HANDLINGSPLAN FÖR EXCELLENTA SKOLOR 2016 SAMMANFATTNING Med start den 26 februari tog ett omfattande förändringsarbete av Naturbruksförvaltningen sin början. Samtliga ledningsgrupper, kansliet och de fackliga representanterna inom förvaltningen samlades och arbetade under en intensiv dag fram en vision av en verksamhet i världsklass med syfte på år 2025. Tillsammans enades vi om vad som behöver göras, vad som är viktigast att genomföra och vad som är mest bråttom. Detta resulterade i en vision, förvaltningsgemensamma VAD-mål och ett mål att nå en marknadsandel på ungdomsgymnasiet på 2,9 % 2016, en dubblering av antalet Yrkeshögskoleutbildningar 2015, en utökning av vuxenutbildningen med 200 % och en utveckling av kompetenscentrauppdraget för att bli mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Reviderad senast -09-04 Utifrån visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet. ska denna handlingsplan ses som vägen som för oss dit.
Innehållsförteckning 1.0 Sammanfattning... 3 1.1 Viktiga nyckeltal... 3 1.2 Programförklaring... 4 1.2.1 Volymmål... 4 1.2.2 VAD-mål... 5 1.2.3 Nycklar till framgång... 5 1.2.4 Grundläggande värden... 5 (Huvuddokumentet markerat i fetstil)... 8 1.2.5 Konkurrens och konkurrenskraft... 8 2.0 Verksamhetsbeskrivning... 8 2.1 Gymnasieutbildning... 8 2.2 Vuxenutbildning... 9 2.3 Stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling... 9 2.4 Processerna... 9 2.4.1 Huvudprocess... 9 2.4.2 Stödprocesser... 9 2.4.3 Ledningprocesser... 10 3.0 Analys och handlingsplan... 10 3.1 Central styrning och ledning... 10 3.2 Ledning och utveckling av utbildningen... 11 3.3 Huvudprocessen... 12 3.4 Stödprocesser... 13 3.4.1 Intressentanalys och behovsinventering... 13 3.4.2 Pedagogisk planering, läsårsförläggning, schemaläggning... 14 3.4.3 Lärmiljön, lokaler och driftanläggningar... 14 3.4.4 Vägledning och studiehandledning... 16 3.4.5 Elevhälso-/elevstödsarbete... 16 3.4.6 Medarbetare, rekrytering och HR-arbete... 17 3.4.7 Kompetensutveckling... 17 3.4.8 Ekonomi och ekonomistyrning... 18 3.4.9 Materiella resurser som läromedel, teknisk utrustning och bibliotek... 18 3.4.10 Marknadsföring... 19 3.4.11 Administration... 20 1
3.4.12 Leverantörer och leverantörssamverkan... 20 3.4.13 Branschsamverkan... 20 3.4.14 Systematiskt kvalitetsarbete... 21 3.4.15 Internationalisering... 21 4.0 Revidering av planen... 21 2
1.0 Sammanfattning Naturbruksförvaltningen genomgick under våren en utredning om relevanta framtidsfrågor. Den visade en verksamhet med lång tradition, mycket nöjda elever och engagerade medarbetare. Samtidigt blev det tydligt att det i takt med ett allt lägre elevantal och därmed en krympande ekonomi behöver genomföras stora förändringar för att bibehålla och öka kvalitet och kompetens samt att bättre möta hela det uppdrag som förvaltningen får av ägaren årligen. Denna handlingsplan revideras nästa gång i januari 2014. 1.1 Viktiga nyckeltal Elevantal/Studerandeantal 1200 1000 800 600 400 200 Gymnasium Särskola Vuxen-utbildning Yh/KY Kompetens-centra 0 2011 2012 140 000 kr 120 000 kr 100 000 kr 80 000 kr 60 000 kr 40 000 kr 20 000 kr 0 kr Ekonomisk översikt (i tkr) 2011 2012 2014 Ägarbidrag Elevintäkter Vuxenutbildning Kompetens -centra YH 220 200 180 160 140 120 100 Betygsmedelvärde antagning 2009 2010 2011 2012 Dingle Nuntorp Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp Sparresäter 3
Genomsnittlig betygspoäng Dingle 20 18 16 14 12 10 2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012- Nuntorp Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp Sparresäter 15 10 5 0 Andel avhopp 2007-2008 2008-2009 2009-2010 2010-2011 2011-2012 2012- Dingle Nuntorp Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp Sparresäter 1.2 Programförklaring Med visionen: Vi utvecklar kompetens i världsklass för en hållbar framtid och det goda livet visar denna handlingsplan vägen för att 2016 kunna redovisa excellenta skolor inom Naturbruksförvaltningen. 1.2.1 Volymmål Då volymen elever, studerande och andra kunder är avgörande för vilket innehåll, vilken bredd och vilken kvalitet skolorna kan hålla, har vi tagit fram gemensamma volymmål för förvaltningen. Målen tar sin utgångspunkt i marknadsandelar för gymnasiet, antalet Yh-utbildningar och uppväxlingen av kompetenscentrauppdraget. Mål Elevantal/Studerandeantal 2000 1500 1000 500 0 2014 2015 2016 2017 2018 Gymnasium Särskola Vuxenutbildning BYS Kompetens -centra 4
1.2.2 VAD-mål Skolorna har tillsammans med kansliet tagit fram gemensamma VAD-mål för hela förvaltningen inom fyra områden som vi bedömt högst prioriterade: Elevernas resultat Branschsamverkan Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna Nöjda elever/kunder Elevernas resultat När det gäller elevernas/de studerandes resultat har vi fokuserat på tre områden: Alla elever på naturbruksprogrammet ska nå en yrkesexamen 2016 Elevernas/de studerandes meritvärde ska höjas till 16,5 poäng till vt 2016 Alla YH elever tar ut ett examensbevis Branschsamverkan Naturcollege införs på samtliga skolor 2015 Under läsåret -2014 skapar vi en strategisk struktur för samverkan kring APL inom förvaltningen och tillsammans med branschen Under läsåret -2014 etableras kompetenscentrum för de gröna näringarna med funktionerna mötesplats, mäklare och motor på varje skola Plattform för forskning och utveckling inom de gröna näringarna 2014 har varje skola minst 2 forskningskompetenta lärare 2016 har varje skola 100 % behöriga lärare 2014 har förvaltningen i snitt fem forsknings- och utvecklingsprojekt per skola Nöjda elever/kunder 2016 har avhoppen minskat med 50 % jämfört med läsåret 2012-. 2018 har skolorna inga avhopp har skolorna 100 % nöjda elever 1.2.3 Nycklar till framgång Våra viktigaste konkurrensfördelar är våra anläggningar, våra medarbetare och deras kompetens, vår elevsyn, vårt nära samarbete med de gröna näringarna, vårt uppdrag som kompetenscentra för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling samt den Biologiska Yrkeshögskolan som utgör en viktig karriärväg för våra elever. Vårt viktigaste redskap på vägen mot måluppfyllnad är vårt systematiska kvalitetsarbete som steg för steg för oss mot måluppfyllnad och excellens i varje enskild process. 1.2.4 Grundläggande värden De grundläggande värden som vi utgår från i vårt systematiska kvalitetsarbete utgår från de grundläggande värden som bland andra SIQ definierat som kännetecknande för framgångsrika organisationers verksamhet. De värden som är centrala för verksamheten är följande: 5
Värde Beskrivning Hur vi mäter Kundorientering Vår långsiktiga framgång beror på vår förmåga att skapa värde för dem som vi Systematiska finns till för eleverna, de studerande och Målgruppsanalys, de gröna näringarna (våra kunder). Våra Intressentanalys kunders uttalade och underförstådda Behovsinventering behov, krav, önskemål och förväntningar Elevenkät skall vara vägledande för organisationen, Studerandeenkät våra medarbetare och vår verksamhet. Elevrådsdagar Studeranderåd Kursutvärderingar Kvalitetsdialog Engagerat ledarskap För att skapa en kultur som sätter våra elever, studerande och kunder i främsta Systematiska rummet krävs ett personligt, aktivt och Medarbetarenkät synligt engagemang från varje ledare i Kvalitetsdialog organisationen. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för Förvaltningsledningens kvalitetsuppföljning verksamheten, ta till vara potentialen i individers olikheter och erfarenheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt att i dialog med dem definiera och följa upp målen. Allas delaktighet En förutsättning för att vi ska vara framgångsrika är att varje medarbetare Systematiska känner sig ha förtroende att utföra och utveckla sina arbetsuppgifter. Var och en Förvaltningsledningens kvalitetsuppföljning måste därför se sin roll i helheten, ha klara mål, de medel som krävs samt kunskap om Rektorernas lektionsbesök de resultat som ska uppnås. Kvalitetsdialog Medarbetarenkät Kompetensutveckling Långsiktighet Den samlade kompetensen inom förvaltningen är avgörande för vår framgång och konkurrenskraft. Därför måste kompetensutvecklingen ses både ur ett organisatoriskt och ett individuellt perspektiv, för att därmed utveckla och tillföra kompetens på ett sätt som stärker såväl individen som förvaltningen i sin helhet. Förvaltningens verksamhet måste värderas med tanke på utveckling och konkurrenskraft över tiden. Ett uthålligt förbättringsarbete leder till förbättrade resultat och effektivitet, bättre miljö, nöjdare elever, studerande och kunder och en varaktig verksamhet på lång sikt. Utvecklingssamtal Systematiska Utvecklingssamtal Kvalitetsredovisningen Systematiska Kvalitetsredovisningar Kvalitetsdialoger Elevenkäter Kursutvärderingar Förvaltningsledningens lektionsbesök 6
Samhällsansvar Processorientering Förebyggande åtgärder Ständiga förbättringar Lära av andra Snabba reaktioner Faktabaserade beslut Samverkan Förvaltningen har ett samhällsansvar utöver lagar och förordningar. Vi måste se våra processer, varor och tjänster som delar i en större helhet och aktivt medverka till förbättringar i både samhälle och miljö. Förvaltningens verksamhet skall ses som processer som skapar värde för eleverna, de studerande och de gröna näringarna. Processorientering stimulerar till att analysera och förbättra arbetsflöden och arbetsorganisation, och lägger grunden för kundorienterad verksamhetsutveckling. Det ger en högre kvalitet, är effektivt och lönsamt att förebygga fel och ta bort risker i processer, varor och tjänster. Framsynthet, förutseende och planering är nyckelord i förbättringsarbetet där även kunder och leverantörer skall engageras. Konkurrenskraft kräver ständiga förbättringar och förnyelse av alla verksamhetens delar. Förutsättningen för detta är ett metodiskt förbättringsarbete som genomsyrar förvaltningen och en kultur som stimulerar till ständigt lärande, kreativitet och nya idéer. För att kunna vidareutvecklas måste förvaltningen och dess medarbetare på alla områden skaffa sig ny kunskap om vad som är möjligt att uppnå och hur detta kan uppnås. Detta kräver jämförelser med dem som är bäst på en viss process, oavsett vilken bransch eller sektor de tillhör. Kortare svarstider, kortare ledtider och snabbare reaktioner på elevernas, de studerandes och de gröna näringarnas behov är av avgörande betydelse för hur nöjda de är med förvaltningen. Det gäller såväl för utveckling, utbildning och leverans av varor och tjänster, som för administrativa processer. Beslut måste bygga på dokumenterade och tillförlitliga fakta. Varje medarbetare måste inom sitt arbetsområde få möjlighet att mäta och analysera fakta av betydelse för att uppfylla sina mål och för att tillfredsställa sina elever, studerande och övriga kunder. Samverkan genomsyrar varje framgångsrik organisation så även Naturbruksförvaltningen. Det är väsentligt Systematiska Systematiska Kvalitetsredovisning Kvalitetsdialoger Elevenkäter Kursutvärderingar Systematiska Systematiska arbetsmiljöarbetet Värdegrundsplattformen Systematiska Kvalitetsredovisning Kvalitetsdialoger Elevenkäter Kursutvärderingar Systematiska Jämförande nyckeltal Systematiska Elevenkäter Kursutvärderingar Systematiska Kvalitetsredovisning Arbetslagets kvalitetsredovisning Resultatuppföljning Systematiska Kvalitetsredovisning 7
(Huvuddokumentet markerat i fetstil) att genom samverkan på flera plan och i olika avseenden ta till vara kompetenser och erfarenheter hos såväl medarbetare som hos kunder, leverantörer, partners, ägare och huvudmän. Kvalitetsdialoger 1.2.5 Konkurrens och konkurrenskraft När det gäller naturbruksutbildningar har konkurrensen ökat med 70 % i snitt i landet de senaste tio åren, medan den ökat med 400 % i VGR de senaste tio åren. Konkurrensen består i huvudsak av friskolor som bedriver djurvårds- och hästutbildningar utan egna driftanläggningar eller djur. Naturbruksförvaltningen menar att just de egna driftanläggningarna är den stora konkurrensfördelen och den viktigaste kvalitetsfaktorn över tid. 2.0 Verksamhetsbeskrivning Naturbruksförvaltningen består i september av sex naturbruksskolor (Dingle, Nuntorp, Strömma, Svenljunga, Sötåsen och Uddetorp) som bedriver verksamhet på sju platser (förutom på ovan uppräknande platser också på Sparresäter) samt den Biologiska Yrkeshögskolan (BYS). Naturbruksförvaltningen är en del av Västra Götalandsregionen med uppdrag att, genom samverkansavtal med de 49 kommunerna, driva regionens naturbruksskolor och på dem gymnasium, olika typer av vuxenutbildning samt att vara ett stöd för de gröna näringarnas utveckling och tillväxt. 2.1 Gymnasieutbildning Verksamhetsbredden på de olika skolorna varierar idag. Regionutvecklingsnämnden har inför budgetåret 2014 förändrat uppdraget till Naturbruksstyrelsen. Se nedan. Skola Inriktning/utgångar Inriktning/utgångar from ht 2014 Dingle Djur Hund, Häst och Djurvård Trädgård Djur Hund och Djurvård Trädgård Lantbruk (Krav) Nuntorp Djur Häst Djur Häst Strömma Svenljunga Sötåsen Uddetorp Lantbruk Djur Häst och Djurvård Lantbruk (Krav) Djur Häst Skog Skog och Jakt Djur Djurvård Lantbruk (Krav) Djur Häst Trädgård Lantbruk Skog (Sparresäter) 8 Lantbruk Djur Häst och Djurvård (För Lantbruk utreds utbildning på entreprenad) Djur Häst Skog Skog, Jakt och Naturguidning Djur Djurvård Lantbruk (Krav) Djur Häst Lantbruk
Vissa utbildningar fasas succesiv ut, men samtliga elever erbjuds möjligheten att slutföra sin utbildning hos huvudmannen. Eleverna och dess vårdnadshavare erbjuds individuella lösningar för att varje elevs behov, önskemål och förutsättningar ska mötas på ett så bra sätt som möjligt. Utbildningarna som erbjuds från 2014 kommer huvudmannen att satsa stort på både vad gäller kompetens, utrusning, lokaler och extern samverkan. Syftet är att skapa en stabil verksamhet i alla delar som erbjuder elever och kunder en högre kvalitet, modernare och bättre underhållna lokaler och teknik samt ett bredare utbildnings- och utvecklingsstödsutbud på sikt. 2.2 Vuxenutbildning Samtliga skolor ska från och med läsåret -2014 erbjuda vuxenutbildning i någon form. Vuxenutbildningarna samordnas av BYS rektor, en styrgrupp bestående av samtliga rektorer och de utbildningssamordnare som finns anställda på skolorna och som regelbundet träffas i Utbildningssamordnargruppen. 2.3 Stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling Kompetenscentrauppdraget växlas under läsåret -2014 upp så att skolorna tillsammans erbjuder funktionerna: mötesplats, mäklare och motor för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 2.4 Processerna 2.4.1 Huvudprocess Förvaltningen har formulerat sin huvudprocess som: Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Huvudprocessen inkluderar de tre uppdragen: att driva gymnasium, vuxenutbildning samt att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. 2.4.2 Stödprocesser De viktigaste stödprocesserna är identifierade till: Intressentanalys och behovsinventering Pedagogisk planering, läsårsförläggning, schemaläggning Lärmiljön, lokaler och driftanläggningar Vägledning och studiehandledning Elevhälso-/elevstödsarbete Medarbetare, rekrytering och HR-arbete Kompetensutveckling Ekonomi och ekonomistyrning Materiella resurser som läromedel, teknisk utrustning och bibliotek Marknadsföring Administration Leverantörer och leverantörssamverkan Branschsamverkan 9
Systematiskt kvalitetsarbete Internationalisering 2.4.3 Ledningprocesser För att skapa en kultur som sätter kunden I främsta rummet krävs ett personligt, aktivt och synligt engagemang från varje ledare. Ledarskapets viktigaste uppgifter är att ange riktningen för verksamheten, ta till vara potentialen i individers erfarenheter och olikheter, skapa förutsättningar för medarbetarna samt i dialog med dem definiera och följa upp målen. Ledningsprocesserna är identifierade till följande: Omvärldsanalys Mål- och resultatstyrning (Identifiera, tolka och tydliggöra mål och uppdrag) Uppdragsdialog med medarbetare Systematiskt kvalitetsarbete (uppföljnings-, utvärderings-, analys-, utvecklings- och förändringsprocesser) 3.0 Analys och handlingsplan 3.1 Central styrning och ledning Huvudman för verksamheten är Naturbruksstyrelsen. Detta regleras i reglementet för Naturbruksstyrelsen. Naturbruksstyrelsen är en utförarstyrelse som får sitt uppdrag årligen från beställarnämnden Regionutvecklingsnämnden (RUN). Verksamheten följs upp i Västra Götalandsregionens (VGR) systematiska kvalitetsarbete. Denna uppföljning tar sin utgångspunkt i det uppdrag Naturbruksstyrelsen får av RUN och har en tyngdpunkt på ekonomi och regiongemensamma mål. Ur dessa perspektiv är Naturbruksförvaltningen mycket välskött. Naturbruksstyrelsen har ett stort engagemang i och för de gröna näringarna. Styrelsen har de senare åren drivit på utvecklingen inom energi och hållbar utveckling vilket lett till ett mycket framgångsrikt arbete kring förnyelsebar energi där flera av skolorna utvecklat öppna testmiljöer dit företag, organisationer och forskare är välkomna för att testa, utvärdera och utveckla ny energiteknik. Exempelvis Sötåsen ligger i absolut framkant när det gäller smarta elnät och skolans utveckling följs nära av olika forskare från exempelvis SP och JTI. I någon mån har det stora engagemanget för en hållbar utveckling inom de gröna näringarna gjort att fokus på uppföljning utifrån skolförordningarna fått stå tillbaka något. Naturbruksstyrelsen tar under oktobermötet beslut om en starkt reviderad plan för internkontroll och systematiskt kvalitetsarbete. Denna plan tar sin utgångspunkt i skolans styrdokument och ett systematiskt förbättringsarbete utifrån dessa. 10
Plan för internkontroll och systematiskt Beslut i oktober Naturbruksstyrelsen kvalitetsarbete (Revideras årligen) 3.2 Ledning och utveckling av utbildningen Under har ett omfattande arbete inletts med att förändra skolornas ledning och styrning. Under förvaltningschefens ledning har rektorerna träffats frekvent under våren för att gemensamt arbeta fram en ny modell för ledning och utveckling av skolorna. Gruppen har tagit fasta på rektors uppdrag enligt skolförordningarna vilket lett till en omorganisering av skolornas ledning. Syftet har varit att skapa förutsättningar för rektor att fungera som pedagogisk ledare, organisera stödet runt rektor samt att skapa förutsättningar för chefer och ledare att arbeta i enlighet med VGR:s chefskriterier. Tillsammans har gruppen också identifierat vilka de viktigaste ledningsprocesserna är: Omvärldsanalys Mål- och resultatstyrning (Identifiera, tolka och tydliggöra mål och uppdrag) Uppdragsdialog med medarbetare Systematiskt kvalitetsarbete (uppföljnings-, utvärderings-, analys-, utvecklings- och förändringsprocesser) Beslut har under våren tagits om en harmonisering av skolornas ledningsstruktur. I den nya strukturen leds skolan av rektor som ansvarar för huvudprocessen (det pedagogiska ledarskapet). Till sin hjälp har rektor en administrativ chef som ansvarar för stödprocesserna. Båda dessa chefer har ansvar för verksamhet, ekonomi och personal (VEP-ansvar). Den administrativa chefen rapporterar till rektor. Utöver detta har kansliet förstärkts med ytterligare två ekonomer och ytterligare HR-stöd som arbetar nära skolans chefer för att avlasta dem, vilket betyder att varje rektor har tillgång till en ekonom på ca 50 %. Utvecklingschefstjänsten formuleras om till en pedagogisk utvecklingstjänst och kompletteras med stöd av tre förstalärare som delvis ska arbeta med att stödja ett pedagogiskt utvecklingsarbete inom hela förvaltningen. Förhandling av ny chefs- och Maj Förvaltningschef ledningsorganisation Bemanning av tjänsterna Juni-juli Förvaltningschef Skapa stödresurser inom ekonomi och HR Juni-juli Förvaltningschef Anställa pedagogisk utvecklingsledare Juni Förvaltningschef Ta fram förvaltningsgemensamma VAD-mål Juni Rektorsgruppen (Revideras årligen) Omvärldsanalys Augusti Utvecklingschefen (Revideras årligen) Handlingsplan för att genomföra VAD-målen Augusti Respektive rektor på varje skola i respektive skolas arbetsplan (Revideras årligen) Uppdragsdialog med respektive rektor Augusti-september (årligen) Förvaltningschef 11
Anställa tre förstalärare Oktober Förvaltningschef Uppdaterad plan för systematiskt November Respektive rektor kvalitetsarbete för varje skola (Revideras årligen) Uppdragsdialog med alla medarbetare inför kommande läsår April-maj 2014 Respektive chef 3.3 Huvudprocessen Förvaltningen har formulerat sin huvudprocess som: Lärande och motor i utveckling av de gröna näringarna. Huvudprocessen inkluderar de tre uppdragen: att driva gymnasium, vuxenutbildning samt att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling. Huvudmannen och rektorsgruppen har identifierat ett antal utvecklingsområden inom huvudprocessen. Elevernas resultat är ett av de område förvaltningen vill förbättra och ett mål om att samtliga elever på Naturbruksprogrammet tar en gymnasieexamen och en genomsnittligt betygspoäng om 16,5 år för eleverna som går ut gymnasiet våren 2016 har satts. Med förbättrade processer kring elevernas lärande räknar förvaltningen också med att genomströmningshastigheten ökar. Förvaltningen och dess skolor har ett omfattande arbete att göra när det gäller att säkerställa och följa upp huvudprocessen och dess resultat. I detta arbete ser förvaltningen Skolinspektionen som ett viktigt stöd i förbättringsarbetet. Förändrad ledningsorganisation i syfte att Juli Förvaltningschef skapa förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap Handlingsplan för att genomföra VADmålen Augusti Respektive rektor på varje skola i respektive skolas skolplan och arbetslagens arbetsplaner (Revideras årligen) Förvaltningsgemensam digital Augusti Förvaltningschef lärplattform Ny arbetslagsorganisation kring eleverna Augusti Respektive rektor Förvaltningsgemensam pedagogisk September Förvaltningschef och plattform Förvaltningsgemensam rutinbeskrivning för kursplanering, kursgenomförande och bedömning tas fram där även rutiner för information till vårdnadshavare finns med liksom hur elevernas rätt till inflytande säkerställs. Mallar och rutiner för pedagogiskt arbete i Ping Pong tas fram. Förvaltningsövergripande rutin för modersmålsundervisning Oktober Oktober-december Oktober rektorerna Pedagogiska utvecklingsledaren Pedagogiska utvecklingsledaren Pedagogiska utvecklingsledaren 12
Förvaltningsövergripande rutin för avgiftshantering i enlighet med lagstiftningen Ny mall för kvalitetsredovisningen görs där uppföljning av elevernas valmöjligheter i enlighet med författningarna förs in som en punkt liksom att hantering av avgifter följer lagstiftningen En plan för hur digitala studiehandledningar ska arbetas fram för de programgemensamma ämnena, inriktningskurser och programfördjupningskurser för att bredda elevernas utbildningsutbud och möjliggöra lärande som är flexibelt i tid och rum för vuxna. Vuxenutbildningen En rutin för hur skolorna säkerställer att vuxna som läser en utbildning som är flexibel i tid och rum ges tillräckliga förutsättningar att nå målen arbetas fram. En plan för hur vi ger möjlighet till validering före och under studierna arbetas fram. Oktober Novemberdecember Oktober Novemberdecember Novemberdecember Förvaltningens ekonomichef Förvaltningens controller Vuxenutbildningens styrgrupp Vuxenutbildningens styrgrupp Vuxenutbildningens styrgrupp 3.4 Stödprocesser Verksamheten har inventerat ett antal stödprocesser. Det finns fler än de uppräknade under punkten 2.4.2 (sida 9) men dessa är de stödprocesser som verksamheten idag har identifierat och har en plan för. 3.4.1 Intressentanalys och behovsinventering För att veta vilka intressenter som är mest betydelsefulla för förvaltningen och dess uppdrag behöver det göras en intressentanalys. Intressentanalysen ska identifiera vilka intressenter som är viktiga för vilken del av verksamheten och vilka som är viktigast och som påverkar verksamheten mest. Intressentanalysen kompletterar omvärldsanalysen. En analys av de intressenter som är September Utvecklingschefen aktuella och viktiga för naturbruksförvaltningen tas fram En behovsinventering av de gröna näringarnas behov av stöd för att få bättre förutsättningar för tillväxt och utveckling genomförs. September- December Utbildningssamordnargruppen 13
3.4.2 Pedagogisk planering, läsårsförläggning, schemaläggning Vår förvaltning finns till för att skapa ett värde för kunderna, dvs våra elever, studerande och de företag och organisationer som använder oss för stöd för sin utveckling och tillväxt. För att erbjuda en god kundnytta behöver vi finnas på plats när lärprocesserna är som mest gynnsamma och vi måste möta skolförordningarnas krav på exempelvis elevernas garanterade undervisningstid, elevernas resultat, APL, gymnasiearbete och flexibilitet inom vuxenutbildningen. Utifrån detta behöver vi arbeta igenom hur vi förlägger läsåret, hur vi genomför APL, hur vi lägger ut kurser, hur vi formaterar scheman och hur vi säkerställer att vi har rätt medarbetare på plats vid rätt tillfällen under året. Harmoniering av läsår och schemaläggning för att möjliggöra för eleverna att läsa kurser på en annan skola, skapa möjligheter till samläsning och för att kunna dra nytta av lärares kompetens på fler än en skola. September - december Förändring av läsårsförläggningen för att möjliggöra för eleverna att göra sitt gymnasiearbete under den senare delen av det tredje läsåret samt för att skapa en högre lärarnärvaro under APL-perioderna. Rutin för schemaläggning som säkerställer att schemat är klart under senare delen av våren så att lärarna i god tid kan planera sina kurser för att skapa möjlighet för ämnesintegrerade och tematiska projekt. Ett schema som bygger på större sammanhållna helheter som gör det möjligt med längre lektionspass och som skapar förutsättningar för arbetslaget att arbeta elevaktivt och ämnesintegrerat. September december September december September december Pedagogiska utvecklingsledaren Pedagogiska utvecklingsledaren Pedagogiska utvecklingsledaren Pedagogiska utvecklingsledaren 3.4.3 Lärmiljön, lokaler och driftanläggningar För att gynna och skapa goda förutsättningar för elevernas lärande har skolorna tillgång till skollokaler som är anpassade till skolarbete och till egna driftanläggningar/skoljordbruk. Skollokalerna är i många fall inrymda i gamla byggnader med charm och patina. Lokalerna har i många fall anpassats efter behoven under årens gång och rymmer exempelvis elevsociala utrymmen, grupprum, bibliotek, data- och lektionssalar. Det finns tillgång till varierade lokaler och klassrum finns i flera fall i direkt anslutning till driftanläggningarna. 14
Driftanläggningarna är anpassade för den inriktning och de utgångar skolorna erbjuder. Driftanläggningarna är drifttunga såtillvida att de kostar mycket i driftmedel att bygga/underhålla och utveckla. Byggnader utformade efter näringens produktionsmodeller blir snabbt omoderna varför aktualitet och angelägenhet för näringen måste uppnås på annat sätt, exempelvis genom kompetens i framkant, forskning och försök samt tekniska, mobila och digitala landvinningar. Näringens utveckling går snabbt framåt och stora produktionsanläggningar utvecklas snabbt genom exempelvis stora, rationella, automatiserade och övervakade driftanläggningar. Skolornas förutsättningar när det gäller byggnationer med en politisk beslutsprocess, tillgänglighetsanpassningar och flexibla lokaler som fyller fler än ett behov gör att byggprocessen ofta blir dyr, tar lång tid och att byggnaden ligger efter utvecklingsfronten redan då den invigs. En utbildning i världsklass behöver därför baseras på annat än byggnader i framkant. Ett paradigmskifte pågår då synen på driftanläggningarna som produktionsanläggningar håller på att ersättas av utbildnings- och forskningsanläggningar där världsklass snarare innebär kompetens i framkant än en kontinuerlig produktion av nya byggnader eller kvantitativa produktionsmått i nivå med näringens. Underhållet på befintliga byggnader är i stora delar eftersatt, något VGR beslutat att lösa genom att ge förvaltningen medel för att komma ikapp med underhållet under perioden 2014-2016. Internaten lider på flera av skolorna av eftersatt underhåll. Lektionssalarna för de gymnasiegemensamma ämnena är till stora delar traditionella och saknar delvis varierade lärmiljöer. Potentiella elever säger sig välja bort skolorna på grund av det eftersatta underhållet eller för att de upplever att skolmiljöerna är omoderna. I målgruppsanalysen framkommer att eleverna efterlyser modernare anläggningar som samarbetar närmare näringen och som använder en elevaktiv pedagogik som bygger på ämnesintegration och håller en hög digitaliseringsgrad. Flera av de satsningar förvaltningen gör inom energiområdet ligger i absoluta forskningsframkanten. Förvaltningen har en ambition att i än högre grad integrera dessa projekt i utbildningen. Underhållsplan för skolorna April - maj Styrgrupp för byggprojekt Plan för att få till stånd forskning och försök i ökad utsträckning på skolorna ( De gröna näringarnas forskningsinstitut ) Oktober december Rektor BYS Ta fram en konceptlösning för ett internatrum som tilltalar potentiella elever som kan användas på samtliga skolor Ta fram ett modellklassrum som erbjuder en varierad lärmiljö som kan användas som exempel på alla skolor. Arbeta fram en gestaltning som kan bli ett signum för skolorna och skapa igenkänning i färg, form och skyltning. Oktober-december Oktober-december Oktober-december Styrgrupp för byggprojekt Styrgrupp för byggprojekt Styrgrupp för byggprojekt 15
Ta fram en plan för att binda samman huvudbyggnader och lokaler för de gymnasiegemensamma ämnena med driftanläggningarna för att stimulera känslan av ämnesintegration. Ta fram ett koncept för entré, informations- och vägledningsyta som erbjuder möjlighet för mingel och möten. Ta fram en plan för att utveckla högteknologiska, automatiserade miljöer som kan fungera som öppna testbäddar inom skolornas spetsområden. Ta fram en rutin för hur eleverna integreras i energiprojekt inom förvaltningen. Oktober-december Oktober-december Januari -juni 2014 Februari 2014 Styrgrupp för byggprojekt Styrgrupp för byggprojekt Förvaltningens ekonomichef Projektledare 3.4.4 Vägledning och studiehandledning Studie- och yrkesvägledning är en viktig del av eleverna och de studerandes utbildning. Både ungdomselever och vuxenstuderande har rätt till att få information och vägledning både om/i hur den nuvarande studieplanen påverkar framtida möjligheter, vilka möjligheter som finns framöver och vilka beslut eleven/den studerade eventuellt behöver ta i nuläget för att bibehålla eller öka sina möjligheter. De individuella studieplanerna ska fungera som ett stöd för planering och uppföljning av elever och studerandes studier. En rutin för hur individuella studieplaner Oktober Vuxenutbildningens styrgrupp upprättas och revideras för att vara ett stöd för planering och uppföljning av studierna för vuxna arbetas fram. En rutin som säkerställer att vuxenstuderandes behov av information och vägledning tillgodoses. Oktober Vuxenutbildningens styrgrupp 3.4.5 Elevhälso-/elevstödsarbete Elevhälsa/elevstöd är centrala funktioner som skapar förutsättningar för elevernas lärande. Förvaltningsgemensam elevstödsplan September Pedagogiska utvecklingsledaren En rutinbeskrivning för upphandling av externa elevstödsresurser tas fram Oktober-december Förvaltningens controller 16
En förvaltningsövergripande bemanningsplan för elevhälso- /elevstödspersonal tas fram. Oktober-december Förvaltningschefen 3.4.6 Medarbetare, rekrytering och HR-arbete Medarbetarna och dess kompetens och engagemang är förvaltningens viktigaste resurs. En väl genomförd rekrytering och introduktion innebär de första intrycken av förvaltningens arbete för en ny medarbetare samt skapar förutsättningar för att medarbetaren ska lyckas nå målen i sitt arbete. Ett effektivt och rättssäkert HR-arbete är ett viktigt stöd för rektorer och andra chefer inom förvaltningen. Det gör att medarbetare blir rätt och rättvist behandlade, får rätt förutsättningar för sitt arbete och att medarbetare finns på plats när det behövs ur verksamhetens perspektiv. Kompetens- och bemanningsplan i Oktober-november Respektive rektor samråd med branschen med syfte att få rätt kompetens på rätt plats och 100 % behöriga lärare på skolorna. (Revideras årligen) Anställa 3 förstalärare inom förvaltningen Oktober Förvaltningschef En förvaltningsgemensam Oktober HR-chef introduktionsplan tas fram för all personal december En förvaltningsövergripande Oktober HR-chef chefsintroduktion tas fram En förvaltningsgemensam rekryteringsrutin/anställningsrutin tas fram En förvaltningsgemensam värdegrundsplattform tas fram som inkluderar likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling, jämställdhetsplan, plan mot droger och alkohol, förvaltningsgemensamma ordnings- och förhållningsregler. december December - januari 2014 Oktober november HR-chef Förvaltningschefen och rektorerna 3.4.7 Kompetensutveckling Ständig och systematisk kompetensutveckling på individ, grupp och organisationsnivå är central för att verksamheten ska kunna utvecklas och ständigt möta kundernas behov på ett bättre sätt. Kompetensutvecklingsplan på Oktober HR-chef förvaltningsnivå (organisationsnivå) 17
Kompetensutvecklingsplan på respektive skola på individ, grupp- och organisationsnivå November (Revideras årligen) Respektive rektor 3.4.8 Ekonomi och ekonomistyrning För att stödja rektorerna I deras arbete och ge dem bättre förutsättningar att fungera som pedagogiska ledare anställs ytterligare två ekonomer centralt på kansliet. I och med detta finns det tre ekonomer som delar på uppdragen som ekonomer på skolorna till stöd för rektor. För att i bättre tid upptäcka och kunna åtgärda ekonomiska risker tidigareläggs budgetarbetet inför 2014. Reviderad plan för ekonomiarbete November 2014 Förvaltningens ekonomichef 3.4.9 Materiella resurser som läromedel, teknisk utrustning och bibliotek De gröna näringarna utvecklas idag snabbt. Från att i stora delar ha varit yrken som präglats av en stor del manuellt och tungt arbete ligger teknikutveckling nu i framkant och automatiseringar och maskinella lösningar effektiviserar och förenklar arbetet. Digitala lösningar och olika kontrollsystem skapas för att stödja ett systematiskt kvalitetsarbete och bidra till en högre lönsamhet för företagen. Teknikutvecklingen skapar också förutsättningar för ett hållbart nyttjande av vår jord med nya energiformer, GPS-styrning och markkartering som bland annat möjliggör en minimal miljöpåverkan av maskiner på åkrar och fält. Simulationsteknik finns idag för flera av de maskinslag som våra elever utbildas på men endast ett fåtal (skogsmaskiner och grävmaskin) finns på våra skolor. Informations- och kommunikationsteknikens intåg i skolan har exempelvis inneburit interaktiva processer, digitala laborationer, studiestöd på distans, tillgång till lektioner, kurser och lärverktyg oberoende av tid och rum, snabb och simultan kommunikation och information till olika mottagare och målgrupper. Sedan den statliga granskningen av läromedel lades ner för 20 år sedan har det varit skolans ansvar att se till att läromedlen är ändamålsenliga. Rektors har här en central roll utifrån sitt uppdrag i styrdokumenten att systematiskt utveckla undervisningen på skolan. Moderna läromedel är förutom böcker och bibliotek också elevdatorer, interaktiva tavlor och projektorer. Rätt teknisk utrustning inom driftanläggningarna December 2014 Förvaltningens ekonomichef/administrativa chefsgruppen 18
Ta fram en IKT-plan som omfattar tillgång till datorer, digitala klassrum, nätverk, digitala lärstöd, kompetensutveckling för medarbetare samt pedagogisk idé med IKT. Tillsammans med representanter för näringen utveckla nya simulatorer. Plan för kommunikationslösningar för öppna testbäddar/ living labs inom förvaltningen Oktober december Förvaltningschef/förvaltningens ekonomichef Förvaltningens ekonomichef Projektledare 3.4.10 Marknadsföring En saklig, tydlig och allsidig marknadsföring är av största vikt för att förvaltningen ska kunna öka marknadsandelarna men också för att eleverna ska veta vad de väljer och om det är ett bra/utifrån eleven lämpligt alternativ. För att veta vad vi ska tänka på i marknadsföringen och hur väl den har slagit ut genomförs en målgruppsanalys av dels de elever som valt bort förvaltningens skolor, de som valt våra skolor och dels de som inte varit intresserade av skolorna alls. September - mars 2014 November december Målgruppsanalys av elever som någon Augusti Marknadsföringsteamet gång under processen valt oss och sedan valt bort skolorna Rutiner för rekryteringsprocessen skapas November Marknadsföringsteamet så att förvaltningen säkerställer att potentiella elever får rätt information och vet vad det är de tar ställning till, arbetas fram. Marknadsföringen arbetas om för att säkerställa att den är tydlig, trovärdig och ger de svar eleverna, deras föräldrar och vuxenstuderande efterfrågar och behöver för sitt val av utbildning. Novemberdecember Marknadsföringsteamet Nytt varumärke och grafisk profil tas fram utifrån ett förvaltningsgemensamt perspektiv En rutin för förvaltningsgemensamma profilkläder tas fram för att säkerställa att alla som representerar verksamheten ger signaler som förvaltningen står för och som stärker vårt varumärke. Pressbearbetningsplan för att säkerställa att rätt information går ut i rätt forum Oktober februari 2014 Januari-februari 2014 September oktober Marknadsföringsteamet Marknadsföringsteamet Marknadsföringsteamet 19
3.4.11 Administration Vi behöver erbjud en kvalitativ, effektiv och rättssäker administration som stödjer rektorer i deras arbete, ser till att rätt information går vidare till myndigheter och som ser till att de administrativa rutinerna och elevadministrationen kvalitetssäkras och utvecklas. Vi är också en myndighet som ska finnas tillgängliga på ett rimligt sätt enligt gällande regler. Våra kunder ska få en snabb service och snabba svar. Vi ska upprätthålla vårt myndighetsansvar på ett ansvarsfullt sätt och vi ska följa Västra Götalandsregionens policys för e-post, öppettider och telefoner. Rutin för administrativa rutiner som Oktober-december Administrativa chefsgruppen säkerställer att förvaltningen har rätt program för rätt uppgifter som är kompatibla och överför information digitalt för att undvika manuell hantering. Revidera plan för bevaring och gallring inom förvaltningen Februari Förvaltningens controller 3.4.12 Leverantörer och leverantörssamverkan Vi behöver säkerställa att våra leverantörer håller den kvalitet som vi efterfrågar. Rutin för inköp och leverantörssamverkan Februari-mars Förvaltningens controller 3.4.13 Branschsamverkan De gröna näringarna utgör både kund, avnämare och samverkanspartner för Naturbruksförvaltningen. För att få till ett bra arbete med programinnehåll, APL och för att vara ett stöd för de gröna näringarnas tillväxt och utveckling behöver ett nära samarbete med näringen finnas. En plan på att utveckla ett koncept kring college enligt modellen som teknikföretagen och vårdoch omsorgsföretagen tagit fram finns. Ett APL-projekt genomförs för att Augusti Utvecklingschefen/Pedagogiska tillsammans med näringen höja kvaliteten februari 2014 utvecklingsledaren 20
på APL-verksamheten och säkerställa att alla elever får tillgång till APL som bidrar till att hon/han ska nå målen med utbildningen. Naturbrukscollege September - juni 2014 Förvaltningsövergripande plan för programråd och branschråd Oktober december Projektledare Projektledare 3.4.14 Systematiskt kvalitetsarbete För att nå de högt ställda mål förvaltningen satt och för att säkerställa ett systematiskt förbättringsarbete tas en plan för det systematiska fram både på central nivå och på skolorna. Plan för internkontroll och systematiskt Beslut oktober Naturbruksstyrelsen kvalitetsarbete Plan för systematiskt kvalitetsarbete för November Respektive rektor varje skola (Revideras årligen) Ta fram en rutin för hur vi mäter oss mot November Förvaltningens controller de bästa för att på så sätt successivt utveckla verksamheten mot världsklass Revidera elevenkäten för att säkerställa att den mäter rätt saker November Förvaltningens controller 3.4.15 Internationalisering Internationalisering är ett viktigt inslag i elevernas lärande och i det värdegrundsarbete förvaltningen bedriver. Plan för internationalisering Januari 2014 Pedagogisk utvecklingsledare 4.0 Revidering av planen Handlingsplan för excellenta skolor 2016 revideras minst två gånger årligen, dels i samband med årsbokslutet och dels I samband med förvaltningens kvalitetsredovisning. 21