplan enligt lagen (SFS 2006:67) om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Planen skall syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra trakasserier och annan kränkande behandling. I planen skall planerade åtgärder redovisas. Planen skall årligen följas upp och ses över. Kommunen har under läsåret 2005/06 arbetat för att likabehandlingsplaner skall finnas på alla enheter. Inför inspektionsbesöken våren 2006 har inspektörerna granskat skolornas handlingsplaner mot mobbning, hot och våld, som inte alltid har omfattat det vidare begreppet kränkande behandling eller innehållit rutiner vid kränkningar mellan vuxen och elev, vilket bör vara en del av skolans handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling enligt läroplanerna. Inspektörerna förutsätter att kommunen ser till att alla former av kränkande behandling beaktas i det fortsatta arbetet, och att detta också kommer till uttryck i de nya likabehandlingsplanerna. Under inspektionen har framkommit olika synsätt inom grundskola och gymnasieskola om tolkning av kursplaner och betygskriterier. Den påbörjade samverkan kring bedömning och betygssättning bör enligt inspektörernas bedömning fortsätta. 9

Barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde Inspektörerna bedömer att det finns en tydlig koppling mellan läroplanerna för förskolan och det obligatoriska skolväsendet, barn- och ungdomsnämndens skolplan, enheternas lokala arbetsplaner och andra måldokument samt de årliga kvalitetsredovisningarna. Detta framkommer också i kommunrevisionens rapport. Inspektörerna bedömer vidare att kvalitetsarbetet inom nämndens ansvarsområde håller hög kvalitet. Rektorerna samverkar inom olika arbetsgrupper med särskilt ansvar för t.ex. individuella utvecklingsplaner, kvalitetsredovisningar etc. Skolledarna har genomgått utbildning i kvalitetsarbete, opponerar på varandras kvalitetsredovisningar och får återkoppling på dessa från tjänstemän på förvaltningen och från externa bedömare. Kommunövergripande uppföljningar och utvärderingar görs i enlighet med nämndens riktlinjer, och omfattar även regelbundet återkommande attitydundersökningar bland föräldrar i förskolan samt bland elever i årskurs 5 respektive 9. Kommunen vidtar åtgärder för ökad måluppfyllelse utifrån redovisade resultat. Arbetet med att försöka förbättra elevernas kunskapsresultat och att analysera orsaker till bristande måluppfyllelse är starkt prioriterat. Under de senaste åren har också särskilda insatser gjorts t.ex. för att stärka jämställdhetsarbetet i förskolor och skolor, utveckla arbetet med individuella utvecklingsplaner samt bedömning och betygssättning i grundskolan. Som framgår av föregående kapitel, vill barn- och ungdomsnämnden också förstärka arbetet med att öka kontakterna mellan elever med svensk och utländsk bakgrund och förebygga främlingsfientlighet. Inspektörerna bedömer att verksamheten inom barn- och ungdomsnämndens ansvarsområde håller god och jämn kvalitet. Skolformsvisa styrkor samt förbättringsområden och brister som kommunen måste uppmärksamma framgår av redogörelserna nedan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt inspektörernas bedömning genomsyrar läroplanernas riktlinjer verksamheten inom förskola och fritidshem. Skolledarna är förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla densamma i enlighet med de nationella styrdokumenten. Förskolorna och fritidshemmen i kommunen upprättar arbetsplaner och sedan några år även kvalitetsredovisningar, och uppföljning och utvärdering av verksamheten sker regelbundet på såväl lokal som central nivå. I förskolan följs och dokumenteras barnens utveckling på olika sätt, vilket ger bra underlag inför utvecklingssamtalen. Kommunen arbetar för att identifiera barn i behov av stöd och erbjuda dem plats inom förskolan genom samarbete med barnavårdscentraler, öppna förskolor och socialtjänsten. Genom en särskild satsning har andelen specialpedagoger inom förskolan utökats, och möjligheterna att möta stödbehov hos barn i ett tidigt skede förbättrats. Genom denna satsning och andra utvecklingsinsatser, som ett utökat fokus på språklig medvetenhet och matematiskt tänkande i förskolorna i Fridlevstad och Tving, finns en strävan att förbättra barns och elevers kunskapsresultat i skolan. Att följa upp och studera eventuella effekter av dessa satsningar kan enligt inspektörernas bedömning utgöra en god plattform för pedagogiska diskussioner i ett 0 16-årsperspektiv i kommunen. Kommunen hade vid inspektionen inget systematiskt arbete för att ge barn i förskolan möjlighet att utveckla både 10

svenska språket och sitt modersmål. Kommunen planerar dock en översyn av modersmålsstödet i förskolan, enligt kommunens kvalitetsredovisning för år 2005. Vid besöken i fritidshemmen har inspektörerna sett flera exempel på bra pedagogisk verksamhet, t.ex. i Lyckebyskolan. Arbetet med att ge barnen inflytande och delaktighet har kommit mycket långt på flera enheter, och inspektörerna bedömer att verksamheten erbjuder barnen en meningsfull fritid och stöd i utvecklingen. Det finns också goda exempel på samverkan mellan förskoleklass, skola och fritidshem, t.ex. i Jämjö kyrkskola. Inspektörerna kan konstatera att det finns skillnader mellan olika enheter när det gäller personalens uppfattning om hur skolledningen prioriterar verksamheten i skolbarnsomsorgen. Det gäller även de möjligheter som ges för t.ex. samplanering och samverkan av god kvalitet mellan förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg. Inspektörerna bedömer att fritidshemmen överlag utgör ett bra komplement till skolan såväl utanför skoltid som under tiden för skolsamverkan, men kommunen bör se till att det ges förutsättningar för en god samverkan på alla enheter. Kommunen kan i det fortsatta arbetet behöva se över hur synlig skolbarnsomsorgen är i kommunens kvalitetsredovisning. Enligt intervjuer på förvaltningen och i förvaltningens kvalitetsredovisning pågår en process för att säkra kvaliteten inom skolbarnsomsorgen, genom bl.a. riktad kompetensutveckling och olika utvärderingar av kvaliteten. Ett nätverk av rektorer kommer att fortsätta detta arbete. Inspektörerna bedömer sammanfattningsvis att Karlskrona kommun aktivt verkar för en god kvalitet inom kommunens förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Som framgår av nästa kapitel, finns det också goda förutsättningar i kommunen för att upprätthålla en god kvalitet i verksamheterna. Grundskolan Inspektörerna har i kommunens grundskolor sett en varierad undervisning, som ligger i linje med de nationella riktlinjerna, och bedömer att den pedagogiska verksamheten i kommunen överlag håller en god och jämn kvalitet. Många skolor bedriver ett aktivt hälsofrämjande arbete. På Sunnadalskolan arbetar personalen aktivt för att öka elevernas ansvarstagande, och skolans arbetssätt ger goda förutsättningar för eleverna att se helheter och sammanhang. Rektorerna inom grundskolan är väl förtrogna med verksamheten och tar ansvar för att utveckla densamma för att nå de nationella målen. Skolledarnas möjligheter att diskutera pedagogiska utvecklingsfrågor med personalen behöver uppmärksammas på några skolenheter. Uppföljning av elevernas kunskapsutveckling är ett viktigt redskap för att kunna bedöma elevernas lärande över tid och för att kunna bedöma när stödinsatser behöver sättas in. Det är också en viktig förutsättning för den information som skall ges under utvecklingssamtalet. I Karlskrona kommun dokumenteras de yngre elevernas kunskapsutveckling bland annat genom de nationella ämnesproven för skolår 5 i svenska, matematik och engelska, och på flera ställen genom t.ex. portfoliometodik. Uppföljningen är god i vissa ämnen och bristfällig i andra. Inspektörerna bedömer att flera av skolorna med elever i årskurs 1 6 behöver fastställa gemensamma rutiner och former för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. I samband med utvecklingssamtalet skall en individuell utvecklingsplan upprättas för eleven. Planen skall vara ett 11