Rekryteringsmyndighetens riktlinjer Riktlinjer om bisyssla 2011:3 beslutade den 26 september 2011 Innehåll och syfte Dessa riktlinjer innehåller information om bestämmelserna om bisysslor i 7 lagen (1994:260) om offentlig anställning, LOA, samt i 15-16 Allmänt löne- och förmånsavtalet (2008:1), ALFA. Av riktlinjerna framgår även vad som gäller för anmälan om bisyssla, prövning av bisyssla och beslut om förbud mot bisyssla. Syftet med riktlinjerna är att redovisa Rekryteringsmyndighetens syn på bisyssla så att det inte råder några oklarheter mellan myndigheten och de anställda. Tillämpning Riktlinjerna gäller för de som är anställda i Rekryteringsmyndigheten, oberoende av anställningsform. Riktlinjerna gäller även när en anställd är tjänstledig från myndigheten. Särskilda regler gäller för de arbetstagare som omfattas av chefsavtalet (bilaga 4 till RALS 2001, se Cirk. 2001 A 7). Vad är en bisyssla? En bisyssla är en verksamhet som en anställd har vid sidan om sin ordinarie anställning. Det kan gälla ett tillfälligt uppdrag, en tillsvidareanställning hos en annan arbetsgivare eller verksamhet i eget företag. Verksamheten kan vara tillfällig eller stadigvarande, betald eller obetald. Rätten att ha bisyssla Utgångspunkten är att det är tillåtet att ha bisysslor vid sidan av sin ordinarie anställning. De här bisysslorna är i regel tillåtna: fackliga förtroendeuppdrag politiska eller andra ideella förtroendeuppdrag statliga eller kommunala uppdrag i allmänhet uppdrag på grund av ett domstolsförordnande enligt föräldrabalken. Enligt lagen om offentliga anställning (LOA) och allmänt löne- och förmånsavtal (ALFA) är det inte tillåtet att ha de här bisysslorna: förtroendeskadliga bisysslor
Riktlinjer 2011:3 Sida 2 arbetshindrande bisysslor konkurrensbisysslor. Förtroendeskadlig bisyssla Enligt 7 LOA, får en arbetstagare inte ha anställning eller uppdrag eller utöva verksamhet, som kan rubba förtroendet för den arbetstagarens eller annan arbetstagares opartiskhet i arbetet eller skada myndighetens anseende. Förbudet mot förtroendeskadliga bisysslor är följden av de särskilda krav på integritet, som den offentliga anställningen ställer på arbetstagarna. Det kravet har sin grund i 1 kap. 9 regeringsformen, som slår fast att domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen ska beakta allas likhet inför lagen och iaktta saklighet och opartiskhet (objektivitetsprincipen). Tillräckligt att förtroendet kan rubbas För att en bisyssla ska vara otillåten räcker det att man riskerar att rubba allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Det är alltså inte nödvändigt att förtroendet rent faktiskt har rubbats eller att något särskilt har inträffat. Hur man bedömer om en bisyssla är förtroendeskadlig? När Rekryteringsmyndigheten ska ta ställning till om en bisyssla är förtroendeskadlig ska myndigheten utgå ifrån objektivitetsprincipen och bedöma om bisysslan kan leda till jävsituationer om den rubbar förtroende för arbetstagarens opartiskhet i tjänsteutövningen om den rubbar förtroendet för myndighetens opartiskhet. Detta ska myndigheten beakta särskilt: Myndighetens uppgift. Har myndigheten en uppgift som innebär utpräglad maktutövning? Har myndigheten en rättsvårdande uppgift, exempelvis polis, åklagare, domare? Bisysslans innehåll i förhållande till arbetstagarens huvudsakliga arbetsuppgift. Är verksamheterna likartade? Arbetstagarens ställning. Vilken möjlighet har arbetstagaren att påverka eller besluta? Ekonomiskt intresse. Är bisysslan ideellt arbete? Är den ekonomiska vinningen stor eller liten? Rekryteringsmyndigheten ska göra en samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Ett stöd i den bedömningen är checklistan från Bisyssleutredningens betänkande (SOU 2000:80, bilaga 3), bilaga 1.
Riktlinjer 2011:3 Sida 3 Exempel på bisysslor som kan vara förtroendeskadliga Bisyssla som på grund av sin karaktär inte är förenlig med en anställning vid Rekryteringsmyndigheten I vissa fall framstår en bisyssla som tvivelaktig eller mindre lämplig, exempelvis verksamheter som rör spel eller försäljning av vapen eller alkohol. Det finns visserligen inget lagligt hinder mot dessa verksamheter, men att förena en sådan bisyssla med en anställning i Rekryteringsmyndigheten är olämpligt. Bisyssla som innebär affärsförbindelse med Rekryteringsmyndigheten Affärsverksamhet som riktar sig till Rekryteringsmyndigheten är i de flesta fall definitivt olämplig. Andra aktörer inom samma bransch och allmänheten kan misstänka att saker och ting inte går rätt till, eftersom en anställd i Rekryteringsmyndigheten har en klar fördel i förhållande till sina konkurrenter. Den som är anställd vet vad som gäller inom Rekryteringsmyndigheten och hur man ska agera. Detta är en uppenbar jävsituation och bisysslan är absolut olämplig. Bisyssla som påverkar Rekryteringsmyndighetens myndighetsutövning En verksamhet är definitivt olämplig om den ger en kund fördelar i förhållande till Rekryteringsmyndigheten. Bisyssla som inkräktar på Rekryteringsmyndighetens verksamhetsområde Rekryteringsmyndighetens verksamhet är reglerad i lag och förordning. Detta innebär att det inte är möjligt för någon annan än Rekryteringsmyndigheten att bedriva mönstring eller inskrivning. Att bedriva en bisyssla inom detta område är alltså inte tillåtet. Vissa delar av Rekryteringsmyndighetens verksamhet kan dock utföras av annan. Ett exempel skulle kunna vara de psykologtjänster som Rekryteringsmyndigheten erbjuder Försvarsmakten (PUFF 2). Om en av myndighetens psykologer skulle erbjuda denna tjänst i privat regi till Försvarsmakten är det mycket som talar för att myndigheten skulle betrakta den som en förtroendeskadlig bisyssla. Det är inte så att Rekryteringsmyndighetens intäkter måste skyddas. Det handlar i stället om att det kan uppstå jävsituationer samt att verksamheten har ett klart samband med mönstring och inskrivning. Samma förhållande gäller för annan verksamhet som Rekryteringsmyndigheten utför på uppdragsbasis. Det kan handla om test- och urvalstjänster samt olika typer av rehabiliteringsinsatser (hemkomstsamtal och debriefing). Om myndighetens anställda erbjuder dessa tjänster i privat regi
Riktlinjer 2011:3 Sida 4 finns det en uppenbar risk att allmänhetens förtroende för Rekryteringsmyndighetens verksamhet kan skadas. I vart fall om myndigheten och den enskilde arbetstagaren har samma målgrupp. Eftersom bisysslan har mycket nära anknytning till Rekryteringsmyndighetens verksamhet kan allmänheten få uppfattningen att arbetstagaren har eller kan dra fördel av sin anställning vid myndigheten på ett otillbörligt sätt. Allmänheten kan misstänka att den privata verksamheten har byggts upp utifrån den kunskap och erfarenhet som den enskilde har tillgodogjort sig i anställningen. Misstanke kan också finnas om att arbetstagaren utnyttjar information från tjänsten för att utveckla den privata verksamheten och för att skaffa egna kunder. Bisyssla som förknippas med Rekryteringsmyndighetens verksamhet Den anställdes bisyssla kan sammanblandas med Rekryteringsmyndighetens verksamhet beroende på hur den marknadsförs. Det finns egentligen inget samband med Rekryteringsmyndighetens verksamhet, men allmänheten kan få den uppfattningen. Situationen kan uppstå om den anställde uppträder i den egenskapen och framställer bisysslan som en del av Rekryteringsmyndighetens verksamhet eller att myndigheten stödjer verksamheten. I ett sådant fall måste bisysslan bedömas som förtroendeskadlig. Arbetshindrande bisyssla Bestämmelsen om förbud mot arbetshindrande bisysslor finns i 1 kap. 15 ALFA. Där anges att arbetsgivaren får bestämma att en arbetstagare helt eller delvis ska upphöra med en bisyssla om arbetsgivaren anser att den hindrar arbetstagaren i arbetet. Den som är anställd i Rekryteringsmyndigheten ska utföra och sköta uppgifterna som ingår i anställningen. Det är utgångspunkten när myndigheten ska bedöma om en bisyssla är arbetshindrande eller inte. Ett exempel på en arbetshindrande bisyssla är när en anställd arbetar helger och nätter för att sedan arbeta på Rekryteringsmyndigheten på dagen. Även en ideell fritidsaktivitet kan vara en arbetshindrande bisyssla. Konkurrensbisyssla Enligt 1 kap. 16 ALFA får arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet inte inneha så kallade konkurrensbisysslor. Arbetstagaren får alltså inte konkurrera med myndigheten i dess roll som affärsdrivande. Förbudet mot konkurrensbisysslor handlar inte om att kräva arbetstagarens lojalitet. Avsikten med förbudet är att skydda intäktsfinansierad verksamhet från otillbörlig konkurrens.
Riktlinjer 2011:3 Sida 5 De exempel på bisysslor som ovan har bedömts inkräkta på Rekryteringsmyndighetens verksamhetsområde och som därmed betraktas som förtroendeskadliga kan också betraktas som otillåtna konkurrensbisysslor. Information om bisyssla Enligt 7a LOA ska arbetsgivaren på lämpligt sätt informera arbetstagarna om vilka förhållanden som kan göra en bisyssla otillåten. Arbetstagarens närmaste chef ska informera om detta när arbetstagaren börjar sin anställning i Rekryteringsmyndigheten och i medarbetarsamtal. Skyldigheten att lämna uppgifter Av 7b LOA framgår att en arbetstagare ska lämna de uppgifter som arbetsgivaren begär för att kunna bedöma arbetstagarens bisyssla. Om arbetstagaren vägrar att lämna uppgifter eller lämnar felaktiga eller ofullständiga uppgifter, ska arbetsgivaren informera om att ärendet kan komma att prövas arbetsrättsligt. Insamling av uppgifter Uppgifter om bisysslor ska inhämtas av närmaste chef när arbetstagaren börjar sin anställning i Rekryteringsmyndigheten och i medarbetarsamtal. Oftast räcker det med uppgifter om arten av bisyssla för att man ska kunna avgöra om den är tillåten. Till att börja med räcker det därför med att begära in uppgift om vilket slag av bisyssla som arbetstagaren har. Blankett Inventering av bisyssla ska användas, bilaga 2. Om det finns särskild anledning till det ska mera detaljerande uppgifter om bisysslan begäras in. Vid bedömningen av hur mycket uppgifter som ska tas in kan samråd ske med Rekryteringsmyndighetens chefsjurist. Vid insamling av mer detaljerande uppgifter ska blankett Anmälan om bisyssla användas, bilaga 3. Handläggning av ärenden om bisysslor Närmaste chef ska informera om bisysslor samt inhämta uppgifter om personalens bisysslor. Om chefen får veta att en arbetstagare har eller tänker åta sig en bisyssla som kan vara otillåten ska ärendet överlämnas till administrativa avdelningen (ADM) för handläggning.
Riktlinjer 2011:3 Sida 6 Beslut i ärenden om bisysslor Generaldirektören beslutar i ärenden om bisysslor enligt Rekryteringsmyndighetens interna bestämmelser om myndighetens arbetsordning. Förtroendeskadliga bisysslor Enligt 7c LOA ska arbetsgivaren förbjuda en arbetstagare att ha eller påbörja en förtroendeskadlig bisyssla. Beslutet ska vara skriftligt och innehålla en motivering. Arbetstagaren ska få möjlighet att yttra sig innan arbetsgivaren beslutar. Om det då står klart att arbetstagaren har upphört med eller inte kommer att åta sig en bisyssla ska inget beslut fattas. Arbetshindrande bisysslor Av 1 kap. 15 andra stycket ALFA framgår att arbetsgivaren får ålägga en arbetstagare att helt eller delvis upphöra med en bisyssla, som arbetsgivaren bedömer hindrar arbetstagaren i arbetet. Arbetstagaren ska få möjlighet att yttra sig innan arbetsgivaren beslutar. Om det då står klart att arbetstagaren har upphört med eller inte kommer att fortsätta med bisysslan ska inget beslut fattas. Konkurrensbisyssla Enligt 1 kap. 16 ALFA får arbetstagare vid myndigheter som bedriver affärs- eller uppdragsverksamhet inte inneha så kallad konkurrensbisyssla, men arbetsgivaren kan tillåta bisysslan. Förhandlingsskyldighet före beslut Innan arbetsgivaren beslutar om förbud mot arbetshindrande bisyssla eller konkurrerande bisyssla ska arbetsgivaren förhandla med arbetstagarorganisationerna enligt 11 lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet (MBL). Inför beslut om förtroendeskadlig bisyssla finns däremot ingen förhandlingsskyldighet. Påföljd Arbetstagare som innehar eller utövar en bisyssla i strid med 7 LOA eller 1 kap. 15 eller 16 ALFA kan drabbas av disciplinpåföljd i form av löneavdrag eller varning. I allvarliga fall kan arbetstagaren avskedas eller sägas upp av personliga skäl. När det gäller arbetshindrande bisyssla eller konkurrensbisyssla kan arbetstagaren även bli skadeståndsskyldig för brott mot kollektivavtalet.
Riktlinjer 2011:3 Sida 7 Som regel kommer disciplinpåföljd dock inte i fråga, om arbetstagaren upphör med bisysslan sedan han eller hon fått besked om att den inte är tillåten. Övrigt Alla bisysslor ska hållas klart åtskilda från arbetstagarens verksamhet vid Rekryteringsmyndigheten. Detta betyder bland annat att det inte är tillåtet att använda Rekryteringsmyndighetens resurser (lokaler, utrustning m.m.). Den som vill ha närmare information eller råd om reglerna kring bisysslor och hur de tolkas kan vända sig till sin närmaste chef eller till myndighetens chefsjurist. Dessa riktlinjer ska tillämpas från och med den 1 oktober 2011. Samtidigt upphävs Pliktverkets Riktlinjer om bisyssla (2009:1). BIRGITTA ÅGREN Kjell Kastman
Riktlinjer 2011:3 Bilaga 1 1 SOU 2000:80 Bilaga 4 Är bisysslan tillåten eller förbjuden? Checklista för bedömningen av bisysslors förtroendeskadlighet Bestämmelsen i 7 lagen om offentlig anställning (LOA) om förbud mot förtroendeskadliga bisysslor är allmänt hållen. En rad olika omständigheter spelar in när man skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig eller inte. Först bör man avgöra om det över huvud taget rör sig om en bisyssla i lagens mening eller om det är en sådan aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet och som därmed i allmänhet faller utanför bisyssleregeln. Man bör sedan göra en samlad bedömning av de omständigheter som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarnas opartiskhet och myndigheternas anseende. Hur stor är risken för att förtroendet rubbas och vilken grad av risk kan man godta? Vid bedömningen bör man ta hänsyn till dels vilka arbetsuppgifter den anställde och myndigheten har, dels vad bisysslan går ut på. Syftet med denna checklista är att den skall kunna vara ett stöd för arbetsgivare och arbetstagare när de skall bedöma om en bisyssla är förtroendeskadlig. Det är naturligtvis inte tanken att den med automatik skall kunna leda fram till rätta svaret på frågan om förtroendeskadligheten. Är verksamheten en bisyssla i lagens mening? 1. Är det fråga om en anställning vid sidan av huvudanställningen? 2. Är det fråga om ett uppdrag som lämnas av någon annan än huvudarbetsgivaren? 3. Är det fråga om något annat slag av verksamhet än sådant som nämns i fråga 1 och 2 och som bedrivs vid sidan av huvudanställningen? 4. Är det fråga om enbart medlemskap och inte uppdrag, t.ex. som styrelseledamot, i en förening? 5. Är det fråga om en aktivitet som typiskt sett hör till privatlivet, t.ex. att utöva en hobby eller att sköta sin och familjens egendom och privata angelägenheter? 6. Innebär aktiviteten, t.ex. förvaltning av den egna förmögenheten, att arbetstagaren är engagerad i företag eller branscher som är föremål för hans verksamhet i tjänsten? Om svaret på någon av frågorna 1-3 och 6 är ja, talar det mesta för att det rör sig om en bisyssla i lagens mening. Om svaret på någon av frågorna 4 och 5 är ja, talar det mesta för att det inte handlar om en bisyssla i lagens mening. Ligger arbetsuppgifterna i huvudanställningen inom något av de områden där man bör vara särskilt försiktig med bisysslor som kan påverka allmänhetens förtroende för arbetstagarna eller myndigheten/förvaltningen? Har arbetstagaren eller den myndighet/förvaltning där han eller hon är anställd a arbetsuppgifter som innebär o rättskipning o myndighetsutövning (beslut om förmåner, rättigheter och skyldigheter, tillstånd, bidrag m.m. för enskilda personer och företag)
Riktlinjer 2011:3 Sida 2 o upphandling (köp eller hyra av varor, tjänster eller byggentreprenader) o tillsyn och kontroll över offentlig eller enskild verksamhet o förvaltning av egendom o ledning av myndigheter/förvaltningar eller verksamheter inom dessa Om svaret på frågan är ja, ökar risken för att en bisyssla skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Är bisysslan av sådan beskaffenhet att risken för förtroendeskada ökar? 1. Finns det någon beröring mellan å ena sidan arbetsuppgifterna i bisysslan eller verksamheten i det företag hos vilket bisysslan utförs och å andra sidan myndigheten/förvaltningens verksamhet? 2. Finns det någon beröring mellan arbetstagarens arbetsuppgifter i huvudanställningen och bisysslan? 3. Är arbetsuppgifterna i bisysslan av mera kvalificerat slag? 4. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan ett privat företag? 5. Är bisysslan ett styrelseuppdrag i aktiebolag eller ekonomisk förening? 6. Gäller bisysslan egen kommersiellt inriktad verksamhet, t.ex. konsultverksamhet? 7. Är bisysslan ett politiskt, fackligt eller ideellt förtroendeuppdrag? 8. Är arbets- eller uppdragsgivaren för bisysslan en offentlig myndighet? 9. Är det ett allmänt intresse, t.ex. en myndighets behov av expertis, att arbetstagaren åtar sig bisysslan? Om svaret på någon av frågorna 1-6 är ja, ökar risken för att bisysslan skadar allmänhetens förtroende för arbetstagaren eller myndigheten. Om svaret på fråga 7, 8 eller 9 är ja, minskar risken. Har bisysslan sådan omfattning att risken för förtroendeskada ökar? 1. Är bisysslan tidskrävande? 2. Är bisysslan kortvarig eller av sporadisk art? 3. Får arbetstagaren eller någon anhörig till honom eller henne ekonomisk eller annan ersättning för bisysslan och är denna ersättning i så fall hög? Om svaret på fråga 1 och/eller 3 är ja, ökar risken för förtroendeskada. Om svaret på fråga 2 är ja, minskar risken
Riktlinjer 2011:3 Bilaga 2 1 Inventering av bisyssla (lämnas till närmaste chef) Namn: Personnummer: Pågående bisyssla Bisyssla: Omfattning: Planerad bisyssla Bisyssla: Omfattning.. Datum Underskrift
Riktlinjer 2011:3 Bilaga 3 1 Anmälan om bisyssla Namn: Personnummer: Arbete/uppdrag utöver anställningen vid Rekryteringsmyndigheten Bisysslans innehåll: Omfattning: Uppdragsgivare: Egen verksamhet: När påbörjades uppdraget/verksamheten: Hur länge löper uppdraget/verksamheten: Har uppdraget/verksamheten någon beröring med Rekryteringsmyndighetens verksamhet:
Riktlinjer 2011:3 Sida 2 Övriga synpunkter: (Egen bedömning m.m.).. Datum Underskrift