Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan

Utvecklingspaket 2012-06-14 Studie- och yrkesvägledning i undervisningen inspiration till samverkan Utvecklingspaketets delar Inledande text (del 1) samt en sammanställning (del 2) över var man hittar skrivningar i styrdokumenten i gymnasieskolan som berör kunskapsområden med koppling till studie- och yrkesvägledning. Bildspel som beskriver materialet och som kan användas som introduktion. Diskussionsfrågor för planering av ett arbetsområde. Exempel på samverkan mellan ämnen på ett högskoleförberedande program. Exempel på samverkan mellan skola och arbetsliv på ett yrkesprogram. 1. Inledning Del 1 beskriver syftet med materialet och varför elevernas studie- och yrkesval är ett viktigt område för skolan att arbeta med. Del 2 är en kommenterad sammanställning av centrala skrivningar i styrdokumenten för gymnasieskolan med koppling till studie- och yrkesvägledning. 1

1.1 Syftet med materialet Det här materialet ska stödja och inspirera skolans personal att samarbeta i undervisningen för att uppnå de nationella målen om studie- och yrkesvägledning. Tanken är att underlätta skolans arbete med att utifrån de nya styrdokumenten ge elever kunskaper för att kunna göra väl grundade val inför framtiden. 1.2 Tydligare styrdokument Den läroplan, de examensmål och de ämnesplaner som började gälla hösten 2011 innehåller flera tydliga skrivningar om mål och kunskapsområden som berör området skola, utbildning och arbetsliv. I ämnesplanen i samhällskunskap finns nu till exempel ett tydligt centralt innehåll som behandlar arbetsmarknad och arbetsliv. Det ger skolan goda förutsättningar att identifiera konkreta områden för samverkan och gemensam planering som sedan kan ge utrymme för att använda personalens olika kompetenser i undervisningen (studie- och yrkesvägledare, lärare etc.). 1.3 Till vem riktar sig materialet? Materialet riktar sig till skolledare, studie- och yrkesvägledare och lärare. I första hand kan det vara användbart för lärare och studie- och yrkesvägledare men skolledare har en nyckelroll för att ge personalen goda förutsättningar i form av ledning, tid, resurser och annat stöd så att de får möjlighet att samarbeta. Studie- och yrkesvägledaren har utbildning och specialistkunskaper för studie- och yrkesvägledning. Det kan innefatta bland annat aktuella kunskaper om arbetsliv och utbildningsvägar, branschkunskaper, förändringar inom utbildningssystemet samt metoder för vägledning och samtal. Läraren har utbildning och fördjupade ämneskunskaper i de ämnen hon eller han undervisar i. En lärare har ofta aktuella kunskaper om arbetsmarknad, utbildningsvägar och samhällsliv med koppling till de ämnen hon eller han undervisar i. Till exempel har ofta lärare i yrkesämnen ingående branschkunskaper och kunskaper om framtidsmöjligheter inom ett yrkesområde. 1.4 Varför är studie- och yrkesvägledning viktigt? De senaste åren konstaterar bland annat Skolverkets lägesbedömningar, att god studie- och yrkesvägledning och kunskaper om arbetsmarknaden och arbetslivet är 2

allt viktigare. 1 Antalet yrkesområden och studievägar efter gymnasieskolan ökar och det ställer större krav på elevernas kunskaper och förmåga att orientera sig. Att ge eleverna en god studie- och yrkesvägledning är hela skolans ansvar. Skolverkets framhåller i sina allmänna råd om studie- och yrkesorientering att det är viktigt att undervisningen bidrar till att utveckla elevens kunskaper om arbetslivet och tar tillvara elevens erfarenheter, elevernas arbetslivserfarenheter planeras, följs upp och kopplas till undervisning och vägledning samt att undervisningen ger en allsidig bild av hur arbetslivet fungerar. Det är också viktigt att titta på vad de olika personalkategorierna kan bidra med utifrån sina respektive kompetenser och hur man kan stödja varandra.studie- och yrkesvägledaren är här en nyckelperson. I de allmänna råden betonas att det är viktigt att rektorn använder studie- och yrkesvägledarens kompetens för att sprida kunskap, initiera verksamhet samt stödja övriga personalgrupper, studie- och yrkesvägledaren nära samarbetar med lärarna så att informations- och vägledningsinsatser kopplas samman med undervisningen. Kommentarerna till de allmänna råden betonar att kunskaper om samhälls- och arbetsliv kan ge eleven idéer om framtida yrkes- och intresseområden. Kommentarerna lyfter också fram att undervisningen kan ta upp till exempel relationen mellan utbildning och arbete, personliga intressen och samhällets behov samt anställning och eget företagande. Hur arbetsmarknaden fungerar på kort och lång sikt, olika arbetsplatsers karaktär och villkor, deras miljö, lönevillkor och säkerhet är områden som eleverna med fördel kan studera i ämnesövergripande projekt. 2 2. Hur ser det ut i styrdokumenten? Utöver skollagen och gymnasieförordningen styrs verksamheten i gymnasieskolan av läroplanen, examensmålen och ämnesplanerna. Det här materialet täcker in skrivningarna i läroplanen för gymnasieskolan, examensmålen och ett urval ämnesplaner. 1 Skolverkets lägesbedömningar 2010 och 2011. Del 2 Bedömningar och slutsatser (Rapport 350 och 364). 2 Allmänna råd och kommentarer om studie och yrkesorientering (2009), sid 11 13. 3

2.1 Kort om gymnasieskolans styrdokument och gymnasieutbildningar Läroplan Läroplanen beskriver verksamheternas värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer för arbetet. Examensmål För varje program finns examensmål. Examensmålen ska ligga till grund för planeringen av utbildningen och undervisningen från elevernas första dag på programmet. De ska styra utbildningen och gymnasiearbetets utformning och innehåll. Examensmålen anger mål för programmet, de inriktningar som finns inom programmet samt mål för gymnasiearbetet. Ämnesplan För varje ämne finns en ämnesplan. I ämnesplanen finns dels beskrivningar av ämnet som helhet, dels beskrivningar av varje kurs som ingår i ämnet. För ämnet som helhet anges ämnets syfte och vilken eller vilka kurser som ingår i ämnet. För varje kurs anges det centrala innehållet och kunskapskraven. Ämnesplanen inleds med en kort beskrivning av ämnet eller kunskapsområdet som ämnet behandlar. Syftet är specifikt för ämnet och beskriver vilka kunskaper eleverna ska ges möjlighet att utveckla genom undervisningen. I det centrala innehållet för varje kurs anges vad som ska behandlas i undervisningen. Utöver det centrala innehållet kan läraren komplettera med ytterligare innehåll utifrån elevernas behov och intresse, men läraren måste i undervisningen åtminstone behandla det som anges i det centrala innehållet. Kunskapskraven anger kunskapsnivån för de olika betygsstegen. Dokumenten hänger ihop Styrdokumenten skapar en helhet och lärare, skolledare eller annan skolpersonal behöver använda alla dokumenten. När till exempel studie- och yrkesvägledaren och läraren tillsammans planerar ett samarbete kring ett arbetsområde räcker det oftast inte att bara planera undervisningen utifrån ämnesplanen för ämnet, utan man behöver också utgå från examensmålen och läroplanen. Yrkesutbildning och högskoleförberedande utbildning Yrkesutbildningen inom gymnasieskolan utgör en grund för yrkesverksamhet och fortsatt yrkesutbildning. Utbildningen ska leda till att eleverna blir anställningsbara och den kan ge eleverna förutsättningar för eget företagande. Dessutom lägger yrkesutbildningen en grund för fortsatta studier inom till exempel yrkeshögskolan. Den högskoleförberedande utbildningen ska utgöra en grund för fortsatt utbildning på högskolenivå, främst inom det aktuella programmets område. Eleverna ska bli väl förberedda för fortsatta studier vid universitet och högskolor. 4

Skillnaderna i utbildningarnas syfte innebär att skrivningarna om skola, arbetsliv och vidare utbildning kan se olika ut. I yrkesprogrammens examensmål är det vanligare med skrivningar som direkt pekar på vikten av att eleverna får kunskap om branschen och om framtida arbete inom yrkesområdet. Dessa skrivningar öppnar möjligheter för samverkan inte bara mellan undervisande lärare och studie- och yrkesvägledare utan även med arbetslivet i form av till exempel handledare i samband med arbetsplatsförlagt lärande (APL). Alla yrkesprogram har också skrivningar i examensmålen om företagande och företagandets villkor. På alla högskoleförberedande program finns skrivningar om att programmen förbereder för högskolestudier inom området men också skrivningar om entreprenörskap på olika sätt. Här följer ett antal centrala skrivningar som man kan utgå från när man vill hitta former och upplägg för arbete och samverkan kring skola, arbetsliv och vidare studier i undervisningen. 2.2 Ur läroplanen för gymnasieskolan 3 1. Skolans värdegrund och uppgifter Skolans uppdrag Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper och förhållningssätt som främjar entreprenörskap, företagande och innovationstänkande. Därigenom ökar elevernas möjligheter att kunna starta och driva företag. Entreprenöriella förmågor är värdefulla för arbetslivet, samhällslivet och vidare studier. Ett internationellt perspektiv är viktigt för att kunna se den egna verkligheten i ett globalt sammanhang och för att skapa internationell solidaritet. Undervisningen i olika ämnen ska ge eleverna kunskaper om den europeiska unionen och dess betydelse för Sverige samt förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över nations- och kulturgränser. Det internationella perspektivet ska också bidra till att utveckla elevernas förståelse för den kulturella mångfalden inom landet. Varje skolas utveckling Skolan ska eftersträva ett bra samarbete med arbetslivet, vilket är viktigt för all utbildning inom gymnasieskolan men av avgörande betydelse för yrkesutbildningens kvalitet. Skolan ska även samverka med hemmen när det gäller elevernas lärande och utveckling. 3 Läroplan (SKOLFS 2011:144), examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 5

2. Övergripande mål och riktlinjer 2.1 Kunskaper Mål Det är skolans ansvar att varje elev tillägnar sig goda kunskaper i de kurser som ingår i elevens studieväg och kan använda dessa kunskaper för vidare studier och i samhällsliv, arbetsliv och vardagsliv, har kunskaper om samhälls- och arbetsliv, 2.4 Utbildningsval arbete och samhällsliv Gymnasieskolan ska nära samverka med de obligatoriska skolformerna, arbetslivet, universiteten och högskolorna samt med samhället i övrigt. Detta krävs för att eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet och få underlag för val av kurser inom utbildningen och för vidare studier eller yrkesverksamhet. Det är särskilt viktigt att skolan samarbetar med arbetslivet om yrkesutbildningen. Genom att arbetslivet fortlöpande förändras när det gäller behovet av kompetens och rekrytering av arbetskraft inom olika områden har studie- och yrkesvägledning i vid mening stor betydelse. Universitet och högskolor, arbetsförmedlingar, näringsliv samt arbetsmarknadens parter och branschorganisationer har därför viktiga roller i informationen till skolan och eleverna. Mål Skolans mål är att varje elev utvecklar sin självkännedom och förmåga till studieplanering, medvetet kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper, ökar sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha, har kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete i Sverige och andra länder, och är medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket. 6

Riktlinjer Personalen ska, efter en av rektorn gjord arbetsfördelning, bidra med underlag för elevernas val av utbildning och yrke, informera och vägleda eleverna inför deras val av kurser, fortsatt utbildning och yrkesverksamhet och motverka sådana begränsningar i valet som grundar sig på föreställningar om kön och på social eller kulturell bakgrund, i informationen och vägledningen utnyttja de kunskaper som finns hos eleverna, hos skolans personal och i samhället utanför skolan, i undervisningen utnyttja kunskaper och erfarenheter från arbets- och samhällsliv som eleverna har eller skaffar sig under utbildningens gång, utveckla kontakter med universitet och högskolor samt med handledare och andra inom arbetslivet som kan bidra till att målen för utbildningen nås, i utbildningen utnyttja kontakter med det omgivande samhället och dess arbets-, förenings- och kulturliv 2.6 Rektorns ansvar Nedan följer ett urval av punkter i läroplanen när det gäller rektors ansvar som pedagogisk ledare som kan vara särskilt relevanta när det gäller samverkan kring skola och arbetsliv i undervisningen samverkan mellan lärare i olika kurser kommer till stånd så att eleverna får ett sammanhang i sina studier, samverkan med universiteten och högskolorna samt arbetslivet utanför skolan utvecklas så att eleverna får en kvalitativt god utbildning samt en förberedelse för yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, studie- och yrkesvägledningen organiseras så att eleverna får information om och vägledning inför de olika val som skolan erbjuder och inför val av framtida utbildning och yrke, stimulera till internationella kontakter, samverkan och utbyten i utbildningen, skolans arbete med kunskapsområden, där flera ämnen ska bidra och samordnas så att de utgör en helhet för eleven, 7

2.3 Ur examensmål för gymnasieskolan 4 Nedan följer ett urval skrivningar från examensmålen för gymnasieskolans program. Observera att detta bara är korta utdrag och att det ofta finns fler skrivningar som på olika sätt kan kopplas till studie- och yrkesvägledning. Barn- och fritidsprogrammet Utbildningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla initiativförmåga och kreativitet för att kunna arbeta på ett utvecklingsinriktat sätt. Elevernas medverkan vid val av arbetsformer och innehåll i studierna har därför en särskild pedagogisk innebörd. Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Bygg- och anläggningsprogrammet Utbildningen ska också ge kunskaper om branschens olika yrken och arbetsprocesser samt om entreprenörskap och företagande, vilket ger en god grund för samverkan på arbetsplatsen och med kunder. Utbildningen ska utveckla elevernas förståelse av sin egen och yrkets betydelse i arbets- och samhällslivet. El- och energiprogrammet Utbildningen ska ge kunskaper om hur eleverna kan bidra till yrkets, företagets och samhällets utveckling såväl nationellt som lokalt. Fordons- och transportprogrammet Avancerad teknik och olika sätt att organisera arbetet kräver förmåga att reflektera över, värdera och välja mellan olika handlingsalternativ. Utbildningen ska därför utveckla elevernas förmåga till fortsatt lärande i arbetslivet och till att ta ansvar för sin egen utveckling inom yrket. 4 Läroplan (SKOLFS 2011:144), examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. 8

Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla initiativförmåga, idérikedom och företagsamhet. Handels- och administrationsprogrammet Utbildningen ska utveckla elevernas förmåga att söka, analysera och värdera information från olika branscher och områden. Hantverksprogrammet Utbildningen ska också bidra till att eleverna får kännedom om det valda hantverksyrkets möjligheter på en internationell arbetsmarknad. Hotell- och turismprogrammet Vidare ska utbildningen ge kunskaper om branschen, både nationellt och internationellt. Branschkunskap innefattar bland annat kunskaper om vilka aktörer som finns och deras roller, besöksnäringens bakgrund, nuvarande omfattning och framtida möjligheter, påverkan på miljön samt kunskaper om de lagar och andra bestämmelser som ska tillämpas inom området. Industritekniska programmet Samarbete med företag i regionen bidrar till utveckling av elevernas förståelse av företagandets villkor. Inom utbildningen ska eleverna också ges möjlighet att överväga eget företagande som alternativ till anställning. Naturbruksprogrammet För att utveckla naturbrukets olika verksamheter krävs innovativt tänkande, entreprenörskap och företagsamhet. Utbildningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla dessa förmågor. Den ska också bidra till ett globalt perspektiv på naturbruket samt ge kunskaper om internationellt samarbete. 9

Restaurang- och livsmedelsprogrammet Branschen är av tradition en del av en internationell arbetsmarknad. Utbildningen ska därför ge eleverna kännedom om arbete i andra länder och möjligheter till fördjupade studier i engelska. VVS- och fastighetsprogrammet Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Vård- och omsorgsprogrammet Utbildningen kan även förbereda för eget företagande inom området. Ekonomiprogrammet I utbildningen ska eleverna ges möjlighet att praktiskt få pröva företagande. Estetiska programmet Många kulturskapare tar uppdrag som egna företagare. Därför ska det finnas möjlighet för eleverna att utveckla kunskaper i entreprenörskap och företagande. Humanistiska programmet Vidare ska utbildningen möjliggöra för eleverna att omsätta kunskaper i humaniora i handling genom möten, studiebesök, utbyten eller andra jämförbara praktiska moment. 10

Naturvetenskapsprogrammet Utbildningen ska främja elevernas ansvarstagande och samarbetsförmåga samt stimulera dem att se möjligheter, försöka lösa problem, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Samhällsvetenskapsprogrammet Utbildningen ska utveckla elevernas samarbetsförmåga, kreativitet, självständighet, ansvarstagande och förmåga att se möjligheter, ta initiativ och omsätta idéer i praktisk handling. Teknikprogrammet Utbildningen ska utgå från både kvinnors och mäns erfarenheter i förhållande till teknikområdet och ska ge kunskaper om hur föreställningar och traditioner styr uppfattningar om manligt och kvinnligt. 2.4 Ur ämnesplaner för gymnasieskolan 5 Skrivningar i olika ämnesplaner kan mer eller mindre tydligt anknyta till området skola och arbetsliv. Det är svårt att göra en heltäckande redogörelse för skrivningarna eftersom det finns över 200 ämnesplaner i gymnasieskolan. Lärare och studieoch yrkesvägledare har många möjligheter att anknyta till området skola och arbetsliv även i andra ämnesplaner än de som tas upp här, beroende på hur man vill samverka. Engelska Centralt innehåll i kursen engelska 5: Ämnesområden med anknytning till elevernas utbildning samt samhällsoch arbetsliv; aktuella områden; händelser och händelseförlopp; tankar, åsikter, idéer, erfarenheter och känslor; relationer och etiska frågor. 5 Gymnasieskolans ämnesplaner, www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-och-amnesplaner. 11

Historia Syfte: Eleverna ska också få utveckla förståelse av nutiden samt förmåga att orientera sig inför framtiden. Matematik Centralt innehåll i kurserna 1a/1b och 1c: Matematiska problem av betydelse för privatekonomi, samhällsliv och tilllämpningar i andra ämnen. Naturkunskap Syfte Den (undervisningen) ska leda till att eleverna utvecklar förståelse av hur naturvetenskapliga kunskaper kan användas i såväl yrkesliv som vardagsnära situationer och för att göra personliga val och ställningstaganden. Samhällskunskap Centralt innehåll i kurserna 1a1 och 1b: Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. Arbetsmarknadens parter, deras olika roller och betydelse för samhällsutvecklingen. Arbetsmarknadens sätt att fungera, anställningsvillkor. Entreprenörskap Syfte Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar tilltro till sina personliga resurser samt stimulera deras kreativitet och lust att anta utmaningar och ta ansvar för att omsätta idéer i praktisk verksamhet. Undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper i att starta och driva företag och genom det även utveckla kunskaper i företagsekonomi. Eleverna 12

ska också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur människor samarbetar, kommunicerar och löser problem för att nå bestämda mål inom ett sammanhang. Måltids- och branschkunskap Syfte Undervisningen i ämnet måltids- och branschkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar förståelse av förutsättningar för branschens olika verksamheter och de villkor som verksamheterna i branschen lever under. Den ska också ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av hur det är att arbeta i branschens olika yrken och hur dessa samverkar. Människan i industrin Syfte Undervisningen i ämnet människan i industrin ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om individens betydelse och ansvar för den dagliga produktionen och för företagets utveckling. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om industrin i ett historiskt perspektiv samt om de förutsättningar och villkor som företag och människor i dag arbetar under. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur förändringar i framtiden kan påverka industrins förutsättningar, samhällsroll, produktionsstrukturer och arbetsmarknad, ur såväl ett nationellt som ett internationellt perspektiv. Moderna språk Inledande ämnesbeskrivningen Kunskaper i flera språk ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang och att delta i ett globaliserat studie- och arbetsliv. Kunskaper i moderna språk kan dessutom ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse för olika sätt att leva. Juridik Syfte Undervisningen i ämnet juridik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska rättssystemet och förståelse av hur gällande lagar styr privatlivet, yrkeslivet och affärslivet. Den ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse av dagens samhällsliv samt stimulera dem till att verka för ett rättssystem som värnar alla människors lika värde. 13

Turism Centralt innehåll i kursen besöksnäringen: Besöksnäringens olika verksamhetsområden, aktörer och yrkesroller. Referenser och mer läsning Läroplan (SKOLFS 2011:144), examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011 Gymnasieskolans ämnesplaner, www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sok-program-ochamnesplaner Boken Gymnasieskola 2011, www.skolverket.se/forskola-ochskola/gymnasieutbildning/informationsmaterial/tryckt-material/bokengymnasieskola-2011-1.130293 Skolverkets allmänna råd och kommentarer (SKOLFS2009:20) om studieoch yrkesorientering Lägesbedömning 2010. Del 2 Bedömningar och slutsatser, Skolverkets rapport nr 350 Lägesbedömning 2011. Del 2 Bedömningar och slutsatser, Skolverkets rapport nr 364 Skolverkets webbinformation om studie- och yrkesvägledning med bland annat lärande exempel, www.skolverket.se/skolutveckling/syv 14