Standbyutredning Energiförluster hos maskiner och apparater i lokaler Utarbetad av Göran Andersson, GICON Installationsledning AB Göteborg, Mars, 2013
FÖRORD 3 1 BAKGRUND 3 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER 3 3 DEFINITION AV BEGREPPET STANDBYFÖRLUST 4 4 OLIKA TYPER AV UTRUSTNING 4 5 BESPARINGSPOTENTIAL 5 6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION 6 2(6)
FÖRORD Beställargruppen lokaler, BELOK, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och Sveriges största fastighetsägare med inriktning på kommersiella lokaler. BELOK initierades 2001 av Energimyndigheten och gruppen driver idag olika utvecklingsprojekt med inriktning mot energieffektivitet och miljöfrågor. Gruppens målsättning är att energieffektiva system, produkter och metoder tidigare skall komma ut på marknaden. Utvecklingsprojekten syftar till att effektivisera energianvändningen samtidigt som funktion och komfort förbättras. 1 BAKGRUND Ett projekt som BELOK är intresserat av att få närmare belyst är att studera de standbyförluster som finns i lokalbyggnader. Förlusterna kan hänföras till olika maskiner och apparater såsom kopiatorer, skrivare, kaffeautomater etc. Föreslagen förstudie består i att för olika verksamheter i lokalsektorn identifiera de slutanvändare av energi som har standby förluster. En bedömning skall göras vad detta innebär på nationell nivå och förslag skall ges på om vidare studier är nödvändiga med avseende på potentialen i besparingar och produktutveckling. I det senare skall förslag ges till BELOK i hur man kan gå vidare med lämplig typ av kravställning gentemot leverantörer av studerad utrustning och/eller hur en tekniktävling skulle kunna utformas för Sverige och övriga Norden. 2 TIDIGARE GENOMFÖRDA STUDIER Det finns omfattande studier gjorda på stand-by förluster både i Europa och i övriga världen. Dessa utfördes under slutet av 90-talet och början av 00-talet. Efter detta har det dock skapats ett antal nya EU-direktiv som formulerar krav på just stand-by förluster, vilket resulterar i att de studier som är gjorda för bara ett par år sedan inte kan anses vara aktuella. Dessa EU-direktiv benämns Directive 2005/32/EC som behandlar all vanlig elektronisk utrustning och utrustning ansluten till ett nätverk (data). Kraven redovisas i tabellen nedan. Mode From jan 2010 From jan 2013 Off mode < 1 Watt < 0,5 Watt Standby mode with only < 1 Watt < 0,5 Watt reactivation function Standby mode with any < 2 Watt < 1 Watt display function Tabell 1. Krav på energiförbrukning under stand-by. 3(6)
För nätverksutrustning pågår ett arbete inom EU där förslag på kravställning finns framme (draft jan 2013). Det är dock ännu inte beslutat och således finns inget gällande EU-direktiv. När det gäller sammansatta produkter som t ex servrar så har vi inte funnit någon gemensam standard avseende standbyförluster. 3 DEFINITION AV BEGREPPET STANDBYFÖRLUST Standbyförluster och sk off-modeförluster definieras i gällande EU-direktiv. Innebörden är olika för olika typer av utrustning. Se följande länk: http://www.eceee.org/eco_design/products/standby/draft_guidelines_standby_oct09 4 OLIKA TYPER AV UTRUSTNING Utrustning med standbyförluster kan delas in i två kategorier. Utrustning på individnivå/lokal nivå och gemensam och/eller nätverksansluten utrustning. På individnivå finns utrustning som t.ex: Dator Skärm Laddare Skivare Gemensam utrustning är t.ex: Kopiator/Skrivare Kaffemaskin mm Livsmedelsautomat Server, switchar, hårddiskar/datalagring mm AV-utrustning (TV, projektor, förstärkare mm) Modem En stor del av den ovan angivna utrustningen har möjlighet att gå in i stand-by läge och/eller off-mode. För nätverksanslutna enheter kan ofta standbyfunktionerna antingen administreras lokalt vid respektive enhet eller via nätverket. 4(6)
5 BESPARINGSPOTENTIAL Besparingspotentialen beror självklart på hur stor standby förlusterna är på utrustningen i en lokal. Det i sin tur beror på hur modern utrustningen är då man får utgå från att de uppsatta kraven på energianvändning på nya produkter följs av tillverkarna. För att få en uppfattning om hur stor besparingspotentialen kan vara gör vi här ett beräkningsexempel på ett kontor med 100 arbetsplatser. Ett exempel med modern utrustning och ett exempel med äldre utrustning. I båda fallen antar vi att varje anställd har 1 st dator, 1 st skärm och 1 st mobilladdare. Vi antar även att det finns 5 apparater i skrivarrummet och 10 apparater i fikarummet. Standbytiden räknas till 14 timmar/dygn på vardagar och 24 timmar/dygn på helger. Det ger en ungefärlig standbytid på 6200h på ett år. Ny utrustning (A): Vi antar att de anställdas lokala utrustning använder 2 Watt per person i standbyläge. Den gemensamma utrustningen antas använda 1 Watt per enhet. Summerat blir det en standby effekt på 215 Watt. På ett år med 6200 standby timmar blir det ~1350 kwh. Äldre utrustning (B): Vi använder data från undersökningen som utfördes av Lawrence Barkeley National Laboratory 1 för att få verklig standbyförluster för utrustning som är något äldre. Dator 8,9 Watt Skärm 1,38 Watt Laddare 2,24 Watt Skrivare 1,58 Watt Kaffemaskin 1,14 Watt Microugn 3,08 Watt Summerat blir det en standby effekt på ~1300 Watt. På ett år med 6200 standby timmar blir det ~8060 kwh. En utrustningskategori som inte är representerad i ovanstående beräkning är tex nätverksutrustning som servrar, backuputrustning, modem, switchar, m.fl. I denna kategori är det inte lika självklart vilka standbytider och standbyeffekter som är aktuella. För exemplet ovan kan skillnaden mellan en energismart 1 Standby.lbl.gov/summary-table.html 5(6)
server/nätverksinstallation och en äldre/ej energieffektiv installation vara ca 1000 2000 W i medeleffekt över dygnet (8 760 17 500 kwh). Om vi antar att kontoret i exemplet ovan har en LOA på 1500 m2 så innebär det följande: Standbyförlusterna är ca 4,5 kwh/m2, år lägre för kontor A, utan hänsyn till serverutrustning. Med hänsyn till serverutrustning blir standbyförlusterna ca 10 kwh/m2, år, eller mer. En rimlig bedömning kan vara att besparingspotentialen med hänsyn till standbyförluster är ca 5 10 kwh/m2, år för ett normalkontor med något äldre utrustning. Om vi antar att potentialen nationellt är ca 5 kwh/m2 år så motsvarar det ca 125 GWh för Sveriges kontor- och förvaltningslokaler 2. Med hänsyn tagen till att många lokaler inte är så väl utnyttjade som i vårt exempel så är en mer försiktig bedömning att potentialen är ca 100 GWh/år. 100 GWh motsvarar ca 50 st vindkraftverk á 1 MW. Med ett elkostnad på 1 SEK/kWh så motsvarar det 100 MSEK/år. 6 SLUTSATSER OCH DISKUSSION Det finns tydliga och stränga krav ställda på viss utrustning inom EU (fristående datorer, bildskärmar mm). För annan utrustning som nätverksanslutna enheter, servrar mm saknas i dagsläget fastställda/enhetliga krav. För denna typ av utrustning är det kombinationen av standbyeffekt och när standbyläge inträffar som avgör energieffektiviteten. För BELOK är det viktigt att man alltid ställer krav på standbyförluster för utrustning som köps in. Vår rekommendation är att man går vidare och tar fram kravspecifikationer för typiska produkter och system. För viss utrustning kan man hänvisa till befintliga direktiv/riktlinjer och för system där sådana saknas, t ex serversystem, tas förslag på riktlinjer fram utifrån den på marknaden idag bästa tillgängliga tekniken. 2 Källa SCB. Ca 25 000 000 m2 kontor- och förvaltning. 6(6)