Diarienr: <xx xxx> Elisabeth Strandhagen Utgåva:7 Projektdirektiv SKONA: SND:s konsortie- och nätverksarbete Direktivet är en överenskommelse mellan projektägare/beställare SND 2.0-konsortiet genom Max Petzold (senare VR) och projektledare Elisabeth Strandhagen om förutsättningarna för förberedelsearbetet Verifieras genom styrgruppsbeslut. Datum för när dokumentet beslutades: 2017-09-20. Dokumentet ska diarieföras. Skriv in diarienumret i sidhuvudet. Mall från Tieto PPS (MEme017, (4.0.0) Sida: 1 (5)
1 Bakgrund Öppen tillgång till vetenskapliga resultat, som forskningsdata och publikationer, bidrar till högkvalitativ forskning och innovation. Den ger också goda förutsättningar för medborgerligt inflytande och effektiv användning av offentliga medel. Väldokumenterade och välbevarade forskningsdata ger möjlighet till ny forskning och transparens kring den forskning som görs. SND 2.0 Svensk nationell datatjänst (SND) lämnade i mars 2017 in en ansökan till Vetenskapsrådet om finansiering för åtta år. I ansökan beskrevs den nationella och distribuerade modell som ska utgöra framtidens SND och som i ansökan benämns SND 2.0. Bakgrunden är att forskare, finansiärer, vetenskapliga tidskrifter, näringsliv, politiker och även allmänheten ska ha öppen tillgång till forskningsdata. Huvudsyftet med SND 2.0 är att möjliggöra bevarande av och tillgång till forskningsdata av hög kvalitet från ett flertal vetenskapliga discipliner, s.k. FAIR data ( FAIR står för findable, accessible, interoperable och reusable). SND 2.0 ska bli en nationell infrastruktur som ger det svenska forskarsamhället ett samordnat och kvalitetssäkrat system för att beskriva, deponera, dela och hitta data, både nationellt och internationellt. Det dagliga arbetet i SND 2.0 ska bedrivas genom fyra huvudfunktioner: 1. Repositoriet som ska ta emot forskningsdata samt se till att data håller sådan kvalitet att återanvändningen kan bli så omfattande som möjligt. Repositoriet ansvarar också för förmedlingen av forskningsdata. 2. Sökportalen som är ett metadataregister för forskningsdata. Målet är att alla svenska forskningsdata ska vara beskrivna på ett sådant sätt att de kan upptäckas av en mängd olika användare. 3. Kunskapscentret som ska ha som central uppgift att samla, sammanställa, skapa och sprida kunskap gällande datahantering, bevarande, tillgänglighet och återanvändning. En mycket viktig del av kunskapscentrets verksamhet är support till och kunskapsutbyte med en Data Access Unit (DAU) på lärosätena. 4. Nationella och internationella samarbeten. SND 2.0 är ett arbetsnamn. När organisationen formellt etableras 1/1-2018 används namnet SND. SND-konsortiet Det ska bildas ett konsortium bestående av sju universitet vilket ska utgöra och driva SND 2.0. Konsortiet tar alla beslut som gäller SND 2.0 och har ansvaret för den tekniska lösningen för repositoriet och sökportalen. Det är konsortiet som tecknar avtalet med VR. Konsortielärosätena ska bidra med expertis och domänspecialister inom ett flertal domäner eller vetenskapliga områden. Domänspecialisterna kommer vara jämförbara med de forskningssamordnare som är anställda inom dagens SND och som också kommer räknas in bland domänspecialisterna i SND 2.0. De ska vara experter inom olika vetenskapliga ämnesområden eller områden rörande olika former av forskningsdata och fungera som en brygga mellan å ena sidan forskargrupper och forskarsamhället i stort, och å andra sidan datarepositoriet. Inom SND ska de samarbeta framför allt med datasamordnarna i arbetet med lärosätenas DAU:er, inom interna och externa projekt, och som del av utbildningssatsningar. DAU-nätverket Vid 25 lärosäten kommer DAU-funktioner att upprättas. De sju konsortielärosätena ingår i dessa 25. Lärosätena arbetar självständigt med hur detta ska göras men har möjlighet att ta hjälp av SND för rådgivning. SND kan inte ställa några krav på hur lärosätena löser sina DAU- Mall från Tieto PPS (MEme017, (4.0.0) Sida: 2 (5)
funktioner, men när lärosätena vill utnyttja tjänsterna i SND 2.0, måste dock SND:s krav och principer följas för att uppnå tillfredställande data- och metadatakvalitet. Lärosätena kommer att utse kontaktpersoner som ska stå för kommunikationen inom nätverket. Samordning av distribuerade verksamheter Tillsammans med SND:s föreståndare (Max Petzold) kommer en samverkanskoordinator (Elisabeth Strandhagen) att vara övergripande ansvarig för kontakter och samordning såväl inom konsortiet som inom hela nätverket av samarbetande lärosäten. Samverkanskoordinatorn har som uppgift att kanalisera önskemål om verksamhet och verksamhetsutveckling så att dessa kan nå de olika delarna av den distribuerade SNDorganisationen och DAU-nätverket, oavsett var önskemålen uppstår. Dessutom ingår att hålla kontakter med relaterade organisationer såsom Vetenskapsrådet, SUHF och DiVA-konsortiet. Syfte Syftet med projektet SKONA är att skapa fungerande nätverk för de parter som ingår i samarbetet; SND, DAU-nätverket och relaterade organisationer, här benämnt SND-nätverket. DAU-nätverket omfattar kontaktpersoner och medlemmar av lärosätenas DAU-funktioner och SND. I arbetet ingår att skapa bra rutiner och praktiska lösningar för utbildning och kommunikation, och dessutom utarbeta rutiner, stöd och riktlinjer för det praktiska arbetet med forskningsdata. En särskild utmaning är integrationen av de distribuerade domänspecialisterna. 2 Projektupplägg Projektet kommer att löpa över tre olika faser: 1 Planeringsfas (hösten 2017) 2 Produktions- och genomförandefas (januari 2018 december 2018) 3 Etableringsfas (januari 2019 december 2019) Projektet kommer att bestå av tre delprojekt: 1 Domänspecialisterna. Att skapa förutsättningar för en fungerande distribuerad organisation och för utväxling av kunskap och erfarenhet inom de olika ämnesområdena. 2 DAU-verksamheten. Att ge råd och stöd i arbetet med att upprätta och driva DAU:er vid lärosätena och att skapa ett väl fungerande nätverk för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, samt att ta fram fungerande rutiner och former för relevant utbildning och fortbildning. 3 Kommunikation. Att skapa bra kanaler och funktioner för kommunikation inom SND inklusive domänspecialisterna, och mellan SND och DAU-funktionerna. I arbetet ingår också en aktiv omvärldsbevakning att skapa bra och gemensamma rutiner för hur de olika parterna ska hålla sig uppdaterade inom datahantering och lösningar för öppen tillgång till forskningsdata. En viktig del av omvärldsbevakningen består i att bevaka internationella modeller för jämförbara verksamheter för att underlätta förändringsarbetet. Mall från Tieto PPS (MEme017, (4.0.0) Sida: 3 (5)
3 Effektmål Regeringen har gett i uppdrag till VR att samordna det nationella arbetet med öppen tillgång till forskningsdata, och SND 2.0 kommer vara en betydande del av detta arbete. Öppen tillgång till forskningsdata ger goda förutsättningar för medborgerligt inflytande och effektiv användning av offentliga medel. SND kommer utvecklas från att vara en nationell enhet med säte på ett universitet till att utgöras av sju lärosäten, och dessutom kunna nyttjas av ytterligare cirka 20 lärosäten. Verksamheten blir på så sätt både storskalig och distribuerad. Effektmål Konsortium: Aktiva domänspecialister från varje konsortielärosäte i ordinarie SND-verksamhet Konsortium: Metadatastandarder och riktlinjer för datahantering framtagna för de nya domänerna. Hur ska effekten mätas? När ska effekten mätas? 2019 2020 DAU-nätverk: Lärosäten som deltar i nätverksträffar Antal 2020 DAU-nätverk: Lärosäten som etablerat en DAU Antal 2020 SND 2.0: Beskrivna dataset i Sökkatalogen Antal 2025 SND 2.0: Lagrade dataset i Repositoriet Antal 2025 SND 2.0: Dataset med DOI Antal 2025 Ansvarig SND 2.0: Beställda/nerladdade dataset från Repositoriet Antal 2025 SND 2.0: Citerade dataset från Repositoriet Antal 2025 4 Underlag SND:s ansökan till VR: Application SND 2.0 2017-03-07 (bilaga). 5 Kontaktpersoner Elisabeth Strandhagen, projektledare (elisabeth.strandhagen@gu.se) Max Petzold, beställare och projektägare (max.petzold@gu.se) 6 Krav och önskemål Projektet kan räknas som avslutat när de olika delarna av SND 2.0 och DAU-verksamheten har kommit igång och löper på. Med det avses fungerande DAU-funktioner vid lärosätena, att tillfredsställande metadata regelmässigt laddas upp till sökportalen, att forskningsdata av god kvalitet levereras till Repositoriet och att domänspecialisterna ingår i ett naturligt sammanhang trots en distribuerad verksamhet. Mall från Tieto PPS (MEme017, (4.0.0) Sida: 4 (5)
6.1 Prioritering Prioritering 0.5 Resultat 0.2 Tidpunkt 0.3 Kostnad 7 Tid och resurser för förberedelserna Förberedelserna klara, datum (BP3) Ca 1/1-2018 Eventuella avstämningspunkter, datum (BP2) Personella resurser tillgängliga för förberedelsearbetet Sker löpande med beställaren/projektägaren (Max Petzold) Föreslagen projektgrupp: Elisabeth Strandhagen (projektledare och arbete mot domänspecialisterna), Helena Rohdén (kommunikation inom nätverket), Ilze Lace (arbete med DAUetablering) 8 Avgränsningar Projektet omfattar inte arbetet med de tekniska lösningar som ska tas fram för Repositoriet och Sökportalen. Mall från Tieto PPS (MEme017, (4.0.0) Sida: 5 (5)