Hur påverkas vårdmiljön av konst?

KulturSkåne Konstkansliet Hur påverkas vårdmiljön av konst? Utdrag ur enkätundersökning från 17 vårdinrättningar i Region Skåne

17 vårdinrättningar Eslöv Folktandvården. Helsingborg Margaretahuset (Barn- och vuxenhabilitering). Hässleholm Hässleholms sjukhus (medicinmottagningen samt ortopeden). Kristianstad Centralsjukhuset (kirurgavdelningen) samt Näsby Folktandvård. Landskrona Landskrona Lasarett (Operations avdelningen) samt Barn- och Ungdomspsykiatriska kliniken (BUP). Lund Vårdcentralen Södertull. Malmö diagnostiskt Center (UMAS), Centrum för Sexuell Hälsa (UMAS), Folktandvården (Specialistkliniken för Oral Protetik) samt Barn- och Ungdomscentrum (BUC, UMAS). Tomelilla vårdcentralen. Trelleborg Trelleborgs lasarett. Ystad Barnens Hus (Ystad Lasarett). Ängelholm ängelholms Sjukhus (TÖM Tidsbeställd Öppen Mottagning) samt Vårdcentralen Laxen. Alla bilder i denna broschyr ingår i verket Från Till Rosenbron från 2007. Ett konstnärligt gestaltningsprojekt av Niklas Hellberg som återfinns i väntrummet på Specialisttandvården, Tandvårdshuset i Kristianstad.

Konst i vårdmiljö I och med införandet av den så kallade en-procentsregeln i slutet av 1930-talet, blev konstnärlig gestaltning inom vården ett begrepp. Det verkliga genombrottet för konst i vården kom under 1960- talet och kulminerade under de följande årtiondena. Sedan dess har såväl synen på vården som inställningen till form och design förändrats flera gånger om. Idag, en bit in på 2000-talet, har vi i Sverige dessutom tillägnat ett helt år åt design i och med Designåret 2005, vilket visar hur viktig vår omgivnings gestaltning kommit att bli för oss. Detta är också något som avspeglas i Kultur Skånes Konstkanslis verksamhet, vars mål är att konsten skall finnas som en naturlig och själv klar del i samhället och på så sätt bidra till mer attrak tiva och stimulerande miljöer. Tanken är att konst av god kvalitet skall finnas i de lokaler Region Skåne förvaltar, vilket görs genom utlåning och placering av de verk som finns i regionens samling. Detta gäller oftast olika vårdinrättningar, som sjukhus och vårdcentraler runt om i Skåne. Om detta, konsten i våra vårdmiljöer, handlar denna broschyr. 3

4 Tänk efter: Hur upplever du en sjukhusvistelse, ett tandläkarbesök eller det ibland eviga väntandet på en vårdcentral? Vilka känslor etablerar sig inom dig, som riskerar att förstärkas av en oinbjudande miljö? Tandläkarskräck, sprutfobier, och den där speciella lukten som tränger sig på allt blir mer påtagligt när man inte ges en chans att glömma, eller för en stund koppla bort varför man befinner sig på platsen. Att säga att en miljö är sjukhuslik är i det närmaste ett skällsord. Man tänker knappast på något varmt och ombonat, trots att det idag inte råder någon tvekan om vilken effekt en genomtänkt omgivning kan ha på oss människor.

Våra sinnesintryck spelar stor roll för vår hälsa, och den miljö vi vistas i påverkar i högsta grad vårt psyke och vårt humör. Sjukhusmiljön är vår känsligaste offentliga miljö. De satsningar på inredning och konst, som genomförs där, om det sker utifrån den sjuka människans behov, kan inverka på sjukhusvistelsens längd. Så skriver forskaren Birgitta Rapp i sin bok Konst på sjukhus till glädje för alla. Faktum är att i en tilltalande omgivning sänks vårt blodtryck, behovet av smärtstillande medicin minskar och depressioner lindras. Det konstaterar arkitekten Alan Dilani vid KTH i sin forskning om sambandet mellan hälsa och design. Den visar också att immunförsvaret stärks samtidigt som läkeprocessen påskyndas. Att vara omgiven av bra design stärker självkänslan, säger Dilani. Men all konst är långt ifrån läkande, eller har en positiv inverkan på oss sjuka som friska. Att placera konst i vårdmiljöer är en inte helt okomplicerad verksamhet, där flera faktorer måste 5

Men all konst är långt ifrån läkande, eller har en positiv inverkan på oss sjuka som friska. Att placera konst i vårdmiljöer är en inte helt okomplicerad verksamhet, där flera faktorer måste vägas in. Vilken konst passar var? Mindre vana bildbetraktare, till exempel personer som sällan ägnar sig åt att besöka konstutställningar, föredrar ofta trygga bilder som man kopplar till positiva minnen. För personer med nedsatt syn kan en oskarp bild bli ännu mer oskarp. Detaljer försvinner och klara former avtar i skärpa. Detta kan upplevas både som obehagligt och förvirrande är det jag som ser dåligt eller är det bilden som är suddig? För ett barn kan en sjukhusmiljö te sig skrämmande och otäck av flera olika anledningar. Men rädslor och nervositet kan avledas om barnet påminns om det trygga och välkända, till exempel genom motiv de känner igen eller bilder som på andra sätt upplevs lugnande och rogivande. Men inte bara motiven är viktiga att tänka igenom det gäller även färgvalen. Rött, till exempel, symboliserar för många värme och kärlek, men det är också den färg som personer med starka smärtor ofta upplever att de ser. Ett sjukhus skall inte sträva efter att likna, eller för söka vara ett museum eller ett galleri. Den estetiska utformningen av en lokal bör alltid vara underordnad patientens behov. Men hur ser patien terna, deras anhöriga och inte minst vårdpersonalen på konst i vårdmiljöer? Undersökningen Konst i vårdmiljöer utfördes under höstterminen 2006 som ett samarbete mellan Konstkansliet och Kulturvetenskapliga Institutionen vid Lunds Universitet. Denna genomfördes av Museikunskapstudenterna Rebecka Andersson, Kristina Bergström och Jonas Petersson. Resultatet redovisades i en uppsats som presenterar undersökningen i sin helhet, och finns att läsa på Konstkansliets hemsida. 6

7

Hur påverkas vårdmiljön av konst? Under senhösten och vintern 2006 genomfördes för Konstkansliets räkning en enkätundersökning bland patienter och anhöriga respektive vårdpersonal på 17 olika vårdinrättningar runt om i Region Skåne. Syftet var att ta reda på i vilken utsträckning vårdmiljön påverkas av att den innehåller konst om den alls påverkas samt att se hur patienter, deras anhöriga, läkare och sköterskor upplever denna miljö. För trots att det sker allt fler satsningar på konstnärlig gestaltning av våra vårdinrättningar, är resultaten av dessa tämligen outforskade. Här redovisas i korthet några nyckelfrågor ur enkäterna. 8

Potential utöver den dekorativa I den undersökning som riktades till vårdpersonal medverkade 203 personer. Av dessa var hela 88 % kvinnor och endast 12 % män, och den åldersgrupp som dominerade bland de svarande var 46 55 år. När det gäller personalens erfarenhet av tillfällen då konsten haft en positiv inverkan på en patients hälsotillstånd, fråga 7, svarade sammanlagt 55 % att de haft erfarenhet av detta. Ett i högsta grad positivt resultat som inte minst visar på konstens potential, utöver den rent dekorativa. Uppfattningen att konst kan ha en positiv effekt inom vårdmiljöer styrks dessutom genom att hela 76 % av de tillfrågade i fråga 8 menade att det är viktigt att konst prioriteras som en del av inredningen. I fråga 11 fick de svarande välja vilka alternativ de tyckte passade bäst in på hur konsten påverkade hur de uppfattade den aktuella platsen. Majoriteten uppgav här att den ger en ökad trivsel och en ombonad känsla, samtidigt som den visar att någon brytt sig om miljön. 31 % menar också att föremålen ger ett samtalsämne, något att prata om med en orolig patient. Detta styrks i fråga 12 där 57 % har tagit emot åsikter om konsten i lokalen. Konstens förmåga att fungera som allt från ren utsmyckning till samtalsämne och påskyndare av läkeprocessen, skulle kunna utnyttjas i ännu större utsträckning genom att låta vårdpersonalen fortbildas inom ämnet. Konst i vårdmiljöer är en inte helt okomplicerad verk samhet, och genom ut- och fortbildning inom området skulle förståelsen för dess möjligheter öka. Patienter och anhöriga Den enkät som riktades till patienter och anhöriga delades i huvudsak ut på plats i väntrummen. I de fall då platsen innebar en känslig miljö, till exempel där det fanns en infektionsrisk eller där det endast passerade ett fåtal personer per dag, fick enkäterna ligga kvar under en längre tid, med förhoppningen att fler skulle svara på den. Slutligen fick denna enkät 178 svaranden, varav 61 % var kvinnor och 39 % män. Vad gäller ålder blev det en förhållandevis jämn spridning, med ett litet övertag för åldersgruppen 65 år och över. Frågor och statistik se sid 10 11 9

SÅ HÄR SVARADE PERSONALEN: SÅ HÄR SVARADE PATIENTER OCH ANHÖRIGA: 7) Har du någon erfarenhet av tillfällen där konsten på plats haft en positiv inverkan på en patients/patienters hälsotillstånd? 9) Tycker du att det är viktigt med konst som en del av inredningen på sjukhus och andra vårdinrättningar? 5% 3% JA, LITE ERFARENHET 7% 3% JA, jag tror att det är ganska viktigt NEJ, INGEN ERFARENHET 47% 61% Ja, jag tror att det är JA, STOR ERFARENHET 29% mycket viktigt 45% JA, DAGLIG ERFARENHET vet inte/jag har inte REFLEKterat över det förut NEJ, JAG TROR INTE DET ÄR VIKTIGT 8) Anser du att det är viktigt att man prioriterar konst som en del av inredningen i en vårdmiljö? 10) Tror du att konstverk som en del av inredningen skulle kunna påverka din vistelse här positivt? 18% 6% 76% JA, DET ÄR VIKTIGT JAG HAR INTE REFLEK- TERAT ÖVER DET Nej, det är inte viktigt 20% 4% 76% Ja, jag skulle troligen må bättre jag har inte reflekterat över det nej, jag föredrar en mer neutral miljö 11) vilket/vilka alternativ tycker du passar bäst in på hur konsten här påverkar hur du uppfattar denna plats? 11) Skulle du vilja se mer konst inne på patientrummen? 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 ger ökad trivsel ger en ombonad känsla gör att man mår bättre stimulerar kreativiteten GER ETT SAMTALSÄMNE BLIR EN MER SOFISTIKERAD MILJÖ 19% 7% 74% Ja, jag skulle troligen må bättre vet inte/jag har inte reflekterat över det nej, jag föredrar en mer neutral miljö DET VISAR ATT NÅGON BRYTT SIG OM MILJÖN HÄR 12) Har ni i personalen tagit emot åsikter angående konsten här? 12) Anser du det vara viktigt att man prioriterar konst som en del av inredningen i vårdmiljön? 43% 33% JA, BÅDE POSiTIVA OCH NEGATIVA JA, MEST POSiTIVA 20% 8% 72% JA, DET ÄR VIKTIGT jag har inte reflekterat över det NEJ, VI HAR INTE TAGIT EMOT NÅGRA ÅSIKTER ALLS nej, det är inte viktigt 24% 0% JA, MEST NEGATIVA 10

Konst en omtyckt del av inredningen EK- På fråga 9 ansåg så mycket som 90 % av de tillfrågade att det är viktigt med konst som en del av inredningen på vårdinrättningarna, varav 29 % ansåg att det är mycket viktigt. 76 % svarade på fråga 10 att konst som en del av inredningen skulle påverka deras vistelse på den aktuella platsen positivt. Dessutom menade 74 % på fråga 11 att de skulle må bättre om det fanns mer konst inne på patientrummen. På den följande frågan, om man ansåg att det är viktigt att konsten prioriteras som en del av inredningen, svarade hela 72 % ja. Större satsningar friskare patienter! Fråga 14 var samma för patient- och anhörigenkäten som fråga 11 för personalen. Här svarade 64 % att konsten ger en ökad trivsel, 42 % menade att den ger en ombonad känsla, medan 31 % ansåg att den gör att man mår bättre. Det är alltså viktigt för såväl patienter, deras anhöriga som vårdpersonal att öka trivseln och känslan av trygghet på våra vårdinrättningar. Sett till definitionen av god vård, att människan som unik individ skall respekteras, är därför konst i olika former något som behövs på våra vårdinrättningar. I dagens samhälle talas allt oftare om en holistisk människosyn där individen betraktas i sin helhet kropp och själ separeras inte, utan hänger samman och påverkar varandra. I enlighet med detta är det Konstkansliets förhoppning att konsten skall nå fram till alla, att den skall utnyttjas och nå sin fulla potential inom den skånska sjukvårdens alla områden. 14) vilket/vilka alternativ tycker du passar bäst in på hur konsten här påverkar hur du uppfattar denna plats? 0,7 ger ökad trivsel 0,6 ger en ombonad känsla 0,5 0,4 gör att man mår bättre 0,3 stimulerar kreativiteten 0,2 0,1 GER ETT SAMTALSÄMNE BLIR EN MER SOFISTIKERAD MILJÖ DET VISAR ATT NÅGON BRYTT SIG OM MILJÖN HÄR 11

Vill du veta mer om Konstkansliets verksamhet? Besök hemsidan www.skane.se/konstkansliet, där ni även hittar uppsatsen om undersökningen Konst i vårdmiljöer! Design: Bysted. Tryck: Holmbergs i Malmö, 2007. Kultur Skånes Konstkansli Parkgatan 12 Box 267 261 23 Landskrona Tel: 0418-35 07 50 (vx) Fax: 0418-35 07 79 E - post: konstkansliet@skane.se www.skane.se/konstkansliet