Avtal om Rätten till arbetstagares uppfinningar Fastigo / Sif, Ledarna, CF, Sv Arkitekter, SKTF Giltigt från den 19960401 9604
Avtal mellan Fas ti go, Fas tig hets bran schens Ar bets gi varor ga ni sa - tion och Svenska In du stri tjäns te man na för bun det Sve ri ges Kom mu nal tjäns te man na för bund Ledarna Sve ri ges Ci vil in gen jörs för bund ArkitektFörbundet an gå en de rät ten till ar bets ta ga res upp fin ning ar
För hand lings pro to koll Förhandlingsprotokoll Par ter Den 14 feb ru a ri 1996 Fas ti go, Fas tig hets bran schens Arbets gi varor ga ni sa tion SIF, Svenska Industritjänste - manna för bun det SKTF, Sve ri ges Kommunaltjäns - temannaförbund Le dar na CF, Sveriges Civilingenjörsför - bund AF, Ar ki tekt För bun det Ären de Avtal an gå en de rätten till arbetsta - ga res uppfinningar När va ran de för ar bets gi varpar ten Fas ti go Anders Ska rin, ord fö ran de Hans Säll, sek re te ra re för arbetstagarparterna SIF Hans Eriksson SKTF Lars Enroth Le dar na Börje Hammarström CF Lars Garnefält AF Stu re Åström Par ter na över ens kom mer här med om i bi fo ga de av tal in tag na reg - ler med av se en de på rätten till i Sve ri ge pa ten ter ba ra uppfinning - ar, som gjorts av an ställ da. Avtalet ansluter till mot sva ran de avtal mel lan SAF och PTK. 2
För hand lings pro to koll I och med detta avtals ikraftträdande upphör alla eventuellt tidiga - re gäl lan de kol lek ti vav tal mel lan par ter na an gå en de rätten till ar - bets ta ga res upp fin ning ar. Vid protokollet Hans Säll Justeras Anders Ska rin Justeras Hans Eriks son Lars Enroth Lars Gar ne fält Börje Ham mar ström Stu re Åström 3
Avtal om rätten till arbetstagares uppfinningar Ge men sam ma ut gångs punk ter Den höga ma te ri el la stan dard, som utvecklats i nu ti dens Sverige, är till största delen av häng ig av tek nis ka framsteg. Uppfinnare har i stor utsträckning bidragit till dessa framsteg och un der årens lopp har flera av de större in du stri er, som för närvarande verkar, ba se rats på en eller flera upp fin ning ar. Kra ven på nä rings li vet av se en de pro duk ti vi tets höj ning är utomor - dent ligt starka. Mot bakgrund härav är snabb tek nisk utveckling på kal lad även i fram ti den. Ett väx an de antal fö re tag lägger ned allt stör re kost na der i fråga om pro dukt- och metodutveckling. Ut veck lings ar be tet, som ofta äger rum un der med ver kan av an - ställ da fors ka re, kon struk tö rer och andra ar bets ta ga re, kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För fö re ta gen som ar bets gi va re är det en na tur lig ut gångs punkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av fö re ta gens resurser, ska tillfalla fö re ta gen. Det lig ger i fö re ta gens intresse, att de an ställ da med ut nytt jan de av förvärvade kunskaper på eget ini ti a tiv kommer fram till inno - va tio ner. Ar bets ta gar na är å sin sida berättigade till skälig ersätt - ning för gjor da uppfinningar. Spörs må let om sådan er sätt ning ak - tu a li se ras i syn ner het, när upp fin ning tillkommit vid sidan av den an ställ des nor ma la ar bets upp gif ter och/eller har ett med hänsyn till ar bets ta ga rens ställning och an ställ nings för må ner sär skilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv ning en därav sker i en positiv anda. Särskilda er sätt - ningar för upp fin ning ar stimulerar in no va tions vil jan hos de an - ställ da. 4
1 Kategoriindelning av de an ställ das upp - fin ning ar m m I detta avtal för stås med A-uppfinning: uppfinning, som fal ler inom ramen för an ställds tjänst el ler sär skil da uppdrag, B-uppfinning: uppfinning, vars utnyttjande faller inom arbetsgiva - rens verk sam hets om rå de men som inte utgör A-uppfinning, C-uppfinning: uppfinning, som var ken är A-uppfinning eller B - upp fin ning. Vid kon cern fö re tag ska upptas över lägg ning ar för angivande av vil ka i kon cer nen in gå en de fö re tag, som ska anses tillhöra arbets - gi va rens verk sam hets om rå de. Om fle ra anställda väsentligen bidragit till en uppfinnings till - komst i de de lar, som omfattas av god kän da patentanspråk, ska samt li ga betraktas som uppfinnare. Kom men tar till 1 Ka te go ri in del ning av upp fin ning ar A - upp fin ning de fi ni e ras i avtalstexten som en upp fin ning, vil ken fal ler inom ra men för anställds tjänst eller särskilda upp drag. Där med menas, att uppfinningen ska ha till kom mit som ett resultat av det ar be te, som den anställde åta git sig och för vil ket lö nen är av sedd att ut gö - ra ersättning. Det sak nar be ty del se, hu ru vi da det ar be te, som lett till upp - fin ning en, utgör eller inte ut gör den anställdes huvudsakliga arbetsuppgift; det är till räck ligt, att arbetet in går som en av de upp gif ter den an ställ de har att ägna sig åt. Arbetsuppgiften be hö ver inte vara avsedd att leda till uppfinningar, men den ska ha sådan inriktning, att man vid dess normala ut fö ran de even tu ellt kan kom ma fram till en upp fin ning av det ak tu el la sla - get. Det är som regel ock så ka rak tä ris tiskt för A-uppfinning, att ar bets gi va - ren inte bara ut gi vit lön för ar be tet ifrå ga utan ock så ställt fö re ta gets re - surser (ma te ri al, instrument, lo kal etc) till för fo gan de redan från arbetets början. Med B - upp fin ning me nas en upp fin ning, som vis ser li gen fal ler inom arbets - gi va rens verk sam hets om rå de men som tillkommit un der and ra betingelser 5
än de ovan an giv na. Den an ställ de kan ex em pel vis ha kommit fram till en upp fin ning genom att på eget initiativ in tres se ra sig för en frå ga, som sor - te rar un der en an nan sek tion inom fö re ta get el ler som det i var je fall inte an kom mer på ho nom att sys sel sät ta sig med. Att man som en indirekt följd av sitt eget arbete må hän da kom mit att uppmärksamma problemställningen be rö var inte uppfinningen dess karaktär av B - upp fin ning. Den om stän dig he ten att den anställde arbetar på kon struk tionsav del ning el - ler laboratorium behöver inte nöd vän digt vis in ne bä ra, att en uppfinning är att be trak ta som A-uppfinning. Till belysning av det ovan sag da kan följande exempel anföras. 1. En kon struk tör är anställd på konstruktionsavdelningen vid ett fö re tag, som tillverkar släpvagnar till lång tra da re, in be gri pet kopp lings an ord - ningar mel lan långtradare och släpvagnar. Konstruktören åstad kom mer en pa ten ter bar upp fin ning, som be rör en så dan konstruktion. Upp fin - ningen är att klassificera som A - upp fin ning. 2. Ett större företag äg nar sig åt me ka nisk verk stads rö rel se med ton vikt på elektriska kom po nen ter. Inom företaget finns skilda av del ning ar bl a för elektriska mo to rer, trans for ma to rer, högspänd kraft över för ing, tra - verser, for don, elektronik, licensfrågor m m. En inom elek tro ni kav del - ningen an ställd upp fin na re gör vid si dan av sina nor ma la arbetsupp - gifter en mekanisk upp fin ning, som gäl ler lyft anord ning för travers. Uppfinningen är att klas si fi ce ra som B-uppfinning. 3. En ke mi ingen jör, anställd vid i fö re gå en de exempel nämnd verk stads in - dustri, ar be tar inom fö re ta gets central la bo ra to ri um med prob lem avse - ende iso la tions me to der. Han gör därvid vis sa rön, som han på sin fritid ar be tar vi da re på, och kom mer då fram till en pa ten ter bar uppfinning av se en de tvätt me del. Upp fin ning en är att klas si fi ce ra som C- upp fin - ning. Parterna är ense om att det kan fö re kom ma fall, som ligger i gräns skik tet mel lan A- och B - upp fin ning ar. Er sätt nings frå gan kan då lö sas utan när ma - re klassificering av uppfinningen. Fle ra upp fin na re När upp fin ning anmälts av en anställd, kan i vissa fall tänkas, att i själva ver ket även andra arbetstagare väsentligen bidragit till upp fin ning ens till - komst. I des sa fall är det an ge lä get, att ut red ning här om skynd samt kom - mer till stånd, var vid ar bets gi va ren bör med ver ka och lämna besked om sin in ställ ning. 6
2 Ar bets ta ga res skyldighet att anmäla uppfinningar m m Arbetstagare, som an ser sig ha gjort A-uppfinning el ler B-uppfin - ning, är skyldig att an mä la uppfinningen en ligt vad nedan stad - gas. Ar bets ta ga re, som anser sig ha gjort C - upp fin ning, bör an - mä la uppfinningen, eftersom det både för ar bets ta ga ren och ar bets gi va ren är önsk värt, att frågan om rät ten till uppfinningen blir helt klar lagd, innan uppfinningen börjar exploateras. An mä lan av upp fin ning, var med av ses sådan skrift lig eller där - med jämförbar redogörelse, av vilken de vä sent li gas te mo men ten i uppfinningen framgår, ska utan dröjs mål gö ras hos arbetsgiva - ren eller den, som ar bets gi va ren utsett att motta så da na an mäl - ningar. An mä lan ska be hand las kon fi den ti ellt, och det ålig ger ar - bets gi va ren att tillse, att anmälarens pri o ri tets rätt inom fö re ta get skyddas genom lämp lig diarie- och re gis ter för ing. Ar bets gi va ren ska inom fyra månader från det an mä lan om upp - finning gjordes lämna anmälaren skriftligt be sked rö ran de katego - ri, till vilken uppfinningen en ligt ar bets gi va rens uppfattning ska hän fö ras. För den hän del se ar bets ta ga ren till arbetsgivaren lämnar med de lan de om sin upp fatt ning rö ran de ka te go ri, till vilken upp - fin ning en är att hänföra, blir med de lan det gäl lan de gentemot ar - bets gi va ren, där est den na un der lå ter att inom fyra månader från det han fick del av med de lan det läm na arbetstagaren besked om an nat. Kom men tar till 2 Av paragrafen framgår, att anmälan om uppfinning ska ut vi sa de väsentli - gas te mo men ten i upp fin ning en. Nor malt ska anmälan vara skrift lig. Med därmed jäm för bar re do gö rel se av ses exempelvis det fal let, att upp fin na re istället för rit ning(ar) med tek nisk be skriv ning till ar bets gi va ren över läm nar fun ge ran de pro vex em plar av apparat, vari upp fin ning en ingår. 7
3 Arbetsgivares och arbetstagares rät tig - he ter med av se en de på A-, B- och C-uppfin - ning ar A-uppfinningar A - upp fin ning tillhör arbetsgivaren, som av gör, om och i vilken ut sträck ning uppfinningen ska patenteras. Upp hovs man till A - upp fin ning ska skrift li gen bekräfta ar bets gi va rens ägan de rätt till uppfinningen, om det ta i ären de rö ran de pa ten tan sö kan m m är er for der ligt med hän syn till lagstiftningen i re spek ti ve län der. Ar - bets gi va ren äger att till upp hovs man nen helt eller del vis av stå från sin rätt till A-uppfinningen. B - upp fin ning ar An mä lan om B-uppfinning en ligt 2 ska an ses in ne fat ta ett erbju - dan de till ar bets gi va ren att förvärva uppfinningen. Arbetsgivaren avgör med för anmälaren bin dan de verkan, om och i vil ken ut - sträck ning rät ten till upp fin ning en ska över gå till ar bets gi va ren. Upp hovs man till B-uppfinning ska härefter skrift li gen be kräf ta av ar bets gi va ren sålunda förvärvad rätt till upp fin ning en, om detta i ären de rörande patentansökan m m är erforderligt med hän syn till lag stift ning en i re spek ti ve län der. An ställd som gjort B- upp fin ning, får själv söka pa tent på densam - ma, se dan fyra må na der för flu tit från det den anställde an mält upp fin ning en enligt 2, så vi da inte arbetsgivaren dessförinnan med de lat, att han vill för vär va upp fin ning en. Upphovsman till B- upp fin ning, som själv önskar söka patent på uppfinningen, ska sam rå da med arbetsgivaren om pa ten tan sö kans ut form ning. Har åtta må na der för flu tit från det anställd enligt 2 an mält B - upp fin ning och har ar bets gi va ren un der lå tit att läm na be sked om hu ru vi da och i vilken utsträckning han öns kar för vär va uppfin - ning en, har den anställde rätt att fritt för fo ga över denna. 8
Ar bets gi va re, som för vär vat rätt till B - upp fin ning en ligt ovan, kan efter över ens kom mel se med upp hovs man nen helt eller delvis åter läm na sin rätt där till, var vid ar bets gi va rens rätt till ersättning är max i me rad till vad som motsvarar direkta kost na der för patent - an sö kan och an li tan de av pa ten tom bud. C - upp fin ning ar An ställd, som gjort C - upp fin ning, har rätt att fritt förfoga över denna. Kom men tar till 3 Det fram står som an ge lä get, att ar bets gi va ren så snart som möj ligt ef ter det pa tent an sö kan in gi vits i Sverige underrättar den anställde om i vil ka övriga länder han av ser att söka pa tent. 4 Ar bets ta ga res rätt till ersättning Ar bets gi va re, vars rätt till A - upp fin ning konstaterats eller som för vär vat rätt till B-uppfinning, ska till upp fin na ren utgiva skä lig er sätt ning här för. Vid ersättningens bestämmande ska sär skild hänsyn tagas till upp fin ning ens värde, omfattningen av den rätt till uppfinningen, som ar bets gi va ren över ta git inom och utom Sve ri ge, den betydelse, som an ställ ning en kan ha haft för uppfinning - ens tillkomst, samt, i fråga om A-uppfinning, den an ställ des tjänsteställning samt lön och övriga anställ - nings för må ner. På för hand be stämt schablonbelopp bör utgå till den an ställ de. Be lop pet kan utgå an ting en på en gång i sam band med pa ten tan - sö kans in gi van de eller i två el ler flera steg. Här ut över gäl ler följande. 1. Om vär det av A-uppfinning väsentligen överstiger vad som med hänsyn till den an ställ des tjäns te ställ ning samt lön och öv - 9
riga anställningsförmåner kunnat för ut sät tas, ska efter beak - tande av er sätt ning, som utgivits enligt fö re gå en de stycke yt - terligare er sätt ning utgå. Har uppfinnaren haft kostnader för uppfinningen, ska han er hål la skä lig gottgörelse för des sa. 2. Om arbetsgivaren övertagit rät ten till B - upp fin ning, ska i nor - malfallet, ut över ti di ga re nämnt schablonbelopp, yt ter li ga re ersättning utgå, om inte an nat föranleds av upp fin ning ens ringa värde. Att ar bets gi va ren i visst fall av sär skil da skäl inte önskar patent - sö ka uppfinningen ska i och för sig inte på ver ka den an ställ des rätt till ersättning en ligt den na pa ra graf. Be slut om ersättning ska på begäran av en de ra par ten upp tas till om pröv ning, om väsentligen ändrade förhållanden påkallar det. Redan utbetald ersättning får dock inte åter krä vas. Inte hel ler får åter krav ske, när ar bets gi va ren helt eller del vis av stått från sin rätt till viss A- eller B - upp fin ning. Kom men tar till 4 Scha blo ner sätt ning Reg ler om scha blo ner sätt ning bör an tas vid företag, där det fö re kom mer ut veck lings ar be te, som i ej ringa omfattning le der till patenterbara upp fin - ning ar. Med hän syn till bran scho lik he ter m m kan reglerna behöva ut for - mas på skil da sätt vid oli ka fö re tag. Som exempel på sådan reglering kan an fö ras följande vid ett företag tillämpade ord ning. Anställd, som åstad kom mer och an mä ler uppfinning, vilken av ar bets gi va - ren bedöms såsom patenterbar i Sverige och av värde för fö re ta get, äger rätt till er sätt ning om 1.700 kro nor, vil ket be lopp ut be ta las sna rast möj ligt ef ter det anmälan blivit gjord. Om upp fin ning en gjorts av fle ra anställda, för de las mellan des sa ett belopp om 2.550 kro nor. Om anmäld upp fin ning pa tent söks och le der till patent i Sverige, utgår till en sam upp fin na re yt ter - li ga re ersättning, vilken av ar bets gi va ren fast ställs till belopp varierande mel lan 2.800 kro nor och 14.000 kro nor. Har upp fin ning en åstad kom mits av flera anställda gemensamt, fördelas under mot sva ran de för ut sätt ning ar mel lan dem ett av ar bets gi va ren fast ställt be lopp, som kan va ri e ra mel lan 4.500 kro nor och 22.500 kronor. An sö kan om och be vil jan de av pa tent i främ man de län der ger inte upp hov till rätt till scha blo ner sätt ning. Schab - 10
lon ersättningar enligt ovan kan även utgå för uppfinningar, som an ses pa - ten ter ba ra i Sve ri ge samt i och för sig värda att pa ten te ras men på vil ka fö - re ta get av sär skil da skäl inte önskar söka pa tent. Om pröv ning av beslut om ersättning Enligt paragrafen kan genom av tal el ler på an nat sätt träf fat be slut om er - sätt ning för uppfinning upptas till omprövning, om vä sent li gen änd ra de för - hål lan den påkallar det. Som exempel på fall, då änd ring in trä der i de för - hål lan den, som varit av gö ran de vid er sätt ning ens be stäm man de, kan nämnas, att uppfinningen mins kar el ler ökar i värde på grund av nya upp - finningar eller tek ni kens ut veck ling över hu vud, på grund av ändrade mark - nadsförhållanden och liknande. Den omständigheten, att anställd uppfinna - re efter ersättningens bestämmande om pla ce ras inom företaget el ler att hans anställning upp hör, kan inte an ses öppna möj lig het till omprövning av beslut i er sätt nings frå gan. 5 Pa ten tan sö kan ef ter an ställ ning ens upphö ran de Där est arbetstagare inom sex månader efter det att hans ans täll - ning upp hört sö ker pa tent på upp fin ning, som om anställningen allt jämt hade be stått skulle ha varit att anse som A - upp fin ning, ska upp fin ning en anses ha gjorts un der an ställ ning en. Vad nu sagts ska dock inte gäl la, om arbetstagaren förmår göra san no likt, att upp fin ning en tillkommit ef ter an ställ ning ens upp hö ran de. 6 Hand lägg ning av tvister Uppstår oenig het mel lan arbetsgivare och ar bets ta ga re med avse - en de på fråga, som re gle ras i detta av tal, kan tvisten på en de ra partens begäran be hand las vid lokal för hand ling. Om så inte sker el ler om lokal förhandling inte leder till uppgörelse, kan frå gan hänskju tas till central förhandling. Framställning om sådan för - handling ska gö ras hos mot si dan inom sex månader från den dag, då över lägg ning ar na mel lan ar bets gi va re och arbetstagare re spek - ti ve den lokala förhandlingen av slu ta des, vid äventyr att vederbö - ran de an språk annars preskriberas. Som av slut nings dag ska an ses den dag, då be rör da parter i protokoll eller på annat sätt enats om att för kla ra över lägg ning ar na re spek ti ve för hand ling en av slu tad. Har par ter na inte enats, gäller som av slut nings dag den dag, då 11
part gi vit mot par ten skriftligt besked om att han an ser över lägg - ning ar na respektive förhandlingen av slu tad. Uppnås inte heller vid central förhandling enighet, får ta lan i sa - ken an häng ig gö ras en ligt 7. Talan ska väck as inom tio år från den dag, då den anställde en ligt 2 anmält uppfinningen till ar - bets gi va ren, vid även tyr att vederbörande anspråk annars preskri - be ras. Härav följer att, om parterna inte är överens om an nat, krav på omprövning av ersättning en ligt 4 sista stycket vid äventyr av pre skrip tion ska framställas ge nom väck an de av talan inom nämnda tioårsfrist. För hand ling kan ske, även om patent inte sökts el ler be vil jats med av se en de på uppfinningen. I uppgörelse får, om arbetsgivaren det begär, intas för be håll om att upp gö rel sen ska gälla en dast un der för ut sätt ning, att pa tent se - der me ra beviljas. 7 Fas tig hets bran schens Uppfinnarnämnd Ta lan rörande fråga, som inte kun nat lösas vid cen tral för hand - ling en ligt 6, ska fö ras in för en sär skilt inrättad skiljenämnd, kal lad Fastighetsbranschens Uppfinnarnämnd. Om nämnden be hand lat tvist med av se en de på upp fin ning, varpå pa tent sökts men ännu inte be vil jats, kan nämnden på be gä ran av en de ra parten i sitt ut slag läm na skil da föreskrifter för å ena sidan det fal let, att patent beviljas, och å andra si dan det fallet, att pa - ten tan sö kan av slås. Par ter inför nämnden är på arbetsgivarsidan fö re ta get och Fastigo samt på arbetstagarsidan den an ställ de och berörd arbetstagaror - ga ni sa tion. Ta lan får inte på någondera si dan föras utan medver - kan av berörd organisation, såvida det inte visas, att organisatio - nen av står från att föra talan. Fastighetsbranschens Uppfinnarnämnd be står av ord fö ran de jämte supp le ant för honom samt av två le da mö ter och suppleanter för dem. Ord fö ran den jämte suppleanten för ho nom ut ses av Fastigo 12
och be rörd/a ar bets ta gar or ga ni sa tion/er gemensamt. En ledamot ut ses av arbetsgivaren i tvisten och Fastigo gemensamt. En leda - mot ut ses av ar bets ta ga ren/ar bets ta gar na i tvisten jämte be rörd/a ar bets ta gar or ga ni sa tion/er ge men samt. Kost na der na för ordföranden de las lika mel lan Fas ti go och be - rörd/a ar bets ta gar or ga ni sa tion/er. Kost na der na för övriga ledamöter be strids av berört företag och/eller be rör da arbetstagare enligt nämn dens be slut. För nämndens verksamhet ska i övrigt i tillämpliga delar gäl la la - gen om skil je män. 8 Av ta lets giltighet Mel lan Fastigo och respektive arbetstagarorganisation gäller detta av tal från och med den 1 april 1996. Avtalet gäller tillsvidare med ett års upp säg nings tid. Avtalet gäller i fråga om uppfinning - ar, som anmälts till ar bets gi va ren från och med den 1 april 1996. 13