Riktlinjer- bistånd enligt SoL inom vård och omsorg

Vård, omsorg och IFO Riktlinjer Datum 201-09-13 Antagen av Kommunstyrelsen Sida 1 (18) Diarienummer KSN 2017 000747 Paragraf KS 200 Riktlinjer- bistånd enligt SoL inom vård och omsorg

Innehåll Inledning 4 Vägledande principer 4 Syfte...4 Mål..4 Ett salutogent förhållningssätt.5 Riktlinjernas omfattning.5 Avgränsning....5 Rätten till bistånd 5 Socialtjänstlagen..5 Rättighet för den enskilde-skyldighet för kommunen.5 Skälig levnadsnivå...6 Samtycke till insatser...6 Biståndsbedömning.6 Ansökan...6 Utredning..7 Tolk...8 Kvalitetsnivå utredning 8 Förutsättningar för rätten till bistånd...8 Gemensamt hushåll..8 Kommunicering...8 Beslut 9 Avslagsbeslut 9 Överklagande av beslut..10 Personliga förhållanden skyddas av sekretess 10 Delegation..11.. Icke verkställda beslut 11 Uppföljning av biståndsbeslut 11 Kvalitetsnivå beslut 11 Hemtjänstinsatser...11 Riktlinjer för bistånd avseende personlig omvårdnad...12 Nattligt stöd...13 Riktlinjer för bistånd avseende service insatser.13 Städning.13 Tvätt...14 Inköp..14

Fönsterputs/gardinupphängning.14 Matdistribution...14 Social kontakt 14 Ledsagning...14 Trygghetslarm.15 Kontaktperson/socialtstöd..15 Avlastning och avlösning i hemmet...15 Dagverksamhet...16 Korttidsvistelse...16 Särskilt boende...17 Parboende garanti...17

Inledning Socialtjänstlagen (SoL) är en målinriktad ramlag. Lagen sätter ramarna för socialtjänsten medan varje enskild kommun beslutar om vilka insatser som finns i kommunen. Socialtjänstlagens tolkning kan därmed se olika ut beroende på vilken kommun den enskilde bor i. Utgångspunkten vid bedömning av behov är socialtjänstlagen samt annan gällande lagstiftning inom verksamhetsområdet; exempelvis offentlighetsoch sekretesslagen (OSL), förvaltningslagen (FL), socialtjänstförordningen, tillsynsmyndigheternas föreskrifter och allmänna råd samt rättspraxis. Vägledande principer Socialtjänsten ska präglas av frivillighet och självbestämmande, kontinuitet, flexibilitet, normalisering, närhet och valfrihet samt respekt för den enskildes rätt att bestämma över sitt liv. Den enskilde ska, så långt det är möjligt, kunna välja när och hur stöd och hjälp i boendet och annan lättåtkomlig service ska ges. Möjlighet att bo hemma regleras i 3 kap. 6 SoL: "Socialnämnden bör genom hemtjänst, dagverksamheter eller annan liknande socialtjänst underlätta för den enskilde att bo hemma och att ha kontakt med andra". Syfte Dessa riktlinjer omfattar biståndsbedömning, handläggning samt de SoLinsatser som finns att tillgå inom social omsorg i Bengtsfors kommun. Syftet med riktlinjerna är att oavsett handläggare ska invånarnas likaberättigande följas enligt gällande lagstiftning samt att socialnämndens intentioner för verksamheten tydliggörs. Riktlinjerna syftar huvudsakligen till att vara ett stöd för handläggarna i biståndsbedömningen utifrån den enskildes ansökan och behov. Här klarläggs vilka insatser som vanligtvis beviljas samt i vilken omfattning dessa insatser vanligtvis kan beviljas. Stödet ska leda till en ökad rättssäkerhet för den enskilde i behov av bistånd samt säkerställa att biståndsbeslut i högre omfattning fattas enligt samma eller likartade bedömningsgrunder. Riktlinjerna är ett komplement till, men inte en ersättning för, de lagar och föreskrifter som styr verksamheter inom området. Riktlinjerna är avsedda att vara normgivande för biståndsbedömning och insatsernas omfattning, bistånd kan dock aldrig vägras den enskilde med hänvisning till att insatsen inte finns med i dessa riktlinjer. Det är alltid den enskildes speciella situation och behov som ska ligga till grund för ett biståndsbeslut. Mål Målet med en beviljad insats är enligt socialtjänstlagen att den enskilde ska kunna leva ett så självständigt och meningsfullt liv som möjligt. Den enskildes egen förmåga att klara sig själv ska tas tillvara och stärkas. Den enskildes möjlighet att delta i sin egen omsorg och vård ska beaktas. Enligt 3 kap. 3 SoL ska insatser inom socialtjänsten vara av god kvalitet. Vidare framgår att det för utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Ytterligare bestämmelser om

systematiskt kvalitetsarbete finns i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2011:09). Ett salutogent förhållningssätt vid biståndsbedömning Det salutogena perspektivet innebär att man betonar hälsobringande faktorer, det som gör att människor mår bra. Forskning har visat att om tillvaron uppfattas som begriplig, meningsfull och hanterbar finns grundläggande förutsättningar för psykisk hälsa, psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Riktlinjernas omfattning I dessa riktlinjer regleras insatser inom området hemtjänst vilket omfattar omvårdnadsinsatser och serviceinsatser till äldre personer och personer med funktionsnedsättning i deras hem. Utöver detta regleras också trygghetslarm, matdistribution, ledsagarservice, avlösarservice, korttidsvistelse samt särskilt boende i dessa riktlinjer. Beslut som går utöver dessa riktlinjer fattas av enhetschef på delegation från sociala utskottet, om inte annat anges. Avgränsning Dessa riktlinjer omfattar inte hemsjukvård, annan form av sjukvård, insatser och beslut enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, färdtjänst och riksfärdtjänst, ej behovsprövade insatser, avgifter och tillämpning av avgiftstaxa eller insatser som utförs av frivilligarbetare. Rätten till bistånd Socialtjänstlagen Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd för sin försörjning eller för sin livsföring i övrigt. Alla äldre människor ska också få en möjlighet att leva och bo självständigt under trygga och värdiga förhållanden och när detta inte längre är möjligt ska den enskilde ha möjlighet att få en god bostad med det stöd och den hjälp som han eller hon behöver. En aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra ska också möjliggöras. De personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre ska också erbjudas hjälp och stöd för att underlätta hans eller hennes situation. Detta framgår av socialtjänstlagen (2001:453). Alla insatser som ges med stöd av denna lag ska bygga på den enskildes självbestämmande och integritet. Rättighet för den enskilde skyldighet för kommunen Socialtjänstlagen är i stora delar utformad som en rättighetslagstiftning för den enskilde. Den som uppfyller vissa kriterier har rätt till bistånd. Av denna rättighet för den enskilde följer en skyldighet för kommunen att leva upp till lagens krav.

Denna skyldighet för kommunen fråntar dock inte den enskilde hans eller hennes eget ansvar att klara sin försörjning och livsföring i övrigt. Skälig levnadsnivå Det bistånd som beviljas enligt socialtjänstlagen ska ge den enskilde personen en skälig levnadsnivå. Skälig levnadsnivå ger uttryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen, det ger dock inte den enskilde någon obegränsad frihet att välja tjänster oberoende av kostnad. Skälig levnadsnivå ska inte förväxlas med begreppet goda levnadsförhållanden vilket används i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade och som har en mer omfattande betydelse. Vad som är skälig levnadsnivå måste bestämmas utifrån de särskilda omständigheterna i varje enskilt fall, det vill säga den enskildes individuella behov. Samtycke till insatser Insatser enligt socialtjänstlagen bygger på frivillighet och förutsätter den enskildes samtycke. Att ge vård eller omsorg mot en vuxen persons vilja eller att använda tvångsåtgärder kräver stöd av lag. Anhöriga eller någon annan kan inte ställa krav på att medarbetare ska utföra vård- och omsorgsinsatser mot en persons vilja eller att använda olika tvångsåtgärder. Biståndsbedömning I Bengtsfors kommun är det en biståndshandläggare som tar emot den enskildes ansökan, utreder och bedömer personens behov samt beslutar om insats, med stöd av socialtjänstlagen. Handläggaren dokumenterar också utredning och beslut i enlighet med socialtjänstlagens och förvaltningslagens bestämmelser och lämnar sedan beställningen av insatsen till aktuell utförare. Biståndshandläggaren svarar också för uppföljning av biståndsbeslutet. Ansökan Det finns inga regler som begränsar vad den enskilde kan ansöka om. När en ansökan inkommer ska alltid den enskildes behov bedömas då det är behovet som avgör om bistånd ska beviljas och vad detta bistånd i så fall ska bestå av. Ansökan kan göras skriftligen eller muntligen och ansökan ska tas om hand utan dröjsmål när den har inkommit till kommunen, oavsett i vilken form den inkommer. Ansökan kan göras av den enskilde själv eller en legal ställföreträdare. Med legal företrädare avses: God man och förvaltare enligt föräldrabalken samt vårdnadshavare och förmyndare Ombud enligt 9 FL (inom ramen för fullmakt och huvudmannens anvisningar) Ombud respektive legal ställföreträdare måste påvisa företrädarskapet genom

kopia av fullmakt respektive registerutdrag om ställföreträdarskapet från överförmyndarnämnden. Om det inte tydligt framgår av ansökan vad den avser ska handläggaren hjälpa den enskilde att precisera och/eller komplettera sina önskemål och dokumentera detta så att denna information kan läggas till grund för nämndens utredning och beslut. Utredning Relevanta bestämmelser enligt SoL: 4 kap., 5 kap., 11 kap. En utredning grundar sig på den enskildes ansökan. Biståndshandläggaren ska utan dröjsmål inleda utredning enligt 11 kap. 1 av vad som genom ansökan eller på annat sätt har framkommit till kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av social omsorg. Enligt 11 Kap 2 andra stycket SoL ska en utredning vara slutförd inom fyra månader. Utredning får ej inledas mot den enskildes vilja. Grund för utredning kan också vara en kallelse till vårdplanering eller till ett uppföljningsmöte. Andra omständigheter som biståndsenheten på annat sätt fått kännedom om kan också föranleda en utredning. Den enskildes situation ska utredas i enlighet med de krav som fastställts i lagar och föreskrifter. Den sökandes behov ska utredas och beskrivas i utredningen. Hänsyn tas enbart till den enskildes behov, andra omständigheter som till exempel ekonomiska faktorer eller tekniska svårigheter att genomföra insatsen är inte av relevans för bedömningen av behovet. Handläggningen i sin helhet ska bygga på den enskildes rätt till självbestämmande och integritet. Om kompletterande uppgifter måste inhämtas från till exempel sjukvård eller annan ska den enskildes samtycke, eller om detta inte är möjligt den legale ställföreträdarens samtycke, först inhämtas. Den enskilde har rätt att ta del av allt det utredningsmaterial som tillförts ett ärende (16 FL). Under utredningen ska den enskildes ansökan prövas mot de krav som uppställs i socialtjänstlagen. Handläggaren ska då ställa sig följande frågor: 1. Kan den enskilde själv tillgodose sina behov? 2. Kan den enskilde få sina behov tillgodosedda på annat sätt? Om svaret på dessa två frågor besvaras nekande kan den enskilde vara berättigad till bistånd. Den enskildes behov och önskemål ska då dokumenteras tillsammans med vilka insatser behovet ska tillgodoses. Biståndet ska då i sin helhet tillförsäkra den enskilde följande: 1. En skälig levnadsnivå. 2. Det ska stärka den enskildes möjlighet att leva ett värdigt och självständigt liv.

Tolk Vid behov ska tolk användas när en person inte behärskar svenska språket eller är allvarligt hörsel- eller talskadad (8 FL). Kvalitetsnivå utredning Utredningen ska inledas utan dröjsmål, genomföras skyndsamt och leda till beslut i rimlig tid. Detta gäller också vid anmälan om vårdplanering eller uppföljningsmöte eller när andra omständigheter som kan föranleda en åtgärd från nämndens sida framkommit. Insatser av akut karaktär i hemmet utför utförare direkt. Rutin finns upprättad för akuta insatser. Vid behov av fortsatta insatser krävs beslut från biståndshandläggaren. Förutsättningar för rätten till bistånd Förutsättningar för rätten till bistånd regleras i 4 kap. 1 SoL. Den enskilde ansvarar för att klara sin försörjning och livsföring i övrigt och det är när behoven inte kan tillgodoses på egen hand eller på annat sätt som rätten till bistånd inträder. I uttrycket inte själv kan tillgodoses sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt ligger bl.a. att den enskilde måste utnyttja alla de möjligheter som normalt står till buds. Rätten att ta ut avgifter för biståndet regleras i 8 kap. SoL. Begreppet livsföring för övrigt är inte preciserat i socialtjänstlagen. Begreppet avser de olika behov som den enskilde kan ha för att uppnå en skälig levnadsnivå och som inte omfattar försörjningsstöd. Skälig levnadsnivå ger utryck för vissa minimikrav vad gäller kvaliteten på den beviljade insatsen. Vid bedömningen av vilken insats som kan komma ifråga måste en sammanvägning göras av olika omständigheter. Den enskilde har inte någon ovillkorlig rätt att välja ett visst bestämt bistånd viket innebär att kommunen när likvärdiga insatser finns att tillgå, ges möjlighet att välja det minst kostnadskrävande alternativet. Gemensamt hushåll Sammanboende äkta makar har enligt äktenskapsbalken 1 kap. 2 och 4 en förpliktelse att bistå varandra med de sysslor som förekommer i ett hem. Detta innebär att makar har ett gemensamt ansvar för ekonomi och skötsel av hemmet, såsom tvätt, städning och inköp. Någon omvårdnadsplikt finns inte inskriven i äktenskapsbalken och varje make/maka avgör själv i viken omfattning hon eller han vill hjälpa till. Denna bedömning gäller oavsett om det handlar om makar, partnerskap eller sammanboende. Myndiga barn har inte några lagliga skyldigheter att tillgodose föräldrars behov av vård och omsorg oavsett karaktär på hjälpen och kan inte ta del av föräldrarnas insatser. Kommunicering Ett ärende får enligt 17 FL inte avgöras utan att den som är sökande, klagande eller annan part har tagit del av utredningen eller underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet genom någon annan samt har fått tillfälle att

yttra sig över utredningen/uppgiften. Kommuniceringen ska alltid dokumenteras (11 kap. 6 SoL). Beslut En utredning ska göras i den omfattningen att den kan leda till ett sakligt och korrekt beslut. Ett beslut ska vara lättförståeligt och tydligt för att den enskilde ska kunna förstå vilken hjälp som är beviljad. Den sökande underrättas om beslutet via utredningen. Vid helt eller delvis avslag lämnar biståndshandläggare skriftlig information om hur den enskilde kan överklaga. I beslutet ska det alltid framgå: Vad den enskilde ansökt om samt när. Det ska alltid gå att relatera beslutet till den enskildes ansökan. Vem beslutet avser. Vad som beviljats och vad som avslagits. Fr.o.m och t.o.m datum för beslutet (vid beslut om boende behövs inget t.o.m. datum). På vilka lagliga grunder som beslutet fattats. När och om beslutet ska följas upp. Om särskilda skäl föranleder det kan ett förbehåll om återkallelse finnas med i beslutet (gäller endast gynnande beslut). Ett gynnande beslut kan inte ändras i, för den enskilde, negativ riktning annat än om den enskildes biståndsbehov väsentligt har förändrats, att beslutet fattats med ledning av vilseledande uppgifter från den enskilde eller om det försetts med ett förbehåll om återkallande. Utföraren ska inom 24 timmar bekräfta till biståndsenheten att beställningen mottagits. Omvårdnadsbeslut ska verkställas så snart det är möjligt, beslut om serviceinsatser bör verkställas inom fem arbetsdagar. Vid beslut på hemtjänstinsatser överstigande 120 timmar ska enhetschef kontaktas för genomgång av ärendet. Avslagsbeslut Om beslutet innebär att den enskildes ansökan helt eller delvis avslås så ska den sökande alltid underrättas med de uppgifter som tillförts ärendet av annan än den enskilde. Sökande ges sedan skälig tid (15 arbetsdagar) för att inkomma med yttrande eller kompletterande handlingar innan slutligt beslut fattas i ärendet (kommunicering). Om inget nytt tillkommer under kommuniceringstiden delges den sökande det slutliga beslutet skriftligen tillsammans med en överklagandehänvisning. För det fall nya uppgifter kommer in dokumenteras detta och ett nytt ställningstagande gällande beslutet görs. Om de nya uppgifterna medför att ett gynnande beslut fattas meddelas den enskilde att beslutet ändras. Om de inte medför att beslutet ändras fattas det slutliga avslagsbeslutet och meddelas den sökande skriftligen.

Överklagande av beslut Den enskilde och/eller dennes ombud ska enligt förvaltingslagen alltid informeras om möjligheten att överklaga. Beslutet ska alltid innehålla information om hur man kan överklaga beslutet (21 andra stycket FL). Om beslutet innebär helt eller delvis avslag har den enskilde eller hans/hennes legale ställföreträdare alltid rätt att överklaga beslutet. Detta ska ske skriftligt och i skrivelsen ska klaganden ange vilket beslut som överklagas och den ändring i beslutet som han begär. Om den enskilde så önskar ska biståndshandläggare vara henne eller honom behjälplig med överklagandet. Är beslutet uppenbart oriktigt och om det kan ändras snabbt, enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part så är kommunen skyldig att ompröva beslutet(27 FL), detta gäller oavsett om något överklagande inkommit eller inte. Om omprövning inte är aktuell eller inte föranleder någon ändring sänder kommunen överklagandet vidare till förvaltningsrätten efter prövning om överklagandet inkommit i tid. En myndighet som prövar ett överklagande får bestämma att det överklagade beslutet tills vidare inte ska gälla, dvs. inhibition (29 FL). Biståndsenheten gör omprövning av överklagat beslut utifrån bestämmelserna i 27 FL. Överklagan skickas till förvaltningsrätten snarast med följebrev. Till förvaltningsrätten sändes följande original handlingar (kopior sparas i akten). Ansökan (om den inkommit skriftligt) Utredningen, beslutsmeddelandet och ev. bilagor (ex. läkarintyg) Överklagan som inkommit i ärendet Om överklagan innehåller en begäran om inhibition, dvs. verkställighetsförbud, föreligger ingen omprövningsskyldighet. Ärendet ska då omedelbart översändas till förvaltningsrätten. Personliga förhållanden skyddas av sekretess Anställda i kommunen är skyldiga att följa bestämmelser om offentlighet och sekretess. Enligt 26 kap 1 offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) gäller sekretess inom socialtjänsten för uppgift om enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Detta innebär att man måste vara säker på att den enskilde eller någon honom närstående inte kan uppleva obehag om uppgiften lämnas ut. För hälso- och sjukvården finns motsvarande bestämmelse. Sekretessen gäller såväl gentemot enskild som mellan myndigheter. Varje kommunnämnd är en självständig myndighet. Socialtjänsten räknas som en verksamhetsgren. Inom verksamhetsgrenen kan tjänstemän samråda med kollegor då det behövs för att fullgöra de uppgifter som åligger tjänsten. Enligt 26 kap 9 i offentlighets- och sekretesslagen kan uppgifter om en enskild eller någon närstående till honom/ henne lämnas mellan myndigheter inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården om det behövs för att ge den enskilde nödvändig vård, behandling eller annat stöd och han/ hon 1) inte har fyllt 18 år, 2) fortgående missbrukar alkohol, narkotika eller flyktiga lösningsmedel eller 3) vårdas med stöd av lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) eller lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV). Diarienummer Datum 2014-02-07 Paragraf Sida 13

För att beviljade insatser ska utföras så tryggt och säkert som möjligt är det nödvändigt att den enskilde lämnar information till den verksamhet som verkställer beviljade insatser. I smittskyddslagen 2 kap. regleras den enskildes skyldighet att förebygga smittspridning. Den som vet att han eller hon bär på en allmänfarlig sjukdom är skyldig att lämna information om smittan till personer som den kommer i sådan kontakt med att så risk för smittoöverföring kan uppkomma. Den som vet eller har anledning att misstänka att han eller hon bär på en smittsam sjukdom är skyldig att vidta de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Delegation Delegation att besluta i olika typer av biståndsärenden framgår av sociala utskottets delegationsförteckning. Beslutanderätt har för de flesta områden delegerats till flera nivåer. Det förutsätts att beslut fattas på den lägsta nivån. Delegat har rätt att överlämna ärende till högre nivå eller till sociala utskottet, exempelvis om ärendet är principiellt viktigt. Icke verkställda beslut Samtliga icke verkställda beslut dvs. gynnande beslut om bistånd enligt 4 kap. 1 SoL som inte har verkställts inom tre månader ska rapporteras till Socialstyrelsen. Sanktionsavgifter kan utdömas om en kommun inte tillhandhåller beviljat bistånd inom skälig tid. Uppföljning av biståndsbeslut Beviljat bistånd fastställs enligt socialtjänstlagen i ett biståndsbeslut. Beslutet kan följas upp vid väsentligt förändrade hjälpbehov. Om inga förändrade förhållanden har kommit till biståndshandläggarens kännedom görs en uppföljning av biståndsbeslutet minst en gång per år. För personer med omfattande hjälpbehov, som bedöms som föränderliga görs en första uppföljning efter två månader. Därefter var sjätte månad till dess behoven inte längre bedöms som föränderliga. Kvalitetsnivå beslut Ett beslut ska alltid gå att relatera till den enskildes ansökan. Ett gynnande beslut ska överlämnas skyndsamt till berörd utförare. Ett beslut om helt eller delvis avslagits ska alltid åtföljas av information om hur den enskilde överklagar. Hemtjänstinsatser (stöd i ordinärt boende) Enligt SoL kan de insatser kommunens hemtjänst erbjuder delas in i personlig omvårdnad och serviceuppgifter. Med personlig omvårdnad avses bl.a. de personliga insatser för den enskilde som behövs för att tillgodose fysiska, psykiska och sociala behov kring dennes välmående. Med serviceuppgifter avses praktisk hjälp med hemmets skötsel såsom städning, tvätt, inköp och matdistribution.

Hemsjukvården har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser samt rehabilitering i ordinärt boende, särskilda boendeformer och dagverksamhet. Hälso- och sjukvårdsinsatser kan delegeras att utföras av omvårdnadspersonal både i ordinärt boende, särskild boendeform eller daglig verksamhet. Insatsen är då att betrakta som en HSL-insats och inte en SoL-insats och det är hemsjukvården som har beslutat om insatsen. Riktlinjer för bistånd avseende personlig omvårdnad. Den som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad kan beviljas bistånd för detta. Insatsen kan avse bl.a. Stöd att äta vid måltider och inta dryck Tillsyn/trygghetsbesök kan beviljas en begränsad tid efter sjukhusvistelse eller till en enskild som behöver en tidsmässigt kort kontakt och det inte kan tillgodoses på annat sätt. Motiv till att bevilja kan vara ett behov av att observera personen på grund av tilltagande glömska, försämrat hälsotillstånd eller osäkerhet kring vilka insatser som behövs. Motiv kan även vara ett omfattande omvårdnadsbehov eller stark oro. Obs! beslut om tillsyn/trygghetsbesök ska följas upp/omprövas med täta intervall.( gäller ej vid uttalad demensproblematik eller vid vård i livets slut. Trygghetsringning, kontakt med den enskilde för att höra hur hon/han mår samt om behov av stöd föreligger för den enskilde vidta åtgärd Personlig hygien, dusch inkl. hårtvätt, tandborstning, rakning, kamning, övre- och nedre hygien vid behov, byte av inkontinensskydd, m.m. På- och avklädning Morgonbesök med uppstigning och påklädning Kvällsbesök med läggning och avklädning Förflyttningar vid behov Promenad med ledsagning beviljas som regel sammanlagt för en timme per vecka, men kan även delas upp på två tillfällen Toalettbesök Bäddning av säng. Bäddning kan beviljas för den som har övrig hemtjänst och sker då högst en gång per dag i samband med annan insats. Renbäddning av säng beviljas som regel varannan vecka.

Handräckning av läkemedel. Ev. övrig egenvård, hälso- och sjukvårdsinsats som aktuell vårdgivare bedömer som egenvård och som skall utföras av den enskilde själv. Detta är alltså ingen hemtjänstinsats utan en HSL-insats som utförs av den enskilde. Punktstäd. Rengöring vid behov i kök och badrum mellan ordinarie städtillfälle räknas som personlig omvårdnad (ej att förväxla med serviceinsatsen städ) Övriga hushållssysslor, t.ex. slänga sopor, vattna blommor, m.m. Ingår ej i skälig levnadsnivå: storstädning, avfrostning av frys, transportera källsortering till återvinningscentral eller skötsel av husdjur. Vård i livets slut/palliativ vård Nattligt stöd Personer som har ett omfattande hjälpbehov och som inte på egen hand kan sköta sin personliga omvårdnad och har behov av nattligt stöd kan beviljas bistånd för tillsyn under natt. Det skall framgå av beslutet hur många besök som ligger inlagda under natten. I normalfallet fattas beslut om ett besök per natt. Om den enskilde under en kortare eller längre period har ett utökat behov skall detta framgå av biståndsbeslutet. Biståndsbeslut som avser tillfälligt akut stöd och hjälp skall följas upp regelbundet och skall som regel beviljas för en kortare tid, ca 2-4 veckor och därefter omprövning. Insatsen kan bestå av byte av inkontinensskydd Toalettbesök Egenvård Handräckning av dryck Riktlinjer för bistånd avseende serviceinsatser Personer som pga. funktionsnedsättning, sjukdom eller åldrande inte längre klarar av hemmets skötsel och inte kan få stöd på annat sätt kan beviljas bistånd till serviceinsatser. Som regel skall inte bistånd beviljas för serviceinsatser om den enskilde är gift eller sambo och partnern i sin tur kan sköta hemmet. Om även partner har funktionsnedsättning, m.m. eller t.ex. är anhörigvårdare kan bistånd beviljas. I det senare fallet beviljas då bistånd som avlastning för den som vårdar. Hemtjänst beviljas inte eller utförs för städ, disk, tvätt, m.m. för t.ex. vuxna barn eller andra anhöriga. Yttre hemtjänst, t.ex. snöskottning, trädgårdsarbete, städning av källare m.m. ingår inte i hemtjänsten, men kan som regel erbjudas som tilläggstjänster från kommun eller annan privat utförare vid behov. I Bengtsfors kommun utförs serviceinsatser såsom städning, tvätt och inköp av Samhall. Städning Städning av bostad beviljas normalt för motsvarande 2 rum och kök, hall och badrum och utförs som regel var annan vecka. Insatsen städning består av dammsugning, våttorkning av golv och damning av fria ytor. Den enskilde ansvarar för att en ändamålsenlig städutrustning finns tillgänglig i samband med att insatsen startas. Den enskilde ska erhålla information om vad som ska tillhandahållas i samband med ansökan.

Tvätt Tvätt och strykning innefattar hjälp med tvätt av den enskildes kläder, sängkläder och handdukar samt i begränsad omfattning strykning av den enskildes kläder vid behov. Smutsig tvätt skall samlas ihop innan tvätt tillfället. Tvätt sker varannan vecka eller vid behov. Ingår ej i skälig levnadsnivå: tvätt av mattor, mangling Inköp Normalt sker inköp av dagligvaror en gång per vecka. Inköpslista skall lämnas till utföraren samt ev. betal- eller kundkort. Bistånd för hjälp att upprätta handlingslista och packa upp inhandlade varor kan beviljas vid behov. Fönsterputs/gardinupphängning I de utrymmen där städning utförs kan fönsterputsning och byte av gardiner beviljas efter särskild ansökan och genomföras högst två gånger per år. En förutsättning är att god arbetsmiljö kan garanteras. Matdistribution Matdistribution beviljas i första hand men i undantagsfall kan enklare måltid tillredas i hemmet för den som har ett dagligt omsorgsbehov och sociala/psykosociala skäl. Ett alternativ till matdistribution kan även vara att den enskilde väljer att inta måltider på dagverksamhet/träffpunkt om en sådan ligger närbeläget till det egna boendet. Matdistribution beviljas som regel en gång per dag. Behovet ska vara minst fyra matlådor i veckan. Uppvärmning av mat, framdukning samt eventuell diskning(nedsättning i diskmaskin och för den som diskar manuellt sker diskning dagen efter på dagtid). Som regel beviljas en diskning per dag. Ingår ej i skälig levnadsnivå: bakning eller måltidsförberedelse för andra personer än den som erhåller biståndet. Social kontakt Vid behov av social kontakt och samvaro ska biståndshandläggaren uppmuntra till kontakter med de organisationer och föreningar som erbjuder aktiviteter. För personer som helt saknar naturligt socialt nätverk eller har en uttalad demensproblematik kan insatsen social kontakt beviljas. Insatsen ska beviljas till personer som har ensamhetsproblematik och innebär att särskild tid avsätts till t.ex. samtal, högläsning eller annan aktivitet som är lämplig. Målet med insatsen är att stärka den enskilde att ta egna kontakter, som medverkar till att den enskilde kan känna meningsfullhet. Biståndsbeslutet ska formuleras så att det klart framgår vilket mål som ska uppnås med insatsen. Ledsagning När den enskilde har en tillfällig eller en bestående funktionsnedsättning och behöver hjälp med att ta sig till och från olika aktiviteter utanför hemmet kan ledsagning beviljas om den enskilde inte kan få hjälp från närstående, vänner eller frivilligorganisationer. Det kan förutom den fysiska hjälpen också innebära att man får praktisk hjälp med att kommunicera.

Ledsagning beviljas för enstaka tillfällen eller med ett visst antal timmar per månad. Behovet anses tillgodosett om personen har närstående eller annan person som kan vara behjälplig till, från och under aktiviteten. Genom stöd från chauffören, sjukhusvärdinnan och/eller befintlig vårdpersonal kan få behovet tillgodosett för ett besök inom vårdinrättningar. Obs! Ledsagaren för inte någon annans talan eller tar emot information vid besök hos vårdgivare. För detta krävs ett ombud med fullmakt. Trygghetslarm Trygghetslarm kan beviljas i följande fall till Personer med stor otrygghet Personer som löper större risk än andra att komma i nödsituationer och inte kan larma på annat sätt. Den enskilde skall vid akuta behov lätt kunna få kontakt och stöd och hjälp från hemtjänsten. Trygghetslarm skall underlätta kvarboende i den egna bostaden och få den enskilde att känna ökad trygghet i hemmet och kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Den som beviljas trygghetslarm skall ha förmåga att använda larmet och veta i vilka situationer det ska användas. Obs! Trygghetslarm ersätter inte akutsjukvård. Inställelsetiden för personalen i samband med larm kan variera och i vissa fall uppgå till 30-60 minuter. Kontaktperson/ socialt stöd Enligt socialtjänstlagen kan en särskild person, kontaktperson utses med uppgift att hjälpa den enskilde i personliga angelägenheter. Kontaktpersonen ska inte ta över vad den enskilde själv kan göra utan istället försöka aktivera honom eller henne. I det fall som den enskilde har en insats i form av boende bör behoven för den enskilde kunna tillgodoses med denna insats. Skälig levnadsnivå innebär att en frekvens om en gång per vecka men bedöms individuellt och kan variera. Beslut om kontaktperson skall inte ersätta de insatser som kan tillgodoses med biståndsbedömd hemtjänst. Avlastning och avlösning i hemmet Avlastning och avlösning i hemmet beviljas om någon vårdar en anhörig i hemmet och behov av avlastning/avlösning uppstår. Det förutsätter att den vårdade personen är i behov av tillsyn samtidigt som den anhörige är i behov av avlastning. Avlastning kan beviljas i form av: Akut planerad eller regelbunden avlösning i hemmet Akut eller planerad avlösning genom korttidsplats Växelvård för den enskilde. Den enskilde beviljas korttidsoplats med regelbundna intervall.

För att beviljas växelvård skall det finnas ett stort och omfattande behov av omvårdnadsinsatser alternativt en uttalad demensproblematik. Avlastning och avlösning i hemmet beviljas med max 25 timmar i månaden. Är behovet större än detta bör möjligheten till insatsen korttidsvisstelse alternativt dagverksamhet ses över. Dagverksamhet Dagverksamhet för äldre finns på kommunens äldreboende. Biståndshandläggaren kan hänvisa/informera enskilda personer att besöka dagverksamheter i kommunen. Dagverksamhet kan underlätta för den enskilde att bo kvar hemma så länge som möjligt och ha kontakt med andra. Dagverksamhet kan även fungera som avlastning till anhörigvårdare. Dagverksamhet för personer med demenssjukdom Insatsen dagverksamhet är avsedd för personer med demenssjukdom som bor i eget boende. Verksamheten erbjuder olika aktiviteter och bedrivs i mindre grupper. Insatserna syftar till att träna den enskildes förmågor och ge social stimulans men också att fungera som avlastning för anhöriga. Insatsen dagverksamhet beviljas med maximalt två dagar per vecka till personer som har en demensdiagnos eller demensliknande symtom. Korttidsvistelse Korttidsvistelse kan beviljas för en kortare period eller som växelvårdspl Korttidsvistelse kan bevilja för följande ändamål: den enskildes närstående har behov av akut, planerad eller regelbunden avlösning utanför hemmet den enskilde har i samband med utskrivning från sjukhus behov av fortsatt omsorg/omvårdnad/träning av tillfällig karaktär som inte kan tillgodoses i ordinärt boende och/eller är under utredning om hemtjänst/särskilt boende. Den enskilde har behov av särskilt stöd eller hjälp under en rehabiliteringsperiod som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Den enskildes hälsotillstånd har kraftigt försämrats tillfälligt men behöver inte akutvård/sjukhusvård. Den enskilde lever i svår misär i ordinärt boende i avvaktan på utredning/andra insatser. Den enskilde väntar på bostadsanpassning och/ eller hjälpmedel. Den enskilde har beslut om särskilt boende och väntar på erbjudande om plats och kan under väntetiden inte bo i ordinärt boende. Den enskilde har behov av vård i livets slutsked som inte kan tillgodoses i ordinärt boende. Bistånds beslut skall formuleras så att det klart framgår vilket mål som ska uppnås med korttidsvistelsen.

Särskilt boende Personer med ett omfattande vård- och omsorgsbehov dygnet runt kan beviljas bistånd i form av särskilt boende. Innan biståndet särskilt boende beviljas skall kvarboende i det egna boendet så långt som möjligt vara uttömt då det är först när den enskildes omvårdnadsbehov är så omfattande att det kräver insats dygnet runt som särskilt boende kan beviljas. Även den som pga. demenssjukdom eller annan sjukdom har ett större omvårdnadsbehov än vad som kan erbjudas i det ordinarie boendet kan beviljas särskilt boende. Den som i första hand upplever social isolering och otrygghet skall om möjligt få hjälp genom dagverksamhet eller besök på träffpunkt samt även erbjudas trygghetslarm eller trygghetsringning. För nordisk medborgare eller enskild boende i annan kommun och som vill söka särskilt boende i Bengtsfors kommun krävs att hon/han är på väg att flytta till kommunen och folkbokföra sig där. Annars kan inte särskilt boende beviljas. Insatsen särskilt boende skall verkställas inom tre månader När beslut om särskilt boende meddelats ges erbjudande om lämplig plats utifrån den enskildes behov, inte i turordning eller när beslutet tagits. Byte av särskilt boende kan aktualiseras om särskilda skäl föreligger. Särskilda skäl är om trygghet och säkerhet (medicinskt och/eller omvårdnadsmässigt) inte kan tillgodoses för den enskilde eller övriga boende eller om den enskilde själv önskar byta plats. För inflyttning i boende med demenssjukdom ska den enskilde ha fastställd diagnos och ha behov av speciellt anpassad vård och omsorgsmetodik. Inom särskilt boende kan flytt bli aktuellt i samband med förändring av omvårdnadsbehov. Demenssjuka har olika behov i sjukdomens olika faser. Fråga om eventuell flyttning initieras vid vårdplanering tillsammans med den enskilde och dess företrädare. Ett avtal om upplåtelse av lägenhet på särskilt boende tecknas mellan Bengtsfors kommun, Bengtsfors hus och den enskilde. Parboendegaranti Bestämmelserna i 4 kap 1b i socialtjänstlagen ändrades den 1 november 2012 med innebörden att begreppet skälig levnadsnivå ska innefattas att kunna sammanbo med make/maka eller sambo när den ena av makarna eller samborna får bistånd i form av särskilt boende. När en biståndsberättigad får stöd i form av särskilt boende uppkommer i regel ett hyresförhållande mellan kommunen och den biståndsberättigade. Detta innebär att den biståndsberättigade och medboende får samma besittningsrätt som en hyresgäst. I praktiken betyder detta att den medboende inte kan tvingas flytta om den biståndsberättigade avlider Utformningen av hyreskontrakt för parboende på särskilt boende skiljer sig inte från vanliga hyreskontrakt. Däremot får paret fylla i en ansökan där den medboende avstår besittningsskyddet. Ansökan sänds till hyresnämnden för godkännande. För att hanteringen av ärenden som berörs av parboendegarantin skall vara rättssäker krävs det således riktlinjer för den praktiska handläggningen. Detta gäller särskilt den delen som innefattar överenskommelser om avstående av besittningsskydd där kommunen tydligt måste informera om vad som gäller, så att

de sammanboende är införstådda med vad det innebär (Antagen 2013-06-11, KS 180 Dnr 2013 355 735).