) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141)



Relevanta dokument
EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-10

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Meddelandet är kommissionens uppföljning av grönboken om kompletterande pensionsskydd, som var ett debattunderlag. Någon rättslig grund anges inte.

Europeiska unionens råd Bryssel den 5 juli 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Kommittédirektiv. Förvaltare av alternativa investeringsfonder. Dir. 2011:77. Beslut vid regeringssammanträde den 8 september 2011.

Konsekvensanalyser för pensionsstiftelser

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

.RPPLVVLRQHQ DQWDU HQ Q\ VWUDWHJL I U DWW XWYHFNOD Q\DDUEHWVPDUNQDGHULQRP(8VHQDVW

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Direktivet om ett ökat aktieägarengagemang. Förslag till genomförande i svensk rätt. (DS 2018:15); Ju2018/03135/L1

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

Rekommendation till RÅDETS REKOMMENDATION. om Maltas nationella reformprogram 2016

P6_TA(2007)0269 Förbättring av möjligheten att överföra kompletterande pensionsrättigheter ***I

nr sida datum M1 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november

5HVXOWDWWDYODQ I U GHQ LQUH PDUNQDGHQ YLVDU DWW IUDPVWHJ JMRUWV PHQ IRUWIDUDQGH ILQQV GHW KDQGHOVKLQGHU

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den

Bryssel den 12 september 2001

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Europeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)

Terminsstart Pension

Nya regler för AIF-förvaltare

Vårprognosen Mot en långsam återhämtning

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 18 februari 2014 (OR. en) 17612/1/13 REV 1. Interinstitutionellt ärende: 2005/0214 (COD)

Bakgrund och förslaget i korthet

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET ÄNDRINGSFÖRSLAG Utskottet för sysselsättning och sociala frågors 2007/2238(INI)

EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR FINANSIELL STABILITET, FINANSIELLA TJÄNSTER OCH KAPITALMARKNADSUNIONEN. Bryssel den 8 februari 2018

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

EUROPAPARLAMENTET Utskottet för sysselsättning och sociala frågor ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-5

ÄNDRINGSFÖRSLAG 20-56

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSRAPPORTEN {SEK(2008) 2340}

Europeiska unionens officiella tidning

Ekofinrådets möte den 11 juli 2017

Remissvar avseende kompletterande remiss om förhållandet mellan Solvens II-direktivet och tjänstepensionsdirektivet

ETT NYTT PRIVAT PENSIONSSPARANDE. Svensk Försäkring föreslår ett pensionssparande riktat till låg- och medelinkomsttagare

FÖRSLAG TILL RESOLUTION

Stockholm den 31 maj 2018 R-2018/0564. Till Finansdepartementet. Fi2018/01129/FPM

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 2/3. Godkännande av listorna över A-punkter. 4. Mervärdesskattebehandling av posttjänster - lägesrapport

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

Förslag till RÅDETS BESLUT

BILAGOR. till. Meddelande från kommissionen

Avdelningen för kapitalförvaltning (KAP) Marcus Larsson ÖPPEN. Förvaltning av guld- och valutareserven 2013

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

En investeringsplan för Europa

Angående : Statligt stöd N 436/2009 Sverige Förlängning av det svenska kapitaltillskottsprogrammet

Ekonomisk prognos våren 2015: Medvind ger stöd till återhämtningen

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

,QUH PDUNQDGHQ.RPPLVVLRQHQ ODQVHUDU JUDWLVWMlQVWHU I U UnGJLYQLQJ RFK SUREOHPO VQLQJ I U HQVNLOGDRFKI UHWDJ

,QI U 6WRFNKROP DWW EHIlVWD (XURSDV NRQNXUUHQVNUDIW RFK YlUQD RP VRFLDO LQWHJUDWLRQ

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

Frågor & svar om lagen om det nya regelverket för förvaltare av alternativa investeringsfonder (LAIF)

FÖRDJUPNING: Flexpension i tjänsteföretag En överenskommelse mellan Unionen, Sveriges Ingenjörer och Almega

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU)

Stadgar för Mellersta Norrlands Pensionsstiftelse

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

Fri flytträtt - Min syn (Gustaf Rentzhog)

Svensk författningssamling

EUROPEISKA CENTRALBANKEN

Ekonomisk rapport Översikt

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor. från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Skriv in plats och datum för aktuellt möte samt ditt namn

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 27 maj 2010 (3.6) (OR. en) 9989/10 SOC 359 ECOFIN 289

Förslagen i promemorian om aktsamhetsprincipen för investeringar tar inte hänsyn till den förstärkning av tryggandet som ITP-planens krav på

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

Möjligheter och framtidsutmaningar

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM76. Direktiv om tjänstepensionsinstitut. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Finansdepartementet

RP 172/2013 rd. Lagarna avses träda i kraft så snart som möjligt.

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

PUBLIC 15693/17 1 DG C LIMITE SV. Europeiska unionens råd Bryssel den 22 december 2017 (OR. en) 15693/17 LIMITE PV/CONS 76 RELEX 1114

Kommissionen främjar europeiska riskkapitalmarknader

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna och 132,

23 NOVEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD RÄNTEGAPET VIDGAS

Lägesrapport om den ekonomiska situationen

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

1. Antagande av den preliminära dagordningen. 3. Tillämpningen av prisstabilitetskriteriet

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

MOTIVERAT YTTRANDE FRÅN ETT NATIONELLT PARLAMENT ÖVER SUBSIDIARITETSPRINCIPEN

Transkript:

0(02 Bryssel den 11 oktober 2000 ) UVODJHW WLOO GLUHNWLY RP WMlQVWHSHQVLRQHU ± QnJUD YDQOLJDIUnJRU (se också IP/00/1141) 3nYHUNDUGHWKlUGLUHNWLYI UVODJHWPHGOHPVVWDWHUQDVVlWWDWWRUJDQLVHUD VLQDHJQDSHQVLRQVV\VWHP" Nej. Medlemsstaterna bestämmer helt och hållet själva i vilken mån de vill ha statliga pensioner (till exempel fördelningssystem, där löpande inbetalningar från den förvärvsarbetande delen av befolkningen används till pensionsutbetalningar) och i vilken mån de vill uppmuntra olika premiepensionssystem. De beslutar också själva hur de skall anpassa sina pensionssystem till de problem som är förbundna med att befolkningen åldras och den yrkesaktiva delen av befolkningen minskar i förhållande till pensionärerna (se också IP/00/1143 om kommissionens meddelande om säkra och hållbara pensioner). Det här förslaget kan dock ge ett positivt bidrag genom att pensionsfonderna i framtiden kan dra full nytta av euron och den inre marknaden, så att tjänstepensionsordningarna kan fungera effektivare och ge större trygghet. 9LONDWMlQVWHSHQVLRQVLQVWLWXWJlOOHUGLUHNWLYHWI U" Förslaget gäller för pensionsinstitut som är knutna till en anställning och arbetar med fondering, till exempel pensionsfonder, pensionskassor och livförsäkringsföretag som erbjuder tjänstepensionsprodukter. Dessa är de sista större institut för finansiella tjänster som inte kan dra nytta av fördelarna med en ramlagstiftning för den inre marknaden. Deras samlade tillgångar uppgår idag till ungefär 2 300 miljarder euro, och de omfattar 25 % av befolkningen i EU. Sådana institut har redan betydande verksamhet i Storbritannien, Nederländerna och Irland, och de blir allt vanligare i Italien och Tyskland. Förslaget gäller inte för statliga folkpensionssystem som följer fördelningsprincipen. Det gäller inte heller för rent privat pensionssparande. 9DUI UEHK YVHWWVnGDQWGLUHNWLYL(8"9DGlUV\IWHW" Målsättningen för direktivet är i första hand att skapa ett fullgott skydd för förmånstagarnas rättigheter. Det innehåller därför stränga tillsynskrav och investeringsnormer. Ett annat syfte är samtidigt att ge tjänstepensionsinstituten tillräcklig frihet att utveckla en effektiv investeringspolitik som drar full nytta av euron och den inre marknaden. Dessa institut har olika behov beroende på vilka slags pensionsprogram de handhar och vilken åldersprofil medlemmarna har. För att varje institut skall kunna följa den politik som är säkrast och mest effektiv, bör investeringsreglerna inte vara alltför restriktiva.

Investeringar i aktier bör inte försvåras alltför mycket, eftersom erfarenheten visar att aktier långsiktigt ger hög avkastning och är stabila. Idag begränsas deras möjlighet att göra det av investeringsregler som i en del medlemsstater kan vara alltför restriktiva. Förslaget syftar också till att bekräfta tjänstepensionsinstitutens rätt att erbjuda tjänstepensionsprogram i andra medlemsstater än den egna (vilket idag inte är möjligt). Ett stort multinationellt företag kan spara upp till 40 miljoner euro om det kan slå samman sina pensionsprogram i en enda fond i stället för att ha ett i varje medlemsstat. Genom detta förslag harmoniseras tillsynskraven, vilket är ett första steg i den riktningen. Nästa steg blir att ge företag och anställda rätt till skatteavdrag för pensionsinbetalningar till institut i andra medlemsstater. Kommissionen har för avsikt att lägga fram förslag i detta syfte nästa år. +XU VNDOO HQ IRQG J UD RP GHQ YLOO HUEMXGD HWW SHQVLRQVSURJUDP L HQ DQQDQPHGOHPVVWDW" Enligt förslaget skall fonden i ett sådant fall följa de investerings- och tillsynsregler som gäller i dess egen medlemsstat. Samtidigt måste den följa den arbetsmarknadsoch sociallagstiftning som gäller i arbetsgivarens och de anställdas hemstat, eftersom sådana bestämmelser inte är harmoniserade på EU-nivå än. Det gäller till exempel reglerna för programmet och de slag av förmåner som ges. I fråga om beskattningen vill kommissionen finna sätt att skapa skattemässig neutralitet mellan inhemska fonder och fonder som är etablerade i en annan medlemsstat. bu I UVODJHW LQULNWDW Sn DYNDVWQLQJ RFK YLQVW Sn VlNHUKHWHQV EHNRVWQDG" +XU VNDOO I UPnQVWDJDUQD VN\GGDV PRW I UOXVWHU RFK EHGUlJHULHU" Säkerheten kommer främst. Kommissionen har föreslagit övergripande tillsynsregler för sådana aspekter som tillgångarna, åtagandena och informationen till förmånstagarna. Hela förslaget är utformat för att förhindra förluster och bedrägerier, framför allt genom kravet på en klar åtskillnad mellan det uppdragsgivande företaget och fonden, kravet på fortlöpande tillsyn och kravet på att tillgångarna skall täcka åtagandena. Det innebär särskilt följande: - Det institut som sköter pensionsprogrammet och den organisation som betalar in pensionsavgifter till institutet måste vara rättsligt åtskilda så att förmånstagarnas intressen skyddas vid en konkurs. - En behörig myndighet måste utöva stabilitetstillsyn över hur programmet förvaltas på grundval av vissa kriterier: ledningens/chefernas kompetens och vandel, regler för förvaltningen av programmet, tillräckligt försiktig professionell värdering av de tekniska avsättningarna osv. - Den fortlöpande finansiella tillsynen skall göras på grundval av årsbokslutet och förvaltningsberättelsen, som pensionsprogrammets medlemmar och förmånstagare skall kunna erhålla på begäran. - Pensionsinstitutet måste vart tredje år (eller efter en väsentlig förändring av politiken) lämna information om sin investeringspolitik med en beskrivning av företagets riskhanteringsmetoder. 2

Tillsynsmyndigheten skall därmed kunna bedöma huruvida de faktiska investeringarna har gjorts i enlighet med de principer som formulerats. Detta är ett sätt att tvinga ledningen att utforma en strategisk och långsiktig politik för förvaltningen av sina tillgångar och åtaganden. - Tillsynsmyndigheten skall ha tillräcklig information och tillräckliga befogenheter för att kunna ingripa för att försvara medlemmarnas och förmånstagarnas intressen, bland annat rätt att företa inspektioner på plats, i förekommande fall även där utlokaliserade funktioner utförs. En fullständig lagstiftning för dessa institut kan dock inte enbart gälla säkerheten. Den måste också ägna sig åt kostnaden för pensionen. Om den är för hög förlorar alla: i program som bygger på slutlönen måste arbetsgivaren skjuta till extra för att den utlovade förmånsnivån skall kunna hållas, i premiebaserade program får den anställde till sist sämre pensionsförmåner. Dessutom blir pensionssystemets hållbarhet sämre, vilket lägger tunga bördor på skattebetalarna. Avkastningen på investeringarna är avgörande. Om man tecknar en tilläggspension utöver den statliga folkpensionen, kan man under ett fyrtioårigt yrkesliv kanske få betala 5 % av lönen för att nå önskad pensionsnivå om genomsnittsavkastningen är 6 %. Men om den bara är 2 % kan man behöva betala 20 %! Euron och den inre marknaden för värdepapper kan bidra till att avkastningen stiger, samtidigt som de garanterar att säkerheten är fullgod. Med euron blir kapitalmarknaden större och mångsidigare, och därmed bör pensionsfonderna lättare kunna diversifiera tillgångarna optimalt. De lagstiftande myndigheterna kan inte blunda för detta. Reglerna måste ta hänsyn både till säkerheten och till kostnaden.,qqhelu I UVODJHW DWW SHQVLRQVIRQGHU VRP KDU IXQJHUDW L nuwlrqghq L PHGOHPVVWDWHU VRP 1HGHUOlQGHUQD RFK 6WRUEULWDQQLHQ PnVWH XSSI\OOD HQKHOXSSVlWWQLQJQ\DNUDY" Nej. Nederländerna har redan ett mycket effektivt tillsynssystem. Om kommissionens förslag antas, kommer det systemet att förbli oförändrat. I Storbritannien har man också infört fullgoda tillsynsmekanismer sedan skandalen med Maxwell Pension Fund, och de är i linje med kraven i kommissionens förslag. Fondföretagen i dessa medlemsstater kommer att kunna fortsätta arbeta som tidigare. I synnerhet kommer de också fortsättningsvis att kunna tillämpa "prudentperson"-principen för sina investeringar, eftersom det är en av kärnpunkterna i förslaget. 9DGlUSUXGHQWSHUVRQSULQFLSHQ" Det innebär att ledningen för ett fondföretag alltid måste se till att investeringsportföljen är väl diversifierad på ett sätt som motsvarar åtagandenas (dvs. pensionslöftenas) karaktär och varaktighet. Däremot ger den företaget befogenhet att själv bedöma hur den bästa diversifieringen kan uppnås för varje fond. I de medlemsstater där den principen tillämpas har pensionsfonderna de senaste femton åren lyckats få dubbelt så hög avkastning som de fonder som har haft enhetliga kvantitativa begränsningar för investeringarna. Ändå har det inte haft någon skadlig effekt på fondernas säkerhet. 3

.DQ PHGOHPVVWDWHUQD EHKnOOD VLQD NYDQWLWDWLYD LQYHVWHULQJVEHJUlQVQLQJDU" Ja. Eftersom medlemsstaterna har olika traditioner och metoder för tillsyn har de enligt förslaget rätt att behålla vissa kvantitativa investeringsbegränsningar (till exempel högst så och så många procent av portföljen i aktier). Alla medlemsstater är dock skyldiga att se till att fonderna förvaltas korrekt med hänsyn till deras ekonomiska stabilitet. Vidare införs enligt förslaget tak för de kvantitativa investeringsbegränsningarna, för att den miljö fonderna arbetar i skall vara tillräckligt liberal. Fonderna skall alltså ha frihet att investera en betydande del av sina medel i långsiktiga tillgångar som aktier (minst 70 % av åtagandena eller av investeringsportföljen mot idag 35 % i Tyskland och Österrike, till exempel) och på riskkapitalmarknader. Kunderna kommer också att få möjlighet att skapa en lämplig internationell diversifiering av sin portfölj, eftersom de kommer att få rätt att investera upp till 30 % av tillgångarna i andra valutor än den i vilken pensionsåtagandena är gjorda. För medlemsstater som tillhör euroområdet har fonderna goda möjligheter till diversifiering eftersom 70 % av tillgångarna skall investeras där. Enligt förslaget kan medlemsstaterna inte begära att fonderna investerar i särskilda slag av tillgångar (till exempel statsobligationer). 9LONDHIIHNWHUYlQWDVI UVODJHWInI U(8VHNRQRPLVRPKHOKHW" Kraftigt stimulerande. Tjänstepensionsinstituten är stora investerare. Idag förvaltar de runt 2 300 miljarder euro, en siffra som förväntas stiga till 3 500 miljarder år 2005. Summan kan bli ännu högre om fler medlemsstater beslutar att gynna framväxten av tjänstepensionsprogram som lösning på problem som hänger ihop med åldersstruktur och budgetmöjligheter. För övrigt finns det inga andra slag av institut som investerar så långsiktigt (omkring fyrtio år). Det skulle vara mycket fördelaktigt om dessa väldiga ekonomiska tillgångar investerades i den "reala ekonomin" (via aktie- och riskkapitalmarknader) för att främja ekonomin och skapa tillväxt och sysselsättning i EU i stället för att finansiera statliga budgetunderskott. Detta erkändes av toppmötet i Lissabon i mars 2000, som manade till åtgärder för att "underlätta för alla investerare att med framgång delta på en integrerad marknad genom att undanröja hinder för investeringar i pensionsfonder". I idealfallet bör långsiktiga åtaganden knytas till tillgångar som ger god avkastning över lång tid, t.ex. aktier. Investeringar i kortfristiga och likvida tillgångar som obligationer lämpar sig bara för tillgångar som förfaller inom kort tid (högst fem år). Tendensen mot fler fonderingsprogram och ökande investeringar i aktier bör skapa större efterfrågan på finansiella instrument och påskynda övergången från finansiering genom banker till finansiering genom marknaden, vilket är billigare och flexiblare. Kommissionens förslag är utformat för att underlätta denna utveckling och samtidigt skapa ett fullgott skydd för förmånstagarna. 4

*U QERNHQRPWLOOlJJVSHQVLRQHUNRP±YDUI UKDUNRPPLVVLRQHQ WDJLWVnOnQJWLGSnVLJPHGGHWWDI UVODJ" Kommissionen har redan lagt fram ett meddelande (i maj 1999), där huvuddragen i dess politik presenteras. Eftersom det är en politiskt känslig fråga ledde meddelandet till en ny samrådsrunda med intensiva diskussioner i parlamentet. I april i år kom Europaparlamentets ställningstagande till meddelandet. Att den tidigare kommissionen avgick gav också upphov till en viss försening. 5