Social- och omsorgskontoret Daglig verksamhet plan för utveckling av Daglig verksamhet År 2011-2013 Reviderad 2010-12-06
1. Bakgrund Sedan år 2001 har Social- och omsorgsnämnden en plan för utökning av daglig verksamhet enligt LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Planen innehåller en prognos över antal platser som daglig verksamhet behöver utökas med de tre närmaste åren. Kommunen är skyldig att verkställa beslut så snart som möjligt till dem som har beviljats insatsen och verksamheten behöver därför utökas i motsvarande omfattning. Budgetmedel måste avsättas i de ekonomiska ramarna för att detta ska vara möjligt. Planen följs upp och revideras i samband med det årliga Mål & Budgetarbetet. 1.1 Vad är daglig verksamhet och vem har rätt till det Vuxna som har ett förståndshandikapp, autism, Asperger eller förvärvade hjärnskador och som inte arbetar eller studerar, har rätt till arbete eller sysselsättning i form av daglig verksamhet. I Södertälje utför deltagarna en mängd olika arbetsuppgifter inom ramen för daglig verksamhet. Cafeterior, trädgårdsgrupper, butiker och legoarbete är några exempel. Den dagliga verksamheten utformas utifrån de enskilda deltagarnas behov och förmåga. Det finns även verksamhet med särskilt anpassade lokaler för personer med omfattande funktionsnedsättning. Genom Firmasupporten finns även möjlighet att få individuella arbetsuppgifter på en arbetsplats och det finns grupper som verkar för att slussa ut arbetstagare till arbetsplatser. Kommunen köper även många platser från privata aktörer vilket gör att utbudet av daglig verksamhet i Södertälje är väldigt brett. Exempel på verksamheter som kommunen köper är trädgårdsodling, djurskötsel, vävstuga, snickeri, paketering etc. I det här dokumentet beskrivs utvecklingen av den kommunala verksamheten. Prognosen visar det totala antalet platser som kontoret bedömer att vi behöver utöka verksamheten med de närmsta tre åren, antingen genom att kommunen utökar sina platser eller genom köp via de ramavtal som kommunen har med privata utförare. 1.2 Organisationen Daglig verksamhet är en rörlig verksamhet och ambitionen är att anpassa verksamheten efter de behov som finns. Utifrån arbetstagarens behov finns det möjlighet att prova olika arbetsuppgifter och det finns även möjlighet att ha olika arbetsplatser. Möjligheter för brukare att ha mer flexibla arbetstider är något som ska utvecklas. Daglig verksamhet arbetar också aktivt med att slussa ut arbetstagare på arbetsplatser. Kommunen tillhandahåller lokaler till ungefär hälften av personerna som har daglig verksamhet och hälften är integrerade på andra arbetsplatser. I Social- och omsorgskontorets regi finns idag daglig verksamhet för cirka 270 personer som består av 3 spår upplevelse, produktion, arbete/utbildning. Sammanlagt finns det ca 20 grupper med varierande innehåll och storlek. Ett organisationsschema finns i bilaga A. Kommunens verksamheter strävar efter att erbjuda alla en daglig verksamhet efter behov och önskemål. Ibland är det inte möjligt att ta emot alla nytillkommande personer och då kan myndigheten för personer med funktionsnedsättning, genom avtal med externa utförare, erbjuda daglig verksamhet i enskild regi. Kommunen köper cirka 230 platser i enskild regi och många av verksamheterna drivs med socialterapeutisk inriktning.
1.3 Volymförändringar Graf 1.3.1 visar volymökningarna de senaste tre åren. En stor ökning av arbetstagare i extern regi skedde mellan åren 2005 och 2006. Detta beror på övertagande av ansvar för personer enligt LSSutjämningssystem. Personerna har funnits i verksamheterna tidigare men är överförda till Södertälje kommun då avtal med andra kommuner upphört. Antal personer med daglig verksamhet 300 280 250 200 193 209 201 216 219 225 228 245 232 237 150 100 161 121 157 internt externt 50 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 Den totala ökningen av arbetstagare mellan åren 2009 och oktober 2010 är i snitt 18. Den interna verksamheten har en västentlig ökning medan den externa har ökat mindre. Prognosen för år 2010 var att daglig verksamhet skulle öka med 20 personer. Antalet nya beslut om daglig verksamhet har under perioden april -09 augusti-10 ökat med 42. Antalet daglig verksamhetsplatser i egen regi ökade under jan-aug -10 med 12,0 helårsplatser. Det finns flera faktorer som påverkar inflödet till daglig verksamhet, bl.a. påverkas ärendemängden av hur samhället ser ut i övrigt, är det många som utreds och diagnosticeras, hur ser arbetsmarknaden ut etc. Därför är det viktigt att daglig verksamhet kan fortsätta vara den flexibla verksamhet som den är i dag och att förutsättningarna finns för att skapa en bra verksamhet, som t.ex. lokaler, personal och investeringsmedel.
1.4 Nya målgrupper Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar De senaste åren har en stor grupp som inkommit med nya ansökningar om daglig verksamhet varit personer som inte varit aktuella inom funktionshinderområdet tidigare. Hos allt fler personer med svårigheter i skolan och i arbetslivet har det efter utredning visat sig att det finns någon form av funktionsnedsättning, t.ex. Aspergers syndrom eller lindrigare begåvningshandikapp. Efter en längre tids arbetslöshet, i kombination med t.ex. psykiska svårigheter, är det vanligt att läkare eller psykolog kopplas in för medicinska och psykologiska tester och utredningar som leder till en diagnos. En del av dem blir senare aktuella för daglig verksamhet. Det kan vara personer som tidigare haft stöd från socialtjänsten eller psykiatrin, varit aktuella på Arbetsförmedlingen eller hos andra myndigheter och som hänvisas till kommunens verksamhet för personer med funktionsnedsättning, för att ansöka om daglig verksamhet enligt LSS. Detta är en trend som vi kan se i hela landet. Daglig verksamhet är därför i behov av att bygga upp särskilt anpassad verksamhet som riktar sig till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och som inte är lokalmässigt kopplad till övrig daglig verksamhet. Fler personer har diagnoser med sammansatta behov. En grupp som ökar inom daglig verksamhet är personer med sammansatta behov som även har psykiska funktionsnedsättningar och missbruksproblematik. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning behöver därför samarbete med Vuxenenheten/missbruk/psykiatri för att se över om det finns behov att bygga upp verksamhet i samverkan mellan enheterna. Personer med LRV En relativt ny målgrupp inom daglig verksamhet är personer som vårdas med lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). En person som döms till rättspsykiatrisk vård ges inte ett tidsbestämt straff att avtjäna utan vårdtiden kan förlängas med högst 6 månader i taget. En del personer som vårdas utifrån LRV har funktionsnedsättningar som ger personen rätt till insatser enligt LSS. Verksamheten för personer med funktionsnedsättning behöver utöka kompetensen kring målgruppen och skapa rutiner tillsammans med frivården. De senaste 2 åren har antalet brukare med LRV varierat mellan 2-5 personer i verksamheterna. 2 Prognos för behovet av platser inom Daglig verksamhet 2.1 Vad ingår i prognosen? Genom utbildningskontoret får kontoret information om antalet elever som slutar gymnasiesärskolan de närmsta åren. De som inte kan fortsätta till annan utbildning eller få arbete på arbetsmarknaden ansöker om daglig verksamhet. Ungdomar med Aspergers syndrom går oftast inte i gymnasiesärskola utan i olika gymnasieprogram eller i andra skolformer och ingår därför inte i prognosen. Det är även svårt att avgöra vilka som kommer ha behov av daglig verksamhet eftersom de flesta söker vidare till annan utbildning eller söker arbete på egen hand.
Övriga nya behov Det tillkommer alltid personer som tidigare inte varit aktuella inom funktionshinderområdet. Det kan t.ex. vara personer med neuropsykiatrisk diagnos som fått den senare i livet. Några ansökningar per år gäller även vuxna personer som p.g.a. olyckor eller sjukdomar har drabbats av hjärnskador som ger bestående begåvningsnedsättning. Till gruppen övriga nyansökningar räknas också personer som söker förhandsbesked enligt LSS och övriga som är nyinflyttade i kommunen. T.ex. är det flera andra kommuner som har elever placerade i den antroposofiska verksamheten i Järna och efter skolgång är det naturligt att en del ungdomar vill fortsätta bo i Södertälje. 2.2 Prognos för åren 2011 2013 I tabellen redovisas alla personer som idag går i gymnasiesärskolan. Alla kommer inte att söka daglig verksamhet, en del kommer att fortbilda sig eller söka arbete på annat sätt. Elever som går i fristående särskolor är medräknade. Mellan jan-apr 2010 har det verkställts 14 av 22 beställningar. Prognos 2011 2012 2013 Från gymnasiesärskolan 21 21 20 Övriga 10 10 10 Avslut 8 8 8 Totalt 23 23 22 3 Utveckling av verksamheten 2011-2013 3.1 Nya verksamheter 3.1.1 Estetisk verksamhet Det finns behov inom daglig verksamhet att starta en verksamhet för personer som vill arbeta med estetiskt verksamhet. Planen är att skapa ett estetiskt center där det finns möjlighet för sång, drama, syateljé, konst etc. Gymnasiesärskolan har länge uttryckt en önskan att de personer som går estetisk linje skall kunna fortsätta med den inriktningen i daglig verksamhet. Behovet av estetisk verksamhet har uppmärksammats i de tre senaste planerna. Utförarenheten kommer att undersöka möjligheten att erbjuda studiecirklar med estetisk inriktning i Täljeträffens regi. Verksamheten kommer sedan att utvärderas för att se om det finns underlag för att starta en estetisk verksamhet i större skala. 3.1.2 Utöka/utveckla It- och mediaverksamhet Datagruppen är en verksamhet i kommunen som är populär och dit det oftast är kö. Planering att ev starta ett Internetcafé och annan mediaverksamhet för personer inom Daglig verksamhet pågår samt att utveckla arbetsuppgifterna för brukare i Datagruppen. Möjlighet att nyttja datorer på kvällar och helger för t ex brukare som får stöd av Mobila teamet ska utvecklas. Lokalerna ska ses över så de ges möjligheter att nyttjas optimalt. Samarbete med företag/föreningar för att kunna erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter inom IT för målgruppen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har påbörjats och kommer öka.
3.1.3 Second handbutik Legogruppen som arbetar med förpackning och montering påverkas av lågkonjunkturen och har i perioder svårt att få nya uppdrag. Ett förslag som ska utredas är möjligheten att starta en secondhandbutik i Weda för att ersätta/komplettera Legogruppens arbete med. Ett antal brukare har önskemål om butiksarbete vilket en secondhandbutik skulle kunna till tillgodose. 3.1.4 Hantverk Textilhusets verksamhet behöver utvecklas och moderniseras. Andra textila hantverk bör kunna erbjudas samt samarbete med designers och textilkonstnärer ska utvecklas. Vid start av en estetisk verksamhet med inriktning på teater ges möjligheter till samverkan omkring kostym- och dekorsömnad. Annan hantverksverksamhet som t ex snickeri ska kunna erbjudas. 3.1.5 Lantbruk/djurhållning En efterfrågan på daglig verksamhet i anslutning till lantgård med djurhållning finns. Möjligheter att göra individuella placeringar alternativt att ha en DV-grupp med arbetshandledare ska utredas. För personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ska möjligheterna att starta ett hunddagis undersökas. 3.1.6 Arbete med fordon Bland gruppen yngre med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar finns intresse för motorer och fordon och arbete på bilverkstad. Idag erbjuds Bilvårdsgruppen vilket inte är adekvat utifrån denna målgrupp. Ny verksamhet behöver utvecklas. 3.1.6 Träfflokal efter ordinarie arbetstid inom Daglig verksamhet Det finns ett antal brukare, boende i föräldrahemmet, som är i behov av stöd/tillsyn efter ordinarie arbetstid och innan föräldrarna kommit hem. Idag har dessa beslut i form av personligt utformat stöd, hemtjänst eller annan lösning. Ett mer utvecklande och stimulerande stöd skulle vara att dessa personer erbjuds att vistas i träfflokal med daglig verksamhetspersonal och aktiviteter som är mer av fritidskaraktär t ex filmvisning, spel, café, datorer, skapande verksamhet mm. Detta ska undersökas tillsammans med Myndigheten för personer med funktionsnedsättning bl a om vilken insats som ska beviljas samt kostnader för transport. 3.2 Utveckling av befintlig verksamhet 3.2.1 Verksamhet för äldre Idag finns verksamhet för äldre i Täljeträffens lokaler på Kringelvägen. Antalet är 10 personer men målgruppen ökar och i de övriga verksamheterna finns ett flertal personer med begynnande åldertecken och som är i behov av en sysselsättning mer anpassad till funktionshindret i kombination med åldrande. För att kunna erbjuda detta behövs andra lokaler som kan erbjuda meningsfull tillvaro i långsammare tempo och mindre grupperingar.
3.2.2 Kartläggning av personer som befinner sig på Teljeträffen Täljeträffen är en daglig verksamhet som fungerar som inslussning till övrig verksamhet för de personer som exempelvis är osäkra på vad de vill och klarar av att arbeta med. För att minimera risken för att personer hamnar fel i daglig verksamhet och förbättra processen med genomförandeplaner arbetar en arbetsterapeut med att kartlägga de enskildas behov. I samband med detta ska en prova-på-verksamhet utvecklas. 3.2.3 Utöka Reaktiva Reaktiva som är en verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador är idag helt fullbelagd. Verksamheten har 16 personer (apr -10) och i snitt tillkommer 2 personer varje år. Det finns även önskemål från några av brukarna att utöka sina timmar och kunna gå längre dagar på Reaktiva. Lokalerna är trånga och behöver utvidgas så att platsantalet kan utökas till cirka 20. 3.2.4 Utvecklad dialog med skolan och intresseorganisationer Daglig verksamhet ska arbeta för att marknadsföra kommunens verksamhet genom tätare dialog med presumtiva arbetstagare. Detta görs genom besök på skolor och intresseorganisationer. Kvalitetsutvecklare ska arbeta med att utveckla hemsidan för kommunens verksamheter. Daglig verksamhet ska utveckla arbetssätt och program för att erbjuda särgymnasieelever meningsfull praktik och som ska ge en inblick i den breda verksamhet vi erbjuder. 3.2.5 Öka brukarinflytandet Inom daglig verksamhet har alla verksamheter APT (arbetsplatsträff). APT utformas olika utifrån de enskildas förmåga. Frågor som diskuteras är bemötande, arbetsmiljö och aktiviteter. För att utveckla brukarinflytandet ytterligare ska utförarenheten undersöka intresset av att starta en utvecklingsgrupp/brukarråd med arbetstagare och cheferna för daglig verksamhet. 3.2.6 Utbildning Daglig verksamhet ska utöka samarbetet med särvux och andra utbildningsanordnare. Möjligheten att koppla ihop verksamheter och företagsplatser med utbildning på vuxenutbildningen ska utredas. 3.2.7 Friskvård Daglig verksamhet ska i flera avseenden spegla arbetslivet i form av meningsfulla arbetsuppgifter, arbetstider, ledigheter mm. Friskvård är en vanligt förekommande möjlighet hos arbetsgivare och detta behöver utvecklas inom våra verksamheter. Syftet är dels att främja hälsa, dels att stärka gruppsamhörigheten och gemenskapen på arbetsplatsen. Friskvårdsaktiviteter ska även kunna inspirera brukare till liknande aktiviteter på fritiden. 3.2.8. Marknadsföring Daglig verksamhet som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning är relativt osynlig i samhället. För att uppmärksamma och öka kunskapen om funktionshinder ska den marknadsföras genom olika aktiviteter, t ex mässa, uppmärksamma goda exempel i lokalpressen, info till allmänheten och intresseorganisationer mm. För brukare ska anpassat material utvecklas både i pappersform och på Södertälje kommuns hemsida.
3.2.9 Flexibla arbetstider I takt med att många arbetsgivare erbjuder sina anställda flexibla lösningar till arbetstidsförläggning bör också Daglig verksamhet göra det. Möjligheten till att delvis anpassa arbetstiden efter den enskildes behov och önskemål skulle öka livskvaliteten avsevärt. I flera fall kommer det dock att bli kompromisslösningar utifrån verksamhetens behov (t ex öppettider på café, ridhuset) och brukarens. 4 Ekonomi 4.1 Kostnadsberäkning för daglig verksamhet Beräkningen nedan visar kostnader för nya platser och kostnaden utgår från resursfördelningsmodellen för LSS. Nya beslut om daglig verksamhet verkställs kontinuerligt under året och därför räknas ekonomisk halvårseffekt första året och helårseffekt nästkommande år. Förutom driftskostnader för nya platser behöver också investeringsmedel avsättas för inventarier, hjälpmedel etc. Denna summa varierar beroende hur mycket verksamheten utökar. En förutsättning för att klara de kommande årens utökning är att nya lokaler kan anskaffas och att investeringsmedel med cirka 100 tkr/år avsätts för inventarier o hjälpmedel. Preliminär beräkning av kostnader för plats i daglig verksamhet 2011-2013 SCBs underlag för utjämning LSS Daglig verksamhet Antal insatser 2010-10-01 513 Kostnad 2010 197 576 Kostnad/ plats 2011 (ej uppräknat) 197 576 Kostnad/ plats 2012 (ej uppräknat) 197 576 Kostnad/ plats 2013 (ej uppräknat 197 576 2011 Prognos antal insatser totalt 21 Halvårseffekt 10,5 Kostnad 2011 halvårseffekt 2 074550 2012 Progn antal insatser totalt 21 Halvårseffekt 10,5 Kostnad 2012 halvårseffekt 2 074 550 Kostnad 2011 helårseffekt 6 223 650 2013 Prognos antal insatser totalt 20 Halvårseffekt 10 Kostnad 2013 halvårseffekt 1 975 760 Kostnad 2012 helårseffekt 4 149 100 Kostnad 2011 helårseffekt 4 149 100 Kostnad totalt 2011-2013 10 273 960
Bilaga A Beskrivning av verksamheterna Daglig verksamhet har två resultatenhetschefer och 4 gruppchefer som ansvarar för de 3 spåren. Klockarvägen Gymnastikvägen Reaktiva Ekensberg Åkerivägen Upplevelsespåret För personer med autism, i verksamheten arbetar de med musik och bilder som metod att kommunicera. På Klockarvägen finns även en postbil som kör post mellan de olika verksamheterna inom VFF. Inriktningen är friskvård och verksamheten har tillgång till gymnastikhall. I verksamheten ingår taktil stimulans, sinnesupplevelser, promenader etc. Reaktiva är daglig verksamhet för personer med förvärvade hjärnskador. För personer med grava funktionsnedsättningar. Sinnesträning och olika former att sinnesupplevelser, musik, rörelse mm är huvudingredienserna i denna verksamhet. För personer med autism/aspberger. Använder sig av Teachmetoden som vars grund är en tydlig och begriplig struktur. En målsättning/beskrivning formuleras för varje uppgift som ska utföras. Ridhuset Häst- och stallskötsel på Södertälje Ridklubb. Textilhuset Tvättlinan Bilvårdsgruppen Legogruppen Täljeträffen Café Monsunen Cafévagnar Produktionsspåret Väver mattor, löpare och trycker på textiler. Produkterna säljs i butiken på Torekällberget eller i den egna butiken i Lina samt vid 2 marknadsdagar/år. Tvättar sängkläder och handdukar på Heijkensköldska gården, vård- och omsorgsboende för äldre i Lina. Tvättar även kommunens flaggor. Tvättar och utför visst underhåll på kommunens tjänstebilar. Förpacknings- och monteringsarbete För personer som behöver en ordnad verksamhet med lättare aktiviteter, utan krav på produktion. Det kan vara personer som har haft annan daglig verksamhet men som av åldrande, psykiska eller fysiska skäl inte längre klarar den typen av arbete. Teljeträffen fungerar också som inslussning till övrig daglig verksamhet, tex för de som är osäkra på vad de vill och klarar av att arbeta med. Café på Mariekällgården som serverar kaffe, lunch och har även catering. Cafévagnarna som finns på Artursbergs korttidsboende och Tallhöjdens vård- och omsorgsboende för äldre. Man bedriver även caféverksamhet på Heijkensköldska.
Individuella företagsplaceringar Arbete och utbildningsspåret Arbetar med personer som kan ha individuella placeringar hos olika arbetsgivare. Slussar Slussar är där personer förbereds för att senare kunna arbeta på en reguljär arbetsplats hos någon arbetsgivare. Det finns bl a två caféer (hos polisen och Försäkringskassan), en städgrupp, en affär och en trädgårdsgrupp på Torekällberget. Datagruppen är också en sluss där arbetstagarna lär sig använda datorn och gör bl.a. visitkort samt almanackor/agendor med olika färger som används som hjälpmedel i daglig verksamhet. Datagruppen tillverkar även daglig verksamhets egna tidning. Axa Sportcenters städning av arenan sköts av Slussarna. Café Blå på stadsbiblioteket. Bastmora arbetskooperativ Daglig verksamhet i form av ideell förening med brukarna som medlemmar, skötsel av Bastmora friluftsgård åt KoF.