Saneringsplan för utsläpp av råtallolja i Långrör 2011-12-20

Saneringsplan för utsläpp av råtallolja i Långrör 2011-12-20 Saneringsplan för utsläpp av råtallolja i Långrör 2011-12-19... 1 1. Allmänt... 1 Saneringsplanen... 1 Utsläppet... 1 Råtallolja, egenskaper... 2 Skadeomfattning... 2 2. Handlingsplan... 3 Scenarion kort och lång sikt... 3 Prioritering... 3 Saneringsmetodik... 4 Hantering av uppsamlad olja och utrustning... 4 Provtagning och uppföljning... 5 Tidplan... 5 Dokumentation... 5 3. Organisation... 5 Bilaga 1 FÖRUTSÄTTNINGAR... 8 Områdets bebyggelse... 8 Områdets stränder... 8 Djur och växter... 8 Bilaga 2. Organisation... 10 1. Allmänt Saneringsplanen Denna plan har som syfte att beskriva den insats som Söderhamns kommun gör för att sanera fastland och öar som påverkats av den råtallolja som släpptes ut efter ett cisternläckage vid oljehamnen i Långrör. Planen ska tjäna som underlag för bygg- och miljönämndens granskning av vidtagna och planerade åtgärder, vara utgångspunkt för information till allmänheten samt fungera som internt process- och informationsunderlag för Söderhamns kommun. Svårigheter att bedöma långsiktiga insatser på grund av vintern gör att denna plan hanterar ett första skede. Planen kommer efterhand att kompletteras med en beskrivning av åtgärder i nästa skede som förmodligen kommer att starta under våren efter snö- och issmältningen. Utsläppet Den 20 december 2011 inträffade ett läckage av råtallolja vid Långrörshamnen i Sandarne. Oljan kom från en cistern som tillhör Arizona Chemical AB. Olyckan upptäcktes på tisdag förmiddag den 20 december. Råtalloljan trängde ut ur en spricka och delar av oljan läckte ut i havet samt inom hamnområdet. Bolaget uppskattar att cirka 800 kubikmeter råtallolja hade nått havet innan utflödet hejdades. 1

Råtallolja, egenskaper Råtalloljans fysikaliska egenskaper liknar den petroleumbaserade oljans och kan därför ge samma påverkan på fåglar genom nedkletning av fjäderdräkten. Råtallolja är allergiframkallande och verkar irriterande vid hudexponering. Kemiskt innehåller råtalloljan bland annat fettsyror och hartssyror. Framför allt hartssyror är giftiga för vattenlevande organismer som exempelvis fisk. Den långsiktiga effekten av råtalloljan på växt- och djurliv beror på hur snabbt råtalloljan bryts ner. Talloljan bryts ner genom naturliga processer som påverkas av temperaturen, exponering för ultraviolett strålning och oxidering genom luftens syre. Skadeomfattning Dagarna efter utsläppet var vinden mestadels västlig, vilket hade som följd att större delen av råtalloljan lade sig i farleden med påslag i vikar och uddar framför allt inom Utviksområdet, Morviken och Skatöns södra delar. En stor del av råtalloljan fortsatte därefter ut till havs öster om Hällgrund och vidare ut på internationellt vatten. Samtliga öar i råtalloljans färdriktning/vindriktning drabbades. Länsar lades ut i ett tidigt skede för att skydda Stenöhalvön och Svartsundsrännan. Råtalloljeförekomsten redovisas som ett digitalt kartsskikt. Bild. Utbredning råtallolja, kustbevakningen 2011-12-22 2

Bilaga. Utbredning råtallolja, 20120103. 2. Handlingsplan Scenarion kort och lång sikt Saneringen kommer att vara oerhört väderberoende. Kall väderlek och snö kan innebära att saneringen måste avslutas och återupptas till våren. Kall väderlek men ingen snö innebär att saneringen kan fortsätta på stränderna. En fortsatt mild vinter innebär att saneringen kan fortsätta med full kraft. En optimal sanering kräver beredskap för olika vädersscenarion både på kort och lång sikt. Prioritering Det är alltid viktigast att ta hand om råtallolja som flyter i vatten för att undvika sekundär nedsmutsning. En saneringsinsats förutsätter att mängden råtallolja ej är ringa utan av någon betydelse. När råtalloljan hamnat på stränderna görs följande prioritering; Prioritet 1. Områden som har bebyggelse i omedelbar anslutning till stranden som hus, båthus, terrasser, uteplatser och bryggor. Områden som påverkar havsörnars häckning 3

Prioritet 2. Områden med vattennära bebyggelse men som ej ligger i omedelbar anslutning till stranden. Naturreservat, finsedimentstränder, sandstränder, områden av betydelse för fåglar, grundområden i vikar. Prioritet 3. Övriga områden Saneringsmetodik Skede 1. Grovsanering Området fotodokumenteras innan åtgärder vidtas. I ett första skede är mål för saneringen att ta upp så mycket råtallolja som möjligt innan vintern gör det omöjligt. Platser som har flytande råtallolja länsas in med flytläns eller absorberande läns. Råtallolja i vatten tas upp av strandbekämpare inlånad från kustbevakningen. Ismassor förorenade av råtallolja tas upp och läggs i uppsamlingskärl. Råtallolja som fastnat under vattennivån saneras om detta är möjligt. Lös råtallolja på land skottas i hinkar och töms i uppsamlingskärl. Stenar skrapas och råtalloljan läggs i hinkar som töms i uppsamlingskärl. Fyllda uppsamlingskärl fraktas till bolaget som separerar vatten och is och tar om hand om råtalloljan om detta är möjlig. Allt arbete sker så att sekundärkontaminering minimeras. Alternativa insamlingsmetoder kommer att prövas och utvärderas. Skede 2. Finsanering Detta skede avvaktar islossning då en detaljerad inventering av råtalloljeförekomsten görs. Med kunskap om förekomst, nedbrytningstakt, toxicitet både för råtalloljan och dess nedbrytningsprodukter, prioritering utifrån djur, natur, bebyggelse görs en utveckling av denna saneringsplan som styr arbetet med nästa skede som benämns finsanering. Hantering av uppsamlad olja och utrustning Olja som insamlats placeras i s.k. Cipaxtankar eller annat uppsamlingskärl som transporteras till Arizona Chemical AB via båtar och lastbilar. Bolaget har tillstånd från Länsstyrelsen att omhänderta den insamlade oljan. Bolagets hantering innebär att vattnet avskiljs från oljan och oljan återförs till processen i de fall det går att få den tillräckligt ren. Avskiljt vatten kommer enligt uppgift att renas i bolagets egen reningsanläggning. Barkblandad råtallolja går till förbränning i Borlänge värmeverk. Råtallolja blandad med markmaterial går till Forsbacka avfallsanläggning i Gävle. Övrigt avfall med anknytning till saneringen förbränns. Förorenad utrustning rengörs på platser med fungerande utrustning och godkända oljeavskiljare i samråd med tillsynsmyndigheten. 4

Provtagning och uppföljning En provtagningsplan för att mäta vattnets innehåll av råtallolja och dess nedbrytningsprodukter på strategiska platser utarbetas i samverkan med Arizona Chemical AB. Planen underställs därefter tillsynsmyndigheten för godkännande. När ett område betraktas som färdigsanerat anmäls detta till Bygg- och Miljö som slutbesiktar och godkänner att området är färdigsanerat. Samtliga åtgärder dokumenteras. Dokumentation Processen dokumenteras genom styrgruppens mötesanteckningar. Minnesanteckningarna förvaras systematiskt i en gemensam databas som benämns U:/Infokrishantering/oljeutsläpp 2011-12-20. Råtalloljeutbredning och saneringsinsatser redovisas i form av daterade digitala kartskikt. Ansvariga för saneringsarbetet lämnar rapporter för uppdatering av kartskikten. Tillsynsmyndigheten/bygg och miljö deltar vid styrgruppens arbete och har dessutom tillgång till den gemensamma databasen. Kommunens hemsida uppdateras löpande. Tidplan Grovsanering anpassas till isläggning, is- och snöförhållande. Efter islossning görs nya inventeringar som ligger till grund för fortsatta åtgärder. 3. Organisation Saneringsprojektet bedrivs inom kultur- och samhällsförvaltningen. Ekonomiskt ansvar 1512 med projektnummer 21003. Att projektet bedrivs inom kultur- och samhällsförvaltningen ger möjlighet att genom samverkan även utnyttja de materiel- och personaltillgångar som finns inom förvaltningen. 1. Styrgrupp Styrgruppen leds av tekniska chefen. Styrgruppen sammanträder dagligen och minnesanteckningar förs. Styrgruppen utgörs av representanter från; KUS-förvaltningen KS Informations- och marknadsenhet Södra Hälsinglands räddningstjänst Bygg- och miljö Arizona Chemical AB Oljejouren 2. Organisation av operativ verksamhet (Bilaga 2. Organisationsskiss) Saneringsledning 5

KUS, tekniska avdelning, avdelningschef Lars Stål, saneringsledning innefattar även, samtalsmottagning Charlotte Carlsson mfl, mat- och utrustningsfrågor Marie Sundman. Informationsansvarig Informations- och marknadsenheten, enhetschef Tove Stenquist Ansvarig sanering land Tekniska avd, markansvarig Leif Östman Ansvarig sanering öar Freddi Ahlin Ansvar logistik Södra Hälsinglands Räddningstjänst, Ola lindgren, Stefan Sahlen Ansvarig transporter vatten, Verksamhetsledare skärgården, Henrik Olsson Saneringsgrupper 5-10 personer inklusive gruppchef 3. Insatsområden Med insatsområde avses ett område och en plats varifrån saneringen samordnas inom området. Platsen kommer att innehålla saneringsmateriel, uppvärmda baracker eller tält, bajamajor samt utrustning som tillåter passage mellan rena och förorenade zoner. I dagsläget har verksamheten delats in i följande insatsområden. Inom insatsområdena kommer en eller flera saneringsgrupper att arbeta. Insatsområden och samordningsplats inom området föreligger som ett digitalt kartskikt som uppdateras vid förändringar, 1. Utvik 2. Morviken 3. Långudden 4. Segelvik/Tallskär 5. Skatön 6. Skathamn 6

Bild. Insatsområden och samlingsplatser på fastlandet 2012-01-02. Öarna Sanering på öarna genomförs i ett första läge för att avvärja akuta problem som att ta hand om lös olja eller olja som hotar fåglar. Sanering på öar kommer att påbörjas men intensifieras när dagarna blir längre och när båttransporter kan genomföras på ett effektivt och säkert sätt. Alternativa insamlingsmetoder kommer att prövas och utvärderas. Sanering har hittills organiserats på följande öar. 7. Lilljungfrun 8. Branthäll 7

Bilaga 1 FÖRUTSÄTTNINGAR Områdets bebyggelse I området finns gott om strandnära bebyggelse. Bebyggelsen består i huvudsak av fritidsbostäder men det finns även åretruntboenden. En viss del av bebyggelsen är belägen i omedelbar anslutning till vattnet. Bryggor, båthus, terrasser, uteplatser med mera ligger i anslutning till vattnet. Saneringsarbete i dessa miljöer är svårt samtidigt som det är angeläget eftersom vissa av dessa miljöer även används vintertid. (Kartbild) Områdets stränder Blockig mark och klappersten Huvuddelen av stränderna består av blockig mark och klappersten. Blockstränder har ofta lågt ekologiskt värde men kan i vissa fall vara häckningsplats till ovanliga fågelarter. Vad gäller saneringsarbetet i blockstränder så tål stenarna rengöring med hårda mekaniska metoder. Att tänka på är att inte flytta på stenar i onödan så att olja som ligger under dem kommer fram. Sten och grusstränder I området finns en del sten och grusstränder. Ofta återfinns finare jordarter en bit ner i markskiktet och uppstickande större block och hällpartier. I saneringsarbetet bör man vara försiktig med växtligheten i möjligaste mån och därför enbart använda skonsammare metoder. Sandstränder är ofta mycket föränderliga. Få växter rotar sig i strandlinjen på grund av de ständiga rörelserna. Längre upp på stranden förekommer ofta många olika växtarter. Vissa fåglar häckar vid sandstränder. Vid sanering av sandstränder bör man ej rengöra, utan endast plocka bort den sand som fått olja på sig. Sandstränder kan dessutom behöva rensas flera gånger, då olja som legat gömd under sanden kan komma upp till ytan vid ett senare tillfälle. Med tanke på växtlivet bör extra hänsyn tas till sammanhängande växtbestånd. finsedimentstränder De finaste materialen återfinns i finsedimentstränderna. Dessa stränder kan variera kraftigt avseende mängden växtlighet och inblandningen av grövre material. Gemensamt för alla finsedimentstränder är att de hyser ett skyddsvärt djur- och växtliv. Många smådjur och växter produceras där som sedan blir föda för större djur. Sanering av finsedimentstränder bör göras med skonsamma metoder eftersom marken ofta är mjuk och slitagekänslig. Sanerings sker genom borttagning av oljeskadat material. Klippstränder är ofta rast- och viloplats för fågel. Även säl kan uppehålla sig där. Klippstränder är tåliga mot hård mekaniska rengöringsmetoder. Djur och växter Det finns ett rikt djur- och naturliv i hela skärgården. Längst ut på Stenöudden finns ett naturreservat med fågelskyddsområde som snart efter utsläppet skyddades med en läns. Skatön är skyddad som naturreservat bland annat på grund av ett rikt växtliv. 8

Oljan hotar djurlivet. Fåglar är särskilt utsatta, men även sälar kan vara utsatta. Därför bör all olja som på något vis riskerar att skada djur saneras. Av hänsyn till djurlivet bör dock saneringen anpassas så att störningen för djuren blir så liten som möjligt. Övervintrande och rastande fågel Ofta kan övervintrande viggar, gräsänder knipor, ejdrar och andra andfåglar samlas i stora flockar till havs, i de fall då isen inte lagt sig. Under april-juni och september-november brukar ett stort antal fåglar rasta i skärgården. Både andfåglar och vadare (i grundare områden) Försök kan göras att skrämma bort fåglarna från oljeförorenade områden, och därefter sanera området sektionsvis. Häckande alkfåglar Alkfåglar, exempelvis Tobisgrisslan häckar i steniga och klippiga strandområden under perioden 15maj till 20 juli. Sanering inom häckningsområden bör undvikas under denna period. Måste sanering ske under häckningsperiod, skall man försöka sanera så kort tid som möjligt i taget, max 4 timmar, och sedan lämna fåglarna i lugn och ro. Häckande änder, måsfåglar och havsörnar (Lilljungfrun) Vad gäller områden med havsörn bör sanering ske före februari månad då häckningen börjar. Blir örnarna störda finns risken att de överger boet eller att ungarna lämnar boet alltför tidigt. Uppehållsplats för säl Sälar blir inte lika drabbade av olja som fåglar, men ändock Undvik sanering under sälarnas ynglings- och hårömsningsperioder, under februari till juli. Om sanering måste ske bör det ske sektionsvis och max 4-5 timmar per dag. Utifrån dessa förutsättningar bör saneringen prioriteras enligt följande; Prioritet 1. Områden med bebyggelse i omedelbar anslutning till stranden som hus, båthus, terrasser, uteplatser bryggor med mera. Områden med övervintrande och rastande fågel Prioritet 2. Områden med vattennära bebyggelse Naturreservat, finsedimentstränder, sandstränder, områden av betydelse för fåglar och fiskproduktion, grundområden i vikar. 9

Bilaga 2. Organisation 10