Enhetslaster 1
Bakgrund Producent Flygtransport Vägtransport Kund Kund Truck Järnvägs transport Sjötransport Vägtransport Vägtransport Truck 2
Bakgrund Långa transportavstånd framkallar behov av omlastning mellan transportmedel Omlastningsoperationer måste rationaliseras Godset stuvas i lastbärare Transportuppdragen renodlas 3
Bakgrund Gods hanterades i stor utsträckning för hand Människan utgjorde en restriktion för hur rationellt man kunde hantera godset Tids- och kostnadskrävande! 4
Enhetslasten Lösning: Forma större lastenheter som kan hanteras med mekaniska hjälpmedel Konsekvenser: Arbetsbelastning på personal minskas Ökad mekanisering Reducerad tid för lastnings- och lossningsoperationer Minskad väntetid för transportfordon à Ökad produktivitet 5
Enhetslasten 6
Förutsättningar för enhetslasten Koncentrerade godsflöden Upprepande flödesrelationer Fler än ett transportmedel i flödeskedjan 7
Kostnader förknippade med lastbärare Kostnadsminskning Kostnadsökning Hanteringsutrustning Antal lastbärare Returtransporter Administration Minskat antal mantimmar/hanterad godsmängd Ökad utnyttjande grad av transportfordon Mindre godsskador Mindre svinn Totalkostnaden avgör! 8
Enhetslastens funktioner Hålla samman gods Vara bärande Skydda godset 9
Krav på enhetslasten Storlek Tid Form Hantering 10
Transportsystemets karaktär avgör lastbärarens utformning Grad av standardisering Generella lastbärare Anpassade lastbärare Slutet system Öppet system 11
Standardisering ISO 12
Enhetsflöde 13
Enhetsflödets egenskaper Fördelar Reducerad hanteringstid Enklare och snabbare omlastning mellan transportmedlen Reducerad terminaltid för transportmedlen Minskade godsskador Enklare att välja lastbärartyp Enklare dokumentation Enklare regler för ansvar och försäkringar Nackdelar Transportmedlen måste vara anpassade Större hanteringsutrustningar Stora terminaler och flöden Kostnad för lastbärare Ompositionering av lastbärare 14
Lastpallar 15
Moduluppbyggnad av pallsystemet Halvpall Sjöfartspall Europapall 16
Stuvning i container Problematiskt med olika standarder Fler pallformat kommer troligtvis upptas som ISO-standard 17
Uppbyggnad av laster på pall Huvudprincipen är att med minsta möjliga tillbehör åstadkomma en transportsäker last. Olika metoder för fixering av gods på pall: - Speciallister mellan lagren - Klisterremsor - Mellanlägg av papper Gods på sjöfartspallar och flak måste ofta spännas fast liksom vid transporter med flyg 18
Lastpallskragar Effektivt komplettering till pallarna. Fyller många funktioner. - Genom lock på översta kragen fås en sluten enhet - Oregelbundet gods omformas - Skydd av godset - Infasning av bulkgods - Reducerat hanteringsarbete - Ökat volymutnyttjande 19
Effektivare hantering Under de senaste decennierna har utvecklingen inom transportnäringen och inom tung industri gått mot en effektivare hantering av lastbärarenheter, t ex: - Containerflak - Växelflak - Rullflak 20
Container Med en lastbärande enhet av typ container avses en större behållare som används inom ett öppet och världsomspännande transportsystem. - Utformad så att den lätt kan flyttas mellan olika transportmedel - 20 och 40 fot är de vanligaste 21
Container enligt ISO Enligt det av ISO givna förslaget för standardisering av containrar benämns en behållare container om den uppfyller ett antal kriterier: - En tranportenhet av varaktigt utförande - Tillräckligt kraftig för att tillåta upprepad användning - Speciellt utformad för att underlätta godstransporter med ett eller flera transportmedel utan omlastning av godset - Försedd med anordningar som möjliggör snabb och effektiv hantering, speciellt vid överföring mellan olika transportmedel - Så utformad att den är lätt att fylla och tömma - Har en inre volym av minst en kubikmeter 22
Container enligt ISO Huvuddelen av de containrar som används internationellt har de av ISO rekommenderade dimensionerna. Inom sjöfarten staplas containrar i lastrum och på väderdäck samt i hamnarna. De måste tåla att sex fullastade containrar staplas i höjd. En ISO-container har därför relativt hög tomvikt (tara). Riktmåtten är 2 200 och 3 800 kg för en 20- resp 40-fots container. 23
Container enligt ISO Främst yttermått, hållfasthet och hörnbeslag som är standardiserade lastlådan kan se olika ut, vilket innebär att det finns många specialcontainrar, t ex: - Tankcontainrar - Containerflak - Kyl- och värmecontainrar - Tippbara containrar 24
Utvecklingstrender container Artiklar och produkter som transporteras blir allt mer förädlade och förpackas i allt större utsträckning. Konsekvensen är en minskad densitet, vilket ger ett ökat behov av volymkapaciteten hos lastbärarna. - Bredd, t ex vägtransporter tillåter max bredd 2,60 m jmf med en vanlig container som har bredden 2,42 m - Längd, kan ökas för alla transportslag, men vägarnas infrastruktur sätter begränsningar - Höjd, begränsas också av vägens och järnvägens infrastruktur - De måste också kunna hanteras av befintlig hanteringsutrustning 25
Transporter av enhetslastbärare Enhetslastbärare är stora och tunga och ställer stora krav på hanteringsutrustningen. - Fartyg - LoLo - RoRo - Kombinerade LoLo/RoRo - Feederfartyg - Järnvägsvagnar - Lastbilar (Semitrailer) - Flyglan/Helikopter 26
Hantering av enhetslaster Grundtanken med alla enhetslastsystem är att lasten skall kunna passera obruten genom alla länkar i transportkedjan samt enkelt kunna överföras mellan olika transportmedel. Gränssnitten mellan lastbärare och hanteringsutrustning utgörs av någon form av gripdon, i dessa sammanhang benämnt ok. 27
Hantering av enhetslaster Hanteringsok: - Topplyftok - Sidolyftok - Ändlyftok - Griparmsok - Kombinationsok 28
Hantering av enhetslaster Hantering i hamnar: - Landbaserade kranar - Fartygsbaserade kranar 29
Hantering av enhetslaster Hantering i terminaler: - Grensletruckar - Terminaltraktorer - Motviktstruckar 30
Hantering av enhetslaster Fordonsbunden hantering: - Semi-trailer - Växelflak - Sidlyftare - Rullflak - Skelett-trailrar - Stödbensram 31